Zea mays
Ett högväxande sädesslag av släktet Zea och familjen Poaceae (Gramineae), som odlas som födoämne och djurfoder. Det har sitt ursprung i Amerika. Syn. majs.
Växtproteiner
'Växtproteiner' är proteiner som härstammar från växter, och de utgör en viktig källa till näringsprotein för människor.
Plant Root Cap
Den medicinska betydelsen av "Plant Root Cap" refererar till den protektiva cellagering som täcker rotspetsen hos växter. Denna struktur, även känd som Kalyptra eller Rotkapscellager, består av döda och delvis döda celler som skyddar rotspetsen under markpenetration och hjälper till att navigera rotation i jordmånen genom att detektera och reagera på olika typer av ytor. Plant Root Cap har en viktig roll i växternas tillväxt och överlevnad, eftersom den hjälper till att säkerställa att rotarna kan gro korrekt och ta upp vatten och näringsämnen från marken.
Växtgener
Arvsmassan hos växter.
Växtrötter
Reglering av genuttryck, växter
De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten hos växter.
Frön
Växtblad
En växtblad är ett blad som hör till en växt, och är en flata, ofta brett utbredd struktur som har en viktig funktion för fotosyntesen genom att utgöra en stor yta för att ta emot solljus. Växtbladet innehåller också klorofyll och andra pigment, som gör att det kan absorbera ljusenergi och använda den till att producera näringsämnen genom fotosyntes. Dessutom har växtblad ofta en skyddande funktion för växten, och kan även ha en roll i växtens vattenförlustreglering. Slutligen kan växtblad ha en attraktiv funktion för att attrahera pollinerare till blommande växter.
Gravitropism
Den gravitationsstyrda tillväxtriktningen hos växter, vilken medför att rötter växer nedåt, med dragningskraften (positiv gravitropism), medan groddblad och skjälk växer uppåt, mot dragningskraften (negativ gravitropism), oberoende av växtens läge. Växthormonerna auxin, abskisinsyra och gibberelliner, samt kalcium, tycks ha viktiga funktioner i växternas gravitropiska orienteringsförmåga.
Zein
I medicinsk kontext, refererar "Zein" till ett protein som härstammar från majs (majs). Det är ett av de mest förekommande proteiner i majs och utgör ungefär 50% av majsens totalt protein. Zein är en hydrofob protein, vilket betyder att det har låg vattenlöslighet. Det används ofta inom industrin, till exempel för att framställa harts- och limprodukter, samt i vissa medicinska tillämpningar som ett excipient (hjälpmedel) i läkemedelsformuleringar.
Molekylsekvensdata
Växt-DNA
Deoxiribonukleinsyra som utgör arvsmassan hos växter.
Växtskott
Indolättiksyror
Pyruvatortofosfatdikinas
Pyruvat orthophosphate dikinase (PPDK) är ett enzym som katalyserar omvandlingen av pyruvat till fosfoenolpyruvat (PEP) i en reversibel reaktion. Denna reaktion är viktig inom glukos- och cellandningens metabolism, särskilt hos växter och många prokaryota organismer. I processen konverteras också en fosfatgrupp från adenosintrifosfat (ATP) till adenosindifosfat (ADP), och en fosfatgrupp från ATP överförs till pyruvat med hjälp av en fosfoenolpyruvat-fosfotransferasreaktion.
Växtkromosomer
En växtkromosom är en struktur i cellkärnan hos växter som består av DNA, protein och nukleolusorganisatoriska regioner (NOR). Kromosomen innehåller genetisk information i form av gener och regulatoriska sekvenser. Växtkromosomer har ofta en lång och en kort arm, vilket ger upphov till deras typiska stavform. De är centrala för växternas arv och reproduktion, och undergår speciella förändringar under meiosen, som resulterar i att antalet kromosomer halveras inför bildandet av könsceller.
Zearalenon
Zearalenon är ett mycotoxin, eller svampgift, som produceras av vissa arter av svampar inom släktet Fusarium. Det kan infektera grödor som majs, vete och hö, vilket kan leda till kontaminering av dessa livsmedel och djurfoder. Zearalenon har förmågan att binda till estrogenreceptorer i djurs och människors kroppar, vilket kan orsaka hormonella störningar och reproduktiva effekter som missfall, fetma hos ungar och könscelleravstötning.
Endosperm
I en enkel medicinsk definition är endosperm den näringsrika delen av ett frö, som fungerar som näringslager för det utvecklande embryot. Det består huvudsakligen av stärkelse, proteiner och fett. Endospermen är belägen mellan embryot och den hårda yttre skalet (testan) kring fröet och kan vara mer eller mindre utvecklad beroende på frötyp. Ett exempel på ett frö med mycket endosperm är majsfrön, där endospermen utgör det mesta av fröets volym.
