Anslutningspunkter, där cellskeletten till celler, gränsande till varandra, är sammankopplade. De utgörs av specialiserade områden på plasmahöljet, där buntar av mikrofilament fäster vid höljet genom transmembranlänkningsenheter, cadheriner, som i sin tur genom sina ytterstrukturer fäster vid angränsande cellers cadheriner. I cellskikt bildar de adhesionsband som helt omger cellerna.
Direktkontakt mellan en cell och en granncell. I de flesta fall är denna kontaktpunkt för liten för att ses i ljusmikroskop, men de kan synliggöras med hjälp av konventionell eller kryoelektronmikroskopi, som visar att den aktiva cellmembranen, den underliggande cytoplasman och det gemensamma extracellulära utrymmet är högt specialiserade.
En grupp funktionellt likaratade glykoproteiner som ansvarar för den kalciumberoende cell-till-cell-vidhäftningen. De delas in i underklasserna E-, P- och N-kadheriner, med distinkt immunologisk speci ficitet och fördelning i vävnaderna. De åstadkommer celladhesion via en homofil mekanism. Dessa föreningar har betydelse för uppbyggnaden av vävnader och hela kroppen.
"Tight junctions are specialized intercellular adhesive structures found in epithelial and endothelial cell sheets, forming a continuous barrier to the paracellular space and regulating the flow of ions, solutes, and macromolecules between compartments."
Alpha-catenin är ett protein som spelar en viktig roll inom cellens adherens junctions, strukturer som medierar cellextraknipning och sammanhållning. Det interagerar med både cadheriner (adhesionsmolekyler) och actinfilament i cytoskelettet, och fungerar som en bindande länk mellan dem. Alpha-catenin bidrar också till att reglera cellulär signaltransduktion och kan påverka celldelning och cellyttväxling.
Kateniner är en typ av protein som spelar en viktig roll i regleringen av cellens cytoskelett, särskilt i relation till att stabilisera och organisera mikrotubuli. De hjälper också till att kontrollera celldelning och cellyta genom att interagera med andra proteiner som är involverade i dessa processer. Kateniner kan vara involverade i patologiska tillstånd, såsom cancer och neurologiska sjukdomar, då de deras regleringsmekanismer störs.
Förbindelser mellan celler som utgör passager för små molekyler och elektrisk ström. Kanalförbindelser beskrevs ursprungligen anatomiskt som områden för närkontakt mellan celler, med ett membranavstånd på 1-2 nm. Förbindelsernas olika egenskaper återspeglas av det antal connexiner, en grupp proteiner, som bildar anslutningarna.
Desmoplakin är ett protein som spelar en viktig roll i hållfastheten hos celler i olika typer av vävnader, framför allt i huden och hjärtat. Proteinet är en central komponent i de strukturer som kallas desmosomer, som bildas mellan två intilliggande celler och fungerar som "klebefläcker" som håller cellerna samman. Desmoplakin bidrar till att fästa dessa desmosomer vid cellens cytoskelett, vilket är ett nätverk av proteiner som ger cellen form och integritet. Mutationer i gener för desmoplakin kan orsaka olika arvsmassaburna sjukdomar, till exempel diverse former av epidermolys os och kardiomyopatier.
Beta-catenin är ett protein som spelar en viktig roll i cellers signalsystem och regulering av celldelning. Det är en central komponent i Wnt-signalslingapaden, där det kontrollerar genuttryck relaterat till celldelning, cellyta och celldifferentiering. I associering med E-cadherin är betakatenin också involverat i cell-cell-kontakten och interaktioner mellan celler.
Zonula Occludens-1 (ZO-1) protein is a crucial component of tight junctions, which are specialized intercellular junctions in epithelial and endothelial cell sheets that serve as a barrier to the paracellular movement of molecules between cells. Tight junctions play a vital role in maintaining tissue homeostasis by regulating the flow of ions, solutes, and cells between different compartments.
Gammakatenin är ett protein som utgör en del av den strukturella komponenten i mellanfilament i cellens cytoskelett, och spelar därför en viktig roll i att ge cellen stabilitet och form. Det är ett så kallat intermediärt filamentprotein och förekommer i flera olika typer av celler, framför allt epitelceller. Gammakatenin kan även ingå i andra proteinkomplex, till exempel desmosomer, som är ansvariga för celldelning och kontakt mellan celler.
Huvudbeståndsdelen av cytoskelettet i eukaryota cellers cytoplasma. De bildar ett flexibelt ramverk i cellen, utgör stöd för organeller och andra cellulära "organ", och utgör en viktig länk i det intracellulära kommunikationssystemet.
'Armadillo Domain Proteins' are a group of structural proteins characterized by the presence of one or more armadillo repeats, which are ~42-44 amino acid long motifs that fold into a helical structure. These proteins play crucial roles in various cellular processes such as signal transduction, cytoskeleton organization and regulation of gene expression. Examples of armadillo domain proteins include β-catenin, p120 catenin, and plakophilin, which are involved in the Wnt signaling pathway and cell adhesion.
Ett slags kopplingspunkter som binder en cell till en annan. Ett av ett flertal differentierade regioner som, t ex, återfinns där cytoplasmamembranen hos celler intill varandra har nära kontakt. Den består av ett cirkelrunt område på varje membran, tillsammans med intracellularä mikrotrådar och en substans mellan cellerna som kan innehålla mukopolysaccharider. Syn. desmosomer.
