X-ray Absorption Spectroscopy (XAS) är en teknik inom materialvetenskap och kemi som används för att undersöka elektronstrukturen hos ett material genom att mäta absorptionen av röntgenstrålning vid specifika energier. XAS ger information om olika typer av atomära egenskaper, såsom koordinationsnummer, bindningslängder och oxidationstillstånd. Tekniken bygger på att när en röntgenfoton absorberas av ett material kan den excitera ett inner electron till ett högre energitillstånd, vilket ger upphov till en absorptionselektronspektrum som är karakteristiskt för det aktuella materialet. XAS kan användas för att studera en rad olika material, från enkla molekyler till komplexa fasta stoffsystem.
"Röntgenstrålning är en form av ioniserande elektromagnetisk strålning med korta våglängder, vanligtvis mellan 0,01 och 0,1 nanometer, använd i medicinen för att generera bilder av inre strukturer hos kroppen genom att passera igenom olika typer av vävnad med varierande densitet."
Spectral analysis är en teknik inom signalbehandling och fysik som används för att bestämma frekvenskomponenterna i en given signal. Det innebär att man tar en tidsvariabel signal, vanligen en kontinuerlig funktion av tiden, och omvandlar den till frekvensdomänen med hjälp av Fouriertransformen eller en annan liknande metod. På så sätt kan man studera amplitud och fas för de olika frekvenser som ingår i signalen, vilket kan vara mycket användbart inom flera områden som till exempel elektroteknik, akustik och optik. I en enda mening:
Identifiering och mätning av grundämnen utifrån den vetskap att röntgenstrålar avgivna av ett överaktiverat ("exciterat") grundämne har en för ämnet karakteristisk våglängd och en intensitet beroende på ämnets koncentration. Hit hör också fluorescensspektrometri (sekundärstrålningsspektrometri), där provet röntgenbestrålas. Primärstrålningsspektrometri, där provet utsätts för elektronbestrålning, kallas oftast mikrosondanalys.
Svavel (S) är ett icke-metalliskt grundämne som förekommer naturligt i naturen och är en essentiell näringsämne för levande organismer. Det är ett giftigt, illaluktande, gulaktigt gas vid rumstemperatur och omvandlas till en fast, vit substans under lägre temperaturer. Svavel förekommer i proteiner och som svavelkväveföreningar i levande växter och djur. Det används också inom industrin för att producera svavelsyra, kemikalier, gummi, pesticider och som desinfektionsmedel.
Metalliskt grundämne, och tillika spårämne, med kemiskt tecken Cu, atomnummer 29 och atomvikt 63,55. Koppar ingår i hemocyanin, som är syrebärare hos de flesta leddjur.
Intagning eller uppsugning av gasformiga eller flytande ämnen, ljus eller värme. Metabolisk absorption av näringsämnen, kemikalier och läkemedel i mikroorganismer, vävnader och organ.
I en enkel mening är en synchrotron en typ av partikelaccelerator som accelererar elektroner till mycket höga hastigheter, nästan lika snabbt som ljuset, och håller dem i banor med hjälp av magneter. När dessa accelererade elektroner passerar genom speciella typer av magnetiska strukturer, kallas de undulators eller wigglers, produceras intensiva strålar av synkrotronstrålning över ett brett spektrum, från infraröd till röntgen- och gammastrålning. Synchrotronstrålningen är mycket stark, samt kollimerad och polariserad, vilket gör den användbar för en rad olika tillämpningar inom forskning och industri, såsom strukturbestämning av material, kemiska reaktioner och studier av biologiska makromolekyler.
Ett i jordskorpan allmänt utbrett metalliskt grundämne. Kemiskt tecken är Fe, atomnummer 26 och atomvikt 55,85. Järn är en väsentlig beståndsdel i hemoglobin, cytokrom och andra komponenter i respiratoriska enzymsystem. Dess främsta funktioner är att transportera syre till vävnader (hemoglobin) och att ingå i cellulära oxidationsförlopp. Uttömning av järnförråden kan leda till järnbristanemi. Järn används för att återuppbygga blodet vid anemi.
Oorganiska föreningar som innehåller mangan som en fast beståndsdel av molekylen.
