Stickor eller stavar av ben, metall eller annat material för fixering av fragment eller ändar av brutna ben.
I medicinsk kontext, refererar "naglar" vanligtvis till de hårda structurella plattorna som bildas vid ändarna av fingrarna och tårna hos människor och andra däggdjur. De är primarily komponerade av keratinproteiner och skyddar de känsligare vävnaderna under sig. Naglarna kan också ge vissa indikationer om en persons allmänna hälsa, till exempel vit nagel can vara ett tecken på näringsbrist eller systemiska sjukdomar.
Nagelsjukdomar är tillstånd som drabbar naglarna och kan orsakas av olika faktorer, inklusive infektioner, systemiska sjukdomar, trauma och genetiska störningar. Symptomen kan variera beroende på diagnos, men kan innefatta förändringar i naglarnas form, färg, tjocklek eller struktur. Exempel på nagelsjukdomar är till exempel sklerodermi, lichen planus, psoriasis och onychomykos (svampinfektion).
'Ben och benvävnad' refererar till den strukturella och funktionella enheten hos ryggradsdjur, inklusive människor, som består av benmärg, benvävnad (som omfattar kompakt ben, spongiosa ben och brosk), ledbrosk, ledkapsel, ligament och senor, vilka alla tillsammans ger form, stöd och rörelseförmåga till kroppen.
Den kontinuerliga omsättningen av benmassa och mineral, i vilken ingår först resorption av ben (osteoklastisk aktivitet) och därpå återbildning av ben (osteoblastisk aktivitet). I det vuxna skelettet sker nybildningen av ben vid skilda punkter. Processen säkerställer skelettets integritet livet igenom och spelar en viktig roll i kalciumhomeostasen. Obalans mellan de två motverkande processerna i b enomsättningen, resorptionen och nybildningen, kan leda till en del metaboliska bensjukdomar, som t ex osteoporos.
Nageltrång, eller ingrown toenail, är ett tillstånd där en del eller hela sidan av nageln växer in under hudfållen runt nagelfåran, ofta orsakande smärta, rodnad och svullnad.
Mineralmängden per kvadratcentimeter benyta är det mått som används i klinisk praktik. Egentligen borde densiteten anges i gram per milliliter. Oftast används absorptionsfotometri eller röntgendatorto mografi för bestämning av bentäthet.
Nagelbitning (Onychophagie) är ett vanegränsöverskridande beteende som innebär att en person regelbundet och ofta medvetet biter sina naglar på händerna eller fötterna, vilket kan leda till skada eller infektion.
Förlust av benvävnad till följd av osteoklastisk aktivitet.
Intramedullär frakturfixering är en metod för att stabilisera och hålla ihop benfragmenten efter en intraartikulär längsgående skada på en lårbensfraktur, där en metallstav (nagel) införs genom skaran i mitten av benet (intramedullärt), för att fästa och hålla samman de två ändarna av benet under healingprocessen.
Den mjuka vävnaden i skelettbenens håligheter. Det finns två typer: gul och röd. Den gula finns i de stora benen och består huvudsakligen av fettceller och ett fåtal primitiva blodceller. Den röda är blodbildande vävnad som producerar erytrocyter och leukocyter. Benmärgen byggs upp av ett fackverk av bindeväv med förgrenade fibrer, där märgcellerna fyller facken.
Tumörer eller cancer i benvävnad eller i specifika ben.
Alla stadier av skelettutveckling från foster till vuxen ålder, inklusive osteogenes, som endast avser bildandet och utvecklingen av ben från de odifferentierade cellerna i embryots groddcellskikt. Hi t hör dock inte osseointegrering.
Celler i benmärgen, inkluderande fettceller, stromaceller, megakaryocyter och prekursorceller till de flesta av blodcellerna.
Skelettsjukdomar är sjukdomar som drabbar skelettet och kan innefatta allt från smärre frakturer till systemiska sjukdomar som påverkar hela kroppen, såsom osteoporos och reumatoid artrit. Dessa sjukdomar kan orsaka smärta, stelhet, skörbegång och andra symtom som kan vara funktionsnedsättande eller till och med livshotande.
Nagelsvamp (tinea unguium) är en typ av svampinfektion som främst drabbar naglarna och orsakas av samma slags svampar som kan ge upphov till hudsvamp. Svampen kan ge upphov till förändringar i naglarnas utseende, såsom vitaktiga fläckar, skrynklighet eller förtjockningar av nageln. I vissa fall kan infektionen leda till att nageln blir gulbrun och att den börjar lossna från nagelbädden. Nagelsvamp är kontagios och kan spridas via direkt kontakt med en smittad persons naglar eller genom kontakt med ytor som smittade personer har vidrört, exempelvis i badrum, gym eller simhall. Behandling av nagelsvamp kan vara svår och kräver ofta långvarig behandling med speciella läkemedel som tas oralt eller appliceras lokalt på naglarna.
