Tumörbildning i underkäken.

'Underkäkssjukdomar' refererar till sjukdomar eller störningar som drabbar underkäken, även känd som mandibulan. Dessa kan vara medfötta eller förvärvade och kan påverka struktur, funktion och estetik. Exempel på underkäkssjukdomar inkluderar kondylariteration (försämrad rörlighet i underkäken), mandibulär prognatism (underkäken sticker ut för mycket), retrognatisk sublussation (luxering av leden mellan skallen och underkäken) och beninflammationer.

En panoramaradiografi, även kallad panorex eller panoramaskära, är en typ av röntgenundersökning som ger en tvådimensionell panoramasyntes av tändernas, käkbenets och ansiktsskelettets anatomiska strukturer. Den visar en platt, bred bild som sträcker sig från ett tinneben till det andra och inkluderar både över- och underkäken, tänderna, käkleden och temperomandibulärt ledbandet (TMJ). Panoramaradiografi används vanligen för att undersöka tandpositionering, karies, tumörer, cystor, käkfrakturer och andra patologiska tillstånd i munhålan och ansiktsskelettet.

Total avsaknad av tänder i antingen underkäken eller överkäken, men inte båda. Total avsaknad av tänder i båda käkar är "tandlös mun". Partiell avsaknad av tänder i någon käke beskrivs med termen "delvis tandlös käke".

Det bakre utskottet på underkäkens ramus, bestående av två delar, den övre leddelen och den nedre kondylnacken.

Den främre, anatomiska delen av underkäken, även kallad mentum, som innehåller fogen mellan underkäkens två halvor (haksymfysen; symphysis menti). Invändigt delar sig fogen kring ett trekandigt område kallat hakutskottet. På vardera sida, under den andra premolaren, återfinns hakhålet (foramen mentale), som är underkäkskanalens mynning, genom vilken blodkärl och nervbana löper.

Mätning av huvudets mått. Inom odontologin används sammanställningar från röntgenbilder från sidan och framifrån för att beräkna ansiktsskelettets tillväxt och utveckling och för att följa resultaten av ortodontisk behandling. Syn. cefalometri.

"Maxilla" är benet i ansiktsskelettet som utgör den övre delen av underkäken och innehåller överkäkens tänder. Det är ett parligt ben som också hjälper till att forma nosryggen, ögonhålorna och delar av tinningbenen.

Skador på det undre käkbenet.

Retrognathia är ett medicinskt tillstånd där underkäken är placerad bakom den övre käken, vilket kan resultera i en ansiktsform som ofta beskrivs som "undermålad". Detta kan vara antingen medföddt eller aquired. I allmänhet är det en subjektiv bedömning och kan variera mellan olika kliniska observatörer.

Ansiktets skelett, bestående av benen mellan skallbasen och underkäken. Det råder viss oenighet om vilka av huvudets skelettben som skall räknas till ansiktets.

Förlängning av benpipor genom gradvis mekanisk utdragning. En yttre fixeringsanordning används för att ge en dragkraft över benet. Tekniken användes ursprungligen för långa benpipor, men under senare år har metoden kunnat utvecklas för bruk med käkbensimpantat vid käkkirurgi.

En ledförbindelse mellan underkäkens ledhuvud och tinningsbenets ledutskott.

Insättning av ett implantat i underkäkens eller överkäkens benvävnad. Implantatet har en överdel ovanför slemhinnan som används som protesförankring.

Kraften i tuggmusklerna när käkarna bits ihop.

Den del av käkbenen i vilken tänderna sitter.

Tuggande och malande av föda i munnen.

Biokompatibla material som monteras i (benförankrade) eller på (subperiosteala) käkbenet som bas för en krona, brygga, tandprotes eller för att stabilisera en försvagad tand.

"Odontogene tumörer" är en samlingsbeteckning för en grupp sällsynta vävnadsomvandlingar i käkmuskulaturen som har sitt ursprung i odontogen (tandbildande) brosk- och epitelceller. De kan vara godartade eller elakartade, och deras storlek och aggressivitet varierar beroende på tumörtyp. Exempel på odontogena tumörer inkluderar ameloblastom, adenomatoid odontogenic tumor och odontom.

Benstruktur i munnen som bär tänderna. Käken består av underkäke och överkäke.

I medicinsk kontext, refererar "skalle" vanligtvis till den hårda strukturen som omsluter och skyddar hjärnan och ögonen. Den består av flera skilda delar: kraniets benvävnad, hårda hjärnhinnan (dura mater) och hjärnbarken. Skallbenen är sammanbundna med varandra och med resten av kroppen via ledgångar som tillåter rörelse och tillväxt.

Stabilisering av kirurgiskt planerade frakturer i under- eller överkäken med hjälp av elastiska eller trådförband, bågar eller spikar. sådan teknik används ofta vid kosmetisk kirurgi för över- eller underbett.

Käkens bakre tänder. Till mjölktänderna hör åtta kindtänder, två på varje sida, uppe och nere. Vanligtvis har den permanenta tanduppsättningen 12 kindtänder, tre på varje sida, uppe och nere. Kindtänderna är tuggtänder, med stora och breda tuggytor.

Tumörer av icke specificerat slag i över- eller underkäken. För tumörer i överkäken finns termen överkäkstumörer, och för underkäken underkäkstumörer.

Muskler som utgår från okbågen och stänger käkarna. Tuggmuskelnerven utgår från mandibularnervens förgrening på trigeminalnerven (femte hjärnnerven).

Medfödd eller förvärvad osymmetri i ansiktet.

Protes som stabiliseras och hålls på plats av en substruktur som implanterats under mjukvävnaden till protessätet och som har kontakt med käkbenet.

En form av epiteltumör i käken, som har sitt ursprung i epitelrester av Malassez eller epitelrester från emaljens utvecklingsstadium.

'Maxillary diseases' typically refers to medical conditions or disorders that affect the maxilla, which is the upper jawbone in the human skull. This bone plays an essential role in various functions, including biting, chewing, speaking, and breathing. Maxillary diseases can be congenital (present at birth) or acquired (develop later in life). Some examples of maxillary diseases include:

Osteoradionecros är nekros (död) av benvävnad som orsakas av strålbehandling. Det sker när blodförsörjningen till benet påverkas negativt och det inte kan regenerera sig normalt, vilket leder till att bengeweben dör. Osteoradionekros kan vara ett komplikation till strålbehandling av cancer i närheten av benet, exempelvis mun-, hals- eller huvudcancer. Symptomen på osteoradionekros kan inkludera smärta, sår som inte vill läka, svullnad och lukt från området. Behandlingen kan vara konservativ med smärtlindring, antibiotika och lokal vård av sår eller kirurgisk, där man tar bort död benvävnad för att främja läkning.

