Azotobacter vinelandii
Azotobacter
Nitrogenas
I en enkel medicinsk kontext kan "nitrogenas" definieras som ett tillstånd där överskott av kväveoxider (som exempelvis stickoxyldioxid, NO2) eller ammoniak (NH3) ansamlas i kroppen. Dessa ämnen kan vara skadliga och orsaka andningssvårigheter, irritation av luftvägar och i vissa fall även skada lungor. Kväveoxider bildas ofta som en följd av exponering för luftföroreningar, medan ammoniak kan förekomma vid specifika medicinska tillstånd som exempelvis njursvikt eller leverfailure.
Molybdoferredoxin
Ett icke-hemjärn-svavelprotein som isolerats från Clostridium pasteurianum och andra bakterier. Det utgör en beståndsdel av nitrogenas, som medverkar i kvävefixering, och består av två enheter med molekylvikterna 59,5 kDa resp. 50,7 kDa.
Kvävefixering
Ferredoxiner
Järnhaltiga proteiner som överför elektroner, vanligtvis vid en låg potential, till flavoproteiner. Järnet uppträder inte som i hem.
Flavodoxin
Ett järnfritt flavoprotein med låg molekylvikt (16 000), innehållande en molekyl flavinmononukleotid (FMN), som erhållits ur bakterier odlade på ett järnfritt medium. Det kan ersätta ferredoxin i alla elektronöverföringsfunktioner i bakterieceller.
Molybden
Ett metalliskt grundämne med kemiskt tecken Mo, atomnummer 42 och atomvikt 95,94. Molybden är en viktig legeringsmetall, som i naturen förekommer i form av molybdensulfid (MoS2). Det är även ett essentiellt spårämne, som beståndsdel i enzymen xantinoxidas, aldehydoxidas och nitratreduktas.
Acetylen
Dinitrogenasreduktas
Ett icke-hem, järn-svavelprotein från Clostridium pasteurianum, Rhodospirillum rubrum och andra bakterier. Det ingår i nitrogenas tillsammans med molybdoferredoxin och deltar aktivt i kvävefixeringsprocessen. EC 3.2.2.24.
Alginater
Salter av algsyra, en hydrofil kolhydratkolloid som utvinns ur kelp (framförallt brunalger). Kalcium-, natrium- och ammoniumalginater har använts i absorberande omslag. Alginater i gelform används som avtrycksmassa för tandavtryck.
Oxidoreduktaser
Kolhydratepimeraser
Vanadin
I en enkel medicinsk kontext, kan vanadin definieras som ett spårelement, vilket innebär att det förekommer i mycket låga koncentrationer i levande organismers kroppar. Vanadin är inget närmare specificerat läkemedel eller behandlingsmetod, utan snarare ett grundämne som har visats påverka vissa enzymer och cellprocesser på molekylär nivå in vitro och i djurmodeller. Dess potentiala roll inom medicinen är fortfarande under forskning och det finns inga etablerade eller allmänt accepterade kliniska tillämpningar av vanadin som läkemedel hittills.
Pyruvatdehydrogenaskomplex
Pyruvatdehydrogenaskomplex (PDC) är ett multiensamt enzymkomplex som spelar en central roll i cellers energiproduktion. Det katalyserar oxidativ dekarboxylering av pyruvat till acetyl-CoA, en reaktion som förbinder glykolysen med citronsyracykeln och därmed celldelningens energiproducerande processer. PDC består av tre katalytiska enzymkomplex: pyruvatdehydrogenas (E1), dihydrolipoyltransacetylas (E2) och dihydrolipoyldehydrogenas (E3). Denna process är också kopplad till nedbrytningen av aminosyror och fettsyror i cellen.
