AdeninnukleotiderAdenin: En viktig purinbas. I djur- och växtceller förekommer det vanligen kondenserat med ribos eller deoxyribos i nukleosiderna adenosin och deoxyadenosin. Det är således en komponent i nukleinsyror, vissa nukleotider och många koenzymer. Det finns i bukspottkörteln och mjälten.Adeninnukleotidtranslokator 1Adeninnukleotidtranslokaser: En klass rikligt förekommande mitokondrieproteiner som utgör en del av det inre mitokondriemembranet. De möjliggör utbyte av ADP och ATP mellan cytosol och mitokondrierna, och länkar därmed det subcellulära kompartmentet för ATP-produktion till ATP-förbrukningen. EC 2.7.7.-.Adeninnukleotidtranslokator 2NukleotiderAdenosindifosfat: Adenosin-5´-(trivätedifosfat). En adeninnukleotid innehållande två fosfatgrupper som förestrats till en sockerdel vid 5´-positionen.Atractylosid: En mycket giftig glykosid från Atractylis gummifera och andra tistelväxter. Den hämmar mitokondrietranslokas och blockerar oxidativ fosforylering av adenosinnukleotider.Adenosintrifosfat: Adenosin-5´-(tetravätetrifosfat). En adeninnukleotid innehållande tre fosfatgrupper som förestrats till en sockerdel. Adenosintrifosfat har en betydande roll i ämnesomsättningen och som neurotransmitt or.Adenosinmonofosfat: Adenylsyra. Adeninnukleotid innehållande en fosfatgrupp som förestrats till en sockerdel i 2´-,3´- eller 5´-positionen.Adeninnukleotidtranslokator 3Bongkreksyra: En fleromättad trikarboxylsyra med kemisk formel C28H38O7.3(NH3). Molekylsekvensdata: Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.PurinnukleotiderLevermitokondrier: Mitokondrier i leverceller. Dessa har, som hos alla mitokondrier, ett yttre och ett inre membran som tillsammans bildar två separata mitokondriefack: ett inre, substansfyllt utrymme och ett smalt utrymme mellan membranen. I levermitokondrien finns uppskattningsvis 67% av mitokondrieproteinerna i den inre matrisen.Guaninnukleotider: Föreningar av guanosin och fosfatgrupper. De vanligaste är GMP (guanosinmonofosfat), GDP (guanosindifosfat) och GTP (guanosintrifosfat).Adenosin: En nukleosid bestående av adenin och d-ribos. Adenosin och dess derivat spelar många viktiga biologiska roller, förutom att ingå i DNA och RNA. Adenosin är en neurotransmittor.Kinetik: Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.Hypoxantiner: Purinbaser besläktade med hypoxantin, en mellanstegsprodukt i urinsyrasyntesen och nedbrytningsprodukt vid adeninkatabolism.Oxidativ fosforyleringInosin: En purinnukleosid med hypoxantin bundet med N9-väteatomen till kol C1 i ribos. Den utgör ett mellanleed i nedbrytningen av puriner och purinnukleosider till urinsyra samt i purinsparande reaktionsförlopp. Den finns också i antikodonet hos vissa tRNA-molekyler.InosinnukleotiderAMP-deaminas: Ett enzym som katalyserar deaminering av AMP till IMP. EC 3.5.4.6.Aminosyrasekvens: Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.Polymorfism, enkelnukleotidHypoxantin: Ett purin och intermediärt reaktionsämne i adenosinomsättningen och vid bildandet av nukleinsyror via räddningsprocessen.Inosinmonofosfat: Inosin-5'-monofosfat. En purinnukleotid med hypoxantin som bas och en fosfatgrupp förestrad mot sockerdelen.NADHjärtmitokondrier: Hjärtmuskelvävnadens mitokondrier.Mitokondrier: Halvautonoma, självförökande organeller som finns i cytoplasman hos alla celler hos nästan alla eukaryoter. Varje mitokondrie omges av ett