Vävnadstransplantation är en medicinsk procedure där delar av vävnad tas ifrån en donator och placeras i en mottagare med syfte att ersätta skadad, sjuk eller saknad vävnad. Denna procedure kan användas för att behandla en rad olika medicinska tillstånd, från hudskador till hjärtklaffsjukdomar. Vävnadstransplantation skiljer sig från organtransplantation genom att vävnaden inte innehåller blodkärl eller andra strukturer som behöver en direkt koppling till mottagarens cirkulationssystem för att fungera korrekt.
Medverkan i en handling som är, eller uppfattas som, kriminell eller omoralisk. Medskyldig är man även i de fall då man befrämjar eller har vinning av handlingar som är moraliskt eller juridiskt tvivelaktiga.
Fostervävnadstransplantation (eng. "allogeneic fetal tissue transplantation") refererar till en medicinsk behandlingsform där vävnad från ett foster av samma art som patienten används för att ersätta eller reparera skadad eller funktionsnedsatt vävnad hos patienten. Denna typ av transplantation innebär att vävnaden kommer ifrån en annan individ (allogen) istället för från patienten själv (autolog). Fostervävnad används eftersom den kan ses som immunologiskt mindre reaktiv än vuxenvävnad, och därför minskar risken för avstötningsreaktioner. Behandlingen är kontroversiell och används endast i undantagsfall på grund av etiska, juridiska och medicinska aspekter.
'Personhood' är ett begrepp inom filosofi, etik och juridik som diskuterar vilka kvaliteter eller egenskaper som ger upphov till att en individ betraktas som en "person" med fullständiga moraliska och juridiska rättigheter. Det saknas dock en allmänt accepterad definition av begreppet, men här följer en medicinsk definition:
Riktad organdonation, även kallat direktad donation eller non-related donation, är en form av organ donation där en levande person väljer att donera en organ till en specifik mottagare som inte är nära relaterad till donatorn. Detta står i kontrast till den vanligare formen av organdonation, som oftast sker från en avliden donator till en obekant mottagare. Riktad organdonation kan ske till en vän, kollega eller någon annan person som donatorn känner till och vill hjälpa. Detta kräver vanligtvis att både donatorn och mottagaren genomgår en noggrann medicinsk utvärdering för att säkerställa att organet är lämpligt och att transplantationen är klokt från medicinsk synpunkt. Riktad organdonation är lagligt i vissa länder, men inte allmänt accepterat eller praktiserat på grund av etiska, juridiska och prakt
Det tillstånd som skiljer organismer från oorganisk materia, kännetecknat av tillväxt, ämnesomsättning, fortplantning och anpassning. Det omfattar tillvarons förlopp, samlade erfarenheter, livs- och levnadsform, eller varandet i sig. Genom århundraden har frågor om livet varit föremål för engagemang inom filosofi, biologi, rättsmedicin, antropologi osv, i den skapande så väl som den vetenskapliga litteraturen.
Medicinskt sett definieras "livets början" vanligtvis som den punkt då ett foster kan överleva utanför moderns kropp, vilket inträffar runt 24-25 veckors graviditet. Denna gräns är dock inte absolut och livsförmågan kan variera beroende på olika faktorer som fostrets hälsa och tillgängligheten till intensivvård. Det är värt att notera att det finns också etiska, filosofiska och religiösa diskussioner om vad som kan räknas som livets början, men från ett medicinskt perspektiv fokuserar man främst på fostrets överlevnadsförmåga.
Hjärnvävnadstransplantation är en medicinsk behandlingsmetod där celler eller vävnader från hjärnan transplanteras till en mottagares hjärna, med syfte att ersätta eller regenerera skadad eller funktionslös hjärnvävnad och på så sätt förbättra neurologiska funktioner.
Foster av ett däggdjur utstött på grund av framkallad abort eller missfall.
"Vävnads- och organtransplantation är en medicinsk procedure där vävnad eller hela organ från en donator överförs till en mottagare för att ersätta skadat, sjukligt fungerande eller icke-fungerande vävnad eller organ i dennes kropp."
Sjukhus som drivs av staten.
Organtransplantation är en medicinsk proceduren där ett organ tas bort från en donator, levande eller död, och placeras i en mottagare som saknar ett fungerande organ eller har organsvikt. Detta process sker vanligtvis för att ersätta ett slitet, skadat eller sjukdomsdrabbat organ med ett friskt och fungerande. Organtransplantation kan rädda livet för mottagaren och förbättra deras kvalitet på liv. Några exempel på vanliga organtransplantationer inkluderar lever, hjärta, lungor, njurar, bukspjälsta och benmärg.