Den matematiska teorin (Jean-Baptiste-Joseph Fourier, 1807) för Fourierserier och Fourierintegraler för reell- eller komplexvärda funktioner av en eller flera reella variabler. Grundläggande för teorin är att sådana funktioner under allmänna förutsättningar kan byggas upp av sinus- och cosinusfunktioner (enkla svängningar) (Källa: Nationalencyklopedin 2003-09-04). Den har många tillämpningsområden inom biomedicin, t ex vid röntgenkristallografisk analys av DNA-spiralen och andra molekyler, inkl viruspartiklar, och för den modifierade projektionsalgoritm som allmänt används för framställning av datortomografibilder.
Zink är ett essentiellt spårmineral som spelar en viktig roll i en mängd biologiska processer, såsom immunförsvar, näringsupptagning, celldelning, cellreparation och syntes av DNA. Det fungerar också som en katalysator för enzymer och hjälper till att stabilisera cellmembranen. Zink måste tas in via födan, eftersom kroppen inte kan producera det själv.
"Oxidation-reduction, or redox, refers to a type of chemical reaction where there is a transfer of electrons between two molecules, leading to a change in their oxidation state."
Teori om att strålning och absorption av energi sker i bestämda mängder som kallas kvanta (E), vilka varierar i storlek och definieras av ekvationen E=hv, där h är Plancks konstant och v strålningens frekvens.
Atomabsorptionsspektrofotometri (AAS) är en teknik inom analytisk kemi som används för att bestämma koncentrationen av en specifik metall i en provblandning. Tekniken bygger på att metalljoner i en provlösning värms upp så att de omvandlas till atomer, vilka sedan absorberar ljus av en viss våglängd som är karakteristisk för just den metallen. Genom mätning av det absorbierade ljuset kan koncentrationen av metallionen bestämmas. AAS används ofta inom områden som miljöanalys, klinisk analys och livsmedelskontroll.
I en enskild medicinsk betydelse kan "nickel" definieras som ett metalliskt allergen som kan orsaka kontakteksem eller överkänslighetsreaktioner hos vissa individer. Nickel är ett vanligt ämne i olika typer av metalliska produkter, såsom smycken, armbandsur, och blyertsminor, och kan frisättas över tiden och komma i kontakt med huden, vilket kan leda till allergiska reaktioner.
Proteiner som har en eller fler hårt bundna metalljoner i sin struktur.
Upptag av ämnen genom tarmhinnan.
Organometallföreningar är en kemisk term som definieras som föreningar mellan metaller och organiska grupper, där minst en kovalent bindning existerar mellan metallatomen och kolatom(en) i organiska gruppen. Dessa föreningar kan ha strukturer som spänner över en bred skala av komplexitet, inklusive allt från enkelmetall-alkylbindningar till mer sofistikerade system med flera metallatomer och/eller flera kovalenta bindningar mellan metallatomerna och kolatomerna.
Röntgendiff Franktion är en teknik där man använder sig av röntgenstrålning för att undersöka kristallstrukturen hos ett material, genom att studera hur strålningen diffunderas eller spridits av atomerna i kristallen. Detta ger upphov till unika mönster som kan användas för att identifiera och analysera materialets egenskaper på atomnivå.
Påvisande och kvantitativ mätning av grundämnen utifrån det faktum att den röntgenstrålning som avges av ett grundämne som aktiveras av en elektronstråle har en för ämnet karakteristisk våglängd och mängdintensitet. Tekniken kan utnyttjas i elektronmikrosond, mikroanalyselektronmikroskop, eller elektronmikroskop eller svepelektronmikroskop utrustade med röntgenspektrometer.
Spektrofotometri är en teknik för att mäta absorptionen av ljus av olika våglängder, vilket används inom medicinen för att exempelvis bestämma koncentrationen av olika substanser i ett prov, såsom blodprov.
Spektroskopimetod för mätning av det magnetiska momentet hos elementärpartiklar, så som atomkärnor, protoner eller elektroner. Tekniken har kliniska tillämpningar i form av NMR-tomografi (magnetisk resonanstomografi).
