Sjukdom i någon del av hjärnan eller ryggmärgen.

Sjukdomar i de sympatiska och parasympatiska grenarna av det autonoma nervsystemet. Funktionsstörningar kan hänga samman med sjukdomar i hypotalamus, hjärnstammen, ryggmärgen eller det perifera nervsy stemet.

Den del av nervsystemet som reglerar de icke viljestyrda kroppsfunktionerna. Det utgörs av det sympatiska nervsystemet och det parasympatiska nervsystemet.

'Nervsystemets sjukdomar' är en samlingsbeteckning för en mängd olika tillstånd som påverkar hjärnan, ryggmärgen och nerverna, vilket kan leda till problem med rörelse, sensorisk perception, kognition, emotion och beteende.

Virusinfektioner i hjärnan, ryggmärgen, deras hinnor och omgivande utrymmen.

Ett inflammatoriskt förlopp som berör hjärnan och hjärnhinnorna, och som oftast orsakas av patogena organismer som invaderar det centrala nervsystemet, eller ibland av toxiner, autoimmuna störningar och andra tillstånd.

Infektionssjukdomar i hjärnan, ryggmärgen och hjärnhinnorna. DNA-virusinfektioner, RNA-virusinfektioner, bakterieinfektioner, mykoplasmainfektioner, spiroketinfektioner, svampinfektioner, protozoinfek tioner, maskinfektioner och prioninfektioner kan drabba centrala nervsystemet primärt eller som en sekundär process.

Nervsystemets överordnade informationshanterande enheter, bestående av hjärnan, den förlängda märgen, ryggmärgen och hjärnhinnorna. Syn. CNS.

Den del av det centrala nervsystemet som befinner sig innanför kraniet och som omfattar prosencefalon (framhjärnan), mesencefalon (mitthjärnan) och rombencefalon (ruthjärnan). Den uppstår ur främre de len av embryots nervtub. Dess funktioner inkluderar muskelkontroll och koordination, mottagande och behandling av sinnesintryck, talframställning, minneslagring samt hantering av tankar och känslor.

Subakut skleroserande panencefalit (SSPE) är en slowly progressive, dödlig neurologisk infektion orsakad av ett defektivt measles-virus. Det berör framförallt barn och unga vuxna som blev smittade med measles under det första levnadsåret eller under barndomen. Symptomen inkluder bland annat mentala och motoriska funktionsstörningar, muskelsvaghet, epilepsi och till slut koma och död. Diagnosen ställs vanligen genom att påvisa measles-antikroppar i cerebrospinalvätskan (CSF) och speciella EEG-mönster. Det finns inget botemedel för SSPE, men antivirala läkemedel kan användas för att försöka förlänga livslängden och minska symtomen.

Neurologiskt syndrom, karakteriserat av avvikelser i kognition, motorisk prestation och beteende. Det är delvis eller helt orsakat av direkta effekter av HIV-viruset i hjärnan, hellre än av en opportun infektion. Patologiska fynd inkluderar en diffus blekhet i den vita substansen, multinukleär cell encefalit och vakuolär myelopati. Kliniska manifestationer kan inkludera apati, mental slöhet och tilltagande försvagning.

Patologiska tillstånd som påverkar hjärnan, bestående av de intrakraniella delarna av det centrala nervsystemet. Detta omfattar hjärnbarken, den vita hjärnvävnaden, basalganglierna, talamus, hypotalam us, hjärnstammen och lillhjärnan (cerebellum).

En stam av encefalomyokarditvirus, en Cardiovirusart, som vanligtvis ger en inte helt uppenbar tarminfektion hos möss. Ett litet antal möss kan visa tecken på slapphetsförlamning.

Cerebrospinalvätska, eller LCR (latin: liquor cerebrospinalis), är en klar, steril och färglös fluid som cirkulerar kring hjärnan och ryggmärgen i subarachnoidalrummet, skyddande dem från mekanisk skada och hjälper till att reglera kraniepressuren.

De tre hinnor som täcker hjärnan och ryggmärgen. De är hårda hinnan, spindelvävshinnan och den mjuka hinnan.

Sjukdomar kännetecknade av förlust av eller bristande funktion hos myelin i det centrala eller perifera nervsystemet.