Cellers förmåga att fästa vid ytor eller andra celler. Syn. celladhesion.
Ytmolykyler, vanligen glykoproteiner, som bidrar till att celler kan fästa vid andra celler. Till deras funktioner hör sammanfogning och sammankoppling av olika vertebratsystem, upprätthållande av väv nadsintegration, sårläkning, morfogena rörelser, cellförflyttning och metastasering.
"Vinkulin är ett protein som fungerar som en kanal i celldelningen, och hjälper till att transportera vesiklar mellan cellkärnan och cytoplasman."
Occludin är ett protein som spelar en viktig roll i skapandet och underhållet av tätta kontakter, eller "tight junctions", mellan celler i epitel- och endotelvävnader. Dessa tätta kontakter är specialiserade strukturer som hjälper till att reglera passage av vatten, joner och andra molekyler mellan cellerna, och på så sätt hjälper de till att upprätthålla homeostasen i olika kroppsliga fluider och kompartment. Occludin är en transmembranprotein som sträcker sig igenom cellytan och interagerar med andra proteiner för att forma komplexet i tätta kontakter. Mutationer eller störningar av occludin kan leda till olika sjukdomstillstånd, såsom inflammatoriska tarmsjukdomar och hjärnbarriärsskador.
Celler som täcker kroppens inre och yttre ytor.
Orientering av intracellulära strukturer i förhållande till plasmamembranets apikala (polära) och laterala (sido-)områden. I polariserade celler måste proteiner ledas från Golgiapparaten till rätt dom än, eftersom täta kontaktytor hindrar proteiner från att vandra mellan de två områdena.
En neuromuskulär förbindelse är den synaptiska transmissionen mellan en motorneuron och en muskel, där signalsubstanser (neurotransmittorer) frisätts från den presynaptiska nervändan och diffunderar över synapsen för att aktivera receptorer på den postsynaptiska muskelfibern, vilket leder till kontraktion.
Trådliknande proteiner som utgör huvuddelen av muskelfibrernas tunna trådar. Trådarna (också benämnda filamentöst - eller F-aktin) kan sönderdelas i globulära underenheter (G-aktin) bestående av en e nda polypeptid, 375 aminosyror lång. I samverkan med myosin ansvarar aktin för musklernas sammandragning och avslappning.
Varje form av kommunikation mellan levande celler i en organism, antingen genom direktkontakt mellan cellerna eller med hjälp av kemiska signalsubstanser, hormoner och cykliskt AMP.
Proteiner i biologiska membran, som t ex cellmembran och intracellulära membran. De utgörs av två typer, yttre (perifera) och inre, integrerade, proteiner. De omfattar de flesta membranbundna enzymer, antigena proteiner, transportproteiner, och receptorer för läkemedel, hormoner och lektiner.
Desmogleiner är en typ av adhesionsmolekyler, mer specifikt belägen i desmosomer, som spelar en viktig roll för cell-till-celladhesionen i epitelvävnader, såsom huden och slemhinnor.
Det nätverk av trådar, kanaler och bryggor som ger cytoplasman form, stadga och organisation.
Fosfoproteiner är proteiner som innehåller kovalent bundna fosfatgrupper, ofta på serin-, treonin- eller tyrosinresidveni. Dessa fosfatgrupper kan spela en viktig roll i regleringen av proteinkunktioner, såsom enzymsaktivitet och signaltransduktion. Fosforylering och dephosphorylering av fosfoproteiner är centrala för cellulär reglering och styrs ofta av kinaser och fosfataser.
Proteiner från insektarter tillhörande släktet Drosophila (bananfluga, fruktfluga). Särskilt proteiner från den mest välundersökta Drosophilaarten, Drosophila melanogaster, tilldrar sig stort intresse när det gäller forskning inom morfogenes och utveckling.
En peptid på 43 kD som ingår i konnexinfamiljen bland de intracellulära ("gap junction") proteinerna. Konnexin 43 är en produkt av alfa-1-konnexingenen. Peptiden isolerades första gången från hjärta hos däggdjur, men den förekommer överallt i kroppen, inklusive hjärnan.
Desmoplakin är ett protein som spelar en viktig roll i att hålla tillsammans de celler som bildar huden och andra organ i kroppen. Det gör detta genom att ingå i strukturer som kallas desmosomer, vilka fungerar som "klebemedel" mellan cellerna. Desmokolliner är ett annat namn på just detta protein, och det kan därför definieras som:
Fibertrådar som främst består av aktin och som finns i cytoplasman i nästan alla celler. De är ofta associerade med mikrotubuli (mikrorör) och spelar möjligen en roll i cellskelettfunktionen och/eller för rörelse hos cellen eller dess organeller.
Plakofiliner är proteiner som spelar en viktig roll i cellens skelett och hör till en grupp av strukturproteiner som kallas för desmosomala plakoglobiner. De återfinns huvudsakligen i de intermediära filamenten i cellkärnan, men även i desmosomer och adherens junctioner, vilket är speciella strukturer som hjälper till att fästa celler ihop med varandra. Plakofiliner bidrar till att stabilisera dessa strukturer och underlättar kommunikationen mellan cellerna. De har också visat sig ha en viktig roll i celldifferentiering, celldelning och celldöd.