dubbelt membran. Det inre är kraftigt inbuktat, och dess utskott kallas kristor (cristae). I mitokondrierna sker oxidativa fosforyleringsreaktioner, vilka leder till bildande av ATP. De innehåller bestämda ribosomer, transfer-RNA, aminacyl-tRNA-syntetaser, och förlängnings- och termineringsfaktorer. Mitokondrier är beroende av generne i kärnan i den cell de befinner sig i för många avgörande typer av budbärar-RNA. Mitokondrier antas ha uppstått ur aeroba bakterier som etablerat ett symbiotiskt förhållande med primitiva protoeukaryoter.Bassekvens: Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.Nukleotidyltransferaser5`-nukleotidas: Ett glykoproteinenzym som finns i olika organ och i många celler. Enzymet katalyserar hydrolys av en 5´-ribonukleotid till en ribonukleosid och ortofosfat under närvaro av vatten. Det är kationberoend e och finns i membranbunden och löslig form. EC 3.1.3.5.Fosfater: Oorganiska salter av fosforsyra.Kloning, molekylär: Tillförsel av molekyler av rekombinant DNA från prokaryota eller eukaryota källor till replikationsvektorer, så som plasmider eller virus, och införande av de härvid erhållna hybridmolekylerna i mottagarceller, utan att livsdugligheten hos dessa celler ändras.Magnesium: Ett lätt, silverfärgat, metalliskt grundämne. Det har kemiskt tecken Mg, atomnummer 12 och atomvikt 24,31. Dess salter är nödvändiga i näringskedjan, då de behövs för många enzymers verkan, särskilt för sådana som deltar i oxidativ fosforylering. Magnesium ingår i såväl intra- som extracellulära vätskor och utsöndras via urin och avföring. Brist på ämnet ger upphov till nervretning, med stelkramp, kärlvidgning, kramper, darrningar, depression och psykotiska beteenden.Bindningsplatser: De reaktiva områden på en makromolekyl som är direkt envolverade i dess specifika sammankoppling med en annan molekyl.SyrgasförbrukningKolibakterie: En art gramnegativa, fakultativt anaeroba och stavformade bakterier som normalt förekommer i den nedre delen av tarmkanalen hos varmblodiga djur. Vanligtvis är den inte patogen, men vissa stammar kan ge upphov till diarré och variga infektioner. Syn. E. coli.Adenylatkinas: Ett enzym som katalyserar fosforyleringen av AMP till ADP i närvaro av ATP eller oorganiskt trifosfat. EC 2.7.4.3.Protontranslokerande ATPaserPurinerNukleotidtransportproteinerOligomycinAdenosine Deaminase InhibitorsDNA: En deoxiribonukleotidpolymer som utgör den grundläggande genetiska substansen i alla celler. Eukaryota och prokaryota organismer har normalt sitt DNA ordnat i dubbelsträngade strukturer, men i många viktiga biologiska processer ingår under vissa skeden enkla strängar. DNA, som består av en flersockerarts-fosfatstam med utskott av puriner (adenin och guanin) och pyrimidiner (tymin och cytosin), bildar en dubbelspiral som hålls ihop med vätebindningar mellan purinerna och pyrimidinerna (adenin mot tymin (AT) och guanin mot cytosin (GC)).Cyklofiliner: En familj av peptidylprolylcis-transisomeraser som binder till cyklosporiner och reglerar immunsystemet. EC 5.2.1.