Stabila elementarpartiklar med den minsta, kända negativa laddningen. Elektroner ingår i alla grundämnen. De kallas även negatroner. Positivt laddade elektroner kallas positroner. Elektronernas antal, energinivå och placering runt atomkärnor avgör grundämnens kemiska identitet. Strålflöden av elektroner kallas katodstrålar eller betastrålar, en högenergistrålning som uppstår vid kärnsönderfall.
Metalliskt grundämne med kemiskt tecken Mn, atomnummer 25 och atomvikt 54,94. Det är anrikat i cellmitokondrier, främst i hypofysen, levern, bukspottkörteln, njurarna och skelettvävnaden. Det påverkar syntesen av mukopolysackarider, stimulerar produktionen av kolesterol och fettsyror i levern, och utgör en kofaktor för många enzymer, bl a arginas och alkalinfosfatas i levern.
Experimentella eller teoretiska modeller för undersökning av molekylers form, elektroniska egenskaper eller interaktioner. Hit hör även analoga molekyler, datorframställd grafik och mekaniska strukturer.
En teknik som är tillämpbar på en mängd olika ämnen som uppvisar paramagnetism till följd av magnetismen alstrad av opariga elektroner. Erhållna spektra kan användas för påvisande, identifiering, och bestämning av elektronstrukturer, undersökning av molekylers interaktioner, och för mätning av kärnspinn och magnetiska moment. Elektronisk dubbelresonansspektrografi (ENOR) är en variant av tekniken som ger bättre upplösning. Spinnresonansanalys kan göras in vivo, och inkluderar tillämpningar som t ex magnetresonans (MRI). Syn. ESR.
Ett växtsläkte (vedlar) av familjen Fabaceae, ordningen Fabales och underklassen Rosidae. Många arter är förknippade med förgiftning av betande djur, och några arter har användning som medicinalväxter.
Icke-invasiv metod for mätning av benmineralinnehåll. Metoden används huvudsakligen för diagnos av benskörhet, men också för mätning av benmineralisering hos spädbarn.
Metallochaperons är proteiner som hjälper till att transportera och leverera metallioner, såsom koppar, järn och zink, till rätt plats inne i ett cellulärt enzym eller ett annat protein. De gör detta genom att bilda komplex med metallionen och sedan interagera med och överför metallionen till acceptorproteinet. Metallochaperoner spelar därmed en viktig roll i att reglera cellens metallhomeostas och skydda den mot skadlig påverkan från överskott av metallioner.
Undersöknig av kristallstrukturer med hjälp av röntgendiffraktionsteknik.
De reaktiva områden på en makromolekyl som är direkt envolverade i dess specifika sammankoppling med en annan molekyl.
Ett metalliskt grundämne med kemiskt tecken Mo, atomnummer 42 och atomvikt 95,94. Molybden är en viktig legeringsmetall, som i naturen förekommer i form av molybdensulfid (MoS2). Det är även ett essentiellt spårämne, som beståndsdel i enzymen xantinoxidas, aldehydoxidas och nitratreduktas.
Oorganiska och organiska föreningar med tvåvärt järn.
"Syrgas" er en sammentrekning av ordene "syre" og "luft", og refererer til den atmosfæriske luften som vi normalt inhalerer, som består av omkring 21% syre (O2), 78% kv nitrogen (N2) og små mengder av andre gasser som argon, kultilkristaller og spor av kullilkristaller. I denne enkelte meningen kan syrgas definieres som den atmosfæriske luft som inneholder 21% syre (O2) som er livsviktig for mennesker og andre levende vesen for å oksidere (forbranne) næringsstoffer for å produsere energi i cellene.
Elektropositiva grundämnen som kännetecknas av böjlighet, smidbarhet, glans och värmelednings- och elektrisk ledningsförmåga. De kan ersätta vätejonen i syror och bilda baser med hydroxylradikaler.