Enterovirusinfektioner är infektioner orsakade av enterovirusslaget, som innefattar över 100 olika virusstammar, däribland coxsackievirus, echo-virus och rhinovirus. Infektionerna sprids främst via fekal-oral eller respiratorisk väg och kan ge upphov till en rad symtom som varierar från milda, influensaliknande symptom till allvarligare sjukdomar såsom hjärtsjukdomar, hudutslag, meningit och paralys. Symtomen tenderar att vara mildare hos friska vuxna än barn och äldre eller personer med nedsatt immunförsvar.

Antalet sammandragningar av hjärtkamrarna per tidsenhet, vanligtvis per minut.

Det parasympatiska nervsystemet är ett delsystem av autonoma nervsystemet som kontrollerar och reglerar kroppens homeostatiska funktioner under vila, såsom hjärtslagfrekvens, andning, matsmältning och avskeljning, genom att använda sig av signalsubstanser som acetylkolin för att kommunicera med effektorceller.

De största och talrikaste neurogliacellerna (stödjecellerna) i hjärnan och ryggmärgen. Astrocyter ("stjärnceller") har oregelbunden form och många långa utskott, vissa med ändplattor som bildar gliahi nnan, vilken mer eller mindre direkt bidrar till blod-hjärnbarriären. De styr den extracellulära jonaktiviteten och kemiska miljön, och s k reaktiva astrocyter aktiveras vid skada. De har transmittorv erksamhet och spänningsberoende jonkanaler.

"Nervceller, eller neuroner, är de specialiserade cellerna som utgör det fundamentala building blocket i nervsystemet hos djur. De är ansvariga för bearbeta, överföra och lagra information genom elektriska och kemiska signaler."

"Sympathetic nervous system is the part of the autonomic nervous system that functions to prepare the body for the 'fight or flight' response, by increasing heart rate, breathing rate, and releasing stress hormones."

"Nervsystemet är det komplexa nätverket av nervceller och signalvägar som styr, koordinerar och kontrollerar kroppens funktioner, såsom känsel, rörelse, tankeprocesser, minne, emotioner och homeostas. Det består av centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) som bearbetar informationen och perifera nervsystemet (nervtrådar och ganglier) som förmedlar informationen mellan centrala nervsystemet och resten av kroppen."

Djursjukdommar vars kliniska mekanismer är tillräckligt lika dem hos annan sjukdom hos människor för att de skall kunna tjäna som modell. Sjukdomen hos djuret kan antingen vara framkallad eller naturlig.

Icke-invasiv metod för undersökning av inre anatomistrukturer som bygger på principen att atomkärnor i ett starkt magnetfält absorberar strålningsenergipulser och avger dem som radiovågor, vilka med datateknik kan bearbetas till bilder. Till tekniken räknas även protonspinntomografi.

Medel som främst verkar genom att stoppa nervsignalöverföringen via nikotinreceptorer på autonoma postganglienervceller. Eftersom de har så bred verkan, omfattande blockering av både sympatiska och parasympatiska system, har de i terapeutiskt bruk till stor del ersatts av mer specifika läkemedel. De används dock fortfarande för blodtrycksreglering hos patienter med dissekerande aortaaneurysm och för att sänka blodtrycket under operationer.

Bortkoppling av någon del av det autonoma nervsystemet av terapeutiska eller undersökningsskäl.

Den vagusnerven (latin: nervus vagus) är den tionde cranial nervesnerven och är den nerv som innerverar de flesta av kroppens inre organ, däribland hjärtat, lungorna, matstrupen och mag-tarmkanalen. Den är den nerv som längst sträcker sig ifrån hjärnan och har sitt ursprung i hjärnstammen. Vagusnerven är en del av det parasympatiska nervsystemet och ansvarar för att reglera vila, matspjälkning och andning.

Nerver och nervknutor i det autonoma nervsystemet, men ej de delar av det centrala nervsystemet som reglerar det autonoma.

Medel som antingen påverkar det autonoma nervsystemet eller efterliknar dess effekt på funktioner som andning, blodcirkulation, matsmältning, reglering av kroppstemperatur, produktion av vissa endokri na substanser osv.