Cytokrom d
Wolfram
'Wolfram' är ett sällsynt autosomalt recessivt neurodegenerativt syndrom orsakat av mutationer i genen WFS1, som kodar för wolframinproteinet. Wolframs syndrom kännetecknas av diabetes insipidus, diabetes mellitus, optisk atrofi och sensorineuralt hörselförlust under barndomen eller tidig ungdom. Senare i livet kan ytterligare symtom som försämring av balansen, urinblåsanfunktion och psykiska störningar uppstå.
Tiosulfatsvaveltransferas
Tiosulfatsvaveltransferas är ett enzym som katalyserar överföringen av en svavelsulfanylgrupp (S2-) från tiosulfat till en acceptor, ofta en jodatom eller en annan sulfurylkomponent. Detta enzym har viktiga roller inom biologiska system, särskilt i det enzymatiska avkopplingssteget under biosyntesen av tiolgruppen i proteiner och i nedbrytningen av toxiska svavelkomponenter.
Dihydrolipoamiddehydrogenas
Dihydrolipoamiddehydrogenase är ett enzym som deltar i flera cellulära energiproducerande processer, inklusive citronsyracykeln och pyruvatdehydrogenaskomplexet. Det katalyserar reduktionen av dihydrolipoylresten tillbaka till lipoylresten i dessa komplexa system, vilket är en nödvändig process för att fortsätta energiproduktionen. Defekter i detta enzym kan leda till allvarliga metabola störningar och sjukdomar.
Hexuronsyror
Benämning på tetrahydroxialdehydsyror som erhålls genom oxidation av hexossockerarter, som t ex glukuronsyra, galakturonsyra osv. Termen hexuronsyra användes ursprungligen för askorbinsyra.
Electron Transport Chain Complex Proteins
The Electron Transport Chain (ETC) is a series of complexes in the inner mitochondrial membrane that facilitates the transfer of electrons from electron donors to electron acceptors during cellular respiration, driving the generation of a proton gradient used for ATP synthesis. The ETC Complex Proteins include: Complex I (NADH-Q oxidoreductase), Complex II (Succinate-Q oxidoreductase), Complex III (Cytochrome bc1 complex or CoQ:cytochrome c oxidoreductase), and Complex IV (Cytochrome c oxidase). These protein complexes work together to catalyze redox reactions, contributing to the production of energy in the form of ATP.
Kolhydratdehydrogenaser
Elektronspinnresonansspektrografi
En teknik som är tillämpbar på en mängd olika ämnen som uppvisar paramagnetism till följd av magnetismen alstrad av opariga elektroner. Erhållna spektra kan användas för påvisande, identifiering, och bestämning av elektronstrukturer, undersökning av molekylers interaktioner, och för mätning av kärnspinn och magnetiska moment. Elektronisk dubbelresonansspektrografi (ENOR) är en variant av tekniken som ger bättre upplösning. Spinnresonansanalys kan göras in vivo, och inkluderar tillämpningar som t ex magnetresonans (MRI). Syn. ESR.
Resorcinoler
I en enskild medicinsk betydelse kan "resorcinoler" definieras som en kemisk förening som innehåller två resorcinolgruppor (1,3-dihydroxibensen) som är kopplade till varandra via en längre alifatisk kedja eller aromatisk ring. Resorcinoler har visats ha potential inom områdena hudvård och läkemedelsbehandling, där de exempelvis kan användas som antiseptiska, antiinflammatoriska och antioxidativa medel. Det är dock viktigt att notera att specifika medicinska tillämpningar och effekter av resorcinoler kan variera beroende på deras kemiska struktur och koncentration.
Dihydrolipoyllysine-Residue Acetyltransferase
Dihydrolipoyllysine-residue acetyltransferase is a type of enzyme involved in the metabolic process called the citric acid cycle, also known as the Krebs cycle or tricarboxylic acid (TCA) cycle. This enzyme plays a crucial role in the transfer of an acetyl group from acetyl-CoA to a specific residue on another protein, called dihydrolipoyllysine. The resulting product is an important intermediate in the citric acid cycle that helps generate energy for the cell through the production of ATP, NADH, and FADH2. Any disruptions or mutations in this enzyme can lead to serious metabolic disorders and diseases.
