Smärtstillande, febernedsättande derivat av acetanilid. Det har svaga antiinflammatoriska egenskaper och används som ett vanligt smärtstillande medel, men kan orsaka skador på lever, blodceller och nj ure.
Läkemedel med smärtstillande, febernedsättande och antiinflammatorisk verkan som inte binder till opioidreceptorer och inte klassificeras som narkotiska preparat.
Drug-Induced Liver Injury (DILI) refers to liver damage or dysfunction that is caused by the use of medication. This condition can vary in severity, and it can be caused by both prescription and over-the-counter medications, as well as herbal and dietary supplements. DILI can present with a range of symptoms, including jaundice, fatigue, nausea, vomiting, abdominal pain, and elevated liver enzymes. The exact mechanism by which medications cause liver injury is not always fully understood, but it is thought to involve a combination of genetic, environmental, and pharmacological factors. In some cases, DILI may resolve once the offending medication is discontinued, while in other cases, it may lead to permanent liver damage or even liver failure.
I en enkel medicinsk betydelse är ett imin ett organisk förening som innehåller en funktionell grupp bestående av en kolatom bunden till två kväveatomer genom dubbla bindningar, med en av kväveatomerna som också är bunden till en annan substituent. Denna struktur skiljer sig från en amin, där kvävet endast har en singelbindning till kol. Iminer kan vara stabila eller innebära en reaktiv mellanprodukt i en kemisk reaktion. De kan också ingå i strukturen hos vissa biologiskt aktiva föreningar, såsom alkaloider och läkemedel.
En medicinsk definition av "Drug Overdose" är when a person takes an excessive amount of a drug or medication, leading to harmful and potentially life-threatening consequences. This can occur accidentally due to mistakes in dosage or intentionally as a result of suicide attempt or recreational drug use. The severity of the overdose depends on several factors, including the type and amount of drug taken, the individual's size, age, and overall health, and whether other substances were also ingested. Symptoms of a drug overdose can vary widely, but may include vomiting, confusion, seizures, difficulty breathing, unconsciousness, or even death. Immediate medical attention is necessary in case of a suspected overdose to prevent serious harm or long-term complications.
Antipyretics are medications or substances that are used to reduce fever or prevent its development. They work by inhibiting the production of prostaglandins in the hypothalamus, which is responsible for regulating body temperature. Common antipyretics include acetaminophen (paracetamol) and nonsteroidal anti-inflammatory drugs (NSAIDs) such as ibuprofen and aspirin. It's important to note that fever is a symptom of an underlying condition, so it's essential to address the cause of the fever in addition to treating the fever itself.
Ett anti-inflammatoriskt medel av icke-steroidtyp med smärtlindrande egenskaper som används för behandling av bl a reumatism och artrit.
Förutom sin antiinflammatoriska verkan har dessa preparat också smärtstillande och febernedsättande effekt. De används främst vid kronisk artrit och vissa tillstånd med smärtande och inflammerad mjuk vävnad. De blockerar prostaglandinsyntesen genom att hämma cyklooxygenas, som omvandlar arakidonsyra till cykliska endoperoxider.
En form av snabbt isättande leversvikt, även känd som fulminant leversvikt, orsakad av svår leverskada eller omfattande förlust av leverceller. Tillståndet kännetecknas av snabbt tilltagande funktionsstörning och gulsot. Akut leversvikt kan utvecklas till hjärnfunktionsstörning eller t o m leverkoma, beroende på etiologiska faktorer, som t ex leverischemi, läkemedelsförgiftning, tumörbildning eller virushepatit, så som hepatit B eller C efter blodtransfusion.
Införande av läkemedel i ändtarmen, vanligen hos förvirrade eller oförmögna patienter, såsom små barn, åldringar och medvetslösa.
Medel som motverkar eller neutraliserar gifter.