Förändring av det elektriska motståndet i huden i samband med känslomässiga reaktioner och vid vissa andra tillstånd.

Avstängning av sympatiska nervbanor, med insprutning av bedövningsmdel, vid någon av fyra nivåer: blockad av perifera nerver, blockad av sympatiskt ganglion, extraduralblockad och subaraknoidblockad.

En underklass av utvecklingsreglerade laminer med neutral isoelektrisk punkt. De lösgörs från kärnmembranet under mitosfasen.

Oregelbunden hjärtrytm till följd av nedsatt funktion hos sinusknutan.

Ett signalöverföringssystem bestående av modifierad hjärtmuskelvävnad, med förmåga till spontan rytmisk rörelse och mer välutvecklad ledningsförmåga än resten av hjärtat.

Biologiska aktiviteter som hjälper till att upprätthålla hjärt-kärlsystemets funktioner.

Det tryck som det cirkulerande blodet utövar på kärlväggarna.

Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.

Sjukdomstillstånd i någon del av mag-tarmkanalen eller tillhörande organ (lever, gallvägar, bukspottkörtel).

Elektrokardiografi (ECG eller EKG) är en noninvasiv medicinsk testmetod som registrerar och analyserar det elektriska hjärtsignalet under vila och aktivitet, för att upptäcka oregelbundenheter och skador på hjärtat såsom hjärtklappning, ischemi eller andra sjukdomstillstånd.

Metod för kontinuerlig elektrokardiografisk registrering på en bärbar bandspelare (Holtersystemet) eller i ett realtidssystem, medan patienten utför normala, dagliga aktiviteter. Mätmetoden är användbar vid diagnos och behandling av återkommande hjärtarytmier och övergående hjärtmuskelischemi.

Två ganglienervknutar i bukväggen, vilka utgör en av de tre större delningspunkterna i det autonoma nervsystemet. Det enteriska nervsystemet förser mag-tarmkanalen, bukspottkörteln och gallblåsan med nerver. Det innehåller känselnerver, mellannervceller och motornervceller. Nervsystemet kan sålunda självständigt känna av spänning och kemiska miljöförhållanden i tarmarna och reglera blodkärlstryck, rörelser, utsöndringar och vätsketransport. Systemet styrs i sin tur av det centrala nervsystemet och mottar både parasympatiska och sympatiska nervsignaler.

En giftig alkaloid, ursprungligen isolerad från Atropa belladonna, men också påträffad i andra växter, huvudsakligen av Solanaceae.

Trimetafan är ett läkemedel som används som smärtstillande och avslappnande medel, framförallt vid operationer i ögats glaskropp. Det fungerar genom att slappna av musklerna i kroppen, vilket hjälper till att minska smärtan och spasmer. Trimetafan är en antikolinerg muskelrelaxant och verkar genom att blockera acetylkolinreceptorerna i muskler och nervändar.

Det perifera nervsystemet (PNS) är ett delsystem inom nervsystemet som består av alla de nerver som ligger utanför centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen). PNS kan delas upp i två huvudgrupper: sensorynerver och motornerver. Sensorynerven transporterar känselimpulser från kroppens yta och inre organ till hjärnan, medan motornerven styr muskelaktiviteten och koordineringen av rörelser.

En autosomal sjukdom i det perifera och autonoma nervsystemet, begränsad till individer av judisk Ashkenazehärkomst. Kliniska yttringar ses redan vid födseln och omfattar minskat tårflöde, defekt kroppstemperaturreglering, lågt ortostatiskt blodtryck, fasta pupiller, onormalt kraftig svettning, avsaknad av smärt- och temperaturkänslighet, samt avsaknad av reflexer. Patologiska särdrag är bl a minskat antal smala, perifera nervtrådar och autonoma ganglienervceller.

Peripheral nervous system disorders refer to conditions that affect the functioning of the nerves outside the brain and spinal cord, which are responsible for transmitting messages between the brain and the rest of the body. These disorders can result from trauma, infection, genetic factors, or degeneration, and may cause symptoms such as pain, numbness, tingling, weakness, or loss of reflexes. Examples of peripheral nervous system disorders include neuropathy, carpal tunnel syndrome, and Guillain-Barre syndrome.

