N,N,N´,N´-tetrametyl-3,6-akridinediamin, monohydroklorid. Kationiskt cytokemiskt färgämne specifikt för cellkärnor, isht DNA. Används som supravitalt färgämne och i fluorescenscytokemi. Kan ge upphov till mutationer hos mikroorganismer.

Akridiner är en grupp fluorescerande färgämnen som används inom mikroskopi och cytometri för att ställa diagnoser och forska inom områden som cellcykel, DNA-skada och apoptos. Akridiner interkalerar i DNA och RNA, vilket ger upphov till en förändring av fluorescensintensitet som kan mätas och analyseras för att ge information om cellers biologiska egenskaper.

I en enskild medicinsk betydelse kan "apelsin" referera till ett citrusfrukt som innehåller höga nivåer av vitamin C. Apelsin kan användas som en naturlig källa till vitamin C i behandlingar för att förebygga eller behandla skörbjugg, som är ett tillstånd orsakat av ett akut brist på vitamin C. Även om apelsin ofta används inom alternativ medicin, bör du alltid konsultera en läkare eller legitimerad hälsovårdspersonell före start av någon form av behandling.

Akridiner med en eller flera aminogrupper i någon position.

"Färgning och märkning är tekniker inom histologi och patologi som involverar användning av färgämnen eller markörer för att synliggöra, kontrastera eller identifiera specifika strukturer, celltyper eller molekyler i vävnader eller preparat, vilket underlättar observering och analysering under mikroskopi."

Färgämnen som avger ljus vid bestrålning. Våglängden hos det utsända ljuset är vanligtvis längre än hos det infallande. Fluorokromer är färgämnen som tillsätts andra ämnen för att få dessa att fluorescera, och används som markörer inom biokemi och immunologi.

Ett medel mot trypanosomer och eventuellt virus med utbredd användning inom experimentell cellbiologi och biokemi. Etidium har ett flertal experimentellt användbara egenskaper, som t ex förmåga att binda till nukleinsyror, icke-kompetitiv blockering av nikotinacetylkolinreceptorer, och fluorescens. Det används vanligen i bromidform.

Interkalatorer är molekyler som kan insmyga sig mellan basparen i DNA-stapeln, vilket orsakar en separation av dess två strängar och en expanderad struktur. Dessa molekyler används ofta inom forskning för att studera DNA-strukturen och dess funktion, samt inom medicinen för att störa DNA-replikationen och transkriptionen vid behandling av vissa typer av cancer.

Grönt, kristallint eller pulverformigt ämne för färgning av biologiska preparat.

Plasmider som avgör bakteriers förmåga att jäsa laktos.

Mikroskopering av prov färgade med fluorescent färgämne (vanligen fluoresceinisotiocyanat) eller av naturligt fluorescerande material, vilka avger ljus vid belysning med UV- eller blått ljus. Vid immunfluorescensmikroskopi utnyttjas antikroppar märkta med fluorescent färg.

Ett färgmedel bestående av en blandning av rosaniliner med antibakteriella egenskaper och verkan mot svamp och maskar.

Träd eller buske av släktet vinruteväxter, eller frukter av dessa växter.

Kemiska ämnen som används för färgning av andra material. Färgningen kan vara tillfällig eller permanent. Färger kan också användas i läkemedel och som reagentia eller reaktionsindikatorer inom medicin och forskning.

Sura fosfolipider bestående av två molekyler av fosfatidsyra med kovalent bindning till en glycerolmolekyl. De förekommer främst i mitokondriernas innermembran och i bakteriella plasmamembran. De utgör de viktigaste antigena komponenterna i Wassermannantigenet som används i serodiagnostiken av syfilis.

En klass morfologiskt heterogena cytoplasmapartiklar i djur- och växtvävnader som kännetecknas av sitt innehåll av hydrolytiska enzym och dessas strukturbundna latens. Lysosomernas intracellulära funktioner beror på deras lytiska potential. Lysosomens enkla membran verkar som barriär mellan de inneslutna enzymen och substratet utanför. Lysosomenzymens verkan är begränsad eller ingen alls så länge blåsan de är inneslutna i inte brister.

"Fenaziner" är ett samlingsnamn för en grupp syntetiska föreningar med en speciell kemisk struktur, bestående av två benzenringar som är fästade vid varandra genom en nitrogenatom. Fenaziner har potentialen att agera som elektrontransportörer och har därför studerats inom områdena medicin och biologi för möjliga användningsområden, till exempel som läkemedel mot infektioner orsakade av mikroorganismer respektive som antioxidanter. Det bör dock poängteras att fenaziner ännu inte har blivit etablerade som kliniskt använda substanser inom medicinen.

4,4´-bis(dimetylamin)bensofenonimid. En anilinfärg som används som desinfektions- och antiseptiskt medel. Substansen har svag fluorescens och binder specifikt till vissa proteiner.

Ett mått på en lösnings surhetsgrad.

Kraftigt fluorescerande färgämne som används kliniskt som lokalt antiseptikum och experimentellt som mutagen, pga sin interaktion med DNA.

Histiocytom är en samlingsbeteckning för sjukdomar som karaktäriseras av ökat antal histiocyter, en typ av cell som deltar i immunförsvaret och hör till det mononucleära fagocytsystemet. Histiocytomer kan indelas i olika kategorier beroende på orsaken till överproduktionen av histiocyter, men de flesta fallen är idiopatiska eller har okänd orsak. De två vanligaste formerna av histiocytom är Langerhans cell histiocytos och non-Langerhans cell histiocytos. Symptomen kan variera beroende på vilken typ av histiocytom det rör sig om, men de kan inkludera hudförändringar, lymfknutor som ökar i storlek, andningssvårigheter och neurologiska symtom. Behandlingen beror också på vilken typ av histiocytos det är, men kan innebära observation, kirurgi, strålbe

Mätning av ljuset från fluorescein för undersökning av integriteten hos ögats olika gränsskikt. Metoden används för undersökning av blod-vätskebarriären, blod-näthinnebarriären, vätskeflöde, hornhinneepitelets genomsläpplighet och tårflödesdynamiken.