Typarten av släktet Alfamovirus med icke-beständig överföring via bladlöss.
Virus som framkallar ett brokigt mönster på växtblad.
En europeisk baljväxt ("alfalfa") av familjen Fabaceae som odlas i stor omfattning som foderväxt. Aminosyran L-canavanin i alfalfa har satts i samband med uppkomsten av systemisk lupus erythematosus (SLE).
Ett släkte av familjen Bromoviridae som främst angriper vedartade växter. Bland arterna finns tio undergrupper. "Tobacco streak virus" är typarten.
Ett släkte tillhörande familjen Bromoviridae, med många värdar.
"Giftiga växter" är växter som innehåller naturligt förekommande toxiner eller skadliga ämnen, som kan vara farliga eller skadliga för människor och andra djur om de konsumeras, rörs mot eller kommer i kontakt med huden.
"Viralt RNA" refererer til RNA-molekyler som er en del av strukturen eller funksjonen på et virus. Virus er små infektiøse partikler som består av genetisk materiale (RNA eller DNA) emballert i et proteinhylle. Viralt RNA kan være enten en del av viruset selv, som ses i positive-sense enkelstrengede RNA-viruser og negative-sense enkelstrengede RNA-viruser, eller det kan være et mellemledd i replikasjonen av retrovirus, som har RNA-genomer. Viralt RNA kan også være involvert i syntesen av proteiner for viruset.
Tobak är ett preparat som innehåller blad från plantan Nicotiana tabacum eller Nicotiana rustica, som ofta torkas och rullas till cigarrer, cigaretter eller pipor, eller som krossas till snus eller krut. Tobak innehåller den addiktiva substansen nikotin och används vanligtvis genom rökning, skvalpning eller sugit under kinden. Användandet av tobak kan leda till allvarliga hälsoeffekter, inklusive lungcancer, hjärtsjukdomar och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL).
'Plant Viral Movement Proteins' are specialized proteins produced by plant viruses to facilitate the movement of the viral genetic material (DNA or RNA) from cell to cell within the infected plant, thereby enabling systemic infection.
Det skyddande proteinhöljet runt ett virus nukleinsyra. Det kan ha spiralformad eller ikosaedrisk symmetri och består av strukturella enheter som kallas kapsomerer.
I medicinen refererer "protoplasma" til cytoplasmatisk (cellemateriale uden kerne) indhold i en celle. Det er en gammelbetegnelse for det samlede indhold af organeller, proteiner, kulhydrater og andre molekyler inde i cellen bortset fra celkernen. Protoplasma inkluderer alle de levende bestanddele i en celle undtaget kerne-DNA.
"En växtvirus definieras som ett smittagent som består av en encapsidering av genetisk material, vanligtvis RNA eller DNA, och är specialiserade till att infektera och replikera inom växtceller, orsakande diverse skadegörelse och sjukdomar."
"RNA-replicase" refers to an enzyme that catalyzes the replication of RNA molecules. It is responsible for producing complementary copies of RNA sequences, often using an RNA template. This process is essential in many viral life cycles and has been studied extensively in the context of virology research.
Proteiner som bildar viruskapsider.
Ett släkte tredelade växtvirus tillhörande familjen Bromoviridae.
Tobacco mosaic virus (TMV) is a positive-sense single-stranded RNA virus that infects a wide range of plants, including tobacco, tomatoes, and cucumbers, causing a mosaic pattern of light and dark green patches on the leaves. It is one of the most well-studied plant viruses and is known for its stability and resistance to heat and chemicals, making it difficult to eradicate once established in a crop. TMV can be transmitted through mechanical means such as contaminated tools or hands, as well as through seed transmission. It is important to note that TMV is not harmful to humans or animals.
"Virusproteiner" refererer til proteiner som produceres af et virus for å fullføre sin infeksjonsprosess og reproducerer seg i værtsorganismen. Disse proteinet kan ha ulike funksjoner, såsom å binde til værtscellene for å fremme infeksjonen, å beskytte virusgenomet under overføringen mellom værter eller å hjelpe med replikasjonen av viruset.
Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.
"Virusförökning är ett biologiskt process där en infekterad värdcell tvingas producera flera kopior av det virala genomet och dess proteiner, vilket resulterar i att den cellen till slut bursts och frisätter de nya viruspartiklarna för att infektera andra oskyddade celler."
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
I en enkel mening kan "nukleinsyrakonfiguration" referera till den specifika rymden eller position som en nukleotid eller ett baspar tar upp i en nukleinsyra, såsom DNA eller RNA. Detta inkluderar vilken sida av strängen varje nukleotid befinner sig på, och i vilket läge de är rotade. I DNA utgörs konfigurationen ofta av en dubbelhelix med antiparallella strängar, där varje baspar består av en adenin (A) som parar sig med en timin (T), och en guanin (G) som parar sig med en cytosin (C). I RNA är konfigurationen ofta en enkelsträngad helix, där uracil (U) ersätter timin (T) som basparningspartner till adenin (A).
Ett släkte växtvirus tillhörande familjen Bromoviridae som infekterar gurkväxter och potatisväxter.
Växter vars genom ändrats genom genteknik, eller deras avkomma.
Proteinbiosyntese refererer til den proces, hvor celler syntetiserer proteiner baseret på informationen i DNA-molekylet. Denne proces foregår i to etaper: transkription og translation. Under transkriptionen konverteres DNA-sekvensen til en komplementær mRNA-sekvens, der derefter transporteres ud af cellkernen. I den efterfølgende translation skaber ribosomerne forbindelsen mellem aminosyrerne i overensstemmelse med sekvensen af nukleotider i mRNA-molekylet, hvilket resulterer i dannelse af et protein. Proteinbiosyntesen er en essentiel livsfunktion for alle levende organismer.
