En form av energi och en känsla av förhöjd temperatur. Inom medicinen är värme av intresse för sina fysiologiska effekter, för terapeutisk användning, och för bruk i förfaranden inom fysik eller fysikalisk kemi.

I en enkel mening kan temperatur inom medicinen definieras som den grad av värmevariation eller termisk energi som mäts i kroppen hos levande organismer, vanligtvis i enheten Celsius (°C) eller Fahrenheit (°F). Den normala kroppstemperaturen för en vuxen människa varierar vanligtvis mellan 36,5 och 37,5 °C (97,7 till 99,5 °F), även om det kan variera något beroende på individuella skillnader, tid på dygnet och metoden för temperaturmätning.

Den förhållandevis konstanta temperatur som kroppen normalt håller (hos människan 37 grader C) och som regleras från mellanhjärnan.

Avsaknad av värme eller temperaturer märkbart under den normala.

"Hudtemperatur är den uppmätta temperatur som registreras på ytan av huden, och kan användas som ett indirekt mått på kroppens inre temperatur eller som en indikation på hudens aktuella termoregleringsrespons."

Organismens funktioner för att reglera kroppstemperaturen genom uppvärmning eller avkylning.

Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.

I en medicinsk kontext kan 'vatten' referera till vattendricket i kroppen, även kallat kroppsvatten. Detta är allt det vätska som finns inuti och utanpå celler i kroppen. Kroppsvatten består av två huvudsakliga kompartment: intracellulärt vatten, som befinner sig inne i cellerna, och extracellulärt vatten, som befinner sig utanför cellerna. Extracellulärt vatten kan delas upp i vätska i blodkärlen (plasma) och interstitialvätska, som är vätskan mellan celler.

Natriumklorid som livsmedelstillsats.

Vatten med obetydliga salthalter, t ex åar och insjöar.

"Smakuppfattning" refererar till den subjektiva erfarenheten av smaken hos en viss mat eller dryck, orsakad av kemiska reaktioner i samband med smaksinnet. Det bestäms av interaktionerna mellan molekyler i maten och receptorceller på tungan.

NLMs (National Library of Medicine, USA) utvidgade informationstjänst för medicnska yrkesutövare och allmänheten. Tjänsten, som är webbaserad, har en omfattande länkning till informationskällor för sjukdomstillstånd och hälsofrågor.

Ett funktionellt system omfattande organismerna i ett naturligt samfund och deras miljö.

I en enda mening kan väder definieras som: "Det aktuella tillståndet av atmosfäriska fenomen, inklusive temperatur, luftfuktighet, vindhastighet och -riktning, nederbörd och lufttryck, i en given plats och tidpunkt."

"Natural disasters" kan definieras som oväntade och ofta kraftfulla händelser som orsakas av naturliga processer, såsom jordbävningar, vulkanutbrott, tsunamis, översvämningar, skogsbränder, orkaner och blizzarder. Dessa händelser kan leda till stora materiella skador, personskador och omfattande samhälls- och ekonomiska påverkan i drabbade områden.

"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.

Djursjukdommar vars kliniska mekanismer är tillräckligt lika dem hos annan sjukdom hos människor för att de skall kunna tjäna som modell. Sjukdomen hos djuret kan antingen vara framkallad eller naturlig.

I en enda medicinsk betydelse kan "regn" referera till nederbörden av vätska från himlen, ofta i form av vattendroppar, som kan ha en varierande effekt på människors hälsa och liv. Exempelvis kan regn underlätta pollenfritt luft, bidra till att mildra skador orsakade av skogsbränder eller leda till översvämningar som kan ställa till med allvarliga hälsoproblem.

I medicinsk kontext, "seasons" refererer ofte til sæsonelle variationer i forekomsten eller alvorligheden af bestemte sygdomme eller helbredsproblemer. For eksempel kan man have en højere forekomst af influenza og andre respiratoriske infektioner i vintermånederne, mens allergier ofte er værre om foråret og sommeren på grund af øget eksponering for pollen og andre allergener. Sæsonvariationer kan også ses i mental sundhed, hvor sæsoner med mindre dagslys (som i efteråret og vinteren) kan være forbundet med en øget risiko for depression og andre affektive lidelser.

I medicinsk kontext, kan 'vind' referera till ett symtom där patienten upplever en oönskad utströmning av luft eller gas ur kroppen. Detta kan inträffa från olika delar av kroppen, såsom munnen, näsan eller ändtarmen. Exempelvis kan 'vind' i samband med medicinsk behandling vara en bieffekt av läkemedel som relaxerar musklerna i tarmsystemet, vilket kan leda till oönskad utströmning av gas. Det är viktigt att notera att 'vind' inte används ofta inom medicinsk terminologi och det rekommenderas därför att specifika termer används för att beskriva specifika tillstånd eller symptom.

I'm sorry for any confusion, but "Thailand" is a country in Southeast Asia and does not have a medical definition. If you have any questions related to health or medicine, I would be happy to try to help answer those!

Alla de olika väderelementen sammantagna.

Climate change, in a medical context, refers to the health impacts and implications of a changing global climate, including rising temperatures, increased frequency and intensity of extreme weather events, sea level rise, and changes in precipitation and air quality. These changes can have direct and indirect effects on human health, such as heat-related illnesses and deaths, respiratory issues exacerbated by poor air quality, and the spread of infectious diseases. Climate change also has potential impacts on food and water security, which can further affect health outcomes.