En bakterie som orsakar mjältbrand hos människor och djur.

En akut bakterieinfektion orsakad av Bacillus anthracis. Rovdjur kan smittas genom att äta infekterade byten eller kadaver. Människor smittas genom kontakt med infekterade djur eller genom förorenade djurprodukter. Den vanligaste formen hos människa är kutan antrax.

"Bakteriella sporer är resistanta, dormanta strukturer som produceras av vissa bacteriesläkten under stressande förhållanden. De fungerar som överlevnadsmechanismer och kan klara extrema temperaturer, UV-strålning och desinfektionsmedel."

En stavformad bakterie som är en vanligt förekommande saprofyt i jord. Dess sporer finns överallt, och den förekommer mestadels i grödor och livsmedel, vilket kan leda till matförgiftning.

I jord och vatten vanligt förekommande saprofytisk, grampositiv bakterie.

Vacciner eller kandidatvacciner för förebyggande av mjältbrand.

Giftiga ämnen producerade av bakterier. Toxinerna består huvudsakligen av proteiner med hög molekylvikt och starka antigena egenskaper. Några används som antibiotika och för vaccinframställning, eller för diagnostiska hudtester.

Bakteriella antigener definieras som molekyler på eller från bakterier som kan identifieras och stimulera ett immunsvar hos värden. Dessa antigener kan vara proteiner, polysackarider eller andra strukturer som är unika för en specifik bakteriestam eller gemensamma för en hel grupp av bakterier. När bakteriella antigener introduceras i kroppen aktiveras immunförsvaret och producerar specifika antikroppar för att bekämpa infektionen.

Bioterrorism är användning eller hot om att använda biologiska agenter som smitta, toxiner eller andra bioagentier med avsikt att orsaka skada, sjukdom eller död på en population eller miljö. Detta är en form av terrorism och kan utföras av stater, organisationer eller enskilda individer. Biologiska agenter som används i bioterrorism kan vara bakterier, virus, svampar eller andra mikroorganismer som orsakar sjukdom hos människor, djur eller växter.

En grampositiv bakterie som kan vara patogen för vissa insekter. Den används för biologisk bekämpning av malen lövskogsnunna.

Proteiner förekommande hos någon bakterieart.

Polyglykolsyra, eller polyethylenglycol (PEG), är en syntetisk, icke-ioniskt surfaktant och polymersubstans som består av en lång kedja av etoxi (-O-CH2-CH2-) grupper som är kovalent bundna till varandra. Det används i en mängd olika medicinska tillämpningar, inklusive som excipient i läkemedel för att förbättra deras löslighet och biodistribution, samt som aktiv ingrediens i laxermedel och koloniseringshämmare vid koloskopiering. Polyglykolsyra är också en viktig komponent i många medicinska produkter som hydrogel och andra hud- och slemhinnsbundenheter på grund av dess förmåga att bilda viskösa, semipermeabla filmer.

En art av bakterier med sporer som varierar från runda till avlånga i form. Den är en vanlig, jordlevande saprofyt.

Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.

Deoxiribonukleinsyra (arvsmassa) hos bakterier.

Ett geleartat hölje runt en bakteriecell som är av betydelse för patogena bakteriers virulens. En del kapslar är väl avgränsade, medan andra kan utgöras av oregelbundna slemskikt, som kan flyta ut. Ka pslarna består som regel av enkla polysaccharider, men vissa bakterier har kapslar av polypeptider.

Den genetiska massan hos bakterier.

Virus som har Bacillus som värd. De oftast påträffade bacillusfager är bakteriofag phi 29 och bakteriofag phi 105.

De processer genom vilka cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten hos bakterier.

'Sjukdomsalstrande förmåga' refererar till en individuals predisposition att utveckla en viss sjukdom, orsakad av en kombination av genetiska, epigenetiska och miljömässiga faktorer, som ökar risken jämfört med den genomsnittliga populationen.

Ett släkte av Bacillaceae som utgörs av sporbildande, stavformade celler. De flesta arter är jordlevande saprofyter. Endast ett fåtal arter är patogena.

