'Alpha-synuclein' är ett protein som naturligt förekommer i hjärnan och är involverat i neurotransmission, särskilt vid releasen av signalsubstanser ifrån de neuronala vesiklarna.

Synucleins are a group of small, intrinsically disordered proteins that are primarily expressed in neurons and are involved in the regulation of neurotransmitter release and synaptic plasticity. The most well-known member of this family is alpha-synuclein, which can form aggregates known as Lewy bodies and Lewy neurites that are associated with several neurodegenerative disorders, including Parkinson's disease and dementia with Lewy bodies.

Eosinofila, rundade till avlånga inneslutningar i vakuoler i cytoplasman hos skadade eller splittrade nervceller. Förekomst av Lewykroppar är det histologiska tecknet på de degenerativa förändringarna vid Lewykropp-sjukdom och Parkinsons sjukdom, men också vid andra neurologiska tillstånd. De ses typiskt i substantia nigra och locus caeruleus, men förekommer även i framhjärnans bas, hypotalamuskärnorna och neocortex.

Beta-synuclein är ett protein som förekommer naturligt i nervceller (neuron) och är associerat med deras struktur och funktion. Det är ett av flera proteiner i en grupp som kallas synucleiner, vilka har visat sig spela en viktig roll vid neurodegenerativa sjukdomar, såsom Parkinson's disease. I kontrast till det närbesläktade proteinet alpha-synuclein, som är känt för att aggregera och bilda klumpar i samband med Parkinson's disease, har beta-synuclein inte visat sig ha tendens att aggregera på så sätt under normala förhållanden.

Parkinson's disease is a progressive neurodegenerative disorder characterized by the loss of dopamine-producing neurons in the substantia nigra region of the brain, leading to motor symptoms such as tremors, rigidity, bradykinesia, and postural instability.

En degenerativ nervsjukdom kännetecknad av demens, lindrig parkinsonism och variationer i uppmärksamhetsförmågan. De neuropsykiatriska uttrycken har en tendens att föregå inträdandet av bradykinesi, muskelstelhet och andra extrapyramidala tecken. Vanföreställningar och synvillor är förhållandevis vanligt förekommande vid detta tillstånd. Histologisk undersökning avslöjar Lewykroppar i hjärnbarken och hjärnstammen. Senilplack och andra sjukliga särdrag typiska för Alzheimers sjukdom kan också finnas.

Gamma-synuclein är ett protein som uttrycks i centrala nervsystemet hos däggdjur och har visats deltaga i neuronala processer, såsom neurotransmission och underhåll av cellyttor. Det förekommer naturligt i höga nivåer i hjärnan och ryggmärgen, men kan också påträffas i vissa typer av cancerceller, där det kan bidra till cellproliferation och resistens mot kemoterapi.

"Nervvävnadsproteiner" refererar till de proteiner som utgör strukturella och funktionella komponenter hos nervceller (neuron) och deras stödjande celler (glialceller) i nervsystemet. Dessa proteiner är involverade i en rad olika processer, inklusive signaltransduktion, cellytiska processer, neurotransmission och homeostas. Exempel på nervvävnadsproteiner är neurofilament, tubulin, aktin, laminer, GFAP (glial fibrillär acidisk protein) och diverse receptorer och kanaler.

Sammanfattande benämning på alla avgränsade inneslutningar av främmande (t ex bly eller virus) eller metaboliskt inaktiva ämnen (t ex ceroid- eller Mallorykroppar) i cellers cytoplasma eller kärnor. Inklusionskroppar i ffa nerv-, epitel- och endotelceller kan vara infekterade med vissa filtrerbara virus.

Multisystem Atrophy (MSA) är en ovanlig neurologisk sjukdom som drabbar flera kroppssystem, inklusive hjärnan och ryggraden. Sjukdomen orsakas av degeneration och död av nervceller i dessa områden, vilket leder till en progressiv nedsättning av funktioner som balans, muskelkontroll, automatiska kroppsfunktioner som hjärtslag och andning, samt kontrollen över andra kroppsliga system.