'Oralkirurgiska tekniker' refererar till specialiserade procedurer som utförs på mun, käke och ansiktsben, ofta under anestesi, av en odontologisk kirurg eller tandläkare med specialistutbildning inom området. Dessa tekniker kan involvera incision, excision, dränering och rekonstruktion av mjuk- och hårtissuer för att behandla patologiska tillstånd som tumörer, cystor, skador eller missbildningar, eller för att genomföra implantatplaceringsförfaranden.

En gren av trigeminalnerven (den femte kranialnerven). Underkäksnerven leder motoriska nerver till tuggmusklerna och känselnerver till tänderna och tandköttet, till nedre delen av ansiktet och till delar av den hårda hjärnhinnan.

Bettfel som beror på att överkäken är framskjuten i förhållande till underkäken, vilket visar sig i den första permanenta kindtandens läge.

Det inbördes förhållandet mellan alla delar av tuggapparaten i normal funktion. Särskilt avses tändernas läge och kontakt för bästa tuggresultat vid käkens tuggrörelser. Syn. sammanbitning.

Någon av de åtta framtänder (fyra i överkäken och fyra i underkäken), med skarp kant och enkel rot, som hos människa förekommer såväl som mjölktänder som permanenta.

Framskjutning av underkäken till ett normalt läge som åtgärd vid bettfel eller överbett..

Ovanligt små käkar.

En tand är ett hårt, vitmineraliserat organ i munhålan hos ryggradsdjur, inklusive människor, som används för att tugga och krossa föda innan den sväljs. Tänder består av en rotdel insvept i tandkött och en synlig, yttre del som kallas krona. Den yttre delen är täckt av ett hårt material som kallas emalj, vilket gör tänderna till de hårdaste strukturerna i kroppen. Tänder kan variera i form och storlek beroende på deras funktion och plats i munhålan. Hos människor finns det 32 permanenta tänder, inklusive framtänder, hörntänder, premolarer och molarer.

Avtagbara proteser gjorda för att bäras på befintliga tänder eller implantat.

Volymtomografi, även känt som computed tomography (CT) eller computeriserad tomografi, är en typ av bildgivande diagnosmetod som använder röntgenstrålning för att skapa detaljerade tredimensionella bilder av inre strukturer i kroppen, såsom organ, ben, muskler och blodkärl. Det gör det möjligt för läkare att diagnostisera en rad olika sjukdomar och skador, till exempel cancer, stroke, brusten ben eller blödningar i inre organ. I en enda mening kan volymtomografi definieras som en icke-invasiv medicinsk teknik som använder röntgenstrålning för att producera tredimensionella bilder av kroppens inre strukturer, vilket ger detaljerad information om deras storlek, form och läge.

En odontogen cyst är en typ av cysta som bildas i eller nära en tand, oftast i käken. Den uppstår vanligtvis från rester av odontogen epitel, det vill säga rester efter utvecklingen av tänderna. Det finns olika slags odontogena cystor, men de två vanligaste typerna är folliculära cystor och dentigraala cystor.

Ett U-format ben (hyoideus) mellan tungroten och struphuvudet.

I medicinen refererar "vertikaldimension" vanligtvis till avståndet mellan två strukturer eller punkter längs en vertikal axel, ofta i anslutning till kroppsställning eller kroppsposition. Ett exempel på detta är avståndet mellan hälspointerna (det lägsta punkterna på foten) och huvudets högsta punkt när en person står uprekt, vilket kan användas för att bedöma någons kroppslängd eller kroppsställning. Det är värt att notera att begreppet kan ha olika specifika betydelser beroende på kontexten inom vilken det används.

En tuggmuskel, vars uppgift är att sluta käkarna.

Bettfel som beror på att överkäken är bakåtdragen i förhållande till underkäken, vilket visar sig i den första kindtandens läge.

Den linje som tänderna i käken beskriver.

Tänderna som helhet i tandbågen. Med tanduppsättning avses de naturliga tänderna på plats i tandhålorna. För mjölktänderna används termen "tanduppsättning, primär", och för de permanenta tänderna "tanduppsättning, permanent". Syn. dentition.

Epitelklädda, säckliknande, sjukliga förändringar i håligheter i käken.

Syn. bikuspid eller liten kindtand. Permanent tand, av vilken det finns åtta, två på varje sida i över- resp. underkäken. De sitter mellan hörntänderna och de bakre kindtänderna (molarerna).

Proteskirurgiskt ingrepp omfattande vanligtvis autologa transplantat från revben, brosk eller höftbenskammen, eller syntetiska implantat, för rekonstruktion av alveolarutskottet.

Cancer eller tumörer i överkäken.

Extraorala anordningar för att anbringa en dragkraft på tänderna så att en del problem förknippade med förankringshantering vid intermaxillär traktion kan undvikas, och för att anbringa kraft i riktningar som inte är möjligt annars.

Skallbas, även känt som otitis externa, är en infektion eller inflammation av det yttre hörselgången, vanligtvis orsakad av bakterier eller svamp.

"En funktionell tandregleringshjälpmedel är ett medicintekniskt instrument som används för att korrigera, stabilisera eller förbättra funktionen hos tänder och käkar, vanligtvis genom att påverka deras position och relation till varandra."

"Pterygoid muscles" refers to a pair of muscles in the head, specifically in the deep portion of the cheek, near the jaw joint (temporomandibular joint). These muscles consist of two parts: the larger medial pterygoid and the smaller lateral pterygoid. The medial pterygoid helps with closing the jaw and moving it side to side, while the lateral pterygoid assists in opening the jaw and positioning the jaw joint during movements like chewing and speaking.

I en enkel mening kan bettskenor definieras som smala, böjliga rör av plast eller metall som används under behandlingen av bråckoperationer för att stötta och hålla tarmslemhinan på plats i bukhålan. De fästs vid insidan av buken och hålls fast med klister eller sömmar, och sedan leds de genom en liten öppning i muskulaturen till en punkt under huden där de kan lätt tas ut om behov ska uppstå. Bettskenor används vanligen inte längre än några veckor efter operationen, då det naturliga läkprocessen har stabiliserat bråcket.