En grupp växtvirus som sprids med bladlöss på ett halvpersisterande sätt.
Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.
"Växtsjukdomar" är en samlingsbeteckning för sjukdomar som drabbar växter och orsakas av diverse patogener, inklusive bakterier, svampar, virus och viroider, samt abiotiska faktorer som klimatförhållanden, näringsbrist och toxiner. Dessa sjukdomar kan påverka växternas tillväxt, utveckling och produktivitet, och i vissa fall leda till död av plantan.
Ett släkte växtvirus av familjen Comoviridae hos vilka det tudelade genomet är inkapslat i separata ikosaederformade partiklar. Mosaik- och fläcksymtom är typiska, och överföring sker uteslutande via bladätande skalbaggar. Vignabönmosaikvirus (cowpea mosaic virus) är typarten.
Arvsmassan hos virus, som hos alla DNA- och vissa RNA-virus består av en enda nukleinsyramolekyl, och hos några RNA-virus av flera separata RNA-bitar.
Ett virion är den infectiva delen av ett virus, bestående av genetiskt material (DNA eller RNA) inneslutet i ett proteinhölje som kan skydda och hjälpa till vid infektion av en värdcell.
Sekvensen vid 3´-änden av budbärar-RNA som inte kodar för något. Detta område innehåller transkriptions- och translationsreglerande sekvenser.
'Växter' är en botanisk term som definierar en grupp organismar som utmärks av celldelning genom vävnadsomslutande delning, kärndelning genom mitos och cellväggar byggda av cellulosa. De flesta växter har också klorofyll och kan därför producera sin egen näring genom fotosyntes.
En RNA-virus är ett virus som använder sig av RNA (ribonukleinsyra) istället för DNA som genetiskt material för sin multiplikation inne i värddjuret.
"Peptidektedjebörjan, translational, refererar till den initiala fasen av proteintranslationsprocessen där mRNA-sequensen läses och decoderas i ribosomen för att initiera syntesen av en peptidkedja genom att koppla aminosyror i en specificerad sekvens."
Tymovirus är ett släkte av små, enkelsträngade RNA-virus som infekterar växter och orsakar skador på blad och stjälkar hos drabbade växtarter. Dessa virus sprids främst genom insektsbett och kan ge upphov till utslag av mosaikmönster, nekros och krullningar på växtens blad.
"Potyvirus är ett släkte inom familjen Potyviridae, som består av enskilda positiva sense RNA-virus som infekterar växter. Dessa virus orsakar ofta systemiska infectioner hos sina värdar och kan förorsaka en rad olika symptom, såsom kringlade löv, mosaikmönster på bladen, nekros (död) vävnad och störningar i tillväxten. Potyvirus är ofta spridda av bladlöss eller andra insekter som suger saft."
"Potexvirus" är ett släkte inom familjen Alphaflexiviridae, som består av enskilda negativt strängssense DNA-virus som infekterar växter. Virusen i detta släkte har flexuösa, filamentösa kapsider med en diameter på omkring 13 nm och en längd på mellan 470 och 950 nm. Potexvirus infekterar ett brett spektrum av växtarter och orsakar ofta nekros (cellsdöd) i sina värdar. Ett exempel på ett potexvirus är potatiskr Ring Spot Virus (PRSV), som orsakar en sjukdom hos potatisväxter som kännetecknas av nekrotiska fläckar på bladen.
Tillförsel av molekyler av rekombinant DNA från prokaryota eller eukaryota källor till replikationsvektorer, så som plasmider eller virus, och införande av de härvid erhållna hybridmolekylerna i mottagarceller, utan att livsdugligheten hos dessa celler ändras.
Genetisk transkription är ett biologiskt process där DNA-sekvensen kopieras till en mRNA-sekvens (meddelande RNA) med hjälp av enzymet RNA-polymeras, vilket möjliggör syntesen av proteiner.
Satellit-RNA (inte satellitvirus) med flera typer. Olika gurk-mosaikvirus kan verka som hjälparvirus för olika typer.
"RNA (Ribonucleic acid) är ett ensträngat nucleotidmolekylt som fungerar som genetisk budbärare i celler, transportierande genetisk information från DNA till ribosomer under protein syntesprocessen."
En växtblad är ett blad som hör till en växt, och är en flata, ofta brett utbredd struktur som har en viktig funktion för fotosyntesen genom att utgöra en stor yta för att ta emot solljus. Växtbladet innehåller också klorofyll och andra pigment, som gör att det kan absorbera ljusenergi och använda den till att producera näringsämnen genom fotosyntes. Dessutom har växtblad ofta en skyddande funktion för växten, och kan även ha en roll i växtens vattenförlustreglering. Slutligen kan växtblad ha en attraktiv funktion för att attrahera pollinerare till blommande växter.
Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.
"Structure-activity relationship (SAR) refers to the correlation between the chemical structure of a drug or molecule and its biological activity, describing how changes in the molecular structure can affect its ability to interact with biological targets and produce a desired pharmacological response."
Typarten av Orthopoxvirus, och besläktad med kokoppsvirus, men med okänt ursprung. Viruset har använts för levande vaccin mot smittkoppor. Det används också som vektor för tillförsel av främmande DNA till djur. Kaninkoppsvirus är en underart av Vacciniavirus.