Neurodegenerativa sjukdomar är en grupp av medfödda eller acquireda neurologiska tillstånd som karaktäriseras av progressiv och ofta irreversibel nedbrytning av struktur och funktion i nervceller (neuron) och neurala nätverk i hjärnan och ryggmärgen. Denna degeneration leder till förlust av kognitiva, motoriska och andra neurologiska funktioner, vilket kan resultera i allvarliga kognitiva svårigheter, rörelsehandikapp och försämrad livskvalitet. Exempel på neurodegenerativa sjukdomar inkluderar Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom, Huntingtons sjukdom, Amyotrofisk lateralskleros (ALS) och Multipel skleros (MS).

"Substantia nigra" är ett område i hjärnan som består av cellkroppar som producerar neurotransmittorn dopamin. Det är en del av de basala ganglierna och spelar en viktig roll i rörelsekontroll, motivation och belöningssystemet i hjärnan. En degeneration av dessa celler leder till Parkinson's sjukdom.

Benämning på flera, sinsemellan strukturellt likartade och extracellulärt ansamlade proteiner i form av 7-10 nm långa fibriller. De återfinns i olika vävnader och färgas av kongorött och tioflavin.

'Parkinsonism' är ett samlingsbegrepp för sjukdomar som kännetecknas av rörelsekoordinationsstörningar, såsom tremor, stelhet (rigiditet), långsamhet i rörelserna (bradykinesi) och instabil postur. Den vanligaste orsaken till parkinsonism är Parkinson sjukdom, men det finns även andra orsaker som exempelvis vissa mediciner eller strukturella hjärnskador. Karaktäristiskt för Parkinson sjukdom är också att det förekommer dopaminbrist i hjärnan.

En av katekolaminsignalsubstanserna i hjärnan. Den uppstår ur tyrosin och är prekursor till norepinefrin och epinefrin. Dopamin är en av de viktigaste signalsubstanserna i hjärnans extrapyramidala system och av betydelse för rörelseregleringen. En familj av receptorer (dopaminreceptorer) förmedlar dess verkan.

"Nervceller, eller neuroner, är de specialiserade cellerna som utgör det fundamentala building blocket i nervsystemet hos djur. De är ansvariga för bearbeta, överföra och lagra information genom elektriska och kemiska signaler."

Dopaminergic neurons are a type of nerve cell that produce and release dopamine, which is a neurotransmitter that plays a crucial role in many important functions in the brain, including movement, motivation, reward, and mood regulation. These neurons are located in several areas of the brain, with the largest concentration found in the substantia nigra pars compacta region of the midbrain. The death or degeneration of dopaminergic neurons is associated with several neurological disorders, such as Parkinson's disease and some forms of dementia.

Den del av det centrala nervsystemet som befinner sig innanför kraniet och som omfattar prosencefalon (framhjärnan), mesencefalon (mitthjärnan) och rombencefalon (ruthjärnan). Den uppstår ur främre de len av embryots nervtub. Dess funktioner inkluderar muskelkontroll och koordination, mottagande och behandling av sinnesintryck, talframställning, minneslagring samt hantering av tankar och känslor.

Nervdegeneration refererar till den progressiva och ofta irreversibla nedbrytningen eller förlusten av strukturen och funktionen hos neuroner (nervceller) i centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) eller perifera nervsystemet (de nerver som sträcker sig ut från hjärnan och ryggmärgen till resten av kroppen). Detta kan orsakas av en rad olika faktorer, inklusive åldrande, genetiska mutationer, toxiner, infektioner eller trauma. Nervdegeneration kan leda till en rad symtom beroende på vilka nervceller som är drabbade, såsom rörelse- och koordinationssvårigheter, smärta, känselbortfall, kognitiva svårigheter och i vissa fall död.