Pierre Robin syndrom är en sällsynt medfödd missbildning som kännetecknas av tre huvudsakliga symptom:

Resorption av benvävnad i käkbenens stödstrukturer som följd av parodontit.

Den tredje tanden i ordningen, såväl till vänster som till höger, räknat från käkens mittlinje. Den sitter mellan den andra framtanden och den främre kindtanden.

Förnyelse eller reparation av förlorad benvävnad. Processen omfattar ej kallus som bildas efter benfrakturen, men inte ersatts av hårt ben.

I en enda mening kan 'Odontoma' definieras som en benign (godartad) tumör i munhålan som består av odontogen epitel (tandbildande vävnad) och odontogen mesenchym (underlaget för tandbildning). Odontomen är vanligtvis lokaliserade till käkbenet och kan vara associerade med en eller flera malformade tänder eller tandfragment. De är oftast små och asymptomatiska, men kan i vissa fall orsaka symtom som smärta, svullnad eller förändringar i bettfunktionen ifall de växer tillräckligt stora. Odontomen behandlas vanligen genom kirurgisk excision (bortoperation).

Utformning och framställning av utrustning för reglering av tandställning eller riktning av tänder.

Osteom är en benign (godartad) tumör som utgår från benvävnaden. Den består av vävnad som liknar den normala benvävnaden och kan vara av varying storlek. Osteomer tenderar att växa långsamt och orsakar vanligtvis inga smärtor eller andra symtom, men om de växer tillräckligt stora kan de leda till funktionshinder eller kännetecken som en utbuktning under huden. Osteomer är oftast asymptomatiska och upptäcks ofta av slump genom röntgenundersökningar som görs av andra anledningar. Behandlingen för osteom innebär vanligtvis observation eller kirurgiskt avlägsnande om tumören orsakar symtom eller är estetiskt störande.

Orthognathic surgical procedures are a type of medical intervention used in oral and maxillofacial surgery to correct significant skeletal discrepancies or deformities of the jaw and skull. These surgeries are typically performed in conjunction with orthodontic treatment to achieve proper alignment and function of the teeth and jaws, as well as an improved cosmetic appearance.

I en enkel medicinsk definition, betyder "underbett" ett underlag som placeras under patientens säng på sjukhus för att ge extra stöd och komfort under vårdtillfällen. Det kan hjälpa till att förhindra pressureulcérer (tryckskador) genom att reducera trycket på höga riskområden av kroppen som exempelvis rumpan och skinkorna. Underbetten kan också användas för att hjälpa patienter att ändra position eller ställa sig upp från sängen på ett tryggt sätt.

Essentiell osteolys är ett sällsynt tillstånd där benvävnaden bryts ned utan en känd orsak. Detta leder till svaghet och skörhet av benen, som kan öka risken för frakturer (brott i benen). Tillståndet kan drabba människor av alla åldrar, men det är vanligast hos äldre kvinnor. Symptomen på essentiell osteolys kan vara subtila och lätta att förbise, men de kan inkludera smärta, svullnad eller sårbarhet i benen, speciellt i händer och fötter. Diagnosen ställs vanligtvis genom en kombination av röntgenundersökningar, ben densitometri och blodtester. Behandlingen kan innebära läkemedel som hjälper till att bromsa bennedbrytningen och bygga upp benvävnaden igen. Fysisk aktivitet och en hä

Mun, tänder, käkar, svalg och tillhörande strukturer så som de avser tuggande, sväljning och tal.

Sådan förskjutning och dålig kontakt mellan underkäken och överkäken att effektiviteten i käkens tuggrörelser påverkas negativt.

Käksjukdomar (Oral diseases) är en samlande beteckning på en grupp sjukdomstillstånd som drabbar munhålan och tänderna, inklusive karies, paradontit (tandköttsinflammation), tandlossning, torr mun, oral cancer och andra infektionssjukdomar.

Tredimensionella avbildniingar av anatomiska strukturer. Modeller kan användas i stället för hela djur eller organismer för undervisning, övningar och studier.

"Anatomical landmarks" refer to specific, identifiable structures or features on the body that are used as references in locating other bodily parts, performing medical procedures, or studying anatomy. These landmarks can include both surface and internal features, such as bones, muscles, joints, or organs, and serve as crucial guides in various medical and scientific contexts.

"En tand som är infekterad och involverar en inflammation i den omgivande benvävningen, ofta orsakat av odontogen bacterier, kan definieras som 'tand, inkilad'."

Ett odontogent fibrom, vars celler utvecklats till cementoblaster och som till största delen består av cement.

"X-ray microtomography (micro-CT) is a non-destructive imaging technique that uses X-rays to create cross-sectional images of small objects, typically with dimensions ranging from a few millimeters to several centimeters. By reconstructing the series of 2D X-ray images, a 3D visualization of the object's internal structure can be generated, allowing for detailed analysis and measurement of various features at the microscopic level."

Den tinningmuskeln (Musculus temporalis) är en skelettmuskel belägen på lateral sida av huvudet, över tinningen och nedanför hjässbenet. Den har sitt ursprung från tinningbenets korbett och fortsätter neråt och lateralt till en senor som fäster på käkbenets framsida. Tinningmuskeln hjälper till att lyfta upp underkäken, dra den bakåt samt bita och krossa mat.

Löstagbara ortodontiska anordningar som omfördelar trycket från ansikts- och tuggmusklerna på tänderna för att ge förbättrad tandställning.

Den anatomiska struktur som bildar taket i munhålan. Den består av den främre, hårda gommen och den bakre, mjuka gommen.

"Näsben, eller nasus, är den del av skelettet som utgör den uppersta, centrala delen av ansiktet och skiljer näshålorna från varandra."

En mandibular osteotomy är ett kirurgiskt ingrepp där underkäken (mandibulan) delas itu i syfte att korrigera skelettrelaterade tillstånd eller skada. Detta kan användas för att behandla en rad medicinska problem, såsom käkmissbildningar, svårartad sömnsjuka (apnea), smärta eller funktionsnedsättning i temporomandibulära leden (käkspelet) och vissa former av ansiktsskador.

Avsaknad av tänder i någon del av underkäken eller överkäken.

Total avsaknad av tänder till följd av sjukdom eller utdragning.