Levertransplantation är en medicinsk procedure där en skadad eller funktionsoduglig lever ersätts med en frisk lever från en levande donator eller en avliden donator. Detta förfarande utförs vanligtvis när all annan behandling har misslyckats och patienten riskerar att dö till följd av leverfailure. Levertransplantationen kan rädda livet på dem som lider av svåra leverrelaterade sjukdomar, såsom skrumplever, levercirros eller levercancer. Efter operationen måste patienten ta immunosuppressiva läkemedel för resten av sitt liv för att förhindra avstötning av den nya levern.
Handtransplantation är en medicinsk procedur där en mottagares egen hand amputeras och ersätts med en donators hand, inklusive benet ovanför handleden. Detta kirurgiska ingrepp kräver immunosuppressiva läkemedel för att förhindra avstötningsreaktioner mot den nya handen. Handtransplantation kan ge mottagaren en större rörlighet och känsel i handen jämfört med traditionella proteser.
Heterotopic transplantation refererar till en typ av transplantationskirurgi där ett organ eller vävnad transplanteras till en plats i kroppen som är annorlunda än dess normala anatomiska position, men fortfarande förblir anslutet till den ursprungliga blodförsörjningen. Detta skiljer sig från en autotopisk transplantation, där organet eller vävnaden transplanteras tillbaka till sin ursprungliga plats, och en allotopisk transplantation, där organet eller vävnaden transplanteras till dess normala anatomiska position i en annan individ. Heterotopisk transplantation kan användas för att behandla olika sjukdomar eller skador, och det är vanligt förekommande vid levertransplantationer där både den heterotopiska och ortotopiska (normal position) transplantationen kan användas beroende på patientens specifika behov.
Allotransplantation är inom medicinen definierat som en typ av transplantation där organ, vävnad eller celler transplanteras från en genetiskt skild individ till en annan individ av samma art. Detta innebär att donatorn och mottagaren har olika genetiska makeup, vilket medför ett större risk för avstötning av det transplanterade organet eller vävnaden. För att minska risken för avstötning används immunosuppressiva läkemedel som dämpar mottagarens immunsvar mot det nya organet eller vävnaden.
Transplantation är en medicinsk procedur där man tar bort ett organ, vävnad eller celler från en donator och placerar det hos en mottagare som behöver det för att ersätta ett skadat, sjukt eller dysfunktionellt organ eller vävnad i deras eget kropp. Detta process kan rädda livet på den mottagaren och förbättra deras kvalitet på liv. Transplantation kan utföras på olika slag av organ, såsom hjärta, lungor, lever, njurar, bukspottkörtel, benmärg och hud.
Organpåläggare (eng. organ graft) är en medicinsk term som refererar till en transplantation av en del eller helhet av en organkomponent från en donator till en annan mottagare. Detta kan innebära en transplantation av en enda funktionell enhet, till exempel en hjärtklaff, eller en komplex struktur som en lever, lunga eller njure. Organpålägg kan vara antingen levande donationer, där en del av organet tas från en levande donator, eller död donationer, där organet tas från en avliden donator.
Transplantationsimmunologi är ett medicinskt område som studerar immunförsvarets respons mot transplanterade organ och vävnader, med målet att förhindra avstötning (rejection) och upprätthålla funktionen hos det transplanterade organet. Denna process innefattar förståelsen av både den cellulära och humorala immunresponsen, såväl som mekanismer för att modulera dessa svar med hjälp av immunsuppressiva behandlingar.
Njurtransplantation är en medicinsk procedure där en fungerande njure från en donator transplanteras till en mottagare vars egen njure inte fungerar korrekt, oftast på grund av njurssvikt. Detta åtgärd utförs vanligtvis som en operation och efter operationen behöver mottagaren livslång medicinsk behandling för att förhindra avstötning av den nya njuren. Njurtransplantation är ofta en behandlingsalternativ för patienter med slutstadium njursvikt, istället för att vara beroende av dialysbehandlingar.
Ett transplantats överlevnad i värden, faktorer som är ansvariga för överlevnaden och förändringar i transplantatet i samband med dess tillväxt i värden.
Gravida kvinnor som kulturella, psykologiska eller sociologiska begrepp eller enheter.
En benmärgstransplantation är en medicinsk procedure där patienten får en ny benmärg, ofta från en donator, för att ersätta den skadade eller funktionshindrade benmärgen. Detta processen hjälper till att återställa normalt blodcellsfunktion och stärka immunförsvaret.