-.Adenylylimidodifosfat: 5´-adenylsyra, monoanhydrid med imidodifosforsyra. En ATP-analog, där syreatomen mellan beta- och gammafosfatet ersatts med en kväveatom. Hämmar lösligt och membranbundet mitokondrie-ATPas samt ATP-be roende oxidativa fosforyleringsreaktioner.Koformycin: En ribonukleosidsynergist och adenosindeaminashämmare från Nocardia interforma och Streptomyces kaniharaensis. Koformycin har föreslagits som antitumörmedelsynergist och immunsuppressivt medel.Voltage-Dependent Anion ChannelsMitokondriell svullnadIntracellulära membran: Tunna strukturer som omger de subcellulära enheterna eller organellerna i eukaryota celler. De omfattar en rad olika membran anslutna till cellkärnan, mitokondrierna, golgiapparaten, det endoplasmatiska närverket, lysosomerna, plastiderna och vakuolerna.Mutation: Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.NukleotidaserNukleinsyrakonfigurationGuanosintrifosfat: Guanosin 5'-(tetravätetrifosfat), en guaninnukleotid som innehåller tre fosfatgrupper, förestrade till sockerdelen.Adenosintrifosfataser: En grupp enzymer som katalyserar hydrolys av ATP i förening med annan funktion, som t ex transport av Ca(2+) genom ett membran. EC 3.6.1.3.Kalcium: Grundämne som förekommer i nästan all organiserad vävnad. Det tillhör alkalimetallerna och har kemiskt tecken Ca, atomnummer 20 och atomvikt 40. Kalcium är det allra vanligaste mineralämnet i kroppen och bildar i förening med fosfor kalciumfosfat, som ingår i ben och tänder. Det spelar en essentiell roll för nerv- och muskelfunktioner, i blodkoagulationsprocessen (som faktor IV) och i många enzymp rocesser.Apyras: Ett kalciumaktiverat enzym som katalyserar hydrolys av ATP till AMP och ortofosfat. Det verkar också på ADP och andra nukleosidtrifosfater och -difosfater. EC 3.6.1.5.PyrimidinnukleotiderGlykolys: Den process i vilken glukos kataboliseras till två pyrodruvsyramolekyler med bildande av ATP.NADPNukleotider, cykliskaMitokondriella membrantransportproteiner: Proteiner som deltar i transport av specifika ämnen genom mitokondriernas membran.Vätejonkoncentration: Ett mått på en lösnings surhetsgrad.Hydrolys: Spjälkning av ett kemiskt ämne genom tillägg av en vattenmolekyl.EnergiomsättningGuaninnukleotidutbytesfaktorer: Proteinfaktorer som verkar för utbyte av GTP mot GDP bundet till GTP-bindande proteiner.Sekvenshomologi, nukleinsyraLever: Stort organ i bukhålan med flera viktiga ämnesomsättningsfunktioner.Nötkreatur: Tamboskap som vanligtvis hålls på någon form av lantgård för produktion av kött eller mjölkprodukter eller som arbetsdjur.DNA-sekvensanalys: En flerstegsprocess som omfattar DNA-kloning, mappning, subkloning, sekvensering och analys av data.ProteinbindningRåttor, inavlade stammarPyruvaterNukleotiddeaminaserReceptorer, purinergaHjärtmuskel: Hjärtats muskelvävnad. Den består av strimmiga, icke viljestyrda muskelceller, sammankopplade till att bilda den sammandragande pump som genererar blodflödet.Affinitetsmarkörer: Analoger till substanser som binder naturligt till aktiva platser på proteiner, enzymer, antikroppar, steroider eller fysiologiska receptorer. Dessa analoger bildar en stabil, kovalent bindning och hä mmar därmed proteinet eller steroiden.Gener: Specifika sekvenser av nukleotider längs en DNA-molekyl (RNA-molekyl hos vissa virus), vilka utgör funktionella enheter för ärftlighet. De flesta eukaryota gener innehåller kodande områden (kodoner) som är åtskilda av icke-kodande områden (introner) och kallas därför uppdelade gener.Cytosinnukleotider: Nukleinsyraenheter bestående av en sockermolekyl, en fosforsyramolekyl och en basmolekyl, som utgörs av cytosin.Fylogenes: Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.PlasmiderUncoupling