Förnyelse eller reparation av förlorad benvävnad. Processen omfattar ej kallus som bildas efter benfrakturen, men inte ersatts av hårt ben.
Brott på lårbenet.
Enligt Stedds Medicinskt Lexikon:
I can provide a medical definition for "benmatrix" in one sentence:
"Hand and foot syndrome, also known as 'hov och klö' in Swedish, is a rare complication characterized by the swelling of hands and feet due to the accumulation of fluid in the tissues, often occurring as a side effect of certain medications such as chemotherapeutic agents."
En benmärgstransplantation är en medicinsk procedure där patienten får en ny benmärg, ofta från en donator, för att ersätta den skadade eller funktionshindrade benmärgen. Detta processen hjälper till att återställa normalt blodcellsfunktion och stärka immunförsvaret.
En medicinsk definition av 'Benbrott' (bicepsbrachii sén ruptur) är när muskeln biceps brachii, som löper från skulderbladet ner till framsidan av överarmsbenet, delas itu eller avslutas. Detta orsakas vanligtvis av en plötslig kraftfull kontraktion eller slitet på muskeln, ofta i samband med idrott och äldre ålder. Symptomen kan inkludera smärta, svullnad, blåmärken och minskad rörlighet i den drabbade armen.
Syntetiska eller naturliga material avsedda att ersätta ben eller benvävnad. De omfattar hårda polymerer, naturlig korall, hydroxylapatit, betatrikalciumfosfat och ett flertal andra biomaterial. Som i nerta ämnen han ersättningsmaterialen införlivas i omgivande vävnad eller gradvis ersättas av ursprunglig vävnad.
Metaboliska skelettsjukdomar är en grupp sjukdomar som beror på störningar i kroppens benmetabolism, vilket leder till skada på benvävnad och struktur. Exempel på metaboliska skelettsjukdomar är osteoporos och hypofosfatemi. Osteoporos karaktäriseras av ett förlorat benmassa och försämrad benstyrka, vilket ökar risken för frakturer. Hypofosfatemi orsakas av låga nivåer fosfat i blodet och kan leda till svaghet i muskler och ben.
Ospecificerade hudsjukdomar i fötterna.
Yellow Nail Syndrome (YNS) is a rare, progressive condition characterized by the triad of yellowish discoloration and thickening of the nails, lymphedema (swelling in arms or legs), and respiratory tract abnormalities such as chronic sinusitis, bronchiectasis, or pleural effusions. The exact cause of YNS is not fully understood, but it is believed to be related to impaired lymphatic drainage and circulation. It primarily affects middle-aged to older adults, with no gender or racial predilection.
Det längsta och största benet i skelettet. Det sitter mellan höften och knät.
Skenbensfraktur är en benfractur (benbrott) som sker i den tredje av de tre rörliga benen i foten, även känt som skelettets mellersta fotben. Fracturen kan vara either transversell, spiral, komplex eller comminuted beroende på hur benet brustit. Symptomen innefattar ofta smärta, svullnad och blåmärken i området, och ibland kan det vara svårt att gå eller stå på foten. Behandlingen kan bestå av immobilisering med ett gypsat bandage eller en sko för att hjälpa benet att läka rätt. I vissa fall kan kirurgi behövas om fracturen är instabilt eller om det finns andra komplikationer.
Icke-kollagena faktorer, förmodligen proteiner, som finns i demineraliserad benmassa och stimulerar osteogenes (benbildning). De kan sätta igång benbildning i ektopiska områden och kan sålunda vara po tentiellt användbara för benreparation.
Det fysiologiska återställandet av benvävnad och funktion efter ett benbrott, vari ingår kallusbildning och normal återbildning av benvävnad.
"Benmorfogenesprotein 2 (BMP-2) er et voksgrovhormon som tilhører transformerende vokssignalveksling-familien og spiller en viktig rolle i reguleringen av cellers differensiering, vekst og overlevn i mange typer voksvev."
I en enkel mening kan 'tinningben' definieras som den yttre huden eller membranen som omger och skyddar tinningbenet, även känt som temporalbenet, som är ett av skallens ben i huvudet. Tinningsbenets funktion är att hjälpa till att forma ögonhålan och ge struktur åt ansiktet.