Tyrosin 3-monooxygenas, även känt som tyrosin hydroxylas, är ett enzym involverat i katekolaminernas syntes i kroppen. Det katalyserar den första steget i syntesen av katekolaminer, såsom dopamin, noradrenalin och adrenalin, genom att konvertera aminosyran tyrosin till L-DOPA (3,4-dihydroxifenylalanin) med hjälp av syre och NADPH som kofaktorer.

Laboratoriemöss som framställts från ett genmanipulerat ägg eller däggdjursembryo.

Ubiquitin är ett litet protein som spelar en viktig roll i cellens proteinska homeostas. Det fungerar som en etikett som kan kopplas till andra proteiner, vilket kan leda till en rad olika konsekvenser, såsom att markera proteinerna för nedbrytning eller att påverka deras funktion och lokalisation inom cellen. Processen att addera ubiquitin kallas ubiquitinering, och den regleras av en komplex maskinapparat bestående av flera olika enzymer. Ubiquitinering är involverad i en rad cellulära processer, såsom proteinsyntes, DNA-reparation, signaltransduktion och celldelning.

Tau-proteiner är ett typ av proteiner som förekommer naturligt i nervceller (neuron) i hjärnan och centrala nervsystemet hos däggdjur, inklusive människor. De spelar en viktig roll i stabiliseringen och underhållet av strukturen hos neuronens transportbanor, som används för att transportera näringsämnen och andra vesiklar längs axonen (de långa utskotten på neuronen). Tau-proteinerna kan dock också aggregera och bilda klumpar, särskilt under patologiska tillstånd som exempelvis Alzheimers sjukdom. Dessa aggregat kallas då för neurofibrillära tangler och anses vara en av de patologiska markörerna för Alzheimers sjukdom, även om deras roll i sjukdomens uppkomst och utveckling fortfarande är under forskning.

Ett rikligt förekommande lysosomassocierat membranprotein som pendlar mellan lysosomer, endosomer och plasmamembranet. Uteblivet genuttryck av proteinet är förknippat med glykogenupplagringssjukdom typ IIb.

Ett proteasom-endopeptidaskomplex är ett intracellulärt enzymkomplex som spelar en central roll i nedbrytningen av proteiner inne i cellen. Det består av flera underenheter, varav de flesta är proteaser (enzym som bryter ner proteiner) med olika specificitet för olika peptidbindningar. Proteasomkomplexet klyver proteinerna i små peptidfragment innan de transporteras ut från cellkärnan och presenteras för immunsystemet av MHC-klasse I-molekyler. Detta system är viktigt för celldifferentiering, cellcykelreglering, signaltransduktion och eliminering av skadade eller felaktiga proteiner. Dysfunktion i proteasomkomplexet har blivit associerat med flera sjukdomar, inklusive neurodegenerativa sjukdomar och cancer.

"Proteinbindning refererar till den process där ett protein binder specifikt till ett annat molekylärt substance, såsom en liten molekyl, ett annat protein eller en jon, vanligtvis genom non-kovalenta interaktioner som hydrogenbindning, Van der Waals-kräfter och elektrostatiska attraktioner. Denna bindning kan regulera funktionen hos det bundna substanceet och är av central betydelse för många biologiska processer, inklusive signaltransduktion, enzymsk aktivitet och transport av molekyler inom cellen."

Proteinveckning, eller proteinfoldning, är den process där ett proteinmolekyl plattar ut sig självt och bildar en tredimensionell struktur, som är nödvändig för dess funktion. Denna process sker spontant och är styrd av interaktionerna mellan de aminosyror som proteinets sekvens består av. Fel i proteinveckningen kan leda till att proteinet inte fungerar korrekt, vilket kan orsaka sjukdomar.

Djursjukdommar vars kliniska mekanismer är tillräckligt lika dem hos annan sjukdom hos människor för att de skall kunna tjäna som modell. Sjukdomen hos djuret kan antingen vara framkallad eller naturlig.