AgentsRNA, budbärarXantinTranskription, genetiskSekvenshomologi, aminosyraGuanosindifosfat: Guanosin 5'-(trivätedifosfat). En guaninnukleotid med två fosfatgrupper som förestrats till sockerdelen. Synonymer är GRPP och guanosinpyrofosfat.Fosfotransferaser: En ganska stor grupp enzymer, omfattande inte bara dem som omvandlar fosfat, utan även difosfat,nukeotidylrester och andra. Dessa har indelats efter acceptorgrupp. EC 2.7.SubstratspecificitetHexokinas: Ett enzym som katalyserar omvandlingen av ATP och en D-hexos till ADP och ett D-hexos 6-fosfat. D-glukos, D-mannos, D-fruktos, sorbitol och D-glukosamin kan vara mottagare; ITP och dATP kan vara givare. Leverisoenzymet kallas ibland glukokinas. EC 2.7.1.1.Modeller, molekylära: Experimentella eller teoretiska modeller för undersökning av molekylers form, elektroniska egenskaper eller interaktioner. Hit hör även analoga molekyler, datorframställd grafik och mekaniska strukturer.P2-receptorerRibosTidsfaktorerGenomtränglighet: Egenskap hos membranösa och andra strukturer att släppa igenom ljus, värme, gaser, vätskor, metabolitmolekyler och mineraljoner.Difosfater: Oorganiska salter av fosforsyra med två fosfatgrupper.Kreatinkinase, mitokondriellMuskelmitokondrier: Mitokondrier i skelett- och glatt muskulatur. Hjärtmuskelmitokondrier förs inte hit; för dem finns "hjärtmitokondrier".Saccharomyces cerevisiaeLaktater: Salter eller estrar av mjölksyra med generell kemisk formel CH3CHOHCOOR.SekvensinpassningLägesspecifik DNA-metyltransferas (Adeninspecifik)Biologisk transport: Förflyttning av ämnen, inkl. biokemiska substanser och läkemedel, genom cellmembran och epitellager, vanligen med passiv diffusion.RibonukleotiderAurovertiner: Mycket giftiga och komplexa pyronderivat från svampen Calcarisporium arbuscula. De binder till och hämmar ATPas, varvid oxidativ fosforylering frigörs. De används som biokemiska verktyg.Bakteriegener: Den genetiska massan hos bakterier.CellinjeGlykosider: Varje förening innehållande ett socker, i vilket den hydroxylgrupp som är kopplad till det första kolet ersatts med en alkohol-, fenol- eller annan grupp. De benämns utifrån det socker de innehåller, som t ex glukosid (glukos), pentosid (pentos), fruktosid (fruktos) osv. Vid hydrolys bildas en sockerdel och en icke-sockerdel (aglykon).RibonukleosiderCellandning: De exergona ämnesomsättningsprocesser (andningskedjan) i levande djur- och växtceller som innebär upptag av syre, oxidation av organiska ämnen, frigörande av energi och bildande av koldioxid, vatten o ch andra oxidationsprodukter.Deoxiadenosiner: Adenosinmolekyler som kan ha ersättningar i samtliga positioner, men som saknar en hydroxylgrupp i ribosdelen.Fosfokreatin: Ett endogent ämne som finns i skelettmuskelvävnad hos ryggradsdjur. Adenosinkinas: Ett enzym som katalyserar bildandet av ADP + AMP från adenosin + ATP. Medverkar vid återförande av adenosin till nukleinsyror. EC 2.7.1.20.Karbonylcyanid-p-trifluoromethoxyfenylhydrazon: En protonjonofor som ofta används som bindningslösande medel i biokemiska studier.NukleosiderOxidation-reduktionAdenosindeaminas: Ett enzym som katalyserar hydrolys av adenosin till inosin med eliminering av ammoniak. Enzymet uppvisar stora vävnads- och artsvariationer, och har därför använts i genetiska studier och som diagnost iskt verktyg. EC 3.5.4.4.GenomspolningPolymeraskedjereaktionGlukos: Druvsocker. En primär energikälla för levande