I en enkel medicinsk definition kan man säga att "ögats öppning" eller "ögonspringan" är det som kallas ögonbrynsluckan (latin: *rima palpebrarum*). Detta är den öppning i ansiktet genom vilken ögat ser ut, och den bildas av de två ögonlocken (*palpebrae*) som kan öppnas och stängas för att skydda och hålla fuktighet i ögat. Ögonbrynsluckan har också muskler som kontrollerar rörelserna hos ögonlocken, och dess storlek och form kan variera mellan individer.

Bettfel där enskilda tänder sitter i fel läge i förhållande till varandra, trots normalt förhållande framifrån bakåt mellan över- och underkäke, baserat på de permanenta kindtändernas läge.

I en enkel medicinsk definition, betecknar overbite den vertikala överbitet som uppstår när de övre framtänderna sticker ut för mycket över de undre framtänderna när munnen är stängd. Denna avvikelse kan vara mild, måttlig eller allvarlig och kan påverka både funktionen och estetiken hos en persons tänder och ansikte. Overbite kan behandlas med ortodontisk vård som innefattar användning av exempelvis tandställ, skruvar eller kirurgiska ingrepp beroende på svårighetsgraden.

Tandköttstumörer är abnorma, ofta elakartade tillväxter på munhålas skivor (tandkött), som kan vara orsakade av olika faktorer som genetiska mutationer eller irritationer, och de kan vara classificerade som benigna eller maligna beroende på deras potential att sprida sig och återkomma efter behandling.

Lämningar och spår efter djur och växter från tidigare geologiska skeden som bevarats i jordskorpan.

"Tandutdragning" är en medicinsk term som refererar till processen där en tand tas bort från sin alveolär (tandkött) fästan genom att skilja den ifrån kotylen och rotkanalerna, ofta under lokalbedövning eller annan smärreducering.

Läran om skallens varierande storlek, form och proportioner.

Utkast och utformning av tandproteser i allmänhet eller av en specifik protes. Hit hör inte design av löständer. Stommen består vanligtvis av metall.

En icke-neoplastisk, inflammatorisk åkomma, vanligtvis i käken eller tandköttet, med stora, flerkärniga celler. Den inkluderar reparativt jättecellsgranulom. Perifert jättecellsgranulom avser tandköttet (jättecellsepulid), centralt avser käken.

"Tandhåla, även känt som oralt hål eller caries, är en hålighet i tanden orsakad av bakteriersyrans angrepp på tandens emalj och dentin."

Förhållandet mellan sammanbitnigsytorna i de båda tandbågarna när käkarna är ihop och tänderna i maximal interkuspidation.

Medfödda missbildningar eller andra abnormaliteter i skallens och ansiktets benstrukturer.

En (datorbaserad) numerisk analysmetod för att lösa differentialekvationer. Metoden används bl a inom hållfasthetslära, strömningslära och elfältsanalys. Syn. finita element-analys; FE-analys; FEM.

Förfarande för skapande av tredimensionella bilder med hjälp av digital teknik, fotografering och andra metoder. Så kan, t ex, tredimensionella bilder skapas genom att en sekvens av tomografibilder läggs på varandra med datorhjälp, medan fotografiska 3-D-bilder (holografi) kan åstadkommas genom att fotografisk film exponeras för interferensmönstret som uppstår när två laserstrålar riktas mot ett föremål.

I en enkel mening kan 'gomvidgningsteknik' (eng. cavity lining technique) definieras som en metod inom tandvård där ett skyddande lagringsmaterial appliceras på den nakna, exponerade dentinen i en kariesdjup kavitet innan en permanent fyllning placeras. Detta görs för att minska smärtan och öka komforten hos patienten under behandlingen, samt för att skydda den känsliga dentinen från yttre påfrestningar efteråt. Gomvidgningstekniken kan också bidra till en bättre hållbarhet och längre livslängd av fyllningen genom att reducera möjligheten för återinträde av fukt eller bakterier under materialet.

En tanduppsättning som innehåller såväl mjölktänder som permanenta tänder.

Frakturer på över- eller underkäken.

Den sista permanenta tanden att växa fram på var sida av överkäken och underkäken.

Underkäkens läge i förhållande till överkäken när mandibulärkondylerna befinner sig längst bak och överst i sina ledgropar i temperomandibulärleden.

Den kontinuerliga omsättningen av benmassa och mineral, i vilken ingår först resorption av ben (osteoklastisk aktivitet) och därpå återbildning av ben (osteoblastisk aktivitet). I det vuxna skelettet sker nybildningen av ben vid skilda punkter. Processen säkerställer skelettets integritet livet igenom och spelar en viktig roll i kalciumhomeostasen. Obalans mellan de två motverkande processerna i b enomsättningen, resorptionen och nybildningen, kan leda till en del metaboliska bensjukdomar, som t ex osteoporos.

Tomografimetod som utnyttjar datorberäkning för framställning och återgivande av röntgenbilder.

Paleodontologi är ett ämnesområde inom arkeologi och antropologi som handlar om studiet av fossila tänder och mundhålor hos utdöda djur och människor. Det inkluderar analys av deras struktur, skada, funktion, tillväxt och diet baserat på tandsediment och andra relaterade bevis. Paleodontologi ger viktig information om evolution, utveckling, migration, livsstil och hälsostatus hos utdöda arter, inklusive människan.

I medicinsk kontext, refererar "tunga" till ett parastitärt insekt av arten *Pediculus humanus capitis*, som orsakar hudsjukdomen pedikulosis kapitis, mer känd som huvudlöss. Tungor är små, platta, utplattade insekter som lever och lägger ägg (nitar) i människors hårstrån, vanligtvis nära skallen. De suger blod från varmhudaden och orsakar ofta klåda och irritation. Tungor sprider sig genom direkt kontakt med infekterade personer eller delad användning av saker som hattar, hårborstar och sängkläder.

Familjär fibrös käkdysplasi, en ärftlig sjukdom som ger svullna käkben. Vid röntgenundersökning ses områden med radiolucens.

"Radiographic magnification" refers to the use of imaging techniques to make a specific part or area of an object or body appear larger than its actual size on an X-ray image, typically achieved through the use of specialized equipment and techniques such as adjusting source-to-image distance or using magnification cones. This can enhance the visibility and detail of small structures or abnormalities, aiding in diagnostic accuracy.