Propranolol är ett beta blockerare läkemedel, som används för att behandla olika hjärt- och kärlsjukdomar, hypertension (högt blodtryck), sömnlöshet orsakad av PTSD (posttraumatisk stressstörning) samt för att förebygga migränanfall. Det fungerar genom att blockera beta-adrenerga receptorer i hjärtat och kärlen, vilket sänker hjärtslaget, blodtrycket och reducerar arbetets på hjärtat.

Det ihåliga, muskulära organ som upprätthåller blodcirkulationen.

"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.

Kroppens blodcirkulationssystem.

Faktorer som leder till att kroppens alla livsfunktioner upphör. De kan vara underlag för epidemiologisk analys.

Ett negativt återsignalleringssystem som ger korttidsverkande blodtrycksförändringar.

Funktioner och aktiviteter i hjärt-kärlsystemet som helhet eller i någon del av det.

En kolinerg nikotinreceptorantagonist som ibland kallas ganglieblockerarprototypen. Den tas med svårighet upp i mag-tarmkanalen och passerar inte blod-hjärnbarriären.

En parasympatikusblockerare är ett läkemedel som blockerar verkan hos den parasympatiska nervan, vilket leder till minskad aktivitet i det parasympatiska nervsystemet och ökat aktivitet i det sympatiska nervsystemet. Detta orsakar effekter som t.ex. ökat hjärtrytm, ökat syrgasbehov, pupillvidgning och minskad salivproduktion. Användningsområden för parasympatikusblockerare innefattar behandling av bradykardi (långsam hjärtrytm), hypotension (lågt blodtryck) och tillförsel av läkemedel under operationer.

Regelbundet återkommande, i cykler om ca 24 timmar, biologiska aktiviteter, som t ex känslighet för läkemedel och stimuli, hormonutsöndring, sömn, ätande osv. Denna rytm tycks styras av en biologisk k locka, som följer återkommamde perioder av dagsljus och mörker.

Preparat som binds till, men inte aktiverar, kolinerga muskarinreceptorer, och därmed blockerar verkan av endogent acetylkolin eller exogena stimulanter. Muskarinantagonister har utbredd verkan, bl a på iris och ögats ciliarmuskel, hjärta och blodkärl, andningsvägarnas sekretion, spottkörtlarna, mag-tarmsystemet, tarmrörligheten, urinblåsespänningen och det centrala nervsystemet. Antagonister med förmåga att särskilja mellan olika muskarinreceptortyper och tillåta bättre kontroll av perifera och centrala verkningar håller på att utvecklas.

Parasympathektomi är ett kirurgiskt ingrepp där delar av det parasympatiska nervsystemet, som är involverat i regleringen av vissa kroppsfunktioner såsom hjärtslag, andning och matsmältning, permanent tas bort eller skadas. Detta görs vanligtvis för att behandla vissa medicinska tillstånd som excesiv svettning (hyperhidros), kramper orsakade av Parkinson sjukdom eller smärtsamma attacker av mag-tarmlindring (dyskinesi). Efter ett sådant ingrepp kan patienten uppleva en förändring i dessa funktioner, beroende på vilka delar av nervsystemet som påverkats.

"Valsalva manöver" är en medicinsk term som refererar till en voluntär och förväntad ökning av intrathorakal tryck, vanligtvis uppnådd genom att stänga munnen, hala näsa och försöka andas ut medan näsborrarna är stängda, vilket resulterar i en kraftig exhalation gentemot ett slutet luftvägssystem. Detta manöver kan ha olika användningsområden inom medicinen, till exempel för att minska örontrycket under flygning eller dykning, men det kan även utlösa vissa kardiovaskulära symptom som palpitationer, synkop eller högt blodtryck.

Postmortemundersökning av en kropp.

Godartade eller elakartade neoplasmer som uppstått primärt eller tillkommit sekundärt i hjärnan, ryggmärgen eller deras hinnor.

Anhopningar av nervceller och deras utskott i det autonoma nervsystemet. I de autonoma nervknutorna bildar pregangliefibrer från centrala nervsystemet synapser till de nervceller vars axoner utgör de postgangliefibrer som leder till målorganen. Ganglierna innehåller även interna nervceller och stödceller, och preganglietrådar som passerar igenom till andra ganglier.