organismer. Sockret förekommer naturligt i frukter och växter, och används terapeutiskt i vätska och för näringstillförsel.PurinnukleosiderCykliskt AMP: Cykliskt adenosinmonofosfat (adenosin-3',5'-vätefosfat). Det är en adeninnukleotid med en fosfatgrupp som förestrats mot sockerdelens 3'- och 5'-positioner. Det är en sekundär budbärare med avgörande intracellulär reglerfunktion som förmedlare av verkan av ett flertal hormoner, däribland epinefrin, glukagon och ACTH. Syn. cAMP.4-aminobensoesyra: En medlem av B-vitaminkomplexet. Det utnyttjas också som solskyddsmedel. Kaliumsaltet används terapeutiskt vid fibrotiska hudåkommor.Råttor, WistarReceptors, Purinergic P2Y1ProteinkonfigurationDNA-restriktionsenzymer: Enzymer som ingår i restriktions-/modifieringssystemen. De katalyserar endonukleolytisk klyvning av DNA-sekvenser som saknar det artspecifika metyleringsmönstret i värdcellens DNA. Spjälkningen ger slumpartade eller specifika dubbelsträngade fragment med 5'-fosfatavslutningar. Restriktionsenzymernas uppgift är att förstöra allt främmande DNA som tränger in i värdcellen. De flesta har iakttagits i bakteriella system, men några få har påvisats i eukaryota organismer. De används även som verktyg för systematisk kartläggning av kromosomer, för bestämning av bassekvenser i DNA, och de har möjliggjort spjälkning och utbyte av gener från en organism till genomet i en annan. EC 3.1.21.-.Oftalmoplegi, kronisk progressiv externFosfofruktokinas-1, muskelTubercidinUridintrifosfatBakterieproteiner: Proteiner förekommande hos någon bakterieart.Celler, odlade: Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.RestriktionskartläggningKodon: En uppsättning av tre nukleotider i en proteinkodningssekvens som anger de enskilda aminosyrorna eller en termineringssignal (terminatorkodon). De flesta kodon är universella, men vissa organismer producerar inte transfer-RNA, som utgör komplement till alla kodon. Sådana kodon kallas obestämda (nonsenskodon).HexosfosfaterStruktur-aktivitet-relationAntimycin A: Ett antibiotiskt ämne från arter av Streptomyces. Det hämmar mitokondrierespiration och kan tömma cellens ATP-förråd. Antimycin A1 ha r använts som fungicid, insektsmedel och kvalstermedel.ArtsspecificitetBlodplättar: Trombocyter. Kärnfria, små och skivformiga celler som bildas i megakaryocyterna och finns i blodet hos alla däggdjur. De är av betydelse för blodets koagulation.Mitokondriella proteiner: Proteiner som kodas av mitokondriegenomet eller proteiner som kodas av cellkärnegenomet och som får sin plats i mitokondrierna.Kreatinkinas: Ett transferas som katalyserar bildandet av fosfokreatin från ATP + kreatin. Reaktionen lagrar ATP-energi som fosfokreatin. Tre cytoplasmaisoenzymer har påvisats i mänskilig vävnad: MM i skelettmuskulatur, MB i hjärtmuskelvävnad och BB i nervvävnad; dessutom har ett mitokondrieisoenzym identifierats. Med makrokreatinkinas avses ett kreatinkinas i komplex med andra serumproteiner. EC 2.7.3.2.Genotyp: Den genetiska sammansättningen och beskrivningen av denna hos en enskild individ.Högtrycksvätskekromatografi: Vätskekromatografimetoder som har högt ingångstryck, hög känslighet och hög hastighet.Variation (Genetics)Molekylvikt: Summan av atomvikterna för de atomer som ingår i en molekyl. En modernare benämning är relativ molekylmassa.Bakterie-DNA: Deoxiribonukleinsyra (arvsmassa) hos bakterier.XantinerTionukleotiderKaniner: