"Yersinia enterocolitica" är en bakterie som kan orsaka gastroenterit, en infektion av mag-tarmkanalen som kännetecknas av diarré, buksmärta och feber. Bakterien förekommer naturligt hos vissa djur, framför allt grisar, och kan sprida sig till människor via kontaminerad mat eller vatten. Särskilt vanliga källor till infektion är ocookat fläskkött och rå grönsaker. "Yersinia enterocolitica" kan även orsaka andra komplikationer som inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) och blodförgiftning (sepsis), särskilt hos personer med nedsatt immunförsvar.
En Yersiniainfektion är en infektion orsakad av bakterier av släktet Yersinia, som innefattar flera arter, bland andra Yersinia pestis (orsakande sjukdomen pestsjukan), Yersinia enterocolitica och Yersinia pseudotuberculosis. Dessa bakterier kan orsaka en rad olika symptom beroende på art och infektionsväg, från milda mag-tarmbesvär till allvarligare systemiska infektioner.
'Yersinia' är ett släkte av gramnegativa bakterier inom familjen Enterobacteriaceae, som innefattar flera patogena arter som kan orsaka sjukdom hos människor och djur. Den mest kända arten är Yersinia pestis, som orsakar pestsjukan. Andra patogena arter inkluderar Yersinia enterocolitica och Yersinia pseudotuberculosis, som kan orsaka mag-tarminfektioner och andra systemiska infektioner.
'Sjukdomsalstrande förmåga' refererar till en individuals predisposition att utveckla en viss sjukdom, orsakad av en kombination av genetiska, epigenetiska och miljömässiga faktorer, som ökar risken jämfört med den genomsnittliga populationen.
Proteiner förekommande i det yttre membranet hos bakterier.
"Yersinia pseudotuberculosis" är en bakterie som kan orsaka infektionssjukdomar hos människor och djur. Den tillhör släktet Yersinia och är nära besläktad med den mer kända Yersinia pestis, som orsakar pestsjukan. Yersinia pseudotuberculosis kan orsaka en sjukdom som kallas pseudotuberkulos, vilket ofta drabbar mag-tarmsystemet och lymfknutorna i buken. Symptomen på sjukdomen kan vara diarré, magont, feber och viktminskning. Bakterien förekommer naturligt hos vissa djur, framför allt gnagare, och sprids ofta via kontaminerad mat eller vatten.
Bakteriella ytkomponenter som underlättar för bakterien att fästa vid andra celler eller icke-biologiska ytor. De flesta fimbrier på gramnegativa bakterier fungerar som adhesiner, men ofta är det ett underordnat protein ute i änden av fimbrierna som är det verkliga adhesinet. Hos grampositiva bakterier är det ett protein- eller polysaccharidskikt på ytan som tjänar som adhesin.
"Serotypning" är en metod för att klassificera mikroorganismer, såsom bakterier och vissa virus, baserat på skillnader i de antigener som visas på deras yta. Antigen är substanser som kan inducera immunresponsen hos ett värtdjur eller en människa. Genom att identifiera olika serotyper av en patogen kan forskare och kliniker förstå mer om den specifika infektionen och välja den bästa behandlingsstrategin. Serotypning är viktig inom flera områden, till exempel epidemiologi, diagnostik och utveckling av vacciner.
Proteiner förekommande hos någon bakterieart.
Förekomst av bakterier, virus och svamp i födoämnen. Området är inte begränsat till patogena orgranismer, utan omfattar även närvaro av icke-patogena bakterier och svampar i t ex ost och vin.
En 'Yersinia pseudotuberculosis-infektion' är en bakterieinfektion orsakad av släktet Yersinia pseudotuberculosis, som kan ge upphov till gastroenterit och systemiska symtom som feber, trötthet och smärtor i buken. Denna infektion är sällsynt men kan drabba både djur och människor och sprids vanligtvis via kontaminerad mat eller vatten. Symptomen påminner om tuberkulos, därav namnet pseudotuberculosis. Behandling sker ofta med antibiotika.
Inflammation i mesenteriets (tarmkäxets) lymfknutor.
Sammanklibbning av celler eller antigena partiklar vid reaktion med antikroppar.
'Yersinia pestis' är en gramnegativ bakterie som orsakar den dödliga sjukdomen pestsjukan hos människor och djur. Den sprids främst genom råttbett eller via myggor och kan leda till att sjukdomen utvecklas i två former: bubonpest och lungpest, beroende på vilket sätt den smittar in. Bubonpesten karaktäriseras av smärtsamma inflammatoriska knutor (buboner) i lymfkörtlarna, medan lungpesten orsakar andningssvårigheter och hosta som kan leda till dödsfall om den inte behandlas i tid.
En plasmid är en liten, cirkulär dubbelsträngad DNA-molekyl som kan replikera självständigt och förekommer hos bakterier och andra encelliga organismer. Plasmider kan överföras mellan celler och innehåller ofta gener som ger resistens mot antibiotika eller kodar för toxiner. De används också i molekylärbiologi som vektorer för kloning av gener.