Hydrocodone is a semi-synthetic opioid used primarily for its analgesic (pain-relieving) and antitussive (cough-suppressing) properties. It is typically prescribed to manage moderate to severe pain, often in the form of immediate-release tablets or extended-release capsules. Hydrocodone works by binding to opioid receptors in the brain and spinal cord, altering the perception of pain and reducing the emotional response to it. Due to its potential for addiction, abuse, and dependence, hydrocodone is classified as a Schedule II controlled substance in the United States.
En tripeptid som spelar många roller i celler. Den konjugerar med läkemedel så att dessa kan göras mer lösliga för utsöndring, verkar som koenzym, deltar i ändringar i proteindisulfidbindningar och reducerar peroxider.
Stort organ i bukhålan med flera viktiga ämnesomsättningsfunktioner.
Ett polymorft enzym som aktiverar cancerframkallande N-nitrosaminer, bensen, uretan och andra föreningar med låg molekylvikt. Det induceras av etanol och metaboliserar alkohol. Det används experimentellt för att studera effekterna av etanolbruk och -abstinens med hjälp av enzymmarkörer som t ex N-nitrosodimetylamindemetylas. EC 1.5.99.-.
En icke-prostaglandinsyntashämmare.
Ett enzym som katalyserar omvandlingen av L-alanin och 2-oxoglutarat till pyruvat och L-glutamat. EC 2.6.1.2.
Ett vitt, kristallint pulver som används som slemlösande medel vid komplementerande behandling av luftvägssjukdomar för att minska slemmets seghet och underlätta avlägsnandet av det. Det tillförs geno m droppar eller spray. Det har också visat sig ha antiviral verkan hos HIV-patienter genom att med reaktiva syreintermediärer hämma virusstimuleringen.
Medel som lindrar smärta utan att orsaka medvetslöshet.
Fenoler som substituerats med en aminogrupp i någon position.
Onormal höjning av kroppstemperaturen, oftast till följd av något sjukdomsförlopp.
Bensenringar med två ketondelar i någon position. Substitutioner kan förekomma i alla positioner utom där ketongrupperna sitter.
Postoperativ smärta definieras som smärta som upplevs efter en kirurgisk procedure eller operation.
Narkotiska eller opioida preparat, samt syntetiska eller halvsyntetiska medel som framkallar omfattande smärtlindring, dåsighet och svängningar i humöret. Den ändrade sinnesstämningen kan upplevas som behaglig, varför risk för missbruk kan föreligga. Prototypen för alla dessa preparat är morfin.
Läkemedel som lagligen kan köpas utan recept.
Skriven, tryckt eller på annat grafiskt sätt främställd information på läkemedelsbehållare eller -förpackningar. Texten kan innehålla upplysningar om innehåll, indikationer, effekter, dosering, administrationssätt och metoder, behandlingstid, kontraindikationer, biverkningar, samt varningar och råd om försiktighetsåtgärder.
"Vävnadsdöd" refererar till ett permanent och irreversibelt stopp av celldöd och funktion i en viss vävnad, vanligtvis orsakat av svår skada eller sjukdom som resulterar i att cellerna inte kan fortsätta med sin normala livsprocess eller regenerera sig.
En smärtanalys är en systematisk bedömning och dokumentation av smärta baserad på observationer, patientens självuppgifter och kliniska kriterier, för att fastställa smärtns typer, lokalisation, intensitet, varaktighet och påverkan på individens vardag, med syfte att utforma en effektiv smärtlindringsplan.
Förhållandet mellan läkemedelsdos och kroppens/organismens gensvar på medlet.
Den huvudsakliga strukturella enheten i levern. Levercellerna (hepatocyterna) utgörs av specialiserade epitelceller som är ordnade i sinsemellan förbundna skivor, kallade lobuli (smålober).
Undersökningsmetod för t ex klinisk prövning av ett läkemedel eller behandling som innebär att varken deltagare/patienter eller försöksledare känner till vem som faktiskt får den specifika behandlingen.
Salter och estrar av glukuronsyra.