Glukuronsyra
Molekylsekvensdata
Järn-svavelproteiner
En grupp proteiner som har järn-svavelkomplexet som prostetisk grupp. Dessa proteiner deltar i alla viktigare elektrontransportförlopp: fotosyntes, andning, hydroxylering och bakteriell väte- och kvävefixering.
Oxidation-reduktion
Aminosyrasekvens
Flavoproteiner
Flavoproteiner är proteiner som binder flavinmononukleotid (FMN) eller flavinadensindinukleotid (FAD), två former av vitamin B2. Dessa koenzymers fungerar som elektrontransportörer i en rad biologiska reaktioner, inklusive oxidation-reduktionreaktioner. Flavoproteiner deltar i ett brett spektra av cellulära processer, såsom aerobisk and respiration, fotosyntes och metabolismen av aminosyror, fettsyror och karbohydrater.
Väte
Det första grundämnet i det periodiska systemet. Väte har kemiskt tecken H (Hydrogen), atomnummer 1 och atomvikt 1. Det förekommer normalt i form av en färglös, luktfri och smaklös gas, vätgas, med formeln H2. Vätejoner är protoner. Förutom den vanliga isotopen H1 finns den stabila isotopen deuterium (D) och den instabila radioisotopen tritium (T).
Hydrogenas
Ett enzym som finns i bakterier. Det katalyserar reduktionen av ferredoxin och andra ämnen i närvaro av molekylärt väte och deltar i elektrontransport i den bakteriella fotosyntesen. EC 1.18.99.1.
Järn
Ett i jordskorpan allmänt utbrett metalliskt grundämne. Kemiskt tecken är Fe, atomnummer 26 och atomvikt 55,85. Järn är en väsentlig beståndsdel i hemoglobin, cytokrom och andra komponenter i respiratoriska enzymsystem. Dess främsta funktioner är att transportera syre till vävnader (hemoglobin) och att ingå i cellulära oxidationsförlopp. Uttömning av järnförråden kan leda till järnbristanemi. Järn används för att återuppbygga blodet vid anemi.
Cytokromer
Hemproteiner som spelar en viktig roll i redoxreaktioner, där de medverkar till överföring av reduktionsekvivalenter vid reversibla skiftningar i oxidationsgraden hos den prostetiska gruppen. Cytokromernas järnjoner kan nämligen, i motsats till t ex hemoglobinernas, oxideras och reduceras. Redoxskiftningen har samband med ett reversibelt, en-elektronsekvilibrium mellan Fe(II)- och Fe(III)-tillstånden i den centrala järnatomen.
Kväve
Ett gasformigt grundämne med kemiskt tecken N, atomnummer 7 och atomvikt 14. Kvävemolekylen består av en dubbelatom, och gasen utgör ca 78 volymprocent av jordens atmosfär. Kväve är en beståndsdel av proteiner och nukleinsyror, och ingår i alla levande celler.
Spektrofotometri
Ketoglutaratdehydrogenaskomplex
Ketoglutaratdehydrogenaskomplex, även känt som komplex II, är ett enzymkomplex involverat i cellandningen (celldygnets respirationskedja) i mitokondrier. Det katalyserar den första oxidativa decarboxyleringen av alpha-ketoglutarat till sukcinat i citronsyracykeln, och reducerar FAD till FADH2 samtidigt. Komplexet består av tre olika enzymkomponenter: flavoprotein (E1), hydrogenaskatalysator (E2) och dihydroflavinreduktas (E3). Ketoglutaratdehydrogenaskomplexet är viktigt för att generera ATP, det energirika molekylen som används av celler för att utföra arbete.