RNA, växt
Växter
'Växter' är en botanisk term som definierar en grupp organismar som utmärks av celldelning genom vävnadsomslutande delning, kärndelning genom mitos och cellväggar byggda av cellulosa. De flesta växter har också klorofyll och kan därför producera sin egen näring genom fotosyntes.
Pollen
Jordbruksgröda
Odlade växter eller jordbruksprodukter såsom säd, grönsaker eller frukt.
Planta
I en enskild medicinsk betydelse kan "planta" referera till ett växtbaserat läkemedel eller en naturlig substans som utvunnits från en växt och används som en aktiv ingrediens i en medicinsk behandling. Detta är dock inte en vanlig användning av termen inom den medicinska sammanhangen på engelska, och det kan vara förvirrande om det inte specificeras vilken växt och i vilket sammanhang som "planta" används.
Tillväxtregulatorer, växter
Tillväxtregulatorer hos växter är signalmolekyler som kontrollerar och koordinerar olika aspekter av växternas tillväxt och utveckling, inklusive celldelning, celltillväxt, differentiering och organformation, genom att påverka genuttryck och signaltransduktionsvägar.
Hjärtblad
Det första bladet eller de första bladen hos en fröväxt, närvarande redan i fröembryot. Antalet hjärtblad utgör en viktig grund för klassificering av växter. De lagrar näring, nödvändig för fröet att gro. Hos en del växter utgör de plantans första fotosyntesblad, hos andra förblir de under jordytan. Syn. kotyledon.
Antocyaniner
Jord
Det lösa ytmaterialet på jorden som utgör grogrunden för växter.
Aminosyrasekvens
Oryza sativa
'Oryza sativa' är den botaniska termen för den vanligaste arten av ris, som odlas och används globalt som en viktig livsmedelskälla. Det är ettåriga gräs med upprätta stjälkar och långsträckta, smala blad. Risets frön, som är de ätliga delarna av växten, varierar i färg från vit till brun eller svart beroende på sorterna och används i en mängd olika maträtter över hela världen.
Inavel
Korsning av genetiskt närbesläktade växter eller djur.
Poaceae
Bassekvens
Abskisinsyra
Stärkelse
Stärkelse är ett kosttillskott eller livsmedelsprodukt som består av nästan ren amylopektin eller amylose, två former av polysackarider (kolhydrater) som utvinns från stärkelserika vegetabiliska material, såsom majs, potatis eller korn. Stärkelse används ofta som tjockmjölkealternativ för att ge en geléartad konsistens till maträtter eller som stabilisator och texturförbättrare i industriellt framställda livsmedel.
Humusämnen
Gravitation
Kloroplaster
Inklusionskroppar i växtceller som innehåller fotosyntespigmentet klorofyll, vilket hör samman med tylakoidmembranet. Kloroplaster finns i bladceller och unga stammar hos högre växter.
Omflyttningsbara DNA-segment
Enskilda segment av DNA som kan falla ut och återinlämmas på annan plats i genomet. De flesta är inaktiva, dvs att de inte påträffats i annat än sitt integrerade tillstånd. Till de omflyttningsbara DNA-segmenten hör IS("insertion sequence")- och Tn-enheterna hos bakterier, Ac- och Ds-sekvenserna hos majs, P-, gypsy- och pogosekvenserna hos Drosophila, Tiggersekvenserna hos människa samt Tc- och marinersekvenserna, vilka förekommer i hela djurriket.
Encyklopedier, principer
Fettersättningar
Föreningar som används i födoämnen som ersättning för kostfett. De kan bestå av kolhydrater, proteiner eller fettämnen. Fettersättningar är vanligtvis kalorisnålare än fett, men ger samma konsistens.
Snacks
Som medicinskt begrepp kan "snacks" i en mening syfta på små, näringsrika mellanmål som äts mellan huvudmålen under dagen. Dessa snacks är vanligtvis kalorimässigt begränsade och innehåller en balans av macronäringar (protein, kolhydrater och fett) samt viktiga mikronäringsämnen som vitaminer och mineraler. Syftet med medicinska snacks är ofta att hjälpa till att upprätthålla en jämn energi- och näringsbalans, förhindra undernäring eller övernäring, och möjligen understödja vissa hälsomål som viktminskning eller diabetesförvaltning.
Mjöl
Finmalna frön av vete eller andra sädesslag.