Amöba
Amöbainfektion
Acanthamoeba
Naegleria
Naegleria är ett släkte av free-living amoebae (en art av encelliga organismer) som kan orsaka en allvarlig och oftast dödlig hjärninfektion vid människor, känd som primär amoebisk meningoencefalit (PAM). Amoeben kan påträffas i vattenreservoarer såsom varma källor, sjöar, floder och även i vattenbehållare i hem. Infektionen uppstår vanligen när människor simmar eller dyker i kontaminierade vattenreservoarer och amoeban tränger sedan in genom näsan och når hjärnan via nasofarynxgångarna. Det är värt att notera att Naegleria-infektioner är extremt sällsynta, men de kan ha hög dödlighet om de inte behandlas omedelbart.
Acanthamoeba castellanii
Dictyostelium
Naegleria fowleri
Naegleria fowleri är en frilevande amöba som naturligt förekommer i varma sötvatten, såsom insjöar, floder och termiska vattenkällor. Den kan orsaka en dödlig hjärnhinneinflammation vid direkt kontakt med näsa och hjärna, oftast som följd av badande i eller drickning av smittat vatten. Amöban kallas även för "dödlig amöba" på grund av den allvarliga sjukdomen det kan orsaka.
Amoebida
Hartmannella
Ett släkte amöbor som lever fritt i sötvatten. Cystorna passerar normalt tarmkanalen hos människor utan skada och kan således återfinnas i avföring. Organismer kan dock enstaka gånger ge upphov till infektion i andningsvägarna eller dödlig meningoencefalit.
Entamoeba histolytica
En art protozoiska parasiter som orsakar entamoebiasis och amöbadysenteri. Typiska särdrag är en enda kärna, innehållande en liten, central karyosom, och perifert beläget kromatin i form av små, jämt fördelade pärlor.
Lobosea
Sporer, protozoiska
Protozoinfektioner i centrala nervsystemet
Infektioner i hjärnan, ryggmärgen och hjärnhinnorna orsakade av encelliga parasiter tillhörande Protozoa. Centrala nervsystemet kan vara antingen det primära eller det sekundära infektionsstället. Exe mpel på primära infektioner är cerebral amoebiasis, granulomatös amöbaencefalit, primär amöbameningoencefalit och afrikansk trypanos. Cerebral malaria, cerebral babesios och Chagas-meningoencefalit är exempel på sekundära infektioner. Dessa infektionssjukdomar kan uppträda som opportunistiska infektioner.
Legionella pneumophila
Chlamydiales
En ordning obligat intracellulära bakterier med en replikationscykel av Chlamydiatyp. Utvecklingen sker i två steg, omfattande en metaboliskt inaktiv och infektiös form och en vegetativ form, som förö kar sig genom tvådelning. Bakterierna sprids via luft eller genom direktkontakt. Fyra familjer är kända: Chlamydiaceae, Parachlamydiaceae, Simkaniaceae och Waddliaceae.
Myxomycota
Myxomycota är ett taxonomiskt kungarike inom protister som även kallas slöjskålar eller plasmofungi. Dessa organismers celler kan under vissa förhållanden uppgå till miljontals och de bildar ofta stora, synliga fruktkroppar i form av skålar, flaskor eller rör. Myxomycota består av två faser: en amöbaliknande, encellig fas där individerna kan röra sig fritt och livnära sig på bakterier, svampar och andra protister, samt en multinukleär, icke-rörlig fas där cellerna slår sig samman för att bilda ett mycel. Fruktkropparna producerar sporer som sprids med vinden för att kolonisera nya områden. Det är värt att notera att Myxomycota inte är äkta svampar, utan snarare besläktade med amöbor och andra encelliga protister.
Trofozoiter
En trofozoit är en feedande och aktiv, enkelcellig form hos vissa protozoiska parasiter, såsom Giardia lamblia och Entamoeba histolytica, som kan orsaka sjukdomar hos människor. Trofozoiter är ofta den invasiva stadiet av parasitens livscykel och är ansvariga för att skapa skada till värdceller genom att penetrera och äta bort dem.
Amoebozoa
Amoebozoa är ett fylum (en högre taxonomisk rang inom biologin) av encelliga eukaryota organismer, vilka kännetecknas av förmågan att röra sig och förflytta sig genom att sträcka ut pseudopodier (fingerliknande utskott). Dessa organismers celler saknar cellkärnans fasta placering och kan förändras under cellens livscykel. Amoebozoa inkluderar en mängd olika arter, däribland fria amöbor som lever i vatten eller fuktiga miljöer, samt parasitiska arter såsom Entamoeba histolytica, orsaken till amöbiasis hos människor.