I en enkel mening kan transaktionsfaktorer (TF) definieras som en grupp proteiner som reglerar genuttryck genom att binde till specifika DNA-sekvenser och påverka transkriptionen av angränsande gener. De aktiverar eller stänger av genuttrycket beroende på cellens behov och omgivning. Transaktionsfaktorer spelar därför en viktig roll i cellulär differentiering, homeostas och patologiska tillstånd, inklusive cancer.
Kapillärkärls förmåga att tillåta ett selektivt utbyte av ämnen genom kärlväggen. Små, fettlösliga molekyler som koldioxid och syrgas vandrar fritt genom diffusion. Vatten och vattenlösliga molekyler kan inte passera endotelväggarna och är beroende av mikroporer, som kan hindra stora molekyler från att passera.
Tight junction proteins are specialized proteins that play a crucial role in the formation of tight junctions, which are found in epithelial and endothelial cell sheets and serve as selective barriers to control the paracellular movement of ions, solutes, and water between cells. These proteins include transmembrane proteins such as occludin, claudins, and junctional adhesion molecules (JAMs), as well as peripheral membrane proteins like zonula occludens (ZO) proteins. Together, they form a network of protein-protein interactions that create a tight seal between adjacent cells, maintaining cell polarity and regulating the transport of molecules across the epithelial or endothelial barrier.
Claudin-1 är ett protein som är en huvudsaklig komponent i tätta skytjesprickarna (tight junctions) hos epitel- och endotelceller, vilka spelar en viktig roll för celldelningen och regleringen av molekylär transport över cellmembranen. Claudin-1 hjälper till att stänga luckan mellan cellerna genom att bilda ett nära sammanflätat nätverk med andra claudinproteiner, vilket underlättar kontrollen av passagen av vatten och lösta substanser mellan celler.
Här avses tamhund, Canis familiaris, med omkring 400 raser och tillhörande rovdjursfamiljen Canidae. De finns överallt i världen och lever tillsammans med människor.
En grupp homologa proteiner, som bildar kanaler mellan membraners föreningspunkter. De utgör produkter av en identifierad genfamilj med såväl väl bevarade som mycket divergenta regioner. Variabiliteten bidrar till att ge de intracellulära förbindelserna ett stort antal funktionella egenskaper.
Zonula Occludens-2 (ZO-2) protein is a crucial component of tight junctions, which are specialized intercellular junctions in epithelial and endothelial cell sheets that serve as a barrier to maintain apical-basal polarity and restrict the paracellular movement of molecules between cells. ZO-2 protein is a member of the membrane-associated guanylate kinase (MAGUK) family, which are characterized by the presence of multiple protein-protein interaction domains, including PDZ, SH3, and GUK domains.
Mikroskopering av prov färgade med fluorescent färgämne (vanligen fluoresceinisotiocyanat) eller av naturligt fluorescerande material, vilka avger ljus vid belysning med UV- eller blått ljus. Vid immunfluorescensmikroskopi utnyttjas antikroppar märkta med fluorescent färg.
Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.
Utvecklingen av anatomiska strukturer i formandet av en- eller flercelliga organismer. Morfogenesen leder till formförändringar av en del av, delar av eller hela organismen.
I medicine refererer "cellinje" til en gruppe af celler med ensartet funktion og opbygning, der samarbejder for at udføre en specifik biologisk proces eller opgave i et levende organisme. Celliner er ofte specialiserede i deres struktur og funktion for at udføre deres rolle effektivt, og de kan findes i alle levende organismer, fra encellet bakterie til komplekse flercellede dyr og planter.
The actin cytoskeleton is a network of filamentous (thread-like) proteins, primarily made up of actin, that provides structural support and enables movement within a cell. It plays a crucial role in various cellular processes such as cell division, migration, and maintenance of cell shape. The actin cytoskeleton is highly dynamic and constantly reorganizes in response to intracellular and extracellular signals.
Mått på motståndet mot elektrisk ström, såväl växelström som likström.
I en enkel mening kan endotelceller definieras som den typ av celler som liner blodkärl och lymfkärl inom kroppen. Dessa celler bildar en tunn epitelellskiva, eller endotelet, som är i direkt kontakt med blodet eller lymfan och har en yta av ungefär 1000 kvadratmeter hos en vuxen människa.
I en enkel mening kan 'signalomvandling' inom medicin definieras som processen där celler konverterar inkommande signaler, ofta i form av hormoner, neurotransmittorer eller tillväxtfaktorer, till intracellulära svar genom en kaskad av biokemiska händelser. Detta kan leda till aktivering eller inhibitering av vissa cellulära funktioner och är en central mekanism i cellkommunikationen och regleringen av cellulär homeostas.
Ett eller flera skikt av epitelceller, uppburna av basalmembranet, som täcker kroppens inre och yttre ytor.
Differentieringsantigener på humana leukocyter. CD är förkortning för "cluster of differentiation", vilket syftar på grupper av monoklonala antikroppar som reagerar på likartat sätt med vissa undergru pper av antigener. Undergrupperna av antigener har samma CD-beteckning.