"Free tissue flap" refererer til en chirurgisk teknik hvor et stykke væv, inklusive blodforsyning (arterier og vener), frigøres fra dets originale placering i kroppen og overføres til en anden del af kroppen for at genoprette eller forbedre funktion, dække et sår eller fjerne en læsion. Dette adskiller sig fra en "lokal flap" eller en "pediklet flap", hvor vævet bevares forbundet med sin oprindelige blodforsyning og blot flyttes til en naboområde.

En benvävsbildning är en abnorm growth eller multiplikation av celler inom benvävnaden, som kan vara godartad ( icke cancerbildande) eller elakartad (cancerbildande).

"Tandbildning, även kallad odontogen bildning, är en process där tandkvalster, som är specialiserade celler av ektodermiskt ursprung, differenieras och utvecklas till tänder genom embryologisk utveckling."

"Tandmodeller" är en term inom tandvården som refererar till exakta repliker av patientens tänder och mun. De används ofta för att underlätta planeringen av komplexa behandlingar, såsom ortodonti, prostetik och oral kirurgi. Tandmodeller kan skapas från avgjutningar av patientens tänder eller genom digitala tekniker och används som ett verktyg för att studera tandsätten, simulera behandlingar och tillverka tandproteser.

"Tandröntgen" är en typ av medicinskt dental imaging som använder sig av röntgensstrålning för att producera detaljerade tvådimensionella bilder av tänder och käkbenet, vilket hjälper odontologer att diagnostisera och behandla tand- och oralhälsorelaterade problem.

Osteotomi är ett medicinskt begrepp som refererar till en kirurgisk procedur där man skär eller delar benet i ett specifikt segment, för att korrigera en deformitet eller avvika benets axel. Detta kan användas för att rätta till exempelvis knä- eller höftledsdysfunktioner, skulptera benens form eller behandla ledsmärtor orsakade av abnorma belastningar på leden. Osteotomi kan också användas i kombination med andra operationer, såsom för att fästa en ledprotes.

Tandmissbildningar är en samlingsbegrepp för olika former av developmentstörningar eller anomalier i tandsystemet, som kan påverka tändernas struktur, form, antal och positionering under deras utveckling och growth.

En förankrad tandregleringshjälpmedel är en fast eller fix typ av ortodontisk behandling, vanligtvis bestående av en metall- eller keramiska band fäst runt en eller flera tänder, som håller fast en ark med stänger och/eller spår för att korrigera tändernas position och lägga till plattor för att expandera eller kontrahera käken.

"Anatomic variation" refererar till skillnader i uppbyggnaden och positionen av kroppens strukturer, som musklor, ben, blodkärl och nerver, jämfört med det vanliga mönstret som ses hos de flesta individer. Dessa variationer kan variera från milda till extremt markerade och kan påverka kroppens funktion på olika sätt. Anatomic variations är vanligt förekommande och kan i vissa fall ställa till problem under medicinska undersökningar eller ingrepp, då man måste vara medveten om att de kan finnas och anpassa procedurerna därefter.

"Tandframbrott, även kallat dental caries eller karies, är en hålformig skada på tanden orsakad av bakteriersyror som angriper tandens hårda yta och leder till nedbrytning av emaljen."

Interceptiv tandreglering är en form av preventiv tandvård som utförs hos barn och ungdomar för att korrigera tänder och käkar som inte växt in rätt, med målet att förebygga allvarligare problem senare i livet. Det innebär ofta användning av en apparat, såsom en skruv eller en spake, under en begränsad tid för att leda tänderna i rätt riktning och ge plats åt de permanenta tändernas utveckling.

Familj (hominider) tillhörande underordningen Haplorhini (Anthropoidea) och bestående av tvåfota primatdäggdjur. Hit hör den moderna människan (Homo sapiens) och de stora aporna: gorilla (Gorilla gorilla), schimpans (Pan paniscus och Pan troglodytes) och orangutang (Pongo pygmaeus).

I en medicinsk kontext kan "Serial Extraction" referera till upprepade aspirationer eller utvinningar av fluid från ett visst kompartment eller en kroppsdel över en viss tidsperiod. Detta är vanligtvis relaterat till att minska trycket eller volymen av ett patologiskt accumulerande fluid, såsom i fall av abscesser, ascite, hjärnödem eller andra former av ödem.

En ytterst sällsynt skelettumör, kännetecknad av riklig kollagenbildning och fibrös stromaväv, utan tecken på mitos eller pleomorfism. På röntgenbilder syns den som en osteolytisk förändring med tydliga avgränsningar och måste särskiljas från primärt skelettfibrosarkom.

Ospecifika skador på ansiktets mjukdelar eller benvävnader.

"Benvävsdöd, även känd som osteonekros, är den dödsprocessen hos benvävnaden som orsakas av minskat blodflöde till benet, vilket leder till att benväven saknar syre och näringsämnen och därmed degenererar och dör."

"Benförtjockning, eller subakut intestinal obstruktion, är en delvis mekanisk tillstånd där tarmsammalet (lumen) förträngs orsakad av abnormalt tjockt och trögt tarminnehåll, vanligtvis som ett resultat av långvarig kronisk obstipation eller ineffektivt sammandragande av tarmsmuskulaturen."

"Tandreglering" är en odontologisk behandlingsmetod där en ortodontist använder sig av fasta eller lösa apparater för att korrigera tandsättning, rätas ut tandställningar och eventuellt justera käkrelationerna hos en patient, med syfte att förbättra funktion, estetik och allmän munhälsa.

Fibrös skelettdysplasi i ett enda skelettben.

En rad sjukdomstillstånd som påverkar käkledens anatomiska och funtionella egenskaper. Faktorer som bidrar till tillståndens komplexitet beror på ledens förhållande till tänder och tuggande och de symtom från andra områden som har samband med smärtor i käkleden, samt svårigheterna att använda traditionell diagnostisk teknik vid käkledspatologi, då vävnad sällan tas och röntgen är otillräcklig eller ospecifik. Vanliga sjukdomstillstånd är missbildningar, fysiska skador, subluxation, luxation, artrit och tumörer.

Tandförkalkning, även kallat dental eller tandplacksförkalkning, är en progressiv process där mineraler i saliven deponeras i munhålan och ledar till att plack bildas och härdar på tändernas yta, vilket kan orsaka en hård, vitaktig beläggning som kan skada tanden och leda till karies om den inte behandlas.