Fotosystem II-proteincomplex är ett protein-komplex som finns i kloroplastmembranet hos växter, alger och cyanobakterier. Det är en viktig del av fotosyntesen, där det absorberar ljusenergi och använder den till att reducera vattenmolekyler till syre, protoner och elektroner. Fotosystem II-proteincomplexet består av flera olika subenheter, inklusive D1 och D2 proteinkedjor, cytochrom b559, och ett antal små protein som hjälper till att stabilisera komplexet. Det är också värd för två fotosyntetiska pigmentkomplex: det klorofyll-a bindinga P680-komplexet och den accessoriska pigmentbärande antennkomplexet. När ljusenergi absorberas av dessa pigment kommer elektroner exciteras till ett högre energinivå, vilket initierar en serie redoxreakt
I en enkel mening kan 'oxidera' definieras som ett kemiskt process där en substans (t.ex. ett molekyll eller jon) förlorar elektroner och blir mer elektropositiv, ofta i samband med en reaktion med syre. Detta kan leda till strukturella förändringar i substansen och eventuellt forma nya kemiska föreningar. Oxidering är motsatsen till reduktion, där en substans vinner elektroner och blir mer negativt laddad eller mindre elektropositiv. Båda processerna kan inträffa samtidigt i en redoxreaktion.
I enkelhet kan 'proteinkonfiguration' definieras som den specifika rymdstrukturen och orienteringen hos de aminosyror som utgör ett protein. Denna konfiguration bestäms av proteinkedjans primära struktur (sekvensen av aminosyror) samt hur dessa aminosyror är hopfogade och vevda i rummet, vilket kallas för sekundär, tertiär och kvartär struktur. Proteinkonfigurationen har en direkt betydelse för proteinets funktion och stabilitet.
Molekyler som binder till andra molekyler, särskilt ifråga om små molekyler som binder specifikt till större molekyler, t ex ett antigen som binder till en antikropp, ett hormon eller en neurotransmittor som binder till en receptor, eller ett substrat eller allosterisk effektormolekyl som binder till ett enzym. Ligander kan även utgöras av molekyler som avger eller tar upp ett elektronpar för att bilda en koordinerad kovalent bindning med den centrala metallatomen i ett koordinationskomplex.
Oorganiska eller organiska föreningar med trevärt järn.
Spektrofotometri i det infraröda området, oftast för kemisk analys genom mätning av absorptionsspektra baserade på molekylers rotations- eller vibrationsenerginivåer.
Den inbördes placeringen av atomer, atomgrupper eller joner i en molekyl, samt antal, typ av och plats för kovalenta bindningar.
Det färggivande ämnet i hemoglobin. Det förekommer fritt i kroppsvävnader och som prostetisk grupp i många hemproteiner.
En grupp proteiner som har järn-svavelkomplexet som prostetisk grupp. Dessa proteiner deltar i alla viktigare elektrontransportförlopp: fotosyntes, andning, hydroxylering och bakteriell väte- och kvävefixering.
I en medicinsk kontext kan 'vatten' referera till vattendricket i kroppen, även kallat kroppsvatten. Detta är allt det vätska som finns inuti och utanpå celler i kroppen. Kroppsvatten består av två huvudsakliga kompartment: intracellulärt vatten, som befinner sig inne i cellerna, och extracellulärt vatten, som befinner sig utanför cellerna. Extracellulärt vatten kan delas upp i vätska i blodkärlen (plasma) och interstitialvätska, som är vätskan mellan celler.
Teoretiska framställningar som efterliknar kemiska processer eller fenomen. Simuleringarna inkluderar bruk av matematiska beräkningar, datorer och annan elektronisk utrustning.
Det område i ett enzym som genom verkan på sitt substrat utlöser en enzymreaktion.
Den typiska tredimensionella formen av en molekyl.
Ultraviolettspektrofotometri (UV-spektrofotometri) är en laboratorieteknik som används för att bestämma koncentrationen av ett ämne i en lösning genom att mäta absorptionen av ultraviolett ljus. Detta görs genom att lysa upp lösningen med UV-ljus och mäta den absorbierade strålningen vid specifika våglängder. Resultaten presenteras i form av ett spektrum, som visar absorptionen som en funktion av våglängden. Metoden är vanlig inom områden som kemi, biokemi och miljöanalys för att bestämma koncentrationer av olika organiska och oorganiska ämnen, till exempel aminosyror, vitaminer, pigment och vissa typer av föroreningar.