Klebsiella pneumoniae
Ditionit
Trikarboxylsyra
En trikarboxylsyra är en organisk syra som innehåller tre karboxylgrupper (–COOH). Exempel på trikarboxylsyror är citronsyra och mältorsyra.
Kolibakterie
Reglering av genuttryck, bakterier
Tetrametylfenylendiamin
Proteinkonfiguration
I enkelhet kan 'proteinkonfiguration' definieras som den specifika rymdstrukturen och orienteringen hos de aminosyror som utgör ett protein. Denna konfiguration bestäms av proteinkedjans primära struktur (sekvensen av aminosyror) samt hur dessa aminosyror är hopfogade och vevda i rummet, vilket kallas för sekundär, tertiär och kvartär struktur. Proteinkonfigurationen har en direkt betydelse för proteinets funktion och stabilitet.
2,6-diklorindofenol
Tulium
Elektrontransport
Ketoglutarsyra
Bassekvens
Icke-hemjärnproteiner
Icke-hemjärnproteiner, också kända som icke-heme-proteiner eller non-heme proteins, är proteiner som binder till metallioner utanför ett hem-gruppcentrum, i kontrast till hemproteiner som innehåller en prostetisk grupp av porfyrin med en järn(II)-ion.
Mutation
Kloning, molekylär
Tillförsel av molekyler av rekombinant DNA från prokaryota eller eukaryota källor till replikationsvektorer, så som plasmider eller virus, och införande av de härvid erhållna hybridmolekylerna i mottagarceller, utan att livsdugligheten hos dessa celler ändras.
Clostridium
Flavin-adenindinukleotid
En förening av riboflavin och adenosindifosfat. Den är koenzym till olika aeroba dehydrogenaser, t ex D-aminosyraoxidas och L-aminosyraoxidas. Syn. FAD.
Odlingsmedia
Varje flytande eller fast preparat som är specifikt avsett för odling, lagring eller transport av mikroorganismer eller andra sorters celler. Olika typer av media, såsom differentierande substrat, selektiva substrat, testsubstrat och definierade substrat, tillåter odling av bestämda mikroorganismer och celltyper. Fasta medier erhålls genom tillsats av agar eller gelatin till flytande substrat.
Acetyltransferaser
Potentiometri
I en enkel medicinsk kontext kan potentiometri definieras som en metod för att mäta elektrisk potentialskillnad mellan två punkter i ett elektrokemiskt system. Potentiometri används ofta för att bestämma koncentrationen av joner i en lösning, till exempel när man vill mäta pH-värdet i en lösning med hjälp av en pH-elektrod. Metoden bygger på att man använder en nonpolariserbar elektrod som inte själv orsakar någon ström, utan endast registrerar potentialskillnaden mellan de två punkterna.
Metylfenazonmetosulfat
Svavel
Svavel (S) är ett icke-metalliskt grundämne som förekommer naturligt i naturen och är en essentiell näringsämne för levande organismer. Det är ett giftigt, illaluktande, gulaktigt gas vid rumstemperatur och omvandlas till en fast, vit substans under lägre temperaturer. Svavel förekommer i proteiner och som svavelkväveföreningar i levande växter och djur. Det används också inom industrin för att producera svavelsyra, kemikalier, gummi, pesticider och som desinfektionsmedel.
Adenosintrifosfat
Adenosin-5´-(tetravätetrifosfat). En adeninnukleotid innehållande tre fosfatgrupper som förestrats till en sockerdel. Adenosintrifosfat har en betydande roll i ämnesomsättningen och som neurotransmitt or.
Ferredoxin-NADP-reduktas
Cyanider
Polyestrar
I en enkel medicinsk definition, är ett polyester ett syntetiskt material som består av flera esterbindningar i sin kemiska struktur. Det används ofta inom tillverkningen av medicinska produkter och förpackningar på grund av dess egenskaper som att vara lättformbar, hållbar och resistent mot fukt och bakterier.