Primärt ovariellt undersättning (POU) är ett tillstånd där äggstockarna inte producerar tillräckliga nivåer könshormoner eller frisätter äggceller på ett normalt sätt. Detta leder till symptom som menstruationsstörningar, infertilitet och ofta även till att patienten upplever typiska åldersrelaterade klimakteriebesvär, såsom heta flusher och nedstämdhet, trots att hon är under 40 år. POU kan orsakas av genetiska faktorer, sjukdomar eller kirurgi. I vissa fall är orsaken okänd.
Den moralfilosofi som är vägledande för vilket handlande som är rätt eller fel inom sjukvård och medicinsk forskning, och hur sjukvårdspersonal bör förhålla sig till patienter, deras anhöriga och kollegor. Olika "grenar" av den medicinska etiken är t ex klinisk etik och vårdetik. Termen används ibland som liktydig med läkaretik.
Transplantation av hud hos människor eller djur från en kroppsdel till en annan för att ersätta förlorad kroppshud.
Enligt den amerikanska nationella organisationen för hjärt- och lungtransplantation (ISHLT) definieras blodstamcellstransplantation som:
Förvaring av celler, vävnader, organ eller embryon i djupfrys (-70 gr C för korttidsförvaring, under -130 gr C för långtidsförvaring). För vävnadspreparat används frysförvaring eller frysfixering i syfte att bevara den befintliga formen, strukturen och kemiska sammansättningen hos materialets alla beståndsdelar. Som kylmedium används flytande kväve.
En hjärttransplantation är en chirurgisk proceduren där ett skadat eller funktionshindrat hjärta ersätts med ett friskt och kompatibelt donatorhjärta, vanligtvis från en avliden donator. Detta åtgärd genomförs som en livräddande behandling för personer med allvarlig hjärtsjukdom som inte kan behandlas effektivt med andra metoder.
Autotransplantation är en medicinsk proceduren där man flyttar celler, vävnader eller organ från en del av kroppen till en annan del hos samma individ. Detta görs ofta för att ersätta skadad eller sjuk vävnad med frisk vävnad från den egna kroppen. Exempel på autotransplantation inkluderar transplantation av benmärg, hud, tänder och njurar.
Lungtransplantation är en medicinsk procedure där en persons skadade eller funktionshindrade lungor ersätts med en frisk lungs från en annan person, vanligtvis en död donator. Detta metod används när andra behandlingsformer har misslyckats och patientens liv är i fara på grund av lungsjukdom eller skada. Lungtransplantationen kan förbättra patientens kvalitet på liv och öka deras överlevnadschanser. Proceduren innebär att både lungorna tas bort från donatorn, prepareras och transplanteras till mottagaren under operation. Efter operationen behöver mottagaren ta immunosuppressiva läkemedel för resten av sitt liv för att förhindra avstötning av de nya lungorna.
Stamcellstransplantation (SCT) är en medicinsk behandlingsmetod som innebär att man överför stamceller från en donator till en mottagare, med syfte att ersätta skadade eller funktionshindrade celler i mottagarens kropp. Stamceller är grundläggande celler som har potentialen att utvecklas och differensieras till olika typer av celler i kroppen, såsom blodceller, leverceller, hjärnceller med mera.
'Förbehandling inför transplantation' (pre-transplantation treatment) refererar till de medicinska behandlingar och procedurer som en patient genomgår innan en organtransplantation, med syfte att förbättra deras tillstånd och minska risken för komplikationer under eller efter transplantationsprocessen.
The ovary is a female reproductive organ that produces and releases eggs (oocytes) for fertilization, as well as producing hormones such as estrogen and progesterone that regulate the menstrual cycle and support pregnancy. (1)
En immunreaktion med både cellulära och humorala inslag, riktad mot ett allogent transplantat, vars vävnadsantigen inte är kompatibla med mottagarens.
Bukspottkörteltransplantation (Pankreastransplantation) är en medicinsk proceduren där en frisk bukspottkörtel från en leverantör transplanteras till en mottagare som har insjuknat i diabetes och har utvecklat komplikationer relaterade till sjukdomen, såsom njurskada. Detta kan hjälpa mottagaren att upprätthålla normalt blodsockernivå och förbättra deras kvalitet på livet, men operationen innebär också risker och komplikationer som måste vägas mot potentiala fördelar.
"Langerhans cells are specialized immune cells found in the epidermis of the skin and mucous membranes. In the context of transplantation, Langerhans cells can play a role in the rejection of transplanted tissue or organs. They have the ability to present antigens from the donor tissue to the recipient's immune system, triggering an immune response that can lead to rejection. Therefore, strategies to modulate or deplete Langerhans cells during transplantation are being explored to improve transplant outcomes."