Rotenone är ett starkt neurotoxin och naturligt förekommande pesticid som utvinns från rötterna av flera olika växtarter, främst inom släktena *Lonchocarpus* och *Derris*. Rotenone har historiskt använts som traditionell fiskgift av bland annat ursprungsbefolkningar i Sydamerika och Asien. I medicinsk kontext kan rotenone användas inom forskning för att skapa modeller av Parkinson's sjukdom, då ämnet är specifikt skadligt för dopaminproducerande nervceller i hjärnan, liknande de skador som ses vid Parkinson's. Rotenone är dock inte godkänt för medicinskt bruk hos människor på grund av dess höga toxicitet och potentiala att orsaka allvarliga hälsoproblem, inklusive parkinsonism, neurodegenerativ skada och cancer.

Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.

"Sekundær proteinstruktur refererer til den lokale, regulære foldning af en del af et proteins peptidkæde, der er stabiliseret af hydrogenbindinger mellem aminosyrestrupperne, f.eks. alfa-helix eller beta-skal."

"Protein multimerization" refererar till processen där ett protein eller ett subenhet av ett protein interagerar och sammanlänkar med identiska proteiner eller subenheter för att bilda en större, komplex struktur som består av flera likadana monomera enheter. Denna process kan involvera icke-kovalenta interaktioner såsom vätebindningar, saltbrobryggor och hydrofoba effekter, eller kovalenta bindningar som disulfidbindningar. Multimerization av proteiner är viktigt för deras funktionella aktivitet, stabilitet, sammansättning och reglering inom celler.

En typ av svepmikrosond där en sond systematiskt åker över ytan på ett preparat i ett rastermönster. Den verikala rörelsen registreras då en fjäder på sonden stiger och faller med toppar och gropar på ytan. Dessa utslag ger upphov till en topografisk bild av preparatet.

En övergång från plan till elliptisk polarisering när en ursprungligen i ett plan polariserad ljusvåg passerar ett optiskt aktivt medium.

Den första typen av elektronmikroskopi, där elektroner eller deras reaktionsprodukter registreras och ger upphov till en bild efter passage genom ett preparat. Tekniken förkortas ofta TEM.

Cellers egenskap att kunna skilja ut och bryta ned skadade eller överflödiga beståndsdelar genom autofaga vakuoler (cytolysosomer). Autofagocytos spelar en stor roll i kräldjurens omvandlingsprocess o ch i samband med osteoklasters nedbrytning av benvävnad. Sy. autofagi.

En klass morfologiskt heterogena cytoplasmapartiklar i djur- och växtvävnader som kännetecknas av sitt innehåll av hydrolytiska enzym och dessas strukturbundna latens. Lysosomernas intracellulära funktioner beror på deras lytiska potential. Lysosomens enkla membran verkar som barriär mellan de inneslutna enzymen och substratet utanför. Lysosomenzymens verkan är begränsad eller ingen alls så länge blåsan de är inneslutna i inte brister.

Ett enzym som katalyserar hydrolys av keratin och andra proteiner med subtilisinliknande specificitet. Det hydrolyserar peptidamider. Endopeptidas K kommer från mögelarten Tritirachium album Limber. EC 3.4.21.64.

1-metyl-4-fenylpyridinium (MPP+). En aktiv neurotoxisk metabolit av 1-metyl-4-fenyl-1,2,3,6-tetrahydropyridin (MPTP). Substansen sänker dopaminnivåer, hämmar katekolaminbiosyntesen, förbrukar kardiono repinefrin och inaktiverar tyrosinhydroxylas.Dessa och andra toxiska effekter leder till att oxidativ fosforilering upphör, till ATP-tömning och celldöd. Substansen, som är besläktad med paraquat, har också använts som ett växtgift.

