"Radius" är den medicinska termen för "armens ben". Radius är ett av två långa ben i underarmen hos människan, det andra är ulna. Radius löper från vristen upp till armbågen och har en viktig roll i rörelser som pronation (rotation av handflatan utåt) och supination (rotation av handflatan inåt).
'Ben och benvävnad' refererar till den strukturella och funktionella enheten hos ryggradsdjur, inklusive människor, som består av benmärg, benvävnad (som omfattar kompakt ben, spongiosa ben och brosk), ledbrosk, ledkapsel, ligament och senor, vilka alla tillsammans ger form, stöd och rörelseförmåga till kroppen.
En medicinsk definition av 'arm' är den övre extremiteten på människokroppen, som sträcker sig från skulder till fingertoppar. Den består av överarmsbenet (humerus), underarmsbenet (ulna och radius) och handleden, samt 27 ben i handen (8 karpaler, 5 metakarpaler och 14 fingerben).
Den kontinuerliga omsättningen av benmassa och mineral, i vilken ingår först resorption av ben (osteoklastisk aktivitet) och därpå återbildning av ben (osteoblastisk aktivitet). I det vuxna skelettet sker nybildningen av ben vid skilda punkter. Processen säkerställer skelettets integritet livet igenom och spelar en viktig roll i kalciumhomeostasen. Obalans mellan de två motverkande processerna i b enomsättningen, resorptionen och nybildningen, kan leda till en del metaboliska bensjukdomar, som t ex osteoporos.
Mineralmängden per kvadratcentimeter benyta är det mått som används i klinisk praktik. Egentligen borde densiteten anges i gram per milliliter. Oftast används absorptionsfotometri eller röntgendatorto mografi för bestämning av bentäthet.
Förlust av benvävnad till följd av osteoklastisk aktivitet.
Den mjuka vävnaden i skelettbenens håligheter. Det finns två typer: gul och röd. Den gula finns i de stora benen och består huvudsakligen av fettceller och ett fåtal primitiva blodceller. Den röda är blodbildande vävnad som producerar erytrocyter och leukocyter. Benmärgen byggs upp av ett fackverk av bindeväv med förgrenade fibrer, där märgcellerna fyller facken.
Tumörer eller cancer i benvävnad eller i specifika ben.
Alla stadier av skelettutveckling från foster till vuxen ålder, inklusive osteogenes, som endast avser bildandet och utvecklingen av ben från de odifferentierade cellerna i embryots groddcellskikt. Hi t hör dock inte osseointegrering.
Celler i benmärgen, inkluderande fettceller, stromaceller, megakaryocyter och prekursorceller till de flesta av blodcellerna.
Skelettsjukdomar är sjukdomar som drabbar skelettet och kan innefatta allt från smärre frakturer till systemiska sjukdomar som påverkar hela kroppen, såsom osteoporos och reumatoid artrit. Dessa sjukdomar kan orsaka smärta, stelhet, skörbegång och andra symtom som kan vara funktionsnedsättande eller till och med livshotande.
Den del av handen som är mellan handleden och fingrarna.
Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.
Infektion orsakad av svampen Geotrichum.
Os triquetrum är ett smalt, kuboidformat ben i distala radiosidan av handens karpart (articulatio carpale) som hjälper till att forma vristen och stödja de flexor- och extensormusklerna i handleden.
'Armbågsben' (radius) är ett långt, tunnare ben i framsidan av underarmen, som articulerar med överarmsbenet och handledsbensfästet för att möjliggöra rörelser som utböjning, inböjning och rotation i armbågen.
Området på armen som är beläget mellan metakarpus och underarmen.
Ett släkte mitosporsvampar inom Saccharomycetales, vars olika arter isolerats från sjukdomsställen i luftvägarna. Till teleomorferna hör Dipodascus och Galactomyces.
Andra världskriget (1939-1945) var den största och dödligaste väpnade konflikten i mänsklighetens historia, som involverade de flesta länder i världen och resulterade i miljontals döda, omfattande materiell skada och etablerandet av två supermakter (USA och Sovjetunionen), vilket formade den kalla kriget.
Första världskriget (1914-1918) var en global, militärkonflikt som involverade de flesta europeiska stormakterna och deras allierade, som utkämpades huvudsakligen i Europa och Mellanöstern, och som orsakades av ett intrigekspovanneri mellan stormaktsallianserna och en serie politiska kriser och territoriella konflikter, vilket ledde till omfattande förstörelse, massvåld och förluster på miljontals soldater och civila.
Monarki i Ostasien, bestående av en öräcka mellan norra Stilla havet och Japanska sjön. Landets yta är 377 835 km2, och folkmängden är 127 417 244 invånare (juli 2005). Huvudstaden är Tokyo.
Tiden från 1901 till 2000.
Fientlig sammandrabbning mellan organiserade folkgrupper.
Den omfattande, systematiska utplåningen av europeiska judar i koncentrationsläger i Nazityskland före och under andra världskriget.
Tiden från 1801 till 1900.
Alla sorters utrustning, förrådsvaror, apparater, instrument osv som används inom diagnostisk, terapeutisk, kirurgisk, vetenskaplig eller experimentell verksamhet, av såväl engångs- som flergångstyp.
Alla typer av material som används inom vården på sjukhus.
Utrustning som är motståndskraftig mot förslitning och kan användas under lång tid. Hit hör t ex rullstolar, sjukhussängar, proteser osv.
Medicinsk definition: "Utrustningsdesign" refererar till den processen att skapa, utveckla och formge medicinska produkter och hjälpmedel med fokus på användbarhet, säkerhet, effektivitet och estetik. Det inkluderar ergonomi, materialval, funktionell design och interaktionsdesign för att möta användares behov och förbättra patienternas vårdutfall.
Utrustning eller föremål som behövs för utövande av en sport (t ex bollar, slagträn, racketar, skidor, skridskor, rep, tyngder osv), eller som behövs som kroppsskydd vid utövandet.
Förekomst av smittämnen på instrument, proteser eller andra icke-levande föremål.
'Skyddsutrustning' refererar inom medicinsk kontext ofta till individuella skyddsmassnahter som används för att förhindra smitta och skydda både patienter och personal under vården. Exempel på sådan utrustning innefattar, men är inte begränsat till, mun-nässkydd, handskar, skyddsochslar, hårnet, skoröken och skyddsrockar.