Noradrenalin, också känt som norepinefrin, är ett hormon och neurotransmittor som produceras i kroppen. Det spelar en viktig roll i kroppens "kvävningsrespons", som aktiveras i stresssituationer. Noradrenalin orsakar bl.a. ökat hjärtrytmo, ökat andningsfrekvens och ökat blodtryck, för att förbereda kroppen för att hantera en stressfylld situation.

En muskarinantagonist som används som kramplösande medel, vid vissa mag-tarmåkommor, och för att minska salivutsöndring i samband med en del narkospreparat.

En allmän klass ortodihydroxifenylalkylaminer härstammande från tyrosin.

En nikotinantagonist som huvudsakligen används som ganglieblockerare i djurstudier. Den har använts som medel mot högt blodtryck, men har i de flesta kliniska sammanhang ersatts av mer specifika prepa rat.

Benämning på systematiska och vetenskapligt grundade fysiska behandlingar av kroppsvävnader med händerna i syfte att påverka nerv- och muskelsystem och den allmänna cirkulationen.

Histokemiskt påvisande av immunreaktiva ämnen med hjälp av märkta antikroppar.

Arytmier. Varje avvikelse från hjärtats normala slagrytm.

Sjukdomstillstånd orsakade av onormal eller saknad immunologisk verkan, antingen humoral eller cellförmedlad, eller båda.

Pancreatic polypeptide (PP) is a hormone that is produced and released by the pancreas, specifically by the scattered PP cells in the islets of Langerhans. It plays a role in regulating several physiological functions, including appetite, gastric emptying, and pancreatic exocrine secretion. PP is a 36-amino acid polypeptide that was first identified in 1979. It is released into the circulation in response to food intake, particularly protein-rich meals, and its levels increase after vagal stimulation or insulin-induced hypoglycemia. PP acts on specific receptors in the central nervous system and peripheral tissues to modulate various physiological responses, including satiety, gastrointestinal motility, and pancreatic enzyme secretion.

Minskat luftflöde in i lungblåsorna.

Sjukliga förändringar i de endokrina körtlarna och sjukdomar till följd av onormala hormonnivåer.

En medicinsk definition av 'riskfaktorer' är egenskaper, expositioner, eller behavor som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, som rökning och brist på motion, eller icke-modifierbara, som genetiska faktorer eller ålder. Det är värt att notera att när en individ utsätts för en riskfaktor, innebär det inte automatiskt att personen kommer att utveckla sjukdomen, men risken blir högre än för den som saknar riskfaktorn.

Läkemedel som verkar på adrenerga receptorer eller på adrenerga transmittorsubstansers livscykel. Till dessa hör adrenerga agonister och antagonister.

Psykofysiologi är ett forskningsområde som undersöker sambandet mellan kropp och själ, det vill säga mellan psyke (sinne, medvetande, emotioner och beteende) och fysiologiska processer i kroppen. Det inkluderar studier av hur mentala tillstånd och processer påverkar kroppsliga funktioner och omvänt, hur fysiologiska tillstånd och processer påverkar psykiska tillstånd och beteende. Exempel på områden inom psykofysiologi är stressreaktioner, sömnforskning, smärtforskning och studier av känslomässiga reaktioner i samband med olika hälsozustånd.

Oximetazolin är ett sympatomimetiskt medel som verkar vasokonstriktoriskt, vilket innebär att det orsakar blodkärlens smalning. Det används vanligtvis som nästipp i samband med förkylning och allergi, då det hjälper till att reducera svullnad och snuva i näsan. Oximetazolin bör inte användas över längre perioder än vad rekommenderat, eftersom det kan leda till beroendeframkallande effekter och en ökad resistens hos blodkärlen.

Den fysiologiska nervsystemet är ett komplext nätverk av nervceller och signaler som kontrollerar och koordinerar kroppens funktioner. Det består av centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) och det perifera nervsystemet (nervtrådar och ganglier utanför hjärnan och ryggmärgen). Nervcellerna, eller neuronerna, kommunicerar med varandra genom att skicka elektriska impulser längs sina axoner. Dessa signaler kan sedan tolkas och leda till en fysisk respons, som muskelrörelse eller hormonutsöndring. Det fysiologiska nervsystemet styr allt ifrån sensoriska upplevelser, kognition, rörelse, andning, hjärtslag, till digestion och reproduktion.