Rho GTP-bindande proteiner är en familj av små G-proteiner som fungerar som molekylära switche inom cellen, cycling mellan en aktiverad, GTP-bundet form och en inaktiverad, GDP-bundet form. De spelar en viktig roll i regulationen av cytoskelettet och cellens rörelser, såsom celldivision, cellmigration och cytokeinesis. Rho GTP-proteiner aktiveras av upstream-signaltransduktionsvägar och fungerar sedan som effektorer för att påverka cellytan och cytoskelettet genom att interagera med andra proteiner, till exempel kinaser och effektorer av actin.
Rac1 är ett GTP-bindande protein som tillhör Rho-familjen av små GTPaser och spelar en viktig roll i cellulär signalering relaterad till aktinocytoskelettet, cellytan och cellmotilitet. Rac1 fungerar som en molekylär switchn där den cyclerar mellan en inaktiv form (GDP-bundet) och en aktiv form (GTP-bundet) för att reglera olika cellulära processer, inklusive celldelning, vesikulär trafficking och celldifferentiering. Aktivering av Rac1 initierar signaltransduktion via olika effektorproteiner som aktiverar cytoskelettreorganisation, generering av reaktiva syreföreningar och cellproliferation. Dysreglering av Rac1 har visats vara involverat i patologiska tillstånd såsom cancer, neurodegenerativa sjukdomar och kardiovaskulära sjukdomar.
Analysmetod för vävnadsantigener, antingen direkt, genom konjugering av antikroppar med fluorescensfärg, eller indirekt, genom framställning av antigen-antikroppskomplex, som sedan märks med fluoresceinkonjugerade antiimmunglobulinantikroppar. Provet undersöks därpå i fluorescensmikroskop.
Visuell eller fotografisk mikroskopi, där elektronstrålar (med våglängder tusentals gånger kortare än synligt ljus) används i stället för ljus, vilket ger avsevärt större förstoring. Elektronernas interaktion med preparaten ger upplysning om preparatens finstruktur. Vid transmissionselektronmikroskopi ger elektronernas reaktioner under passage genom ett mycket tunt preparat upphov till en bild. Vid svepelektronmikroskopi faller en elektronstråle snett mot preparatytan, och av reaktionerna ovan ytan alstras en bild. Elektronmikroskopi förkortas ofta EM.
Rap1 (Ras-associated protein 1) GTP-bindande proteiner är en typ av G-proteiner som binder till och hydrolyserar GTP (guanosintrifosfat). Rap1 aktiveras när det binder till GTP och inaktiveras när det hydrolyserar GTP till GDP (guanosindifosfat). Rap1 är involverat i cellulär signaltransduktion och reglering av cellulära processer som celldelning, adhesion, migration och differentiering.
Cellers yttre fysiska kvaliteter eller utseende.
Junctional Adhesion Molecules (JAMs) är en typ av celladhäsionsmolekyler som spelar en viktig roll i regleringen av barrierfunktionen hos epitel- och endotelceller, samt i leukocyttrafik och immunresponser. De är belägna i de tätt packade kontaktyta mellan cellerna, så kallade "tight junctions", där de hjälper till att koordinera cellytan och underhålla cellbarriärens integritet. JAMs består av en familj av transmembrana proteiner som inkluderar JAM-A, JAM-B, JAM-C och JAM-4, vilka alla har en extracellulär domän med konservativa immunoglobulin-liknande strukturer. Genom att interagera med varandra och andra adhäsionsmolekyler kan JAMs hjälpa till att reglera celldelning, cellmotilitet och signaltransduktion i olika fysi
Cellers förflyttning från en plats till en annan.
En flugart som används mycket i genetisk forskning pga sina stora kromosomer.
Införande av en fosforylgrupp i en förening genom bildande av en esterbindning mellan föreningen och en fosfordel.
Ett släkte små, tvåvingade flugor (bananfluga, fruktfluga) med ungefär 900 kända arter. Inga andra arter av organismer är så väl undersökta i genetiskt och cellbiologiskt hänseende som dessa.
"Proteinbindning refererar till den process där ett protein binder specifikt till ett annat molekylärt substance, såsom en liten molekyl, ett annat protein eller en jon, vanligtvis genom non-kovalenta interaktioner som hydrogenbindning, Van der Waals-kräfter och elektrostatiska attraktioner. Denna bindning kan regulera funktionen hos det bundna substanceet och är av central betydelse för många biologiska processer, inklusive signaltransduktion, enzymsk aktivitet och transport av molekyler inom cellen."
Sädesepitel, även känt som prostataepitel, är ett slags glandulärt epitel som linerar prostata-drüsorna hos män. Dess huvudsakliga funktion är att producera en del av sädesvätskan, inklusive prostataspecifika antigenet (PSA), som transporteras och skyddar spermierna under reproduktionsprocessen.
En ljusmikroskopteknik där endast en punkt belyses och undersöks åt gången. En bild byggs upp genom att objektet skannas punkt för punkt. Ljuskällan kan vara av konventionell typ, eller laser eller UV-ljus.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
Neuroepithelial cells are stem cells that differentiate into various cell types of the central nervous system, including neurons and glial cells. They form a continuous layer, called the neuroepithelium, along the developing neural tube during embryonic development. This layer gives rise to the brain and spinal cord tissue. Neuroepithelial cells are essential for the formation of the nervous system and continue to play a role in adult neurogenesis in specific areas of the brain.