Raman-spektroskopi är en typ av vibrationsspektroskopi som ger information om vibrations- och roteringsenerginivåer hos molekyler i ett material. Tekniken bygger på Ramaneffekten, där en ljuskälla med en viss frekvens inkompagerar ett material och en mindre andel av den infallande ljusströmmen ändrar frekvens (skiftar) till lägre eller högre värden. Detta skift i frekvens, kallat Ramanskiftet, är specifikt för varje kemisk bindning och ger en unik fingeravtryckslik spektralanalys för det aktuella materialet. På så sätt kan Raman-spektroskopi användas för att identifiera och undersöka olika substanser, inklusive kemiska bindningar, struktur, faser, komposition och interaktioner mellan molekyler.
Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.
Mössbauer spektroskopy är en typ av spektroskopi som utnyttjar Mössbauereffekten, vilket innebär resonansabsorption av gamma strålning av atomkärnor i fasta material. Denna metod ger information om kemisk miljö och oordnade rörelser på atomär nivå, och används främst för studier av järn-57 isotopen men kan även tillämpas på andra isotoper med en lång livslängd.
En essentiell aminosyra som är nödvändig för produktion av histamin.
En tiolhaltig, icke-essentiell aminosyra som vid oxidation bildar cystin.
"Proteinbindning refererar till den process där ett protein binder specifikt till ett annat molekylärt substance, såsom en liten molekyl, ett annat protein eller en jon, vanligtvis genom non-kovalenta interaktioner som hydrogenbindning, Van der Waals-kräfter och elektrostatiska attraktioner. Denna bindning kan regulera funktionen hos det bundna substanceet och är av central betydelse för många biologiska processer, inklusive signaltransduktion, enzymsk aktivitet och transport av molekyler inom cellen."
Termodynamik är en gren inom fysiken som deals med studiet av system och processer där energiförändringar sker, och hur denna energi omvandlas och överförs mellan system. Termodynamiken beskriver tre lagar (eller principier) som ger oss insikt i hur energin i ett system kan förändras under en process. Dessa lagar är:
Mätning av intensitet och kvalitet hos fluorescerande ljus.
En övergång från plan till elliptisk polarisering när en ursprungligen i ett plan polariserad ljusvåg passerar ett optiskt aktivt medium.
Nära-infraröd spektroskopi (NIRS) är en icke-invasiv analytisk teknik som utnyttjar det faktum att organiska molekyler absorberar, reflekterar eller transmitterar ljus i nära infraröda våglängder (700-2500 nm), vilket möjliggör kvantitativa och kvalitativa bestämningar av kemiska och fysikaliska egenskaper hos bland annat livsmedel, biologiska vävnader och miljöprover.
Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.
Proteiner förekommande hos någon bakterieart.
I en mening kan definitionen av 'Photosynthetic Reaction Center Complex Proteins' vara: Proteinkomplex som inkluderar reaktionscentra för fotosyntesen, vilka är membranproteiner som binder och aktiverar klorofyll och andra pigment som absorberar ljusenergi. Denna energi används sedan för att skapa elektrontransportkedjor som genererar ATP och NADPH, vilket ger cellen den nödvändiga energian för att syntetisera kolhydrater och andra organiska molekyler under den ljusberoende delen av fotosyntesen.
Selenium compounds refer to chemical combinations in which the element selenium is bonded with other elements, and they can be found in various forms such as inorganic salts or organic compounds. These compounds are naturally occurring and can also be produced synthetically. Selenium is an essential trace element for human health, playing crucial roles in antioxidant defense systems, thyroid hormone metabolism, and DNA synthesis. However, excessive intake of selenium compounds can lead to toxicity, causing symptoms such as hair loss, nail brittleness, nausea, and neurological damage.
In the context of medicine, a solution refers to a homogeneous mixture of two or more substances, where one substance, the solute, is uniformly distributed throughout another substance, the solvent. The solvent is typically a liquid, but it can also be a gas or a solid. The solute can be a solid, liquid or gas. Once the solute is dissolved in the solvent, the particles of the solute are dispersed and cannot be seen or separated from the solvent using ordinary methods. An example of a medical solution is a saline solution, where sodium chloride (salt) is dissolved in water to create a mixture used for irrigation, cleaning wounds or as a medication.