Spädbarn som är högst 1 månad gammalt.

Shy-Drager syndrom, även känt som striatonigral degeneration eller multipel systematrofi typ 1 (MSA-1), är en sällsynt neurologisk sjukdom som orsakas av skada och förlust av nervceller i hjärnbarken och delar av det autonoma nervsystemet. Sjukdomen kännetecknas av en kombination av symtom som relaterar till rörelsekoordination, balans, blodtryck, svettningar, urinblåsa och tarmfunktion. Progressiv muskelrigiditet, trötthet, instabilitet i blodtrycket och andningssvårigheter är också vanliga symtom. Shy-Drager syndrom är en progressiv sjukdom som saknar bot och med livslängd på i genomsnitt 6 till 10 år efter diagnosen.

Mycket långsam hjärtverksamhet, dvs mindre än 60 slag per minut.

En typ av impedanspletysmografi, där den bioelektriska impedansen mellan elektroder placerade runt halsen och på bröstkorgens nedre del mäts. Metoden används mest för att beräkna slagvolym och hjärtvo lym, men kan också mäta hjärtmusklernas sammandragningsförmåga, vätskemängd i bröstet och cirkulation till extremiteterna. Syn. impedanspletysmografi; reografi.

Här avses tamhund, Canis familiaris, med omkring 400 raser och tillhörande rovdjursfamiljen Canidae. De finns överallt i världen och lever tillsammans med människor.

"Ryggläge" är en medicinsk position där individen ligger på rygg med ansiktet uppåt och benen utsträckta. Denna position används ofta under operationer, undersökningar eller behandlingar för att ge bättre tillgång till patientens kropp och underlätta andningsprocessen.

I en enkel medicinsk definition kan 'avkoppling' (eng. "detoxification") beskrivas som ett försök att rensa kroppen från skadliga ämnen, såsom droger, alkohol eller giftiga substanser, genom att aktivt stödja och underlätta utsöndringen av dessa ämnen via olika metoder som kan inkludera speciella dietar, ökad vattenintag, motion, svettning och i vissa fall även medicinsk övervakning. Det är värt att notera att termen ofta används i en mer alternativ medicinsk kontext och kan sakna stöd inom den etablerade medicinen beroende på metoden och dess underliggande bevisbas.

Neurosekretoriska systemet är ett nervsystem som producerar, lagrar och sekreterar neurohormoner direkt in i blodomloppet, vilket påverkar funktionen hos andra endokrina organ och regulerar homeostasen i kroppen.

Läkemedel som binder till men inte aktiverar betaadrenerga receptorer och därmed blockerar verkan av betaadrenerga agonister. Adrenerga betaantagonister används vid behandling av högt blodtryck, hjärt arytmi, kärlkramp, glaukom, migrän och ångest.

Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.

Den medicinska termen "Tippbrädetest" används för att beskriva en undersökningsmetod där ett så kallat Tippbräda (en tunn, böjlig plastplatta) används för att suga upp och hålla kvar ett speciellt område på huden, vanligen i samband med en undersökning av svettkörtlarna. Testet används ofta för att diagnostisera olika former av hyperhidros, det vill säga överdrivet svettande.

Perifere nerver är nervtrådar som utgår från centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) och försörjer kroppens olika organ och muskler med nervimpulser. De perifera nerverna bildar ett komplext nätverk av sensorer och motoriska signaler som gör att vi kan uppfatta värme, kyla, smärta och tryck, samt kontrollera rörelse och koordination i kroppen.

"Vagusnervstimulering är en behandlingsmetod som involverar aktivering av vagusnerven, den tionde kranialnerven, med hjälp av en implanterad stimulator. Denna nerv styr bland annat andnings- och hjärtfunktioner samt smärta och sömn. Vagusnervstimulering används primärt för att behandla terapiresistent depression och epilepsi, men det finns också studier som undersöker dess potential att behandla andra sjukdomar som inflammatoriska tarmsjukdomar och migrän."