Dental attrition refererar till den naturliga nötningen eller slidan av tändernas kronor som orsakas av deras kontakt med varandra under funktionella aktiviteter, särskilt bettandet och sväljning. Det är en normal åldersrelaterad förändring, men kan accelerera eller bli patologisk på grund av abnorma bettfunktioner, onormal muskulär aktivitet eller dålig tandsmumsvård.

Läran om människan, i vid bemärkelse. Socialantropologi inbegriper jämförande studier av det sociala och kulturella livet, fysisk antropologi är inriktad på studier av människans biologiska utveckling .

Inläggning av ett endostalt, kilformat implantat som når ut genom munslemhinnan och som har öppningar för vävnaden att växa igenom så att en bättre inväxning uppnås.

En medicinsk definition av 'Turksadel' (latin: Processus cornuous) är ett tillväxt eller utskott från blygdbenet, ofta associerat med en abnormitet eller patologisk tillstånd, såsom en tumör eller en infektion i blygdbenet eller sköldblåsan.

Framställning av en röntgenbild av ett mycket litet eller tunt föremål på finkornig fotografisk film under förhållanden som tillåter efterföljande undersökning i mikroskop eller linjär förstoring av röntgenbilden upp till flera hundra gånger, med en upplösning som närmar sig fotoemulsionens upplösningsförmåga (dvs ca 1000 linjer per mm).

Rekonstruktivkirurgiska tekniker är metoder inom kirurgin som innebär att återställa, korrigera eller ersätta förlorade strukturer och funktioner i kroppen, ofta efter skada, sjukdom eller medfött missbildning, genom att använda sig av patientens egna vävnader eller konstruera implantat som efterliknar naturliga vävnader.

"Biomechanical phenomena" refer to the mechanical laws and principles that govern the functioning of biological systems, such as the human body. These phenomena describe how forces and motion affect the structure and function of living tissues, organs, and organ systems. They are studied in the field of biomechanics, which applies engineering principles to understand and solve problems related to biological systems. Examples of biomechanical phenomena include the way bones and muscles work together to produce movement, the forces that act on the heart during a cardiac cycle, or the mechanics of breathing.

En cirkelrund benvävnadsstruktur, bestående av ett centralt hål, Havers kanal, omgivet av koncentriska benvävnadslameller, genom vilket löper benvävnadens närings- och blodtillförande kärl.

Olika sätt att hålla en tandprotes på plats, genom t ex utformning, fastsättningsanordning eller vidhäftning.

Tandprotes som ersätter samtliga naturliga tänder i såväl överkäke som underkäke.

Jämförande studier av organismers struktur med avseende på homologa organ eller delar.

Tandförflyttning, eller ortodonti, är en specialitet inom tandvården som fokuserar på diagnostik, prevention och korrektion av onormal positionering och skilda former av illa utvecklade tänder och käkar för att återställa deras funktionella och estetiska normalitygda relationer och underhålla den stabiliteten.

"En övertänd tand definieras som en tand som inte har någon kvarvarande rotkanal eller rotstumpe och inte längre har någon funktionell anknytning till käkbenet."

Beskrivning och mätning av olika faktorer som leder till fysisk belastning på tandlagningar, proteser, tandställningar och därtill använda material, eller på de naturliga tandstrukturerna.

"Tandrotshinna" är en odontologisk term som refererar till en inflammation i tandköttet, det mjuka vävnadslagret runt tanden. Den kan orsakas av en infektion från en karies- eller parodontalförändring, eller en skada på tandköttet. Tandrotshinna visar sig ofta som en röd, svullen och smärtsam fläck i tandköttet, och kan leda till obehag vid konsumtion av heta, kalla, söta eller syrliga livsmedel. I vissa fall kan den utvecklas till en abscess om den inte behandlas tillräckligt snart.

I en enkel mening kan 'tinningben' definieras som den yttre huden eller membranen som omger och skyddar tinningbenet, även känt som temporalbenet, som är ett av skallens ben i huvudet. Tinningsbenets funktion är att hjälpa till att forma ögonhålan och ge struktur åt ansiktet.

Orthodontic anchorage procedures refer to the methods and techniques used in orthodontics to maintain or control the position of teeth that are serving as anchor units during tooth movement. The goal is to prevent unwanted movement of these anchor teeth while applying forces to move other teeth into desired positions. This can be achieved through various fixed or removable appliances, such as mini-implants, headgears, or palatal bars, among others. The selection of the appropriate anchorage procedure depends on the specific orthodontic treatment plan and individual patient needs.

Paleontologia är ett forskningsfält som handlar om studiet av förhistoriska livsformer, baserat på fossila lämningar och spår efter dem. Forskningen innefattar bland annat analys av fossiliserade ben, skelett, växtdelar, spår i sediment och koproliter (fossiliserad avföring), för att få en bättre förståelse om hur livet på jorden har utvecklats under miljontals år. Paleontologin är ett multidisciplinärt ämne som inkorporerar insikter från geologi, biologi och kemi för att rekonstruera förhistoriska ekosystem och deras evolutionära historia.

I can provide a medical definition for "benmatrix" in one sentence:

Någon av de två köttiga, blodrika vävnadsstrukturer som omger munnen.

Tvärgående snittning och lägesjustering av överkäken. Det finns tre typer: Le Fort I osteotomi för framflyttning av överkäken eller behandling av frakturer; Le Fort II osteotomi för behandling av brott på överkäken; Le Fort III osteotomi för behandling av bruten överkäke med frakturer i ett eller flera ansiktsben. Den senare metoden används även ofta för att korrigera kraniofacial dysostos och liknande ansiktsmissbildningar.

Ett rent fysikaliskt tillstånd hos ett material som utsätts för deformerande yttre krafter eller ojämn termisk utvidgning. Den mekaniska stressen uttrycks kvantitativt i kraft per ytenhet.

Framsidan av huvudet, med panna, ögon, näsa, mun, kinder och käke.

En tandprotes förmåga att sitta fast tack vare utformning, anordning eller adhesion.

En död kropp, vanligtvis en människokropp.

En blödning i munnen, också känd som orala blödningar, är när det uppstår blod utflöde från någon del av munhålan, inklusive tungan, tandköttet, läpparna eller slemhinnorna i munnen.

En familj (kattdjur) i ordningen Carnivora, bestående av kraftiga och snabba landlevande rovdjur med stark jaktinstinkt. Kattdjuren kan, till skillnad från hundarna, dra in klorna.