En medicinsk definition av "skenben" är ett röntgenbild av benet, vanligtvis tas det med hjälp av en speciell röntgenapparat som fokuserar på benet. Det används ofta för att diagnostisera brusten, artrit, frakturer och andra skador eller sjukdomar i benet.
"Hjässben, även känt som calvaria eller skullkapet, är den del av skallbenen som bildar det övre och bakre huvudets yttre skelett, skyddande hjärnan."
En benvävsbildning är en abnorm growth eller multiplikation av celler inom benvävnaden, som kan vara godartad ( icke cancerbildande) eller elakartad (cancerbildande).
Hudsjukdomar på handen.
Implanterbara fixeringsanordningar som fästs vid benfragment med skruvar för att hålla ihop fraktursprickor och avlasta brottstället under tiden för benläkningen.
Användning av invändigt anbringade stödanordningar (metallplattor, spikar, stavar osv) för att hålla ett benbrott i rätt läge.
En nagelbandsinfektion, även kallad paronyki, är en infektion som orsakas av bakterier eller jästsvamp och drabbar huden runt nagelfransen. Den uppstår vanligen till följd av skada på nagelfransen eller kutanen i området, exempelvis vid manikyr eller pedikyr, och kan ge upphov till rödhet, svullnad, smärta och varbildning. I vissa fall kan infektionen sprida sig till nageln och orsaka permanent skada på nagelfransen om den inte behandlas korrekt.
En osteoblast är en typ av cell som syntetiserar och secreterar extracellulär matrix, vilket leder till formationen av benvävnad. Osteoblasterna härstammar från mesenchymala stamceller och uttrycker specifika markörproteiner under olika stadier av deras differentieringsprocess. De aktiva osteoblasterna är involverade i att bilda ny benvävnad genom att producera kollagen och mineraler, såsom hydroxylapatit, som sedan kristalliserar och ger benet dess styvhet och mekaniska styrka. Efter att ha syntetiserat matrix kommer några osteoblaster att omvandlas till osteocyter, vilka är de mest vanliga celltyperna i den mogna benvävnaden och har en viktig roll i mekanisk signalering och homeostas.
Resorption av benvävnad i käkbenens stödstrukturer som följd av parodontit.
Bindemedel som används för att fästa proteser till ben eller limma ben till ben vid svåra frakturer. Syntetiska hartser är vanliga. En blandning av monokalciumfosfat, monohydrat, alfatrikalciumfosfat, kalciumkarbonat och natriumfosfatlösning är också ett användbart lim.
Godartade, avgränsade, lytiska områden i den proximala delen av långa ben, med tydliga och tunna endostala kanter. Cystorna är vätskefyllda, och deras väggar kan innehålla jätteceller. Bencystor förek ommer oftast hos pojkar i åldrarna 3-15 år.
Osteoklasten är celler som bryter ner och absorberar bone matrix, vilket leder till benremodelering och återuppbyggnad.
'Skönhetskultur' kan definieras som den sociala och kulturella kontexten där värderingar, normer och praktiker om skönhet etablerats, reproducerats och förändras över tid, vilket kan ha effekter på individers perception, uppfattning och beteende i relation till deras eget utseende och det av andra.
Benskörhet som beror på att mängden av benvävnad minskar. Skelettetblir poröst och bräckligt och risken för frakturer ökar. Två typer förekommer: benskörhet efter menopaus (postmenopausal osteoporos) och åldersrelaterad benskörhet.
Tillstånd där det ena av de båda benen inte växer till samma längd som det andra, vilket kan bero på skada eller vara resultatet av kirurgiskt ingrepp
Ytbehandlingsmedel med varierande sammansättning, huvudsakligen bestående av lösningsmedel, bindemedel och olika tillsatser, t ex färgämnen.
Benbrott som leder till ett yttre, synligt sår.
En tår är en klar, vattenartad vätska som produceras av lacrimalkörtlarna och andra accessoriska körtlar i ögat, med syfte att hålla ögats yta fuktig, skydda det från skador, och hjälpa till att klara bort främmande partiklar. Tårer innehåller också immunproteiner, salt och andra substanser som bidrar till ögats hälsa och funktion.
Pigmentation disorders refer to abnormal changes in the color of the skin, hair, or eyes caused by variations in melanin production or distribution.
Rörbenens mellersta del (skaft).
Huvudskador som uppvisar tecken på genomträngning av skallbenet och hjärnhinnan. Sådana kan bero på skottskador och skador genom stick eller slag.
Frakturer i lårbenshuvudet, lårbenshalsen, benutskotten (trokanterna) eller i de intertrokantära eller subtrokantära områdena. Hit hör inte frakturer i höftledsskålen eller lårbensfrakturer nedanför benutskotten.