De processer genom vilka cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten hos bakterier.
En icke-bakteriell form av artrit som följer på infektion på annan plats i kroppen än den drabbade leden. De bakterier som ger upphov till infektionen kan inte påvisas i odling från ledvätskan, men an tigener har däremot kunnat påvisas. Ofta är det Yersiniainfektion som orsakar denna form av artrit.
Den genetiska massan hos bakterier.
I en enkel mening är O-antigener en typ av antigen som finns på ytan av vissa bakterier, framförallt gramnegativa bakterier. De är en del av bakteriens yttre membran och består av en polymer av sockerartade substanser, kända som oligosackarider. O-antigenerna är varierande mellan olika bakteriestammar och kan användas för att identifiera och klassificera dem. De spelar också en viktig roll i bakteriens immunologiska försvar, eftersom de kan hjälpa till att skydda bakterien från attack av värdens immunförsvar.
Ledinflammation orsakad av bakterier, virus, rickettsier, mykoplasma, svampar eller parasiter. Bakteriell artrit orskas ofta av Streptococcus pneumoniae, Haemophilus influenzae, Staphylococcus aureus eller Neisseria gonorrhoeae. Virusartrit är mindre vanlig och kan vara en yttring av påssjuka, röda hund, hepatit osv.
Deoxiribonukleinsyra (arvsmassa) hos bakterier.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
Bakteriella antigener definieras som molekyler på eller från bakterier som kan identifieras och stimulera ett immunsvar hos värden. Dessa antigener kan vara proteiner, polysackarider eller andra strukturer som är unika för en specifik bakteriestam eller gemensamma för en hel grupp av bakterier. När bakteriella antigener introduceras i kroppen aktiveras immunförsvaret och producerar specifika antikroppar för att bekämpa infektionen.
Peyer's plack är samlingar av lymfoida vävnader belägna i terminalen del av ileum, ett segment av tunntarmen. De utgör en del av immunsystemet och hjälper till att försvara kroppen mot infektion genom att övervaka och reagera på främmande ämnen som passerar genom tarmen.
Inflammation av ögats bindhinna; kan orsakas av bakterier, virus eller allergisk reaktion. Syn. konjunktivit.
Immunglobuliner framkallade av bakteriella antigena komponenter.
Avföring, även känd som feces eller stolet, är den ultimata restprodukten efter att kroppen har bearbetat och absorberat näringsämnen från föda. Det består av vatten, icke-absorberade kolhydrater, proteiner, fett, slaggprodukter, bakterier och cellulärt material. Avföring är en naturlig och nödvändig utsöndring för att maintaINta en hälsosam tarmfunktion och balans i kroppen.
Adhesionsförmåga är en kemisk egenskap hos bakterier såväl med som utan fimbrier ("cellhår") att kunna fästa vid andra celler, vävnader eller icke-levande ytor. Denna egenskap är av betydelse för kolo nibildning och sjukdomsalstrande förmåga.
Pasteurella infection is a type of bacterial infection caused by the gram-negative coccobacillus, Pasteurella spp., which commonly colonizes the upper respiratory tract and skin of animals, including domestic pets such as cats and dogs. The infection can occur in humans following bites, scratches, or close contact with infected animals, and it may manifest as localized soft tissue inflammation, skin and wound infections, pneumonia, septicemia, or other systemic illnesses. Prompt diagnosis and appropriate antibiotic therapy are crucial for effective management of Pasteurella infections.
Undersökningar som bygger på att celler, mikroorganismer eller partiklar klumpar ihop sig när de blandas med specifikt antiserum.
"Virulensfaktorer" refererar till de specifika egenskaperna eller strukturer hos en patogen (en mikroorganism som orsakar sjukdom) som bidrar till dess förmåga att orsaka skada eller infektion i värden. Dessa faktorer kan vara exotoxiner, endotoxiner, kapsel, fimbrier, flageller och enzymer som hjälper patogenen att invadera, överleva och replikera inne i värden. Virulensfaktorer är avgörande för patogenens virulens, det vill säga dess förmåga att orsaka sjukdom, och varierar mellan olika arter och stammar av mikroorganismer.
Platser för slakt och styckning; slakterier.
Pore-forming cytotoxic proteins are a group of toxins that can create pores or channels in the membranes of target cells, leading to disruption of cellular homeostasis, swelling, and eventually cell death. These toxins are produced by various organisms, including bacteria, fungi, and plants, as part of their defense mechanisms or as virulence factors to aid in infection and colonization of host tissues.
En glykosid som används som tillsats i agar för odling och identifiering av enterobakterier (t ex Yersinia).
'Yersinia ruckeri' är en bakterie som orsakar sjukdomen enterik redmouth (ERM) hos färskvattenfisk, särskilt lax och öring. Bakterien kan påträffas i vatten och i fiskars gälar, kloaköppningar och tarmar. Infektionen kan leda till andningssvårigheter, rödaktiga munnar och slemhinnor samt försämrad tillväxt hos unga fiskar. I vissa fall kan sjukdomen vara dödlig, speciellt i populationer med lågt motståndskraft.