Det smalaste av de två benpiporna i underbenet, beläget bredvid skenbenet (tibia). Det är, i förhållande till sin längd, det slankaste av kroppens långa skelettben. Syn. fibula.

Ett onormalt stort avstånd eller en onormal springa mellan två tänder.

Oralkirurgi är en specialitet inom stomatologin (tandvården) som fokuserar på diagnostisering, preventiv behandling och kurativ behandling av sjukdomar, skador, felställningar och andra tillstånd i mun, ansikte, huvud och hals. Detta inkluderar, men är inte begränsat till, extraktioner av visst komplicerade tänder, kirurgi relaterad till implantat, tumörkirurgi, behandling av slemhinns sjukdomar och skallbenkirsurgi. Oralkirurger har ofta en tätt samarbete med andra tandvårdsspecialister såsom ortodontister, parodontologer och oral mediciner för att ge fullständig och komplett vård till sina patienter.

"Tandkronan är den del av tanden som sitter fast i käken och är det hårda, mineraliserade vävnadslagret som bildar tändernas översta del. Tandkronan innehåller emaljen, som är det hårdaste materialet i människokroppen, samt dentinen och cementum."

Frakturer i överkäksbenet.

Skalbaggar (Coleoptera) är den mest omfattande ordningen av insekter. Mer än 300 000 arter är kända. De kännetecknas av ett hårt hudskelett, med hårda täckvingar som skydd för flygvingarna.

"Radiometric dating is a method used to determine the age of an object by measuring the decay of radioactive isotopes within it."

En tandregleringshjälpmedel definieras som ett ortodontiskt eller tandtekniskt instrument, såsom en fast eller lös båge, en platta, en skruv, en gummiband eller en hake, som används för att korrigera, föryngra eller förbättra positionen och funktionen av tänder och/eller käkar genom att utöva kontrollerad kraft på tänderna under en viss tidsperiod.

En typ av bindväv utan kärl, bestående av kondrocyter (broskceller)i en grundsubstans av typ 2-kollagen och kondroitinsulfat. Det finns tre typer av broskvävnad: hyalint brosk, fibröst brosk och elastiskt (gult) brosk.

Medfödd avsaknad av tänder. Det kan röra sig om total anodonti eller partiell, om avsaknad av såväl mjölktänder som permanenta.

En sällsynt och aggressiv variant av kondrosarkom, kännetecknad av ett histologiskt bifasmönster med små, kompakta celler blandade medöar av broskmassa. Tumören har förkärlek för ben med platt tvärsni tt; långa, rörformade benpipor angrips sällan. De har en tendens att uppträda i de lägre åldersgrupperna och vill gärna metastasera.

Datorteknik för hantering av tvådimensionella bilder för bildförbättring eller analys.

Trigeminal nerve injuries refer to damages or traumas affecting the trigeminal nerve, which is a cranial nerve responsible for sensations in the face and motor functions such as biting and chewing. These injuries can result from various causes, including surgical complications, trauma, tumors, or certain medical conditions, and may lead to symptoms such as facial pain, numbness, or weakness.

Registrering av lägesförhållandet mellan underkäke och överkäke. Måtten kan avse såväl vertikala som horisontella och riktningsförhållanden.

Ben- och benmärgsinflammation.

Syntetiska eller naturliga material avsedda att ersätta ben eller benvävnad. De omfattar hårda polymerer, naturlig korall, hydroxylapatit, betatrikalciumfosfat och ett flertal andra biomaterial. Som i nerta ämnen han ersättningsmaterialen införlivas i omgivande vävnad eller gradvis ersättas av ursprunglig vävnad.

"Tandrot" är ett medicinskt tillstånd där tanden blir känslig för temperatur-, tryck- eller sötsakskänslighet, ofta orsakad av tandkaries, recession av tandköttet eller exponering av dentinniva.

"Vårdplanering är ett systematiskt och kontinuerligt process inom sjukvården där individens behov, preferenser och mål tas i huvudsak när beslut om vård och behandling tas, med syfte att skapa en personligniserad, koordinerad och effektiv vårdplan."

Avlivande av djur av medlidande, för att hindra smittspridning, upprätthålla god hälsa i djurbestånd, eller i experimentella syften.

Ett sjukdomstillstånd hos småbarn som kännetecknas av svullna mjukdelsvävnader ovanför den berörda benvävnaden, feber och irritabilitet, samt perioder av tillbakagång och återfall.

Område som innehåller parvis uppträdande gälbågar hos vattenlevande, lägrestående ryggradsdjur och hos embryon hos högrestående ryggradsdjur. Hos de sistnämnda omvandlas gälbågarna så småningom till d elar av hals och öron.

"Tandrotsspets" refererar till den främre, smalare spetsen av ett framtandspars (incisivernas) rot, som kan bli inflammerad och leda till en infektion känd som "tandrotsspetsinflammation" eller "apikal periodontit". Detta orsakas ofta av en karies-orrelse som inte behandlats korrekt, vilket kan resultera i en abscess och smärtor.

Myofibrom är en sällsynt, godartad tumör som utgår från muskelvävnaden (som består av muskulatur och bindväv). Den kan vara ensamstående (solitär) eller förekomma i flera former (multipel). Myofibrom är vanligast hos barn under 2 år, men kan även drabba vuxna. Tumören består av speciella celler som kallas myofibroblaster och kan vara belägen i huden eller inre organ. Symtomen beror på var tumören är belägen och kan inkludera en smärtsam, knölartad massa under huden eller andra tecken beroende på vilket organ som är drabbat. I allmänhet är prognosen god, särskilt för de som har en ensamstående tumör.

Periapikala sjukdomar är en benämning på en grupp tillstånd som alla berör tanden's periapical, eller rotdempen, och orsakas av infektion eller inflammation i den pulpa (nerven och blodkärlen) inuti tanden. Detta uppstår vanligtvis som en komplikation till karies eller trauma till tanden.

I medicinen, refererar "frontalben" till den främre delen av hjärnbalken (corpus callosum), som är en del av hjärnan som innehåller nervfibrerna som förbinder högra och vänstra hemisfären av storhjärnan. Frontalbenet är involverat i högre kognitiva funktioner, såsom planering, arbetshågkomst, impulskontroll och socialt beteende. Skador på frontalbenet kan orsaka förändringar i personligheten och kognition.