Sjkukdomar i huden, orsakade av bakterieinfektion.

Infektioner orsakade av bakterier tillhörande familjen Bacillaceae.

Vetenskapen om de mikroorganismer som lever i olika miljöer omkring oss (i luft, jord, vatten osv) och deras eventuella patogena egenskaper i förhållande till andra organismer, inklusive människor.

Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.

Bruk av levande organismer som stridsmedel, för att framkalla sjukdom hos människor, djur eller växter.

En plasmid är en liten, cirkulär dubbelsträngad DNA-molekyl som kan replikera självständigt och förekommer hos bakterier och andra encelliga organismer. Plasmider kan överföras mellan celler och innehåller ofta gener som ger resistens mot antibiotika eller kodar för toxiner. De används också i molekylärbiologi som vektorer för kloning av gener.

Tandemmatriser av måttligt repetitiva (5-50 repetitioner), korta (10-60 baser) DNA-sekvenser spridda genom genomet och ansamlade nära telomererna. Graden av repetition uppgår till två till flera hundra vid varje locus (genplats). Genplatser finns i tusental, men varje plats uppvisar en distinkt repetitionsenhet. Minisatellitupprepningar kallas ofta tandemrepetitionsvariabler.

Immunglobuliner framkallade av bakteriella antigena komponenter.

Ett pyridoxalfosfatprotein som reversibelt katalyserar omvandlingen av L-alanin till D-alanin. EC 5.1.1.1.

Den fullständiga arvsmassan i bakteriekromosomen.

Renat antiserum från djur (oftast hästar) som immuniserats genom toxin- eller toxoidinjektioner. Antitoxinet ges för passiv immunisering mot specifika bakteriella toxiner, som t ex botulinum-, tetanus - eller difteritoxin.

"Biological warfare agents, also known as bioweapons or biothreats, are defined as living organisms or toxins derived from living organisms that are intentionally used in a military or terrorist capacity to cause disease, death, or disruption among humans, animals, or plants."

Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.

Kemiska substanser som produceras av mikroorganismer och som, i utspädda lösningar, har förmåga att hämma tillväxten hos eller döda andra organismer. Antibiotika vars toxicitet tolereras av värden anv änds som kemoterapeutiska preparat för behandling av infektionssjukdomar hos människor, djur och växter.

Hos de flesta alger, bakterier och svampar är cellväggen en vanligtvis fast struktur som bildar ett skikt utanför cellhinnan och som ger organismen dess form och skyddar den mot mekanisk skada, osmotisk påverkan osv. Cellväggen fungerar också som en genomsläpplighetsbarriär mot t ex antibiotika och andra substanser.

Ett operon är ett genkluster i prokaryota celler, som består av en grupp reglerade strukturgener och ett operatörregion som kontrolleras av ett gemensamt promotorområde, vilket tillåter koordinerad transkription av flera gener under kontroll av samma regulatorprotein.

En flerstegsprocess som omfattar DNA-kloning, mappning, subkloning, sekvensering och analys av data.

Peptidoglykan definieras som en polymer av sockerderivat och peptider som utgör en viktig komponent i cellväggen hos bakterier, inklusive såväl gram-positiva som gram-negativa. Det ger mekanisk stöd till cellväggen och är involverat i celldelning. Peptidoglykan består av två sockerderivat, N-acetylglukosamindel och N-acetyll Murrayaminic acid, som är kopplade till varandra via peptidband. Denna struktur ger bakterier deras speciella egenskaper och skyddar dem från osmotisk tryck.

En mikroorganisms förmåga att överleva under givna betingelser. Den kan även avse en kolonis förmåga att föröka sig.

Peracetic acid, med den kemiska formeln CH3CO3H, är ett starkt oxiderande ämne som används inom medicinen som desinfektionsmedel och steriliseringsmedel på grund av sin förmåga att döda bakterier, svampar och virus. Det är en färglös vätska med en skarp, irriterande lukt som liknar Essig-lukt. Peracetat är saltet av peracetisk acid och har också starkt oxiderande egenskaper.