Cell transplantation refererar till en medicinsk behandlingsmetod där celler tas från en donator och placeras i mottagarens kropp med syfte att behandla eller bota en sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Detta kan involvera transplantation av olika typer av celler, till exempel stamceller, leverceller eller betaceller, beroende på vilket syfte behandlingen har. Cell transplantation används idag inom flera områden inom medicinen, bland annat vid behandling av lever- och njursjukdomar, diabetes och neurologiska sjukdomar.
En transplantationschimär är ett individuellt orsakat tillstånd som uppstår när celler, vävnader eller organ från en individ transplanteras till en annan individ av samma art och de båda individernas celler koexisterar och fungerar i symbios. Detta kan inträffa vid transplantation av stamceller eller benmärg, där donatorns celler kan integreras med mottagarens celler och bildar en blandning av båda individernas celler i vissa eller alla delar av kroppen.
Preparat som genom en av flera olika verkningsmekanismer undertrycker immunsystemets funktioner. Klassiska cellgifter verkar genom att hämma DNA-syntes. Andra medel kan ha sin verkan genom att aktivera suppressor-T-cellspopulationer eller genom att blockera aktivering av hjälparceller. Immunsuppression utvecklades först och främst för att förhindra avstötning av transplanterade organ, men har även kommit att tillämpas för t ex mediering av verkan av interleukiner och andra cytokiner.
Ett kliniskt tillstånd kännetecknat av anorexi, diarré, håravfall, leukopeni, trombocytopeni, dålig kroppsväxt, och möjlig död till följd av transplantat-mot-värdreaktion.
En isograft definieras som en transplantation av organ eller vävnad mellan genetiskt identiska individer, till exempel en tvilling. På grund av den genetiska likheten betraktas den som "halvacceptabel" av kroppen, vilket medför ett mycket lägre risk för avstötningsreaktioner jämfört med transplantation mellan orelaterade individer.
Ej döda givare av organ för transplantation till besläktade eller icke-besläktade mottagare.
"Behandlingsresultat" refererer til den ændring eller effekt, en given behandling har på en patients sygdom, symptomer, funktion, kvalitet af liv eller overlevelse.
Stamcellstransplantation, fosterdiures, refererar till en medicinsk behandlingsmetod där patienten får en transplantation av fostermärgats stamceller, ofta använd som behandling för vissa slag av cancer, såsom leukemi och lymfom. Fostermärgats stamceller är icke-differentiade celler som kan differensieras till olika typer av blodceller, inklusive röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar.
Samtidig överföring av både hjärta och lungor från en människa eller ett djur till en annan individ.
Transplantattolerans är ett tillstånd där ett immunologiskt acceptans hos ett transplanterat organ har uppnåtts, vilket medför att recipiens immunsvar inte behöver undertryckas kontinuerligt med immunosuppressiva läkemedel för att förhindra avstötning. Detta är en önskvärd, men fortfarande sällan uppnådd, komplikation efter en organtransplantation. Transplantattolerans kan uppstå på grund av central tolerans, där T-celler i primärimmunsystemet modifieras för att inte reagera mot det transplanterade organet, eller perifer tolerans, där immunresponsen hämmas i sekundärimmunsystemet.
Perifer stem cell transplantation (PSCT) är en medicinsk behandlingsmetod där patienten ges en transplantation av stamceller som har hämtats från den patients eget kropp (autolog transplantation) eller från en kompatibel donator (allogen transplantation). Stamcellerna, vanligtvis benmärgsceller, hittas i patientens cirkulerande blod (perifer) efter att de stimulerats att föröka sig med hjälp av tillväxtfaktorer.
Bristande förmåga hos levern att utföra sina normala ämnesomsättningsfunktioner, vilket visar sig som svår gulsot och onormala serumhalter av ammonium, bilrubin, alkalin fosfatas, aspartataminotransferas, laktatdehydrogenas och onormalt albumin/globulinförhållande.
"Retrospective studies" are observational research designs that involve analyzing existing data or medical records to draw conclusions about prior events or exposures and their associated health outcomes.
Avsiktligt undertryckande eller dämpning av immunsvaret hos en individ. Effekten kan vara ospecifik, som vid tillförsel av immunsuppressiva läkemedel eller strålbehandling eller utslagning/förlust av lymfocyter, eller specifik, som vid desensibilisering eller samtidig tillförsel av antigen och immunsuppressiva medel.
Identifiering av MHC-antigener från vävnadsdonatorer och möjliga mottagare, vanligtvis med serologiska tester. Donatorer och mottagare bör tillhöra samma ABO-blodgrupp och ha så stor överensstämmelse som möjligt mellan histokompatibilitetsantigener för att risken för vävnadsavstötning skall kunna minimeras.
