Tungans sjukdomar, även kända som oralisjukdomar eller orofaciala infektioner, är en grupp av medicinska tillstånd som drabbar tungan och angränsande strukturer i munhålan.
I medicinsk kontext, refererar "tunga" till ett parastitärt insekt av arten *Pediculus humanus capitis*, som orsakar hudsjukdomen pedikulosis kapitis, mer känd som huvudlöss. Tungor är små, platta, utplattade insekter som lever och lägger ägg (nitar) i människors hårstrån, vanligtvis nära skallen. De suger blod från varmhudaden och orsakar ofta klåda och irritation. Tungor sprider sig genom direkt kontakt med infekterade personer eller delad användning av saker som hattar, hårborstar och sängkläder.
Tungtumörer, även kända som maligna neoplasmer eller cancers of the head and neck, är en samlingsbeteckning för elakartade tumörer i huvud och hals, inklusive mun, näsa, svalg, öron, glandulae salivariae, larynx och struphuvud. Dessa tumörer kan vara mycket aggressiva och invasiva, med potentialen att metastasera till andra delar av kroppen. Behandling inkluderar ofta kirurgi, strålbehandling och/eller kemoterapi beroende på typ, storlek och läge av tumören.
"Tunga, fissurerad" refererar till ett medicinskt tillstånd där ändtarmen har en utbuktning (tunga) och djupa sprickor (fissurer) på ytan. Detta kan orsaka smärta, blödning och andra obehagliga symptom under defekation.
"Tungvanor" kan definieras som en medicinsk term som describing the symptom of difficulty swallowing solid or liquid substances, which can be caused by a variety of factors including neurological disorders, anatomical abnormalities, or certain medications.
Tunginflammation, även känd som tonsillit, är en inflammation orsakad av en infektion i tonsillerna, de par ofta mandelformade strukturer som finns på varsin sida av baksidan av gommen. Tonsillerna hjälper till att försvara kroppen mot infektioner genom att fånga bakterier och virus som andas in genom munnen och näsan. När de blir inflammerade kan de svälla upp, bli röda och skadade, och orsaka smärta och obehag i halsen. Tunginflammammation kan vara orsakad av både virus och bakterier, men den vanligaste orsaken är streptokocker, en typ av bakterium som orsakar streptokockinfektioner. Symptomen på tunginflammation inkluderar smärta i halsen, svullnad och rödhet i tonsillerna, feber, hosta, huvudvärk och trötthet. Behandling
Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.
"Smärta är en ubehaglig sensorisk och emosional erfarenhet som uppstår som ett resultat av aktuell eller potentiell skada till tkrovet." (Definerad av International Association for the Study of Pain, IASP)
Den sista menstruationsperioden. Ett permanent upphörande av menstruationer sägs föreligga efter 6-12 månaders amenorré (uteblivna menstruationer) hos kvinnor över 45 år. I USA inträder menopausen i allmänhet hos kvinnor mellan 48 och 55 år gamla.
Sneddon's syndrom är en sällsynt vaskulär sjukdom som kännetecknas av stroke eller transitorisk ischemisk attack (TIA) hos unga till medelålders patienter, ofta i associering med hudläsioner som livedo reticularis.
Tillstånd där ångest utgör den dominerande störningsyttringen.
Nervsystemets överordnade informationshanterande enheter, bestående av hjärnan, den förlängda märgen, ryggmärgen och hjärnhinnorna. Syn. CNS.
"Nervsystemet är det komplexa nätverket av nervceller och signalvägar som styr, koordinerar och kontrollerar kroppens funktioner, såsom känsel, rörelse, tankeprocesser, minne, emotioner och homeostas. Det består av centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) som bearbetar informationen och perifera nervsystemet (nervtrådar och ganglier) som förmedlar informationen mellan centrala nervsystemet och resten av kroppen."
Sjukdom i någon del av hjärnan eller ryggmärgen.
Det perifera nervsystemet (PNS) är ett delsystem inom nervsystemet som består av alla de nerver som ligger utanför centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen). PNS kan delas upp i två huvudgrupper: sensorynerver och motornerver. Sensorynerven transporterar känselimpulser från kroppens yta och inre organ till hjärnan, medan motornerven styr muskelaktiviteten och koordineringen av rörelser.
Två ganglienervknutar i bukväggen, vilka utgör en av de tre större delningspunkterna i det autonoma nervsystemet. Det enteriska nervsystemet förser mag-tarmkanalen, bukspottkörteln och gallblåsan med nerver. Det innehåller känselnerver, mellannervceller och motornervceller. Nervsystemet kan sålunda självständigt känna av spänning och kemiska miljöförhållanden i tarmarna och reglera blodkärlstryck, rörelser, utsöndringar och vätsketransport. Systemet styrs i sin tur av det centrala nervsystemet och mottar både parasympatiska och sympatiska nervsignaler.
Den del av det centrala nervsystemet som befinner sig innanför kraniet och som omfattar prosencefalon (framhjärnan), mesencefalon (mitthjärnan) och rombencefalon (ruthjärnan). Den uppstår ur främre de len av embryots nervtub. Dess funktioner inkluderar muskelkontroll och koordination, mottagande och behandling av sinnesintryck, talframställning, minneslagring samt hantering av tankar och känslor.
Godartade eller elakartade neoplasmer som uppstått primärt eller tillkommit sekundärt i hjärnan, ryggmärgen eller deras hinnor.
Cykliskt adenosinmonofosfat (adenosin-3',5'-vätefosfat). Det är en adeninnukleotid med en fosfatgrupp som förestrats mot sockerdelens 3'- och 5'-positioner. Det är en sekundär budbärare med avgörande intracellulär reglerfunktion som förmedlare av verkan av ett flertal hormoner, däribland epinefrin, glukagon och ACTH. Syn. cAMP.
'Survival Rate' refererer til sandsynligheden for, at patienter overlever en bestemt sygdom eller tilstand over en given periode. Den kan beregnes på forskellige måder alt efter konteksten, men oftest angives den som den procentuelle andel af patienter, der er i live et år (eller flere) efter diagnosen. Survival rate kan være et vigtigt mål for effektiviteten af behandlinger og for at forstå udfaldet for forskellige sygdomme.
Livsdugligheten hos en cell, kännetecknad av förmågan till vissa funktioner, så som ämnesomsättning, tillväxt, reproduktion, reaktion på stimuli och anpassning.
Sjukdomar med hudutslag och hudrodnader som framträdande symtom. I äldre tider fanns sex sjukdomstillstånd med likartade hudutslag beskrivna. De var numrerade i den ordning de beskrevs. Endast den fjärde (Dukes sjukdom), den femte (erythema infectiosum) och den sjätte (exanthema subitum; tredagarsfeber) lever kvar som tillfälliga synonymer i dagens terminologi. Syn. exantem.
Perioden efter en framgångsrik behandling, under vilken inga symtom eller sjukdomstecken syns.
Gradering av hälsostatus hos en individ, en grupp eller en population, utifrån den enskilda individens subjektiva bedömning eller andra, mer objektiva mätmetoder.
En gren av medicinen inriktad på förebyggande och kontroll av sjukdom och handikapp i samhället och främjande av en god fysisk och mental folkhälsa, på internationell, nationell och lokal nivå.