Tracheotomi är ett medicinskt ingrepp där man skapar en öppning genom halsen och skiljer på luftstrupen (trakean), för att underlätta andningen. Detta kan vara nödvändigt vid långvarig andningssvårighet, till exempel vid lunginflammation eller när andningsvägen är blockerad. Efter ingreppet får patienten en så kallad trakeostoma, en konstgjord öppning i luftstrupen där man kan sätta in en slang (trakealkanül) för att underlätta andningen.
Medicinsk definieras adjunktionssystemets missbildningar (Congenital Diaphragmatic Hernias, CDH) som en medfödad defekt där det muskel- och bindvävshinna som skiljer brösthålan från bukhålan (diaphragmat) är underutvecklat eller saknas delvis. Detta gör att inre organ från buken kan tränga upp i brösthålan under fostrets utveckling, vilket kan påverka lungornas normala utveckling och funktion. CDH kan variera i allvarlighetsgrad och kan leda till andningssvårigheter, hjärt-lungfunktionsstörningar och andra komplikationer efter födseln.
Trakeostomi är ett medicinskt tillstånd där en persons luftväg öppnas genom att skapa en konstgjord öppning (stoma) i halsen, som leder direkt till luftstrupen (trakean). Detta görs vanligtvis genom en kirurgisk procedure, kallad trakeostomi. Orsaken kan vara många, inklusive andningssvårigheter orsakade av neurologiska sjukdomar, struphuvudscancer eller trauma. Den konstgjorda öppningen kan användas för andning och kan vara permanent eller tillfällig beroende på underliggande orsaken.
Pierre Robin syndrom är en sällsynt medfödd missbildning som kännetecknas av tre huvudsakliga symptom:
'Andningsarbete' refererar till den muskulära ansträngningen och arbetet som krävs för att andas, främst orsakat av ett obstruerat luftvägssystem eller sänkt syrehalt i blodet. Det innebär vanligtvis en ökad andningstakt och djup, med anspänning i andningsmusklerna som exempelvis interkostal muskler och diaphragm. Andningsarbetet kan leda till trötthet och på sikt till respiratorisk insufficiens om det fortsätter under en längre tid.
"Respiratoravvänjning" refererar till processen att gradvis minska eller avsluta kontinuerlig mekanisk ventilation och övergå till spontan andning hos en patient som har varit beroende av respiratorstöd under akut andningssvikt eller efter en operation. Det innebär att patienten successivt ökar sin egen andningsarbete medan mekanisk ventilation reduceras, under noggrant övervakning och justering av andningsstimulans och eventuellt sedering för att underlätta en smidig övergång till obehindrad andning.
Utrustning som är motståndskraftig mot förslitning och kan användas under lång tid. Hit hör t ex rullstolar, sjukhussängar, proteser osv.
Intratracheal intubation är ett medicinskt ingrepp där en slang (tube) sätts in i luftvägen (trachean) via munnen eller näsan, för att underhålla och stödja andningen. Det används ofta under allmänbedövning, intensivvård och akut sjukvård när patienten har svårigheter att andas på egen hand. Intuberingen görs med hjälp av laryngoskopi och ska placeras under styring ned i trachean, för att undvika skada på stämbanden och att säkerställa en korrekt placering. Ett ballongslutstycke sitter fast på slangen och infleras med luft för att skapa ett tätt utrymme runt tuben och förhindra luftläckage.
Varje hinder av luftens passage till och från lungorna.
En oregelbundet tubformad anatomisk struktur av muskelvävnad och brosk, klädd med slemhinna och belägen överst på luftröret, nedanför tungroten och tungbenet. Struphuvudet är det viktiga tillslutningsorgan som skyddar öppningen till luftröret och fungerar som röstgenerator.
'Svalgsjukdomar' är ett samlingsbegrepp inom medicinen för olika sjukdomar eller tillstånd som påverkar strukturer i hals- och svalgregionen, vilket kan leda till besvär med sväljning, andning och tal. Detta kan omfatta problem relaterade till muskler, senor, nerver, kärl och andra vävnader i området. Exempel på svalgsjukdomar är exempelvis struphuvudscancer, achalasi, spasmer i matstrupen och refluxsjukdom.
"Provokationstest" är en medicinsk term som refererar till en undersökningsmetod där man aktivt utsätter en patient eller en frisk person för ett visst stimuli med syfte att framkalla symtom och på så sätt studera kroppens reaktioner. Detta görs ofta för att fastställa eller utesluta en viss diagnos, undersöka effektiviteten av en behandling eller utvärdera funktionen hos en organism. Ett exempel på en provokationstest är att utsätta andningsvägar för histamin för att se om det ledde till astmasymtom, vilket kan stödja en diagnos av allergisk astma.
Fullständigt eller partriellt kirurgiskt avlägsnande av struphuvudet.
Neuromuskulära sjukdomar är en grupp med störningar som påverkar nervsystemet och muskelsystemet, inklusive nerverna som kontrollerar muskelrörelser och de muskler de styr.
'Andning, konstgjord' kan definieras som ett mekaniskt system som ersätter eller stödjer den naturliga andningen genom att tillföra syre och avlägsna koldioxid från blodet, ofta använt vid skador på andningssystemet, sömnapné eller andra medicinska tillstånd.
Den nittonde av Amerikas förenta stater, belägen i USAs Mellanvästern, mellan Illinois, Kentucky, Michigan och Ohio. Ytan är 94 000 km2, och folkmängden uppgår till 6,2 miljoner invånare. Huvudstad är Indianapolis.
Avancerad och starkt specialiserad vård åt medicin- eller operationspatienter, vars tillstånd är livshotande och kräver omfattande vårdinsatser och kontinuerlig övervakning. Intensivvård är oftast förlagd till specialutrustade sjukhusenheter.
Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.
'Lungsjukdomar' refererar till sjukdomar eller störningar som drabbar lungorna och andningssystemet. Dessa kan vara akuta eller kroniska, med symptom som hosta, andnöd, bröstsmärta, slemproduktion och andfåddhet. Exempel på lungsjukdomar inkluderar astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), lungemboli, lungcancer, fibros och pneumoni.