4-Chloro-7-nitrobenzofurazan är ett organisk ämne som används inom kemisk forskning, särskilt inom områdena analytisk och preparativ kemi. Det är en substans med potential till hög toxicitet och skall hanteras med försiktighet. Den kan orsaka allvarliga hud- och ögonskador samt vara farlig vid inandning eller förtäring.
Oxadiazoler är en klass av heterocykliska organiska föreningar som innehåller en fem-ledd ring bestående av två kolatomer, en syreatom och två kväveatomer, varav två är bundna till varandra i ett oxadiazolringsystem. Det finns tre isomerer av oxadiazoler beroende på positionen av de två kväveatomerna relativt varandra i ringen: 1,2-oxadiazoler, 1,3-oxadiazoler och 1,4-oxadiazoler. Dessa föreningar har visat sig ha potential inom områden som läkemedelsutveckling och materialvetenskap på grund av deras unika elektroniska och optiska egenskaper.
Bensoxazoler är en klass av organiska föreningar som innehåller ett bensenring och ett oxazolring, vilka är sammanbundna med varandra. Oxazol är en heterocyklisk komponent som består av en fem-ledad ring med en kolatom, en kväveatom och en syreatom. Bensoxazoler har potentialen att användas inom farmaceutisk forskning, men de kan också ha toxicologiska effekter beroende på deras specifika kemiska struktur och substitution.
Mycket giftiga och komplexa pyronderivat från svampen Calcarisporium arbuscula. De binder till och hämmar ATPas, varvid oxidativ fosforylering frigörs. De används som biokemiska verktyg.
Ett sulfhydrylproteinas från ficuslatex med cystein på den aktiva platsen. Klyvning sker företrädesvis vid tyrosin- och fenylalaninrester. EC 3.4.22.3.
Bensofuraner är en organisk kemisk klass av föreningar som innehåller ett bensenring system som är kondensat med en furan ring genom en kol-kol-bindning. Det vill säga, två aromatiska ringstrukturer är sammanbundna med varandra och bildar en sex-ledad ring med fem kolatomer och en syreatom. Bensofuraner kan förekomma naturligt i vissa växter och djur, men de flesta föreningarna inom denna klass är syntetiska och har använts inom farmaceutisk forskning för att utveckla läkemedel. Vissa bensofuraner kan dock vara skadliga eller cancerogena.
En protontransportörande ATPas är ett membranprotein som konverterar kemisk energi (i form av ATP) till elektromekanisk potentialenergi genom att pumpa protoner över cellytan, under uppbyggandet av ett pH- och elektrokemiskt gradient. Detta gradient kan sedan användas för olika cellulära processer som syrefrisättning, syrabearbetning och aktiv transport av näringsämnen.
I en enkel medicinsk kontext kan 'kemi' definieras som studiet och användandet av kemiska substance och deras reaktioner för att förstå, behandla eller förebygga sjukdomar. Detta inkluderar bland annat utvecklingen av läkemedel, toxikologi och farmakokinetik. Kemi är en grundläggande vetenskap som är intimt förknippad med många aspekter av medicinen.
"Kemiska fenomen" refererar till de observationer och händelser som sker när materia bestående av atomer och molekyler interagerar på ett sätt som resulterar i förändringar orsakade av kemiska reaktioner, inklusive bildning och brytande av kemiska bindningar, förskjutningar i elektronfördelning och energiflyt.
Hjärtmuskelvävnadens mitokondrier.
Sulfhydrylgrupper, eller mer korrekt sulfhidrylgrupper, är en funktionell grupp inom kemi och biokemi som består av en svavelatom (S) bindd till ett väteatom (H) med en covalent enkelbindning. Den vanligaste förekomsten av denna grupp i levande system är när den är bunden till en kolatom i en organisk molekyl, och skrivs därför ofta som -SH. Sulfhydrylgrupper finns naturligt i vissa aminosyror, såsom cystein, och har betydelse för proteiners struktur och funktion genom att bilda disulfidbroar (-S-S-) med varandra eller binda till andra svavelhaltiga molekyler som koenzym A.
En essentiell aminosyra. Den tillsätts ofta djurfoder.
Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.
Tamboskap som vanligtvis hålls på någon form av lantgård för produktion av kött eller mjölkprodukter eller som arbetsdjur.
Ett hudirriterande ämne som kan orsaka såväl primär som allergisk dermatit (hudinflammation). Kontaktreaktioner mot dinitroklorbensen (DNCB) har använts som mått på cellulär immunitet. DNCB används även som reagens för påvisning och bestämning av pyridinföreningar.