Arteria vertebrobasilaris-insufficiens
Arteria vertebrobasilaris-insufficiens är ett medicinskt tillstånd där det föreligger ofrekvent blodflöde i de två halsartärerna, arteria vertebralis och arteria basilaris, vilka försörjer hjärnstammen och bakre delen av hjärnan med syre- och näringsriktat blod. Detta kan orsaka symtom som yrsel, huvudvärk, synstörningar, svårigheter att koordinera rörelser och i vissa fall även svimningar eller andningssvårigheter. Tillståndet kan vara permanent eller temporärt och kan bero på åldersrelaterad artärförkalkning, atherosclerosis, eller andra sjukdomsförlopp som kan skada artärväggarna, såsom fibromuskulära displasier.
Kotartär
Stöldsyndrom, arteria subclavia
Nyckelbensartär
Basilarartär
Yrsel
Yrsel definieras inom medicinen som ett plötsligt och oförutsägt svimningsliknande tillstånd, där individen känner sig yr eller desorienterad, ofta tillsammans med symtom som svaghet, yriga känslor, dimsyn, svettningar och accelererat hjärtslag. Orsaken kan variera, men inkluderar bl.a. lågt blodtryck, sjukdom i innerörat eller neurologiska störningar.
Pulsåderförträngning
Njurfunktion, nedsatt
Venös insufficiens
"Venös insufficiens" är ett medicinskt tillstånd där det förekommer felaktig funktion i de deep venösa valven, vilket orsakar att blod har svårare att flöda tillbaka till hjärtat. Detta kan leda till ödem och andra komplikationer som till exempel störningar i hudens näringstillförsel och eventuella sårbildning (ulcus cruris).
Hjärnaneurysm
Medfödd eller förvärvad utbuktning i kärlväggen av blodkärl i hjärnan. Säck- eller bärformade åderbråck är den vanligaste varianten och bildas oftast vid artärförgreningar nära hjärnbasen. Bristning leder till subaraknoidalblödning eller intrakraniella blödningar. Jätteaneurysm (>2,5 cm i tvärsnitt) kan trycka ihop intilliggande vävnadsstrukturer, inkl. okulomotoriska nerven (tredje hjärnnerven).
Bukspottkörtelsvikt
Vertebralisdissektion
En vertebralisdissektion är en sällsynt medicinsk tillstånd där det uppstår en skada eller en tearing (dissektion) i arterien som förser halsryggen med blod, nämligen den vänstra och/eller högra vertebralartérien. Denna skada kan orsaka att blod samlas in under artärväggen, vilket kan komprimerar artären och leda till en minskad blodflöde till hjärnan. Vertebralisdissektion kan vara associerad med stark smärta i halsen, huvudvärk, svårigheter att svälja, sluddrighet eller svaghet i ansiktet, armarna eller benen, och i värsta fall till stroke. Det kan vara orsakat av trauma, men i många fall är orsaken okänd.
Placentainsufficiens
Placentainsufficiens är ett tillstånd under graviditet där placentan, det organ som förser fostret med syre och näring, inte fungerar optimalt. Detta kan leda till att fostret inte får tillräckligt med syre och näringsämnen, vilket kan orsaka en rad komplikationer, inklusive lågt födelsevikt, förtidig födsel och i allvarliga fall, fosterskada eller död. Placentainsufficiens kan ha många olika orsaker, till exempel skador på placentan, fetma, rökning under graviditeten eller att modern är äldre än 35 år.
Magnetisk resonansangiografi
Digital subtraktionsangiografi
Metod att avbilda blodkärl genom att från en bild av vävnad med kärlkontrastmedel subtrahera en bakgrundsbild av vävnaden. Bakgrunden utgörs av en digitaliserad bild gjord strax innan kontrastmedel tillförs. Det slutliga angiogrammet blir en högkontrastbild av kärlet, beroende på varierande absorption av röntgenstrålar i olika vävnader.
Infarkt, bakre hjärnartär
Utveckling av koagulationsnekros till följd av ischemi inom den bakre hjärnartärens försörjningsområde. Denna artär förser delar av mitthjärnan, talamus, nedre, mellersta tinningsloben och den mellersta nackloben med blod. Kliniska manifestationer varierar med infarktens omfattning och läge, men omfattar ett flertal syndrom utgående från mitthjärnan och talamus, hemianopsi och beteendesyndrom förknippade med minnesförmåga och uppfattning av synintryck.
Hjärnischemi, övergående
Korta, övergående episoder av lokal, icke-konvulsiv, ischemisk funktionsstörning i hjärnan med en varaktighet av mindre än 24 timmar, och ofta mindre än en timme, orsakade av kortvarig trombos eller emboli. Ischemin kan klassificeras utifrån distribution i kärlen, tidsmönster eller etiologi (t ex embolisk eller trombotisk art).
Intrakraniell arterioskleros
Kärlsjukdomar kännetecknade av förtjockade, förhårdnade och ombildade kärlväggar i de intrakraniella artärerna. Det finns tre undertyper: 1) ateroskleros, med fettavlagringar på insidan av artärväggarna; 2) Monckebergs skleros, som uppvisar kalkavlagringar i väggens mellanskikt; och 3) arterioloskleros, som avser skleros i de små, tunna kärlen. Kliniskt kan dessa tillstånd sättas i samband med övergående hjärnischemi, hjärninfarkt, intrakraniell tromboembolism eller intrakraniella aneurysm.
Trigeminusneuralgi
Trigeminusneuralgi är en neurologisk sjukdom som orsakar plötsliga, intensiva smärtor i ansiktet, ofta i anslutning till ansiktsmusklernas rörelser eller vid känslighandtering av ansiktet. Smärtorna kan vara mycket starka och upplevas som stötande, stickande eller brännande. Trigeminusneuralgi beror vanligtvis på en kompression eller skada på trigeminusnerven, ofta i samband med ett blodkärl. Behandlingen kan innefatta medicinska behandlingar som antiepileptika och/eller kirurgiska ingrepp för att lindra trycket på nerven.