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
"Postoperativa komplikationer" refererar till problem eller biverkningar som uppstår som en följd av en kirurgisk operation under eller efter ett operationsförlopp, och kan inkludera infektioner, blödning, emboli, lungsäteskomplikationer, reaktioner på anestesi, skador på nerver eller organ, trombos, ytlig eller djup venös trombos (DVT), och andra allvarliga hälsoproblem.
"En väntelista är en lista som används inom sjukvården för att hantera efterfrågan på vård och behandling, där patienter placeras i kö och erbjuds tjänster i den ordning de mottogs eller enligt prioriteringskriterier, när resurser blir tillgängliga."
Xenotransplantation refererar till den kliniska praktiken av överföra organ, vävnader eller celler från ett individ av en art till en annan art, oftast från djur till människa. Detta är ett aktivt fält inom transplantationsforskning som har potentialen att lösa den akuta bristen på organ donatorer och rädda livet på dem som väntar på en transplantation. Men, xenotransplantation är också associerat med etiska, juridiska och immunologiska frågor som måste övervägas innan det kan bli en rutinmetod inom klinisk medicin.
I en enkel medicinsk definition kan "recurrence" definieras som återkomsten av en sjukdom eller ett symptom efter en period av förbättring eller remission. Detta innebär att en patient som tidigare diagnosticerats med och behandlats för en viss sjukdom kan uppleva en återförekomst av samma sjukdom eller symptom, även om de previöst hade visat på förbättring. Recurrens bör inte förväxlas med reaktivation, som är användbar inom infektionssjukdomar och avser en återupplivning av en latent infektion.
Mesenchymal stem cell transplantation (MSCT) refers to the medical procedure where mesenchymal stem cells (MSCs) are infused into a patient with the goal of repairing or regenerating damaged tissues or organs. MSCs are multipotent stromal cells that can differentiate into various cell types, including bone, cartilage, fat, and muscle. They can be isolated from several adult tissues, such as bone marrow, adipose tissue, and umbilical cord blood.
En hornhinnetransplantation, även kallat keratoplastik, är en medicinsk procedure där delar eller hela hornhinnan (kornean) ersätts med hornhinna från en donator. Detta görs vanligtvis för att återställa synen hos en patient som har skador, sjukdomar eller defekter i sin egen hornhinna som inte kan botas på annat sätt. Proceduren innebär att den skadade hornhinnan tas bort och ersätts med den donerade hornhinnan, vilken sedan fästs i place med hjälp av sömmar eller lim. Efter operationen behöver patienten vanligtvis använda sig av läkemedel för att förebygga infektioner och avstötning av den nya hornhinnan.
Graden av antigenöverensstämmelse mellan vävnaderna från olika individer, vilken avgör om ett allogent transplantat accepteras eller stöts bort.
Tumörer i blodet eller i blodbildande vävnad (benmärg och lymfvävnad). De vanligaste formerna är de olika typerna av leukemi, lymfom och de fortskridande och livshotande formerna av myelodysplasisyndromen.
Takrolimus är ett immunsupressivt läkemedel som används för att förhindra avstötningsreaktioner efter transplantationer, samt behandla vissa autoimmuna sjukdomar. Det verkar genom att hämta ned aktiviteten i T-celler, en typ av vita blodkroppar som är inblandade i immunförsvaret.
Bestrålning av hela kroppen med joniserande eller icke-joniserande strålning. Begreppet är tillämpligt på djur och människor, men ej mikroorganismer.
En cyklisk undecapeptid (peptid med 11 aminosyrakomponenter) från extrakt av jordsvampar. Den är ett kraftigt immunsuppressivt medel med specifik verkan på T-lymfocyter, och används mot avstötningsreaktioner vid organ- eller vävnadstransplantationer. Syn. cyklosporin.
Studier inriktade på att följa utvecklingen eller utfallet av t ex exponering, metoder, effekter av åtgärder, eller förekomst av någon sjukdom hos enskilda individer eller grupper.
En död kropp, vanligtvis en människokropp.
Survival analysis är en statistisk metod för att analysera och förutsäga tiden till ett specifikt händelseutfall, vanligtvis relaterat till dödlighet eller rekurrens av en sjukdom, baserat på tidskorrelerade data.
'Survival Rate' refererer til sandsynligheden for, at patienter overlever en bestemt sygdom eller tilstand over en given periode. Den kan beregnes på forskellige måder alt efter konteksten, men oftest angives den som den procentuelle andel af patienter, der er i live et år (eller flere) efter diagnosen. Survival rate kan være et vigtigt mål for effektiviteten af behandlinger og for at forstå udfaldet for forskellige sygdomme.