Dictyosteliida
Entamoeba
Entamoebiasis
Infektion orsakad av amöbor av släktet Entamoeba. Infektion med E. histolytica ger upphov till amöbadysenteri och leverabscess.
Meningoencefalit
Protozoproteiner
I'm sorry for any confusion, but "Protozoproteiner" is not a recognized medical or scientific term in biochemistry or cellular biology. It seems that this term may be a combination of two words - "protozoan" and "protein." If you are looking for information about proteins found in protozoa (single-celled eukaryotic organisms, including parasites like Plasmodium falciparum that causes malaria), I can provide a brief description:
Acanthamoebakeratit
Mimiviridae
Mimiviridae är en familj av stora, komplexa dubbelsträngade DNA-virus som infekterar amöbor. Virusen inom denna familj har en stor, icke-segmenterad genomkapsid med en diameter på upp till 750 nanometer och innehåller ett stort genom med en stor andel gener relaterade till transkription och translation. Mimivirus, som är typarten för familjen, upptäcktes först 1992 och har sedan dess varit föremål för omfattande forskning på grund av sina unika egenskaper och storlek, vilka gör dem till de största virusen som är kända idag.
Legionella
Leverabscess, amöba
Varbildning i levern till följd av amöbainfektion. En vanlig form är den orsakad av Entamoeba histolytica.
Dimetylditiokarbamat
Eukaryota
Eukaryota, eller eukaryoter, är en domän inom livets systematik som innefattar alla organismer med cellkärna, till skillnad från prokaryoter som saknar cellkärna. Till eukaryoter räknas djur, växter, svampar och enzymer (protister). Dessa organismers celler har ofta ett komplext uppbyggande jämfört med prokaryota celler, med olika organeller som är specialiserade för olika funktioner.
Amöbadysenteri
Dysenteri med sårig tarminflammation, huvudsakligen orsakad av infektion med Entamoeba histolytica. Samtidig amöbainfektion i lever och andra organ kan förekomma.
Kemotaxi
Physarum
*Physarum* är ett släkte inom mouldsläktet (*Myxomycetes*), som består av encelliga organismers plasmodier, vilka under vissa förhållanden kan uppträda som stora, amöbaliknande celler med flera kärnor. Dessa plasmodier lever på förmultnade växter och dött organiskt material i fuktiga miljöer. *Physarum*-släktet innehåller ett stort antal arter, varav några är kända för sina interesanta problemösningsegenskaper.
Physarum polycephalum
'Physarum polycephalum' är ett slags encelligt organism som tillhör svampdjursstammen (Myxomycota). Det är en sländsvamp, även känd som "flerskallig sländsvamp", på grund av sin förmåga att forma flera skal (som ser ut ungefär som hjärnor) under sin livscykel. Organismen består av ett platt, veckat skikt av protoplasm, som rör sig och förflyttar sig sakta genom sin omgivning för att leta efter föda, ofta i fuktiga och skuggiga miljöer som lövskog. 'Physarum polycephalum' är känt för sin komplexa beteende och problemlösande förmåga, vilket gör den till ett populärt objekt inom biologisk forskning.
Pinocytos
Pinocytos är en form av cellåterupptagande, där en cell absorberar vätska och de lösliga ämnen som den innehåller, genom att bilda små utbuktningar (vesiklar) i sin cellyta som sedan innesluter och transporterar innehållet in i cellen. Denna process skiljer sig från fagocytos, där cellen istället fagocyterar fasta partiklar genom att omsluta dem med sin cellyta. Pinocytos är en icke-selektiv process och kan leda till att cellen absorberar diverse substanser från omgivningen, både nyttiga och skadliga.
Elektronmikroskopi
Visuell eller fotografisk mikroskopi, där elektronstrålar (med våglängder tusentals gånger kortare än synligt ljus) används i stället för ljus, vilket ger avsevärt större förstoring. Elektronernas interaktion med preparaten ger upplysning om preparatens finstruktur. Vid transmissionselektronmikroskopi ger elektronernas reaktioner under passage genom ett mycket tunt preparat upphov till en bild. Vid svepelektronmikroskopi faller en elektronstråle snett mot preparatytan, och av reaktionerna ovan ytan alstras en bild. Elektronmikroskopi förkortas ofta EM.