I en enkel mening kan temperatur inom medicinen definieras som den grad av värmevariation eller termisk energi som mäts i kroppen hos levande organismer, vanligtvis i enheten Celsius (°C) eller Fahrenheit (°F). Den normala kroppstemperaturen för en vuxen människa varierar vanligtvis mellan 36,5 och 37,5 °C (97,7 till 99,5 °F), även om det kan variera något beroende på individuella skillnader, tid på dygnet och metoden för temperaturmätning.
Naturlig, bakteriedödande egenskap hos blodet tack vare förekomsten av antibakteriella ämnen som betalysin, leukin m fl.
Ett släkte gramnegativa, aeroba bakterier som ger upphov till brucellos. Bakterierna utgörs av orörliga kocker och är djurparasiter och -patogener.
Varje flytande eller fast preparat som är specifikt avsett för odling, lagring eller transport av mikroorganismer eller andra sorters celler. Olika typer av media, såsom differentierande substrat, selektiva substrat, testsubstrat och definierade substrat, tillåter odling av bestämda mikroorganismer och celltyper. Fasta medier erhålls genom tillsats av agar eller gelatin till flytande substrat.
En medicinsk definition av 'Pestvaccin' är ett vaccin som utvecklats för att ge immunitet mot pest, en allvarlig infektionssjukdom orsakad av bakterien Yersinia pestis. Vaccinet består vanligtvis av inaktiverade eller dödade bakterier eller delar av dem och används för att stimulera kroppens immunförsvar att producera en immunrespons mot den aktiva bakterien, så att om en individ senare exponeras för den levande bakterien är kroppen redo att snabbt bekämpa den och förhindra sjukdomen. Pestvaccinet används främst för att skydda personer som arbetar i höga riskyrken, såsom laboratoriepersonal och personal inom smittskydd, men kan också ges till resenärer som planerar att besöka områden där pest är vanligt förekommande.
Alla djur som ingår i familjen Suidae, knubbiga, kortbenta och allätande däggdjur med tjock hud och borstliknande pälshår, förhållandevis lång nos och liten svans. Hit hör släktena Babyrousa, Phacochoerus (vårtsvin) och Sus, till vilket hör det vanliga tamsvinet (Sus scrofa).
Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.
Enterotoxin är ett typ av toxin som produceras av vissa bakterier och orsakar skada på enterocyterna, de celler som lining epitel i tarmen. Detta kan leda till diarré och andra symtom relaterade till mag-tarmsjukdomar. Ett exempel på en bakterie som producerar ett enterotoxin är Staphylococcus aureus, som producerar toxinet stafylokockenterotoxin (SEB). Detta toxin verkar genom att aktivera G-proteinkopplade receptorer på enterocyterna, vilket leder till en ökning av intracellulärt cAMP och calciumjoner, vilket i sin tur orsakar sekretion av vatten och elektrolyter i tarmen. Andra exempel på bakterier som kan producera enterotoxiner inkluderar Vibrio cholerae, som producerar choleratoxin, och Escherichia coli, som kan producera ett fl
Olika sorters mat som framställts av någon del av djurkroppar som används för föda (t ex sylta, korv, lapskojs).
Oorganiska föreningar vars molekyler har kalium som fast beståndsdel.
"Vattenmikrobiologi" är ett område inom mikrobiologin som handlar om studiet av mikroskopiska livsformer, såsom bakterier, archaea, alger, svampar och protozoer, i vattenmiljöer. Detta inkluderar såväl sötvatten som saltvatten, och kan omfatta studier av mikroorganismernas förekomst, aktivitet, interaktion med varandra och med miljön, samt deras roll i vattnets ekosystem och globala näringscykel. Vattenmikrobiologi har betydelse för att förstå och lösa problem relaterade till vattenkvalitet, hälsan hos vattenlevande organismer och människor, och klimatförändringar.
Infektionssjukdom hos nötkreatur orsakad av bakterier av släktet Brucella, vilken leder till abort i senare stadier av dräktighet. Smitta med Brucella abortus är den främsta infektionsorsaken.
Bakteriologiska tekniker är metoder och procedurer som används för att isolera, identifiera, klassificera och studera bakterier i ett laboratoriemiljö. Detta inkluderar tekniker såsom kulturell metod, mikroskopi, biokemiska tester, genetisk analys och automatiserade identifikationssystem. Syftet med bakteriologiska tekniker är att förstå bakteriers egenskaper, beteende och roll i olika sammanhang, till exempel inom medicin, miljö och industri.
En familj gramnegativa, fakultativt anaeroba, icke sporbildande stavbakterier. Bakterierna finns överallt. Några är saprofyter, andra växt- eller djurparasiter. Många arter är av stor ekonomisk betydelse pga sina sjukdomsalstrande effekter inom jordbruk och djurhållning.