Proteintransport refererer til den proces, hvor proteiner bliver transporteret gennem cellemembraner for at nå deres destination indenfor eller udenfor cellen. Dette sker ved hjælp af specielle transportproteiner, som kender vej og kan genkende de forskellige typer proteiner. Proteintransport er en nødvendig proces for at sikre, at cellen fungerer korrekt og at proteinerne kan udføre deres biologiske funktioner på det rigtige sted i organismen.
Teoretiska modeller som efterliknar förlopp hos biologiska processer eller sjukdomar. För sjukdomsmodeller hos levande djur
Ett enkelt, täckande lager av celler som bekläder de inre ytorna av hela kärlsystemet och reglerar transporten av makromolekyler och blodkomponenter från vävnad till lumen. Denna funktion har kunnat studeras i detalj i kapillärkärl.
Desmosomala kadheriner är transmembrana proteiner som spelar en viktig roll i intercellulära kontakter, så kallade desmosomer, mellan epitelceller och andra celltyper med höga mekaniska spänningar. De möjliggör starka adhesioner genom att bilda homofila komplex med varandra på ytan av två intilliggande celler, vilket är viktigt för celldesmens och vävnadens strukturella integritet.
The vestibular nuclei are a group of structures located in the brainstem that play a crucial role in processing vestibular information related to balance and eye movements. The lateral vestibular nucleus, also known as Deiters' nucleus, is one of these structures and it is primarily involved in the regulation of muscle tone and posture. It receives direct input from the vestibular nerve and sends outputs to the spinal cord to control reflexes that help maintain upright posture and stabilize the head during movement.
Det fett- och proteinhaltiga, och selektivt genomsläppliga, membran som omger cytoplasman i prokaryota och eukaryota celler. Hos de flesta typer av mikrobiella celler gränsar den utåt till cellväggen.
Embryon hos andra djurarter än däggdjur. För kycklingar används den specifika termen kycklingembryo.
RhoA är ett medlemmar i Rho-familjen av små GTP-bindande proteiner, som fungerar som molekylära switche som cycler mellan en aktiverad, GTP-bundet form och en inaktiverad, GDP-bundet form. RhoA är involverat i regulationen av cytoskelettet och cellulär migration genom att styra aktinpolymerisation och stressfiberbildning.
En medlem i Rho-familjen av monomeriska GTP-bindande proteiner. Den är förenad med ett varierande spektrum av cellulära funktioner, bl a cellskelettförändringar, filopodiebildning och transport genom golgiapparaten. EC 3.6.1.-.
Gastrulation är en tidig utvecklingsprocess hos djur, inklusive ryggradslösa djur och ryggradsdjur, under vilken den tresidiga blastulaen omformas till en gastrula med tre germinativa lager: ektoderm, mesoderm och endoderm. Denna process etablerar grundplanen för den äldre embryots kroppslayers och organformation.
"Rac GTP-binding proteins are a subfamily of the Rho GTPase family, which function as molecular switches that regulate various cellular processes, including actin cytoskeleton organization, gene expression, and cell survival. They cycle between an inactive GDP-bound state and an active GTP-bound state to transmit signals from membrane receptors to downstream effector proteins."
Specialiserade, icke-fönsterförsedda och tätt sammanfogade endotelceller som bildar en genomsläpplighetsspärr för vissa ämnen mellan testikelkapillärerna och sädesförande epitel.
Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.
Sertoli celler, även kända som sustentacytceller, är stödceller i en mannens testiklar med flera viktiga funktioner. De hjälper till att underhålla och skydda de könsceller som producerar spermier (spermatozoider) och är också involverade i produktionen av hormonet testosteron. Sertolicellerna bildar en form av sköld runt varje könscell, ger näring och hjälper till att transportera bort avfall från dem. Dessutom bidrar de till att reglera spermiernas utveckling genom att producera proteiner som påverkar deras tillväxt och differentiering.
Madin-Darby Canine Kidney (MDCK) cells are a type of immortalized cell line that were derived from the kidney of a normal healthy female cocker spaniel dog. These cells are widely used in scientific research, particularly in the fields of cell biology, virology, and toxicology, due to their ability to form tight junctions and polarized epithelial layers. MDCK cells are also permissive to many viruses, making them useful for studying virus-host interactions and developing vaccines.
"Tertiär proteinstruktur refererar till den tresdimensionella formen och flexibiliteten hos ett protein, som resultat av specifika interaktioner mellan dess sekundära strukturelement, såsom alfa-helixar och beta-skikt."
'Esofagogastrisk förbindelse' är en medicinsk term som refererar till den nedre delen av matstrupen (esofagus) och den övre delen av magsäcken, där de två organen möts och formar ett spjälle, kallat kardiaspringan, som reglerar övergången av mat och saltsyra från magsäcken in i matstrupen.
I medicinsk kontext kan "pupp" referera till en abnormitet i fostretningen, även känd som "persistierande urachus". Detta är en resterande tunnel mellan blåsan och naveln som inte stängts under utvecklingen. Detta kan leda till infektion eller inflammation.
Histokemiskt påvisande av immunreaktiva ämnen med hjälp av märkta antikroppar.
En medicinsk definition av 'Nukleosidfosfatkinas' är ett enzym som katalyserar reaktionen där en fosfatgrupp (en fosfoeserbindning) överförs från adenosintrifosfat (ATP) till en nukleosid eller en nukleotid. Denna reaktion är viktig för att producera nukleosidmonofosfater, som är building blocks i syntesen av DNA och RNA. Det finns olika typer av nukleosidfosfatkinaser som är specifika för de olika nukleosiderna, till exempel adenosinkinase (AK) för adenosin, guanosinkinase (GK) för guanosin och så vidare.