Psykologisk stress definieras som ett tillstånd där individen upplever att de mentala, emotionella och fysiska kraven överstiger deras förmåga att hantera dem, vilket orsakar negativa konsekvenser för deras välbefinnande.

"Andning, eller respiration, är ett vitalt fysiologiskt process där luft intas och utsöndras via lungorna, för att möjliggöra syre-kolmonoxid-utbyte mellan kroppen och omgivningen."

Hjärtförmakens (atria) hemodynamik och elektrofysiologiska aktivitet.

"Computer-supported signal processing refers to the use of digital computers and software algorithms to analyze, filter, and interpret biological or medical signals, such as electrocardiogram (ECG), electroencephalogram (EEG), or functional magnetic resonance imaging (fMRI) signals, for diagnostic, therapeutic, or research purposes."

Biologiska verkningsmekanismer och händelser som bidrar till att upprätthålla den systemiska eller regionala blodcirkulationen.

Neuroimmunmodulering refererar till den process där immunsystemet och nervsystemet kommunicerar och påverkar varandra, vilket kan styras eller modifieras för terapeutiska syften. Det inkluderar mekanismer som reglerar inflammation, autoimmunitet och neuronal excitation i samband med sjukdomar som multipel skleros, neurodegenerativa sjukdomar och smärta.

Mätning av magnetiska fält, framkallade av elektriska strömmar från hjärtat. Sådana mätningar kompletterar EKG-mätningar.

Telemetri är inom medicinen en metod för att kontinuerligt och av distans övervaka och mäta kroppsliga funktioner, såsom hjärtverksamhet, andning, neurologiska funktioner och rörelser. Detta görs genom användning av elektroniska sensorer eller andra utrustningar som är kopplade till en patients kropp, vilka sedan skickar informationen via radiovågor eller ledningar till ett centralt övervakningssystem. Denna metod möjliggör kontinuerlig övervakning av patientens hälsotillstånd och kan vara användbar inom sjukvården för att tidigt upptäcka och behandla eventuella komplikationer eller försämringar.

Det aktiva, sympatomimetiska binjurebarkhormonet hos de flesta djurarter. Det stimulerar både de alfa- och betaadrenerga systemen, ger systemisk kärlsammandragning och mag-tarmavslappning, stimulerar hjärtverksamheten och vidgar luftrören och hjärnans kärl. Hormonet används vid astma och hjärtsvikt, och för att fördröja upptaget av lokalbedövningsmedel. Syn. epinefrin.

Nervfibrer som frisätter katekolaminer vid en synaps efter en impuls.

Kroppsläge med huvudet lägre än resten av kroppen. En längre tid i detta läge kan ge tillfälliga fysiologiska besvär.

Tryckreceptorer är speciella sensoriska nervceller eller receptorers som är känsliga till mekanisk tryck och dekanterar signaler till centrala nervsystemet när de stimuleras, vilket hjälper till att uppfatta och tolka olika former av beröring och tryck i omgivningen.

En sympatektomi är ett kirurgiskt ingrepp där delar av det autonoma nervsystemet, specifikt den del som kallas för sympatiska nervsystemet, skärs av eller på annat sätt störs. Detta görs vanligen med målet att lindra smärta eller öka blodförsörjningen till en viss del av kroppen. Sympatektomier används främst för behandling av smärtsyndrom såsom komplex regionala smärtsyndrom (CRPS) och neuropatiska smärtor, men kan även användas vid vissa typer av blodkärlsjukdomar.

Kortikal vaksamhet eller tonusberedskap som svar på sensorisk stimulering.

Den normala hjärtfrekvensen hos fostret före födseln ligger i intervallet 120 till 160 slag per minut.

'Nervsystemets tumörer' är en allomfattande beteckning för oönskade celltillväxtsprocesser i hjärnan, ryggmärgen eller nerverna, orsakade av abnorma celldelningar som leder till skada på nervceller och störningar i nervsystemets funktion.

En statistisk metod för att genom analys av den totala variationen i en för ett antal oberoende variabler (faktorer) gemensam datamängd finna variationsorsaker.