Nagel-Patella Syndrom, även känt som hereditary dislocation of the patella eller ögonbrynsnagelsyndrom, är en ovanlig genetisk tillstånd som karaktäriseras av lösa knäskålar (pateller), abnormiteter i naglar och ibland även skelettförändringar i handleden. Det orsakas vanligtvis av en mutation i FOXL2-genen på kromosom 3 och ärftas autosomalt dominant, vilket betyder att det räcker med att en genkopia är defekt för att tillståndet ska utvecklas. Symptomen kan variera i allvarlighetsgrad mellan olika individer med samma diagnos.
"X-ray microtomography (micro-CT) is a non-destructive imaging technique that uses X-rays to create cross-sectional images of small objects, typically with dimensions ranging from a few millimeters to several centimeters. By reconstructing the series of 2D X-ray images, a 3D visualization of the object's internal structure can be generated, allowing for detailed analysis and measurement of various features at the microscopic level."
I medicinen, refererar "frontalben" till den främre delen av hjärnbalken (corpus callosum), som är en del av hjärnan som innehåller nervfibrerna som förbinder högra och vänstra hemisfären av storhjärnan. Frontalbenet är involverat i högre kognitiva funktioner, såsom planering, arbetshågkomst, impulskontroll och socialt beteende. Skador på frontalbenet kan orsaka förändringar i personligheten och kognition.
Onykolysis är ett medicinskt tillstånd där nagelbädden lossnar från nagelfinger eller tånagel, orsakad av exempelvis infektion, trauma eller kronisk skada. Det kan också vara relaterat till vissa hudsjukdomar eller systemiska sjukdomar som psoriasis eller lichen planus.
En process som innebär att organisk vävnad hårdnar genom att kalciumsalter avsätts i den.
"Benmorfogenesprotein 7 (BMP-7) är ett protein som tillhör transformeringsfaktorbeta (TGF-β) superfamiljen och spelar en viktig roll i embryonal utveckling, ben- och skelettvävnadsutveckling samt vävnadsskador och sjukdomar."
Benmärgssjukdomar är en övergripande beteckning på sjukdomar som direkt eller indirekt beror på skada eller avvikelse i benmärgen, vilket är det vävnadslager i ben och bäcken där blodbildningen sker. Benmärgssjukdomar kan påverka produktionen och funktionen hos de olika celltyperna i blodet, såsom röda och vita blodkroppar samt blodplättar, vilket kan leda till symtom som anemi, infektioner och blödning. Exempel på benmärgssjukdomar är leukemi, lymfom, multipel myelom och aplastisk anemi.
Trikofyton är en dermatofytös svampinfektion orsakad av olika arter av släktet Trichophyton, som primärt infekterar hud, naglar och hår.
Osteocalcin är ett protein som produceras av osteoblastceller, som är involverade i benbildning och mineralisering. Det anses vara ett markör för aktiv osteoblastaktivitet och benformation. Osteokalcin binds till mineralkristaller i benvävnaden och utgör en betydande del av den organiska matrisen i ben.
Benbrott där ändarna inte vill förenas, utan blir avrundade och bildar falska leder.
Benbrott som inte åtföljs av yttre sår.
Förlängning av benpipor genom gradvis mekanisk utdragning. En yttre fixeringsanordning används för att ge en dragkraft över benet. Tekniken användes ursprungligen för långa benpipor, men under senare år har metoden kunnat utvecklas för bruk med käkbensimpantat vid käkkirurgi.
Pachyonychia congenita (PC) är en sällsynt genetisk hud- och nagelsjukdom, som kännetecknas av tjocka, överväxande och deformerade naglar samt hornartade hudförändringar på handflatorna, plantarna, knäna och/eller armbågen. Sjukdomen orsakas av mutationer i generna för keratinproteiner som är viktiga för hudens och naglarnas struktur och funktion. PC kan också vara associerad med smärta, sveda och svullnad i de berörda områdena, samt med andra symtom som problem med tänder, hörsel och andning. Det finns två huvudtyper av PC (PC-1 och PC-2), beroende på vilken gen som är muterad. Sjukdomen kan variera i allvarlighetsgrad mellan olika individer även inom samma familj.
I medicinsk kontext, refererar "skalle" vanligtvis till den hårda strukturen som omsluter och skyddar hjärnan och ögonen. Den består av flera skilda delar: kraniets benvävnad, hårda hjärnhinnan (dura mater) och hjärnbarken. Skallbenen är sammanbundna med varandra och med resten av kroppen via ledgångar som tillåter rörelse och tillväxt.