I en enkel mening är PC12-celler en typ av celllinje som originallyt isolerades från ett tumörscancer i den kromaffin cellen i ganglionet (en sorts nervcell) hos en rat. Dessa celler har blivit väl använda inom forskningen, särskilt för studier av neuronala system och neuroendokrina system, eftersom de kan differensieras till likna neuronala fenotyp under rätt kulturella villkor. När PC12-celler differensieras visar de en typisk nervcells morfologi med långa utskott och kan även producera och sekretera neurotransmittorer, som dopamin och acetylkolin.

Paraquat är ett starkt och kontroversiellt herbicid som används för att kontrollera ogräs på kommersiella jordbruksmarker. Det är en mycket giftig substans som kan orsaka allvarliga skador på lungor, lever, njurar och hjärta vid exponering, och kan vara dödligt om det sväljs, andas in eller kommer i kontakt med huden i högre koncentrationer. Paraquat är förbjudet i flera länder, inklusive Europa, men används fortfarande i vissa delar av världen.

Upphörande av cellens förmåga att upprätthålla sådana livsnödvändiga funktioner som metabolism, tillväxt, förökning, reaktioner på stimuli och anpassning.

Rekombinanta proteiner är proteiner som innehåller sekvenser från två eller flera olika källor, vanligtvis genom genetisk manipulation i laboratorium. Genom användning av rekombinant-DNA-teknik kan man kombinera gener från olika organismer för att skapa en ny gen som kodar för ett protein med önskade egenskaper. Detta är en viktig metod inom biomedicinsk forskning och används bland annat för produktion av läkemedel, diagnostiska verktyg och för studier av proteiner och deras funktioner.

Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.

Sjukdom i någon del av hjärnan eller ryggmärgen.

Ett antibiotiskt ämne besläktat med tetracyklin som produceras av Streptomyces aureofaciens. Eftersom det utsöndras långsammare än tetracyklin upprätthålls effektiva blodnivåer under en längre tidsperiod.

En på silbenet belägen äggformad struktur där luktnerven slutar. Luktloben innehåller olika typer av nervceller, inklusive mitralcellerrna, på vars dendriter luktnervens synapser bildar luktnystan. Till luktloben hör även den accessoriska luktloben, som tar emot intrycken från vomero-nasale genom vomero-nasalisnerven.

Religion baserad på den lära som förkunnades av Jesus Kristus, på hans livsgärning och död; en religion som tror på Gud som den Allsmäktige, som genom den Helige anden verkar för människans frälsning, och som betraktar förkunnaren Jesus Kristus som Herre och Frälsare.

Veterinärkirurgi är en gren inom veterinärmedicinen som fokuserar på diagnostisering, behandling och prevention av djursjukdomar och skador genom kirurgiska ingrepp. Det innefattar bland annat kirurgi av skelett- och muskelsystemet, hjärt-kärlsystemet, andningssystemet, urinvägsystemet och reproduktionsorganen, samt kirurgisk behandling av trauma och cancer.

Samlingar av handlingar.

En växtart (Kejsarvinda) av släktet Ipomoea (praktvindor) och familjen Convolvulaceae. Ett överflöd av spontana mutanter gör växten användbar vid studier av växt-DNA och genetik.

En monoteistisk religion förkunnad av profeten Mohammed, med Allah som gud.

I en endalig mening kan "teologi" definieras som den akademiska disciplinen som studerar och reflekterar över religionella frågor och fenomen, särskilt de som rör Gud och det gudomliga. Teologin inkluderar analyser av skrifter, traditioner, filosofi och religiös praktik för att försöka förstå och tolka teologiska koncept och frågeställningar. Den kan också omfatta reflektion över etik, moral och människans relation till det gudomliga. Teologin är inte enbart inriktad på en viss religion utan kan omfatta studier av flera olika religioner och deras teologier.

'Religion och medicin' kan definieras som det interdiciplinära studiet av hur religion, spiritualitet och andliga praktiker influerar individers hälsa, sjukdom och vårdprocesser, inklusive deras tro på behandlingar, läkemedelsanvändning, smärtlindring och livskvalitet.