Varje flytande eller fast preparat som är specifikt avsett för odling, lagring eller transport av mikroorganismer eller andra sorters celler. Olika typer av media, såsom differentierande substrat, selektiva substrat, testsubstrat och definierade substrat, tillåter odling av bestämda mikroorganismer och celltyper. Fasta medier erhålls genom tillsats av agar eller gelatin till flytande substrat.

"Virulensfaktorer" refererar till de specifika egenskaperna eller strukturer hos en patogen (en mikroorganism som orsakar sjukdom) som bidrar till dess förmåga att orsaka skada eller infektion i värden. Dessa faktorer kan vara exotoxiner, endotoxiner, kapsel, fimbrier, flageller och enzymer som hjälper patogenen att invadera, överleva och replikera inne i värden. Virulensfaktorer är avgörande för patogenens virulens, det vill säga dess förmåga att orsaka sjukdom, och varierar mellan olika arter och stammar av mikroorganismer.

"Artsspecificitet" refererer til de unikke aspekter, karakteristika og kontekster, der er forbundet med kunstformer som teater, musik, maleri, litteratur osv. Det understreger, at hver kunstform har sine egne regler, historie, teoretiske perspektiver, teknikker og udtryksformer, som bør respekteres og forstås for at opnå en dybere forståelse af det pågældende værk eller frembringelse.

Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.

En subsubklass av enzym i transferasklassen som katalyserar överföringen av en aminoacylgrupp från en molekyl till en annan, varvid bildas en ester eller en amidbindning.

I en enkel mening kan sporer definieras som de reproduceringsegna som finns hos vissa encelliga organismer, som bakterier och svampar. Sporer är resistanta mot olika former av skada, till exempel värme, torrhet och kemikalier, och kan överleva under lång tid i denna tillstånd. När förhållandena blir gynnsamma kan sporerna gro och utvecklas till fullt fungerande celler igen.

I medicinsk kontext kan "post-" vara ett prefix som betyder "efter" eller "tidigare". Ett exempel på en medicinsk term med prefixet "post-" är "postoperativt", vilket betyder "efter en operation". Detta specificerar att det handlar om något som händer efter en operation har skett.

'Yersinia pestis' är en gramnegativ bakterie som orsakar den dödliga sjukdomen pestsjukan hos människor och djur. Den sprids främst genom råttbett eller via myggor och kan leda till att sjukdomen utvecklas i två former: bubonpest och lungpest, beroende på vilket sätt den smittar in. Bubonpesten karaktäriseras av smärtsamma inflammatoriska knutor (buboner) i lymfkörtlarna, medan lungpesten orsakar andningssvårigheter och hosta som kan leda till dödsfall om den inte behandlas i tid.

Metoder för bestämning av olika typer och stammar av bakterier. De mest använda typningssytemen är bakteriofagtypning och serotypning jämte bakteriocintypning och biotypning.

Räkning av antalet livsdugliga, isolerade bakterier, arkeceller eller svampceller eller -sporer på ett fast odlingsmedium. Varje koloni (dvs kolonibildande enhet) representerar avkomman av en enda inympad cell. Metoden används rutinmässigt av miljömikrobiologer för att bestämma antalet organismer i luft, föda och vatten, av kliniker för att mäta den mikrobiella belastningen på patienter, och vid antibiotikatestning.

Förhållandevis långlivade fagocytiska däggdjursceller som härrör från blodmonocyter. Huvudtyperna utgörs av peritoneala makrofager, alveolarmakrofager, histiocyter, leverns Kupfferceller och osteoklaster. Vid kroniska inflammatoriska förändringar kan de differentiera vidare till epitelioida celler eller smälta ihop till främmande jätteceller eller Langhans-jätteceller.

Avlägsnande av förorenande material, såsom radioaktivt eller biologiskt material, eller kemiska stridsmedel, från en person eller ett föremål.

Strukturer i bakteriecellers kärna, bestående av eller innehållande DNA, som bär den genetiska information som är väsentlig för cellen.