Apoproteiner
Kaliumcyanid
Sekvenshomologi, aminosyra
Aminosyresekvenshomologi refererer til den grad af lighed i rækkefølgen af aminosyrerne, der udgør proteiner hos to eller flere organismer. Jo større antal identiske aminosyrer i samme position i de sammenlignede sekvenser, des højere er graden af homologi. Dette begreb anvendes ofte i molekylærbiologien for at fastslå evolutionæ forhold og funktionelle egenskaber hos proteiner.
Spektralanalys
Spectral analysis är en teknik inom signalbehandling och fysik som används för att bestämma frekvenskomponenterna i en given signal. Det innebär att man tar en tidsvariabel signal, vanligen en kontinuerlig funktion av tiden, och omvandlar den till frekvensdomänen med hjälp av Fouriertransformen eller en annan liknande metod. På så sätt kan man studera amplitud och fas för de olika frekvenser som ingår i signalen, vilket kan vara mycket användbart inom flera områden som till exempel elektroteknik, akustik och optik. I en enda mening:
Magnetisk resonansspektroskopi
Rhodospirillum rubrum
Rhodospirillum rubrum är en gramnegativ, strikt aerob eller fakultativt anaerob, fotosyntetiserande bakterie som tillhör purpurbakterierna. Den är rödbrunfärgad på grund av sina fotosyntetiska pigment och har en spiralformad morfologi med en eller flera flageller som används för svängkraftsbetonad rörelse. R. rubrum kan grova näringsämnen genom kvävefixering och är känd för sin förmåga att metabolisera en rad olika kolhydrat- och organiska syremolekyler som acetat, malat och butyrat. Denna bakterie återfinns vanligtvis i sötvattenmiljöer med låg syrehalt, såsom sediment och vattendrag, men kan även förekomma i jord- och växtassociationer.
Syrgas
"Syrgas" er en sammentrekning av ordene "syre" og "luft", og refererer til den atmosfæriske luften som vi normalt inhalerer, som består av omkring 21% syre (O2), 78% kv nitrogen (N2) og små mengder av andre gasser som argon, kultilkristaller og spor av kullilkristaller. I denne enkelte meningen kan syrgas definieres som den atmosfæriske luft som inneholder 21% syre (O2) som er livsviktig for mennesker og andre levende vesen for å oksidere (forbranne) næringsstoffer for å produsere energi i cellene.
PII Nitrogen Regulatory Proteins
PII nitrogen regulatory proteins are a type of bacterial signaling protein that play a crucial role in the regulation of nitrogen metabolism. They are named "PII" because they contain two binding sites for adenosine triphosphate (ATP) and one binding site for 2-oxoglutarate, a key intermediate in the nitrogen metabolism pathway.
Adenosindifosfat
Cirkulär dikroism
Ultraviolettspektrofotometri
Ultraviolettspektrofotometri (UV-spektrofotometri) är en laboratorieteknik som används för att bestämma koncentrationen av ett ämne i en lösning genom att mäta absorptionen av ultraviolett ljus. Detta görs genom att lysa upp lösningen med UV-ljus och mäta den absorbierade strålningen vid specifika våglängder. Resultaten presenteras i form av ett spektrum, som visar absorptionen som en funktion av våglängden. Metoden är vanlig inom områden som kemi, biokemi och miljöanalys för att bestämma koncentrationer av olika organiska och oorganiska ämnen, till exempel aminosyror, vitaminer, pigment och vissa typer av föroreningar.
Ammoniak
Nitratreduktas
En nitratreduktas är ett enzym som katalyserar reduktionen av nitrat (NO3-) till nitrit (NO2-). Detta enzym förekommer hos både prokaryota och eukaryota organismer och spelar en viktig roll i olika metaboliska processer, såsom näringsupptag och avfallsbortskaffning. I vissa mikroorganismer kan nitratreduktasen även vara involverad i den anaeroba energiproduktionen genom den särskilda processen som kallas denitrifiering.