Enzymer i transferasklassen som katalyserar reaktionen mellan L-aspartat och 2-ketoglutarat till oxaloacetat och L-glutamat. Enzymerna är pyridoxalfosfatproteiner. I levern överför reaktionen överskottskväve till aspartat för användning i ureacykeln. EC 2.6.1.1. Syn. aspartattransaminaser.
Ett opiumliknande, smärtstillande medel besläktat med morfin, men med svagare smärtstillande egenskaper och med svagt lugnande effekt. Det har även hostdämpande verkan.
En glutationdimer som bildas genom disulfidbindning mellan cysteinsulfhydrylsidokedjorna under pågående oxidation.
Prototypsubstansen för behandling av milda till medelsvåra smärtor. Den utgör den verksamma beståndsdelen i smärtstillande läkemedel som aspirin, albyl, magnecyl m fl och har antiinflammatoriska och f ebernedsättande egenskaper. Genom att hämma cyklooxygenas hämmar den också prostaglandinbiosyntesen. Acetylsalicylsyra hindrar dessutom blodproppsbildning och används för att förebygga tromboser.
Glykosider av glukuronsyra, vilka bildas av reaktionen mellan uridindifosfatglukuronsyra och vissa endogena eller exogena ämnen. Produktionen av glukuronider är viktig för detoxifieringen av läkemedel, steroidutsöndring och bilirubinomsättningen via en mer vattenlöslig förening, som kan elimineras i urin och galla.
"Smärta är en ubehaglig sensorisk och emosional erfarenhet som uppstår som ett resultat av aktuell eller potentiell skada till tkrovet." (Definerad av International Association for the Study of Pain, IASP)
Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.
Svalginflammation, även kallat svalglödnad eller glossit, är en medicinsk term som refererar till inflammation i svalget (glottis). Det kan orsakas av olika faktorer, såsom bakteriella eller virala infektioner, allergier, refluxsjukdom, skada, torrhet i mun och svalg, eller autoimmuna sjukdomar. Symptomen på svalginflammation kan inkludera svullnad, rödning, smärta, irriterad hals, heshet, eller besvär vid sväljning.
"Rhinovirus" är ett samlingsnamn för ett stort antal virusar som orsakar vanligt sjuka hos människor, ofta känt som en förkylning. Rhinovirus tillhör gruppen enterovirus och är ett RNA-viruset som primärt infekterar övre luftvägar, inklusive näsan och svalget. Det finns över 160 olika typer av rhinovirus, och de sprids vanligtvis via droppar i luften eller genom direktkontakt med en infekterad persons sekret. Rhinovirus är ett mycket smittsamt virus och orsakar uppskattningsvis 30-50% av alla förkylningar hos vuxna och upp till 80% hos barn.
Avsaknad av värme eller temperaturer märkbart under den normala.
Läckage av cerebrospinalvätska (likvor) genom näsan. Vanliga orsaker är trauman, tumörer eller tidigare genomförda kirurgiska ingrepp. Tillståndet kan också uppkomma spontant.
En bihåleinflammation, också känd som tonsillit, är en inflammation av de två mandlar (bihålor) som finns lokaliserade i svalget. Den orsakas vanligtvis av en infektion, oftast av virusslag eller bakterier såsom streptokocker. Symptomen kan inkludera svullnad och rödning av bihålorna, smärta vid sväljning, feber, hosta och trötthet. I allvarliga fall kan komplikationer som halsabsCESS eller hjärtsvikt uppstå om infektionen sprider sig till andra delar av kroppen. Behandlingen kan bestå av antibiotika för bakteriella infektioner och smärtstillande medel för att lindra symtom.
En 'näsa' är ett organ som är beläget i mitten av ansiktet och består av två näsborrar, näsan och näsöppningarna till näshålorna. Näsan innehåller cilierade celler som warmar, fuktar och filtrerar luften innan den andas in, vilket hjälper till att skydda de undre luftvägarna och lungorna från skador och infektioner.