Djurarten Oryctolagus cuniculus, av familjen Leporidae och ordningen Lagomorpha. Kaniner föds i hålor, utan päls, och med slutna ögon och öron. Kaniner har 22 kromosompar, medan harar har 24.Jonkanaler: Reglerade, jonselektiva glykoproteiner som förflyttar sig genom membran. Den jonkanalstyrande stimuleringen kan utgöras av membranpotentialen, läkemedel, cytoplasmatiskt signalämne eller mekanisk belastning. Jonkanaler som utgör inbyggda delar av jonotropa neurotransmitterreceptorer räknas inte hit.SuraminDinitrofenoler: Syntetiska, organiska kväveföreningar med två kvävegrupper kopplade till en fenol. De används som bekämpningsmedel och träskyddsmedel och kan ge allvarliga förgiftningar.TeofyllinPromotorregioner, genetikCellmembrangenomtränglighet: En förmåga hos cellmembran att släppa igenom lösningar in i eller ut ur celler.Azider: Organiska eller oorganiska föreningar med en -N3-grupp.Submitokondriella partiklarModeller, biologiska: Teoretiska modeller som efterliknar förlopp hos biologiska processer eller sjukdomar. För sjukdomsmodeller hos levande djurRNA, viraltMembranpotentialer: Spänningsskillnaderna över ett membran. För cellmembran beräknas de genom att spänningen uppmätt på utsidan membranet subtraheras från den spänning som uppmätts innanför membranet. Potentialskillnaderna beror på olikheter i koncentrationen av kalium, natrium, klorid och andra joner utanför och innanför membranen hos celler eller organeller. För retningsbara celler varierar membranens vilopotential mellan -30 och -100 mV. Fysikaliska, kemiska eller elektriska stimuli kan bidra till att öka den negativa potentialen (hyperpolarisering) eller minska den (depolarisering).MalaterOpen Reading FramesAerobios: Liv eller metaboliska reaktioner i närvaro av molekylärt syre.Deoxiadeninnukleotider: Adeninnukleotider som har deoxiribos som sin sockerdel.Biologisk transport, aktiv: Förflyttning av ämnen genom cellmembran och epitellager mot en elektrokemisk gradient, på bekostnad av metabolisk energi.Dos-responskurva, läkemedel: Förhållandet mellan läkemedelsdos och kroppens/organismens gensvar på medlet.Flavin-adenindinukleotid: En förening av riboflavin och adenosindifosfat. Den är koenzym till olika aeroba dehydrogenaser, t ex D-aminosyraoxidas och L-aminosyraoxidas. Syn. FAD.TemperaturEtylmaleimid: Ett sulfhydrylreagens med utbredd användning i experimentella, biologiska studier.Mitokondrie-DNA: Dubbelsträngat DNA i mitokondrier. Hos eukaryoter är mitokondriegenomet cirkelformat och kodar för ribosom-RNA, transfer-RNA och ca 10 proteiner.SuccinaterGlycerofosfater: Salter och estrar av glycerofosforsyra.Rekombinanta proteinerProteinbiosyntesMitokondriemembraner: De båda lipoproteinskikt som omger mitokondrien. Det yttre membranet omsluter hela mitokondrien och innehåller kanaler med transportproteiner som flyttar molekyler och joner in i och ut ur organellen. Det inre membranet är veckat i kristor och innehåller många enzym som är viktiga för cellmetabolismen och energiproduktion (mitokondriella protontranslokerande ATPaser).Voltage-Dependent Anion Channel 2DNA-primrar: Korta DNA-sekvenser (vanligtvis ca 10 baspar) som är komplementära till sekvenser av budbärar-RNA och som tillåter omvänt transkriptas att påbörja kopiering av angränsande mRNA-sekvenser. Primrar har utbredd användning som verktyg vid genetiskt och molekylärbiologiskt arbete.TyminnukleotiderRo 