Acetater
Glutamatammoniakligas
Mutagenes, riktad
Spektroskopi, Mossbauer
Mössbauer spektroskopy är en typ av spektroskopi som utnyttjar Mössbauereffekten, vilket innebär resonansabsorption av gamma strålning av atomkärnor i fasta material. Denna metod ger information om kemisk miljö och oordnade rörelser på atomär nivå, och används främst för studier av järn-57 isotopen men kan även tillämpas på andra isotoper med en lång livslängd.
Plasmider
En plasmid är en liten, cirkulär dubbelsträngad DNA-molekyl som kan replikera självständigt och förekommer hos bakterier och andra encelliga organismer. Plasmider kan överföras mellan celler och innehåller ofta gener som ger resistens mot antibiotika eller kodar för toxiner. De används också i molekylärbiologi som vektorer för kloning av gener.
Kol-svavellyaser
Metylaminer
Metylaminers är en grupp signalsubstanser i hjärnan som är involverade i regleringen av kognitiva funktioner, emotioner och homeostatiska processer. De är excitatoriska neurotransmittorer som verkar genom att påverka jonkanaler i postsynaptiska neuron. Metylaminerna inkluderar dopamin, norepinefrin (noradrenalin) och serotonin, vilka alla har unika effekter beroende på var de aktiveras i centrala nervsystemet.
Makromolekylära substanser
Chromatium
Ett släkte fototrofa, gramnegativa, ägg- till stavformade bakterier. SAmtliga arter brukar ammoniak som kvävekälla. Några stammar lever uteslutande i sulfidförande sötvatten under goda ljusförhållande n, medan andra kan leva i andra vattenmiljöer.
Restriktionskartläggning
Kemi
I en enkel medicinsk kontext kan 'kemi' definieras som studiet och användandet av kemiska substance och deras reaktioner för att förstå, behandla eller förebygga sjukdomar. Detta inkluderar bland annat utvecklingen av läkemedel, toxikologi och farmakokinetik. Kemi är en grundläggande vetenskap som är intimt förknippad med många aspekter av medicinen.
Syrgasförbrukning
"Syrgasförbrukning är innebörden av andning, där syre konverteras till koldioxid och vatten som en del av cellandningen för att producera energi i form av ATP (Adenosintrifosfat) i mitokondrier."
Operon
Ett operon är ett genkluster i prokaryota celler, som består av en grupp reglerade strukturgener och ett operatörregion som kontrolleras av ett gemensamt promotorområde, vilket tillåter koordinerad transkription av flera gener under kontroll av samma regulatorprotein.
Molekylvikt
Svaveltransferaser
Svaveltransferaser är en grupp enzymer som katalyserar överföringen av svavel atomgruppen (S-gruppen) från ett donormolekyl till ett acceptormolekyl. Denna reaktion spelar en viktig roll i syntesen av två viktiga sulfurhaltiga aminosyror, metionin och cystein, i cellen.
Kemiska fenomen
"Kemiska fenomen" refererar till de observationer och händelser som sker när materia bestående av atomer och molekyler interagerar på ett sätt som resulterar i förändringar orsakade av kemiska reaktioner, inklusive bildning och brytande av kemiska bindningar, förskjutningar i elektronfördelning och energiflyt.
Modeller, molekylära
Flavinmononukleotid
Transformation, bakteriell
"Bakteriel transformation" är ett begrepp inom mikrobiologi och genetik som refererar till processen där en bakteriecell tar upp främmande DNA (deoxyribonucleic acid) från sin omgivning, integrerar det i sitt eget genom och på så sätt förändrar sina arvsmassa och egenskaper. Detta fenomen upptäcktes av Frederick Griffith 1928 och är ett viktigt forskningsområde inom molekylär biologi, med tillämpningar inom bland annat genteknik och medicinsk forskning.