SRC-kinasen är ett enzym som hör till familjen tyrosinkinaser och spelar en viktig roll inom cellsignalering i organismen. Det aktiveras av olika signalsubstanser och får sedan förmedla signalen vidare genom att fosforylera (lägga till en fosfatgrupp på) andra proteiner, vilket leder till att deras funktion ändras. SRC-kinasen är involverad i flera cellulära processer som celldelning, cellrörelse och signalering över cellytan. Dysfunktion eller överaktivering av SRC-kinas kan leda till patologiska tillstånd som cancer.
Stress fibers are thick, rope-like bundles of actin filaments and myosin II motor proteins that form in response to mechanical or chemical stress in cells. They play a crucial role in maintaining cell shape, generating contractile forces, and providing structural support necessary for various cellular functions such as migration, adhesion, and signal transduction.
Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.
Preparering av mycket små bitar av exponerade ytstrukturer hos celler som spräckts efter nedfrysning, för elektronmikroskopering. Provet fryses och klyvs vid låg temperatur i vakuum. Den blottade ytan skuggläggs med kol och platina, och täcks med kol för att en kolavbildning skall erhållas.
Epidermceller som syntetiserar keratin och genomgår typiska förändringar när de vandrar uppåt från epidermis bottenskikt till hudens hornlager. Successiva steg i differentieringen av de epidermisbildande keratinocyterna sker via basalceller, stratum spinosum och granulärceller.
Desmoglein 2 är ett proteinfolyra som spelar en viktig roll i intercellulära kontakter, särskilt inom huden och sklemsyreproducerande vävnader. Det är en huvudkomponent i desmosomer, strukturer som kopplar tillsammans granne celler och ger stabilitet till epitelvävnaderna. Desmoglein 2 har också visat sig ha betydelse för cellytors reglering och signaltransduktion. Mutationer i DESMOGLEIN 2-genen kan orsaka autoimmuna sjukdomar som pemfigus vulgaris, en allvarlig hudsjukdom karaktäriserad av blåsor och sår.
Myosin typ II, även känt som tjockfilamentmyosin, är ett protein som spelar en central roll i muskelkontraktioner genom att interagera med aktinfibriller och generera mekanisk kraft genom ATP-hydrolys. Det finns i två huvudformer, myosin heavy chain isoform I och II, som har olika funktioner i olika muskeltyper. Myosin typ II är ett viktigt proteinkomplex i sarcomeren, den grundläggande kontraktila enheten i striata muskler.
Ett mukrotubulus-associerat mekaniskt adenosintrifosfat som använder energin från ATP-hydrolys till att flytta organeller längs mikrotuberna, mot plusänden. Proteinet förekommer i axoplasman hos bläckfiskar, ögonlober och hjärnvävnad hos nötkreatur. Bovint kinesin är en heterotetramer bestående av två tunga (120 kD) och två lätte (62 kD) kedjor. EC 3.6.1.-.
Humana tarmadenokarcinomceller med förmåga att uttrycka differentieringsegenskaper typiska för mogna tarmceller, så som enterocyter och slemhinneceller. Dessa celler är värdefulla redskap för in vitro-studier rörande funktion och differentiering hos tarmceller.
Tyrosine är en aromatisk essentiell aminosyra som fungerar som byggsten i proteiner och neurotransmittor i kroppen. Det syntetiseras i kroppen från den icke-essentiella aminosyran fenylalanin.
Transfektion är en process där DNA, RNA eller andra molekyler överförs till eukaryota celler, ofta med syfte att introducera en specifik gen så att cellen kan producera ett protein som kodas av den genen. Detta kan göras för forskningsändamål, till exempel för att studera proteinet och dess funktion, eller för medicinska ändamål, till exempel för att ersätta en defekt gen hos en patient med ärftlig sjukdom. Transfektion kan ske med olika metoder, såsom elektroporering, kemisk transfektion eller viralvektorbaserad transfektion.
Det yttre, kärlfria hudskiktet. Underifrån och uppåt består det av fem epitellager: 1) bottenlagret (stratum basale epidermidis); 2) taggcellslagret (stratum spinosum epidermidis); 3) korncellslagret (stratum granulosum epidermidis); 4) blankskiktet (stratum lucidum epidermidis) och 5) hornlagret (stratum corneum epidermidis). Sy. epiderm; epidermis.
Claudin-3 är ett protein som är en del av "tight junctions", täta sammanbindningar, mellan epitelceller och endotelceller, vilket hjälper till att reglera permeabiliteten hos tätt packade cellager. Det fungerar som en barriär för molekyler och joner och spelar därför en viktig roll i celldifferentiering, polarisering och homeostas. Mutationer i Claudin-3 kan orsaka olika sjukdomstillstånd, till exempel cancer och autoimmuna sjukdomar.
Enzymer som känner igen korsformade DNA-strukturer och åstadkommer pariga inskärningar som leder till att strukturen löses upp i två DNA-spiraler. EC 3.1.22.4.
En proteinfaktor som reglerar längden av R-aktin. Kemiskt liknar den aktin, men skiljer sig immunokemiskt.