En ansiktstransplantation är en medicinsk procedur som innebär att man ersätter delar eller hela ett persons skadade ansikte med transplanterat vävnad från en avliden donators ansikte. Detta kan återställa funktion och estetik efter allvarliga skador, som orsakats av exempelvis bränder, trauma eller sjukdomar. Proceduren är komplex, kräver specialiserad expertis och innebär livslång immunsuppressiv medicinering för att förhindra avstötning av den transplanterade vävnaden.
Förfarande för utvärdering av hälsostatus och riskfaktorer hos potentiella givare av biologiskt material. Donatorer utses under de principiella förutsättningar att deras hälsotillstånd ej påverkas negativt i processen och att de donerade vävnaderna eller organen riskfritt kan användas i mottagarna.
Sjukliga förändringar i levern.
"Organförvaring är den process där organ, som har tas bort från en donator, lagras och transporteras under kontrollerade förhållanden med syfte att bevara deras funktionella integritet och vitalitet till dess de används för transplantation eller forskning."
Ett alkylerande medel med selektiv immunsupprimerande effekt på benmärg. Det har använts för palliativ behandling av kronisk myeloid leukemi. Men trots symtomatisk lindring har ingen permanent förbätt ring uppnåtts. Busulfan är en känd karcinogen.
"Transplantat" refererer til det organ, væv eller celletype som overføres fra en donor til en modtager under en transplantationsoperation. Det er typisk et levende eller afdødt organ, såsom hjerte, lever, nyre, lunger eller benmarv, men kan også være andre typer væv som hud, hår eller senevæv. Formålet med en transplantation er oftest at erstatte et sygt, skadet eller defekt organ eller væv i modtagerens krop for at forbedre deres sundhed og livskvalitet.
Antigener (Human Leukocyte Antigens) bestämda av leukocytplatserna på kromosom 6, kodningsstället för MHC ("major histocompatibility complex") hos människor. De är polypeptider eller glykoproteiner som återfinns på de flesta kärnförsedda celler och blodplättar, bestämmer vävnadstyp i samband med transplantation, och är förknippade med vissa sjukdomar.
Slutstadiet av kronisk njurfunktionsförsämring. Tillståndet kännetecknas av svår, irreversibel njurskada (mätt med proteinurihalter) och nedsatt glomerulusfiltration, till mindre än 15 ml/min. Dessa patienter är i allmänhet i behov av dialys eller njurtransplantation.
En fortskridande, elakartad sjukdom i de blodbildande organen, med onormal tillväxt och utveckling av leukocyter och deras prekursorceller i blod och benmärg. Sjukdomen klassificeras utifrån celldifferentieringsgrad som akut eller kronisk, och beroende på dominerande celltyp som myelogen eller lymfocytisk.
Inflammation i bronkiolerna med fibrös granulationsväv eller bronkialexsudat. Den kan uppkomma efter inandning av irriterande gaser eller främmande ämnen och kan vara en komplikation till lunginflamma tion.
Behandling av ett sjukdomstillstånd med flera olika åtgärder, samtidigt eller i följd. Kemoimmunterapi, radioimmunterapi, kemoradioterapi, kryokemoterapi och alternativa terapiåtgärder är de vanligaste, men inbördes kombinationer mellan dessa modeller och kombinationer med kirurgiska metoder används också.
En medicinsk definition av 'riskfaktorer' är egenskaper, expositioner, eller behavor som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, som rökning och brist på motion, eller icke-modifierbara, som genetiska faktorer eller ålder. Det är värt att notera att när en individ utsätts för en riskfaktor, innebär det inte automatiskt att personen kommer att utveckla sjukdomen, men risken blir högre än för den som saknar riskfaktorn.
Serum innehållande antikroppar mot lymfocytantigener. Det används både i histokompatibilitetstester och terapeutiskt i samband med transplantationer.
"Remissionsinduktion" er en begrebsbruk innenfor medisin som refererer til behandlingsmåten som har til formål å oppnå remission hos en pasient, det vil si å redusere eller fjerne alle symptomer og tegn på en sykdom. Denne type behandling er ofte aggressiv og kan involvere bruk av steroider, kjemoterapi eller annen sterk behandling for å redusere aktiviteten i sykdomsprosessen og føre til en remissjon. I noen tilfeller kan remissionsinduksjon være den første trinnet i en langvarig behandlingsplan, mens den i andre tilfeller kan være det eneste behandlingstrinet som er nødvendig for å kontrollere sykdommen.
En form av anemi där benmärgen inte producerar perifera blodkroppar i tillräckliga antal.