Mineralmängden per kvadratcentimeter benyta är det mått som används i klinisk praktik. Egentligen borde densiteten anges i gram per milliliter. Oftast används absorptionsfotometri eller röntgendatorto mografi för bestämning av bentäthet.

Den anatomiska regionen som inkluderar ansiktet, hjässan, ögonen, öronen och nacken, samt den del av nervsystemet som kontrollerar vårt sinnes- och kroppsliga funktioner, kraniet som skyddar det mjuka hjärnan och de muskler och band som stödjer och möjliggör rörelse för huvudet.

I medicinsk kontext, betyder "Benhin" ett rött pigment som förekommer naturligt i vissa kroppsvätskor och vävnader hos människor, till exempel i ögats regnbågshinna. Benhinnan är en del av det visuella systemet och hjälper till att filtrera ljus som kommer in i ögat. Det är ett viktigt indikator på hälsan hos det visuella systemet, eftersom förändringar i färgen eller mängden av benhinnan kan vara tecken på olika sjukdomstillstånd.

Arten Megaptera novaeangliae i familjen Balaenopteridae, som kännetecknas av sina stora fenor och sitt sätt att kröka ryggen vid dykning. De har även ett karaktäristiskt sjungande läte.

En medicinsk CAT (Computed Axial Tomography) skanner, även känd som en datortomograf, är en radiologisk undersökningsmetod som använder roterande röntgenstrålar för att producera detaljerade tredimensionella bilder av kroppens inre strukturer, såsom organ, ben, muskler och blodkärl. Denna teknik möjliggör precisa diagnoser och planering av behandlingar för en rad medicinska tillstånd och skador.

Allmänna eller ospecificerade skador på ansiktet och käkarna (överkäken, underkäken eller båda).

I en enkel medicinsk definition, betecknar "open bite" en tandposition där ovan- och underkäken inte möts korrekt när munnen är stängd. Det innebär att det finns ett öppet utrymme mellan framtänderna eller baktänderna när personen tuggar eller försöker bita i en tjockare matbit. Open bite kan orsaka problem med käkfunktionen, tal och synligandet av tänder då man smiler. Det kan vara en medfött tillstånd eller orsakas av vanor som sugning på tummen eller tungspetsen, allvarliga tandlossningar eller onormala bettpositioner.

Isolerade benskador som ger en typisk ansvällning av överliggande benbark, liknande utvidgningen på en pulsådervägg vid ett aortaaneurysm. Därav benämningen.

"Biological evolution" refers to the gradual change and diversification of species over time through processes such as mutation, selection, gene flow, and genetic drift. This results in the development of new characteristics and traits in populations, leading to the emergence of new species and the extinction of others. It is a fundamental concept in biology that explains the diversity of life on Earth.

I medicinsk terminologi, refererar "munbotten" till det distala (bakre) området av munhålan, direkt bakom de undera framtänderna. Det är också känt som den sublinguala eller submentala regionen.

Tumörer eller cancer i munnen.

Osseointegrering är ett medicinskt tillstånd där en konstgjord implantat, vanligtvis gjort av titan, direkt fästs till benvävnaden utan mjuka vävnader emellan. Detta uppnås genom en process där implantatet och benvävnaden växer ihop på cellnivå, vilket skapar en starkt hållfast förbindelse. Osseointegrering är viktigt inom områden som tandvården och prostetik, eftersom det möjliggör för proteser att fästas direkt till benen eller käken utan behov av skruvar, lim eller andra hjälpmedel.

Beskrivande anatomi baserad på tredimensionell avbildning av kroppen, dess organ och andra delar. Bilderna byggs upp av en rad datorproducerade tvärsnitt i tvärplanet, frontalplanet och sidoplanet.

Kirurgiskt avlägsnande av hela eller delar av tungan.

The temporomandibular joint (TMJ) disc, also known as the articular disc, is a fibrocartilaginous structure located within the TMJ, which is the joint that connects the mandible (lower jaw) to the temporal bone of the skull. The disc functions to cushion and facilitate smooth movement between the bones during activities such as chewing, speaking, and yawning. It divides the joint space into two compartments and glides along with the movements of the jaw.

'Ben och benvävnad' refererar till den strukturella och funktionella enheten hos ryggradsdjur, inklusive människor, som består av benmärg, benvävnad (som omfattar kompakt ben, spongiosa ben och brosk), ledbrosk, ledkapsel, ligament och senor, vilka alla tillsammans ger form, stöd och rörelseförmåga till kroppen.

En skelettsjukdom, kännetecknad av uttunning av benbarken och ersättning av benmärgen med grynig, fibrös vävnad med bennålar, som ger smärta, rörelsesvårigheter och tilltagande missbildning. Sjukdomen kan omfatta ett enda skelettben (monostotisk fibrös dysplasi) eller flera (polyostotisk fibrös dysplasi).

Enligt Stedds Medicinskt Lexikon:

Sotos syndrome is a genetic disorder characterized by excessive physical growth during the first few years of life, a distinctive facial appearance, and mild to moderate intellectual disability or learning difficulties. It is caused by a mutation in the NSD1 gene, which regulates gene expression. The syndrome has a wide range of symptoms and affects individuals differently, but common features include a large head size at birth (macrocephaly), a long face with a pointed chin, downward-slanting eyes, and a high forehead. Other possible symptoms include developmental delays, behavioral problems, heart defects, kidney abnormalities, and an increased risk of seizures. Sotos syndrome affects approximately 1 in 15,000 people worldwide, and it occurs equally in both males and females.

En "tand, icke-erupterad" definieras som en tand som ännu inte har brutit igenom den överliggande munhålan eller käkbenet efter att ha passerat genom tandköttsslemhinnan under utvecklingen.

Icke-inflammatorisk förstoring av tandköttet av andra orsaker än lokal irritation. Svullnaden beror typiskt på cellförökning.

Den första tanduppsättningens 20 tänder, vilka lossnar och ersätts av de permanenta tänderna, vanligtvis i sexårsåldern. Samtliga mjölktänder skall ha visat sig vid tvåochetthalvtårsåldern.

Organiska föreningar med P-C-P-bindningar, där P står för fosfonater eller fosfonsyror. Dessa föreningar påverkar kalciumomsättningen. De hindrar ektopisk förkalkning och fördröjer benresorption och omsättning av benvävnad. Technetium-bifosfonatkomplex utnyttjas med framgång för benvävnadsskanning.