Ett spårämne som ingår i vitamin B12. Det är en metall med kemiskt tecken Co, atomnummer 27 och atomvikt 58,93. Kobolt används i kärnvapen, i legeringar och som färgämne (koboltblått). Hos djur leder brist på ämnet till anemi, och överskott leder hos människor till erytrocytos.
Ett mått på en lösnings surhetsgrad.
Icke-hemjärnproteiner, också kända som icke-heme-proteiner eller non-heme proteins, är proteiner som binder till metallioner utanför ett hem-gruppcentrum, i kontrast till hemproteiner som innehåller en prostetisk grupp av porfyrin med en järn(II)-ion.
FTIR, förkortning för Fouriertransforminfraröd (spektroskopi), är en teknik inom analytisk kemi och fysik som används för att identifiera och undersöka materiella substance genom att mäta deras infraröda absorbansspektra. Tekniken bygger på Fouriers transformationsmetod för att konvertera en irreguljär, interferensmönstring till ett kontinuerligt spektrum av frekvenser och relaterade intensiteter. Detta möjliggör en mer känslig och exakt analys än traditionell, punkt-till-punkt infraröd spektroskopi. FTIR används ofta för att identifiera okända ämnen, undersöka polymerers sammansättning och degraderingsprocesser, studera kemiska bindningars struktur och dynamik, samt kontrollera produkter och processer inom industrin.
I en enkel mening kan temperatur inom medicinen definieras som den grad av värmevariation eller termisk energi som mäts i kroppen hos levande organismer, vanligtvis i enheten Celsius (°C) eller Fahrenheit (°F). Den normala kroppstemperaturen för en vuxen människa varierar vanligtvis mellan 36,5 och 37,5 °C (97,7 till 99,5 °F), även om det kan variera något beroende på individuella skillnader, tid på dygnet och metoden för temperaturmätning.
Selenic acid, med den kemiska formeln H2SeO4, är en stark syra som innehåller selen, ett spårmineral med potentiala hälsoeffekter i små doser. Selenic acid är inte känt för några medicinska användningsområden på grund av dess höga toxicitet.
Bildande av kristallina ämnen ur lösningar eller smältor.
Myoglobin är ett protein som förekommer i skelettmuskler och hjärtmuskel, och har till uppgift att lagra syre för cellandningen. Det är det minsta proteinet i musklerna och innehåller en hemgrupp som ger musklerna deras röda färg. Myoglobin kan frisättas i blodbanan vid skada på muskler, vilket kan användas som markör för muskelskador eller sjukdomar som angriper musklerna, såsom exempelvis hjärtsjukdomar.
'Rubredoxiner' refererer til en type protein som inneholder en heme-grupp, der kan undergå oxidasjon og reduksjon. De fungerer ofte som elektrontransportører i biokjemiske prosesser, slik som cellulær andning og fotosyntese. Rubredoxiner er viktige for livet på jorda og forekommer i mange levende organismer, fra bakterier til planter og dyr.
Ett gult, metalliskt grundämne med kemiskt tecken Au, atomnummer 79 och atomvikt 197. Det används till smycken, guldplätering av andra metaller, som betalningsmedel och för tandreparationer. Kliniskt används det i form av salter.
En medicinsk kontext är ett koordinationskomplex en typ av kemisk sammansättning där en metalljon är omgiven av molekyler eller joner, kallade ligander, som är bundenar till metallionen genom koordinativa bindningar. Koordinationskomplexen har en speciell geometri som bestäms av antalet ligander och deras orientering i förhållande till metalljonen. Många läkemedel innehåller metallkomplex, särskilt koppar-, järn- och guldkomplex, vilka kan användas som antiinflammatoriska, antimikrobiella eller antitumörmedel.
Oorganiska föreningar som innehåller järn som en fast huvudbeståndsdel i molekylen.
"Strålningsspridning" refererar till utbredningen eller spridningen av joniserande strålning från en källa till omgivande miljö, vilket kan orsaka fysisk skada på levande vävnad och öka risken för genetiska mutationer och cancer.