20-1724Ammoniak: En färglös, alkalisk gas. Den bildas i kroppen vid nedbrytning av organiskt material i samband med ett stort antal metaboliskt viktiga reaktioner.Isocitratdehydrogenas: Ett enzym i oxidoreduktasklassen som katalyserar omvandlingen av isocitrat och NAD+ till 2-ketoglutarat, koldioxid och NADH. Det finns i cellers mitokondrier. Enzymet kräver Mg2+ och Mn2+; det aktiveras av ADP, citrat och Ca2+, och hämmas av NADH, NADPH och ATP. Reaktionen är det avgörande, hastighetsreglerande steget i citronsyracykeln. EC 1.1.1.41.PentosyltransferaserImmunfiliner: En familj väl bevarade proteiner som alla är cis-transpeptidyl-prolylisomeraser. De binder de immunsuppressiva medlen cyklosporin, takrolimus och sirolimus. De har rotomasegenskaper, vilka hämmas av de immunsuppressiva medel som binds till dem. EC 5.2.1.8.Cytosol: Den vätska (vattenlösning) som fyller ut utrymmet mellan organellerna och andra cellorgan i cytoplasman.PyrofosfataserPentostatinTyrotricinKatalys: Påskyndande av en kemisk reaktion genom medverkan av en särskild reaktorsubstans, katalysator.Bassammansättning: Den relativa mängden purin och pyrimidin i en nukleinsyra.Fluorescensspektrometri: Mätning av intensitet och kvalitet hos fluorescerande ljus.Azaserin: Ett antibiotiskt ämne som produceras av olika Streptomycesarter. Det hämmar enzymatisk aktivitet inkluderande glutamin och används som antitumör- och immunsuppressivt medel.Polyakrylamidgelelektrofores: En typ av elektrofores där polyakrylamidgel används som diffusionsmedium.Membranpotential, mitokondriell: Spänningsskillnaden, normalt ungefär -180mV, som upprätthålls över det inre mitokondriemembranet genom en nettovandring av positiv laddning över membranet. Den utgör huvudkomponenten av den protonpotential som driver ATP-syntesen i mitokondrier.DNA-reparation: Rekonstruktion av en sammanhängande, dubbelsträngad DNA-molekyl utan felparning utifrån en molekyl med skadade områden. De viktigaste typerna av reparationsmekanismer är: excisionsreparation, där defekta områden i en sträng tas ut och återsyntetiseras med hjälp av den information som de komplementära basparen i den hela strängen innehåller; ljusåteraktiveringsreparation, som innebär att de nedbrytande och mutagena effekterna av UV-strålning elimineras; samt postreplikationsreparation, där de primära skadorna inte repareras, men där gapen i en dotterdubbelsträng fylls med delar av den andra, oskadade duplexdottern. Excisionsreparation och postreplikationsreparation kallas ibland för "mörk reparation", eftersom de inte kräver ljus.Extracellulärt rum: Utrymmet mellan celler, fyllt av vätska och amorfa och fibrösa ämnen.Dinukleosidfosfater: En grupp föreningar bestående av en nukleotidmolekyl, till vilken kopplats ytterligare en nukleosid genom fosfatmolekylen eller -molekylerna. Nukleotiden kan innehålla ett antal fosfater.Fosfoenolpyruvat6-fosfofruktokinas: Ett allosteriskt enzym som reglerar glykolys genom att katalysera omvandlingen av en ATP-fosfatgrupp till fruktos-6-fosfat, varvid fås fruktos-1,6-bifosfat. D-tagatos-6-fosfat, D-tagatos-6-fosfat och sedoheptulos-7-fosfat kan verka som mottagare; UTP, CTP och ITP kan verka som givare. Hos människan har tre slags underenheter av fosfofruktokinas-1 identifierats: typ M (muskeltyp), typ L (levertyp) och typ C (i blodplättar, hjärna och annnan vävnad). Syn. fosfofruktokinas-1. EC 2.7.1.11.