Respiratory rate refererar till antalet andetag en person tar per minut. Det är en viktig vitalparameter som används för att bedöma en persons andningsfunktion och kan variera beroende på ålder, fysisk aktivitet och hälsotillstånd. En ökad andningsfrekvens kan vara ett tecken på olika sjukdomstillstånd som lunginflammation, hjärtsjukdom eller metabola störningar.

Adrenergic neurons are specialized nerve cells that release the neurotransmitter norepinephrine (also known as noradrenaline) to transmit signals to other neurons or effector cells, such as muscle cells or glandular cells. These neurons are a part of the sympathetic nervous system, which is one of the two divisions of the autonomic nervous system that regulate involuntary physiological functions in the body. Adrenergic neurons play a crucial role in the "fight-or-flight" response, helping to prepare the body for emergencies by increasing heart rate, blood pressure, and alertness, among other effects.

Läkemedel som binder till och aktiverar adrenerga receptorer.

Blodtrycksfall vid ändrat kroppsläge till stående eller vid orörlig, stående ställning.

I en enkel medicinsk definition är en reflex en automatisk, snabb och involuntar reaktion på en stimuli, orsakad av en kedja av nervsignaler som reser från sensory neuroner till motor neuroner i centrala nervsystemet. Reflexer hjälper kroppen att snabbt återställa balans och integritet efter störningar eller skador, och är viktiga för att upprätthålla normal fysiologisk funktion.

Läkemedel som binder till, men inte aktiverar adrenerga receptorer. Adrenerga antagonister blockerar verkan av de endogena adrenerga transmittorerna epinefrin och norepinefrin.

Nervknutor i det sympatiska nervsystemet, omfattande de paravertebrala (vid sidan av ryggraden) och prevertebrala (belägna framför ryggraden) ganglierna. Bland dessa finns de sympatiska kedjeganglierna, den övre, mellersta och nedre halsnervknutan, njuraortaknutan, bukganglierna och ganglion stellatum (halsens stjärnnervknuta).

Föreningar som innehåller en hexametylen-bis(trimetylammonium)katjon. Dessa har blodtryckssänkande verkan och verkar även som selektiva ganglieblockerare.

"Nervvävnadsproteiner" refererar till de proteiner som utgör strukturella och funktionella komponenter hos nervceller (neuron) och deras stödjande celler (glialceller) i nervsystemet. Dessa proteiner är involverade i en rad olika processer, inklusive signaltransduktion, cellytiska processer, neurotransmission och homeostas. Exempel på nervvävnadsproteiner är neurofilament, tubulin, aktin, laminer, GFAP (glial fibrillär acidisk protein) och diverse receptorer och kanaler.

Studier som identifierar grupper i en avgränsad population. Dessa grupper antingen kan eller kan inte vara utsatta för faktorer som antas inverka på sannolikheten för förekomsten av någon bestämd sjukdom eller annat fenomen. Kohorter är definierade populationer, som i sin helhet följs i ett försök att hos undergrupper fastställa särskiljande kännetecken.

Sidopartiet av mellanhjärnan, vilket sträcker sig från synnervskorsningen till svansdelen av mamillarkropparna och bildar tredje ventrikelns nedre väggar och sidoväggar.

Medel som härmar nervsignalöverföring genom att stimulera nikotinreceptorerna på autonoma postganglienervceller. Hit hör inte läkemedel som indirekt förstärker ganglieöverföringen genom att öka frisättandet eller bromsa nedbrytningen av acetylkolin eller genom icke-nikotineffekter på postganglienervceller, och heller inte ospecifika kolinerga agonister.

Wistar rats are an outbred albino strain of laboratory rats that are widely used in biomedical research due to their genetic diversity and generalizability of research findings to humans.

'Sympathetic postganglionic fibers' are post-synaptic neurons that arise from the paravertebral and prevertebral ganglia of the sympathetic nervous system, transmitting signals to target organs such as sweat glands, blood vessels, and visceral smooth muscles, thereby regulating various physiological functions like heart rate, blood pressure, and pupillary dilation.

En typ av akupunktur, där nålar med lågfrekvent ström används för smärtlindring, bedövning och sjukdomsbehandling.