Oöverensstämmelse mellan givares och mottagares blod. Antikroppar i mottagarens serum är riktade mot antigen i givarprodukten. Sådan oförenlighet kan resultera i en transfusionsreaktion, där t ex giva rens blod hemolyseras.
Infektion orsakad av Cytomegalovirus; den kännetecknas av förstorade celler med inneslutningar i cellkärnan. Nästan vilket organ som helst kan infekteras, men hos barn är infektion vanligast i spottkörtlarna och hos vuxna i lungorna.
Mycophenolic acid (MFA) is a medication used in transplantation to prevent rejection of the transplanted organ. It works by suppressing the immune system, specifically by inhibiting an enzyme called inosine monophosphate dehydrogenase (IMPDH), which is needed for the proliferation of T and B lymphocytes, key players in the immune response. This results in a reduced ability of the body to mount an immune response against the transplanted organ, thereby reducing the risk of rejection. Mycophenolic acid is available in several formulations, including mycophenolate mofetil and mycophenolate sodium.
Den postoperativa perioden är tiden direkt efter en operation när patienten är under övervakning och behandling för att underlätta gen Recovery, minska smärta och minska komplikationer. Den kan variera i längd beroende på typ av operation och individuell hälsotillstånd.
"Myeloablative stimulation" is not a widely recognized or established medical term. However, "myeloablative" is a term that is used in the field of hematopoietic stem cell transplantation (HSCT) to describe a treatment regimen that aims to completely destroy and eliminate the patient's bone marrow cells using high-dose chemotherapy or radiation therapy.
Hastigt påkommen och relativt kortvarig sjukdom.
Ursprungscellerna för alla typer av blodceller.
"Vävnads- och organtagning, även känt som transplantation, är en medicinsk procedure där vävnad eller hela organ från en donator överförs till en mottagare för att ersätta skadat, sjukligt eller funktionslöst vävnad eller organ."
Inbred Lewis rats are a strain of laboratory rats used in scientific research, characterized by their consistent genetic background and predictable biological responses, making them valuable for studies of human diseases such as cancer, diabetes, and neurological disorders.
"C57BL mice" är en specifik stam av möss som används inom forskning. De är så kallade inbredda möss, vilket betyder att de har en mycket konsekvent genetisk bakgrund eftersom de härstammar från en enda individ och har förökat sig genom systerskötsel under många generationer. Detta gör att deras egenskaper är väldigt repeterbara, vilket är användbart inom experimentell forskning. C57BL-stammen är känd för sin robusta hälsa och långa livslängd jämfört med andra mössstammar. De används ofta inom olika områden av biomedicinsk forskning, till exempel cancer-, neurologi- och immunologiforskning.
En prekursor till ett alkylerande kvävesenapsbaserat antitumör- och immunsuppressivt medel som måste aktiveras i levern för att bilda den aktiva aldofosfamiden. Det används för behandling av lymfom, leukemier osv. Bieffekten, alopeci (håravfall), har man dragit nytta av för att avlägsna fårpäls. Cyklofosfamid kan dessutom orsaka sterilitet, fostermissbildningar, mutationer och cancer.
I medicinen refererar prognosen till den förväntade utgången eller framgången av en behandling eller sjukdom. Det är en förutsägelse om hur en patients hälsotillstånd kommer att utvecklas över tiden, inklusive sannolikheten för fullständig genes, kronisk sjukdom eller död. Prognosen baseras ofta på olika faktorer som patientens allmänna hälsotillstånd, sjukdomens art och svårighetsgrad, behandlingsalternativ och individuella respons på behandlingar.
'End Stage Liver Disease' (ESLD) refererer til den seneste fase af skade eller skravling på leveren, hvor leverens funktioner er så alvorligt svækkede, at de ikke kan understøtte livet mere. Dette stadie opstår som regel efter en lang periode med kronisk lever sygdom og skade, der resulterer i omfattende fibrose og skrumpling (cirrose) af leveren.
Stort organ i bukhålan med flera viktiga ämnesomsättningsfunktioner.
Tumörtransplantation refererar till en teknik inom forskning där tumörceller från en individ transplanteras till en annan individ, ofta en mus, för att studera cancerutvecklingen och testa olika behandlingsstrategier. Detta skapar en standardiserad modell för att undersöka cancerbiologi och kan ge insikter om tumörväxternas beteende på cellulär nivå.
Patientval, eller patientvald, refererar till den process där patienten aktivt deltar och har inflytande över de vård- och behandlingsbeslut som rör deras eget hälsotillstånd och välbefinnande. Det innebär att patienten får information, stöd och möjlighet att uttrycka sina preferenser, önskemål och behov, samt att dessa tas i beaktande när vårdpersonalen utformar en personligad vård- och behandlingsplan. Patientval är en central del av patientcentrerad vård och en grundläggande rättighet för varje patient, som strävar efter att främja autonomi, aktiv deltagande och individuell anpassning i sjukvården.