Ett proteinkomplex av aktin och myosin i musklerna. Det är den huvudsakliga sammandragningssubstansen.
En metod för att studera membranproteiners och lipiders sidorörelser. Ett litet område på ett cellmembran bleks med en laserstråle, och den tid det tar för oblekta, fluorescensmärkta proteiner att vandra tillbaka till det blekta området är ett mått på cellmembranets fluiditet. Utifrån dessa mätningar kan ett proteins eller en lipids diffusionskoefficient beräknas.
Myosin är ett protein som spelar en viktig roll inom muskelkontraktioner. Det är en huvudbestanddel av thick filamenten i sarcomeren, den grundläggande kontraktila enheten i striata muskler. Myosiner har en motor-liknande funktion och kan binda till aktinfilamentet och röra sig längs det genom att hydrolysera ATP, vilket resulterar i muskelkontraktion. I en mening kan man säga att myosin är "ett protein involverat i muskelkontraktioner genom att generera kraftfulla rörelser längs aktinfilamentet med hjälp av ATP-hydrolys."
Förankringsställen mellan celler och ett icke-cellulära substrat. De består av speciella områden på plasmamembranet, där knippen av mikrofilament slutar och fäster vid transmembranlänkningar, integriner, vilka i sin tur med sina extracellulära domäner förenas med yttre matrisproteiner.
En grupp organiska föreningar som bildas genom utbyte av en eller fler väteatomer i hydrazin mot alkyl- eller arylgrupper.
I en enkel medicinsk definition kan man säga att en "Precipitintest" är ett laboratorietest som används för att undersöka om en given substans, till exempel ett läkemedel eller en biologisk vätska som urin, kan orsaka en kemisk reaktion i form av en så kallad precipitatsbildning när den blandas med en specifik testvätska. Precipitatet är ett fast, oftast olösligt ämne som bildas när två lösningar blandas och deras komponenter reagerar tillsammans.
Hopklumpning av lösliga antigen och antikroppar, ensamma eller med antikroppsbindningsfaktorer som anti-antikroppar eller stafylokockprotein A, till komplex som är stora nog att fällas ut ur lösning.
Onormal utvidgning av tandköttets sulkus som inte åtföljs av apikal förflyttning av epitelfästet.
Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.
Egenskap hos membranösa och andra strukturer att släppa igenom ljus, värme, gaser, vätskor, metabolitmolekyler och mineraljoner.
Guanylatkinas (GK) är ett enzym som katalyserar den första reaktionen i guanosinmonofosfat (GMP) syntesen, vilket är en viktig del av cellens energihushållning och signaltransduktion. Specifikt katalyserar GK konversionen av guanosindifosfat (GDP) till guanylat (GTP), som är en höghöjdsenergikemisk förening som kan användas för att driva andra biokemiska reaktioner. GK har också visat sig spela en viktig roll i regleringen av celldelning och cellcykelkontroll.
Claudin-5 är ett protein som är en huvudkomponent i tätta stängselstrukturer, så kallade "tight junctions", mellan endotelceller i blodkärlens tunntäta skikt (gefäßendothelium). Dessa tight junctions reglerar selektiv passage av vatten och lösta substanser mellan cellerna, och Claudin-5 bidrar till att säkerställa blod-hjärnbarriärens integritet och funktion.
Den första typen av elektronmikroskopi, där elektroner eller deras reaktionsprodukter registreras och ger upphov till en bild efter passage genom ett preparat. Tekniken förkortas ofta TEM.
Blot-metod för identifiering av proteiner eller peptider som separerats med elektrofores och överförts till nitrocellulosastrimlor och sedan påvisas med hjälp av radioistopmärkta antikroppar.
RNA-interferens (RNAi) är ett naturligt förekommande cellulärt försvarsmekanism hos eukaryota celler, som reglerar genuttryck och skyddar mot främmande genetisk material, såsom virusgenomer och transponibla element. RNAi-mekanismen involverar degradering av specifika mRNA-transkript med hjälp av korta, dubbelsträngade RNA-molekyler (siRNA) som en del av ett RNA-inducerat silencing-komplex (RISC). Denna process leder till specifik nedreglering av genuttryck genom att förhindra översättningen av mål-mRNA till protein.
Undersökning i elektronmikroskop av prover som först färgats på immunocytokemisk väg. Tekniken används i stor utsträckning vid virologisk diagnostik som en del av mycket känsliga immunologiska tester.
Human Umbilical Vein Endothelial Cells (HUVECs) are a type of primary cells that are isolated from the umbilical cord vein of human placenta. These cells are widely used in scientific research due to their accessibility and ease of culture, as well as their ability to form a confluent monolayer and exhibit key endothelial cell functions, such as the capacity to form tubes and express various surface markers and adhesion molecules. HUVECs are often used in studies related to angiogenesis, thrombosis, inflammation, and vascular biology.
Analoger och derivat av det grönfluorescerande proteinet från Aequorea victoria, vilka avger ljus (fluorescens) vid bestrålning med UV-ljus. De används i rapportgener i samband med genetisk teknik. Ett antal mutanter som avger ljus i andra färger eller är pH-känsliga har framställts.