Perioden efter en framgångsrik behandling, under vilken inga symtom eller sjukdomstecken syns.
Tillstånd av varaktigt, oåterkalleligt uppehåll av all hjärnaktivitet, inklusive nedre hjärnstamsfunktioner, med fullständig frånvaro av viljestyrda rörelser, svar på retningar, hjärnstamsreflexer och spontana andetag. Reversibla förhållanden som liknar detta kliniska tillstånd (t ex sömnmedelsöverdosering, hypotermi m fl) skall uteslutas innan hjärndöd fastställs. [Se SOSFS 1987:32; 1993:6; 1996: 5]
"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning där data insamlas prospektivt, det vill säga före ett visst utfall eller händelse har inträffat. Detta innebär att forskaren följer en grupp individer under en längre tidsperiod och samlar information om dem över tid. Syftet är ofta att undersöka samband mellan olika riskfaktorer och sjukdomar, eller behandlingens effekter på hälsoutgångar. Prospektiva studier anses vanligen ge starkare evidens än retrospektiva studier, eftersom de är mindre känsliga för minnesförvrängning och andra systematiska felkällor.
En alkylerande kvävesenap som används mot tumörer i form av levoisomeren melfalan, den rasemiska blandningen merfalan eller dextroisomeren medfalan. Medlet är toxiskt för benvävnad, men har liten blåsbildande verkan. Det kan vara karcinogent.
En form av snabbt isättande leversvikt, även känd som fulminant leversvikt, orsakad av svår leverskada eller omfattande förlust av leverceller. Tillståndet kännetecknas av snabbt tilltagande funktionsstörning och gulsot. Akut leversvikt kan utvecklas till hjärnfunktionsstörning eller t o m leverkoma, beroende på etiologiska faktorer, som t ex leverischemi, läkemedelsförgiftning, tumörbildning eller virushepatit, så som hepatit B eller C efter blodtransfusion.
"Multiple myeloma is a type of cancer that forms in a type of white blood cell called a plasma cell, which helps fight infections by making antibodies. In multiple myeloma, cancerous plasma cells accumulate in the bone marrow and crowd out healthy blood cells, leading to symptoms such as fatigue, recurrent infections, and bone pain or fractures. The cancer cells can also produce abnormal amounts of a single type of antibody, called M protein, which can cause damage to organs and tissues."
T-lymfocyter, eller T-celler, är en typ av vita blodkroppar som hör till det adaptiva immunsystemet och spelar en central roll i cellmedierad immunitet. De utvecklas från stamceller i benmärgen och migrerar sedan till thymus, där de mognar och differensieras till olika sorters T-celler med olika funktioner, såsom CD4+ helper T-celler och CD8+ cytotoxiska T-celler. Dessa celler kan aktiveras av antigenpresenterande celler (APC) och svara på infektioner genom att sekretera cytokiner eller direkt döda infekterade celler.
"Primär graft dysfunction (PGD) refers to the early failure of a transplanted organ, such as the lung or heart, within the first 24-72 hours after transplantation. It is typically characterized by poor function and inadequate oxygenation in lung transplants, or decreased contractility and pump function in heart transplants. PGD is often associated with factors such as donor organ quality, preservation injury, and recipient immune response."
Förekomst av cellgrupper med två eller fler olika kromosomuppsättningar hos en och samma individ, beroende på närvaro av arvsmassa från genetiskt olika individer. Vid mosaicism, däremot, kommer de sinsemellan olika cellgrupperna från en enda individ.
Det viktigaste systemet för gruppering av mänskligt blod, baserat på förekomst eller frånvaro av två antigener, A och B. När varken A eller B förekommer är blodet av grupp 0, när bägge förekommer är blodet av grupp AB. A och B är genetiska faktorer som bestämmer förekomsten av enzymer för syntes av vissa glykoproteiner huvudsakligen i erytrocytmembranet.
Fortskridande begränsning av utvecklingsförmågan och tilltagande specialisering av funktioner som sker under embryots utveckling och som leder till bildandet av specialiserade celler, vävnader och org an.
Leversjukdom som präglas av att den normala mikrocirkulationen, den väsentliga kärlanatomin och leverns arkitektur genomgått olika grader av förstörelse och förändringar, med fibrösa hinnor som omger nybildade parenkymknutor.
Celler i benmärgen, inkluderande fettceller, stromaceller, megakaryocyter och prekursorceller till de flesta av blodcellerna.