Rekombinanta fusionsproteiner är proteiner som skapats genom att kombinera genetiska sekvenser från två eller fler olika proteinmolekyler, vilket resulterar i en hybridprotein med unika funktionella egenskaper. Genetisk manipulation används för att fusionera generna på ett sådant sätt att de uttrycks som ett enda proteinskapsel i värdenorganismen. Dessa tekniker används ofta inom biomedicinsk forskning för att undersöka proteininteraktioner, skapa nya diagnostiska verktyg och utveckla terapeutiska läkemedel.
Derivat av fosfatidsyror som saknar en fettacylkedja till följd av hydrolys.
Rho-associated kinases, ofta förkortat ROCK, är en grupp serin/tyrosinproteinkinaser som aktiveras av Rho GTPaser och spelar en viktig roll inom cellsignalering och cytoskelettreglering. De två huvudsakliga isoformerna av ROCK är ROCK1 och ROCK2, och de är involverade i en rad cellulära processer som migration, adhesion, kontraktion och apoptos. ROCK reglerar dessa processer genom att fosforylera flera substrat, inklusive myosinlightchainkinas, LIM-kinas och MLCofilin, vilket leder till aktivering av aktin-myosin-drivna kontraktioner och förändringar i aktincytoskelettet. ROCK har också visat sig vara en viktig molekyl i flera patologiska tillstånd, såsom cancer, kardiovaskulära sjukdomar och neurologiska störningar.
Immunologisk metod för påvisande eller kvantifiering av immunreaktiva ämnen.
Sphingosin är ett lipidmolekyl som utgör en viktig del av cellmembranen hos eukaryota celler. Det är en sphingoidbas, vilket innebär att det har en bakbensliknande struktur med en aminogrupp och en hydroxylgrupp som är lokaliserade till varsin ända av molekylen. Sphingosin kan via ytterligare reaktioner konverteras till andra biologiskt aktiva lipider, såsom ceramid och sfingosin-1-fosfat, som är involverade i olika cellulära processer som celldelning, apoptos och immunresponser.
Cellers upptag av extracellulära ämnen i membranbundna vakuoler eller mikroblåsor. Endosomer spelar en central roll för endocytos.
"Small interfering RNA (siRNA) is a type of small RNA molecule, typically 20-25 nucleotides in length, that plays a crucial role in the RNA interference (RNAi) pathway. siRNAs are formed from double-stranded RNA precursors and function to silence specific genes post-transcriptionally by targeting and degrading complementary messenger RNA (mRNA) molecules, thereby preventing protein synthesis."
Time-lapse imaging är en teknik inom mikroskopi där en serie digitala bilder tas av ett objekt under en längre tidsperiod, med intervall mellan varje inspelning. Bildserien accelereras sedan och visas som en film, vilket gör det möjligt att observera händelser eller förändringar över tid som annars kan vara svåra att upptäcka med blotta ögat. Detta används ofta inom cellbiologi och medicinsk forskning för att studera celldynamik, celleväxthuvuden, embryonal utveckling och andra biologiska processer på cell- eller subcellulär nivå.
Grundämne som förekommer i nästan all organiserad vävnad. Det tillhör alkalimetallerna och har kemiskt tecken Ca, atomnummer 20 och atomvikt 40. Kalcium är det allra vanligaste mineralämnet i kroppen och bildar i förening med fosfor kalciumfosfat, som ingår i ben och tänder. Det spelar en essentiell roll för nerv- och muskelfunktioner, i blodkoagulationsprocessen (som faktor IV) och i många enzymp rocesser.
Heterocykliska, aromatiska, organiska föreningar med allmän kemisk formel C7H6N2.
Celler hos ryggradslösa djur som är specialiserade på att känna av ljus och mörker och förmedla dessa intryck i det centrala nervsystemet.
Musstammar, hos vars individer vissa gener inaktiverats, eller slagits ut. Utslagningen åstadkoms genom att man med hjälp av rekombinant DNA-teknik ändrar den normala DNA-sekvensen hos den gen som är föremål för studier, för att förhindra syntes av normala genprodukter. Klonade celler med lyckad DNA-förändring injiceras sedan i musembryon för framställning av chimärer. De chimära mössen avlas därefter för att ge en stam där alla celler i varje mus innehåller den brutna genen. Knockout-möss används i experimentella djurmodeller av sjukdomar och för att klarlägga geners funktioner.
En förmåga hos cellmembran att släppa igenom lösningar in i eller ut ur celler.
Djur, vars genom förändrats med hjälp av genteknik, eller deras avkomma.
Claudins är en typ av proteiner som förekommer i de täta skiktens (tight junctions) membran i epitel- och endotelceller. Dessa proteiner hjälper till att reglera passage av vatten, joner och andra molekyler genom cellernas intercellulära skarvor, vilket är viktigt för att upprätthålla cellytan och cellers integritet samt kontrollera polariseringen hos epitel- och endotelceller. Claudiner deltar också i signaltransduktion och celldifferentiering. Mutationer eller abnorma nivåer av claudiner har visats vara relaterade till flera sjukdomar, inklusive cancer och autoimmuna sjukdomar.
Gränsen mellan kapillärblod och luften i lungblåsorna, vilken utgörs av alveolarepitelet och kapillärendotelet med tillhörande basalmembran och epitelcytoplasma. Genom detta membran sker ett gasutbyte .
Fortskridande begränsning av utvecklingsförmågan och tilltagande specialisering av funktioner som sker under embryots utveckling och som leder till bildandet av specialiserade celler, vävnader och org an.