Benen i den nedre extremiteten hos människor eller i någon av de fyra extremiteterna hos djur. Hit hör lårbenet, knäskålen, skenbenet och vadbenet.
Tumörer belägna i benmärgen. De skiljer sig från tumörer som består av benmärgsceller, så som myelom. Flertalet benmärgstumörer är metastaser.
Provtagning och histologisk utvärdering av benmärg.
"Bäckenbenet, även kallat os coxae, är en del av bäckenet och består av tre benstycken: ilium, ischium och pubis, som fusionerats till ett ben som artikulerar med lårbenet via höftleden."
Den humerale benet (os humeri) är ett av överarmsbenen och är beläget mellan skulderbladet och underarmen. Humerus är det längsta benet i övre extremiteten och articular med både skulderbladet och underarmen, vilket gör den viktig för rörelser som ska kunna utföras av armen.
"Behandlingsresultat" refererer til den ændring eller effekt, en given behandling har på en patients sygdom, symptomer, funktion, kvalitet af liv eller overlevelse.
Mellanhandens fem cylindriska ben, som är hopledade inåt med handlovsbenen och utåt med fingrarnas falangben.
Icke-invasiv metod for mätning av benmineralinnehåll. Metoden används huvudsakligen för diagnos av benskörhet, men också för mätning av benmineralisering hos spädbarn.
Ett enzym som katalyserar omvandlingen av en ortofosformonoester och vatten till alkohol och ortofosfat. EC 3.1.3.1.
Kortikosteroid för lokalt bruk som absorberas fortare än fluocinonid. Det används i psoriasis, men kan hämma binjurebarksfunktionen kraftigt.
En trådliknande struktur, bestående av ett skaft som skjuter upp till hudens yta från en rot som är mjukare än skaftet och är belägen i en hårsäck. Hår finns på de flesta kroppsytor.
En samling ärftliga sjukdomstillstånd i vävnader och strukturer med ursprung i det embryonala ektodermet. De utmärker sig genom uppträdande av missbildningar hos nyfödda och med involvering av såväl epidermis som hudbihang. Vanligtvis är de diffusa och inte progredierande. Flera olika former finns, inklusive anhidrotiska och hidrotiska dysplasier, fokal hudhypoplasi och medfödd hudaplasi (aplasia cutis congenita).
Bone morphogenetic protein 4 (BMP-4) is a growth factor that belongs to the transforming growth factor-beta (TGF-β) superfamily. It plays crucial roles in embryonic development, including cell proliferation, differentiation, and apoptosis. In the skeletal system, BMP-4 contributes to bone and cartilage formation, as well as joint development. It also has functions in other tissues, such as regulating fat cell differentiation and wound healing.
Fortskridande begränsning av utvecklingsförmågan och tilltagande specialisering av funktioner som sker under embryots utveckling och som leder till bildandet av specialiserade celler, vävnader och org an.
Mellanfotens fem långa ben, som bildar leder med fotvristbenen upptill och tårnas falangealben nederst.
De sju ben som bildar fotvristen (tarsus), nämligen hälbenet, språngbenet, tärningsbenet, båtbenet, samt inre, mellersta och yttre kilbenen.
Humeral fractures refer to breaks in the humerus bone, which is the long bone in the upper arm that runs from the shoulder to the elbow. These fractures can occur anywhere along the length of the humerus and may vary in severity, from small hairline cracks to complete breaks that split the bone into several pieces. Humeral fractures can be caused by a variety of factors, including trauma, falls, sports injuries, and degenerative conditions like osteoporosis. Symptoms of humeral fractures may include pain, swelling, bruising, difficulty moving the arm, and deformity or shortening of the arm. Treatment for humeral fractures typically involves immobilization with a sling or brace, followed by rehabilitation exercises to restore strength and mobility to the affected arm. In some cases, surgery may be required to realign and stabilize the bone fragments.
Osteocyter är de differentiierade cellerna som hör till det senare stadiet av osteoblastutvecklingen och blir inneslutna i den mineraliserade matrix de själva har bildat. De utgör cirka 90-95% av alla celler i benvävnaden och är specialiserade på att upprätthålla homeostasen i benväven genom att kommunicera med varandra och med andra celltyper som osteoblaster och osteoklaster. Deras främsta funktion är mekanosensorisk, det vill säga de kan detektera och reagera på mekaniska signaler såsom tryck och dragkrafter i benväven.
Organiska föreningar med P-C-P-bindningar, där P står för fosfonater eller fosfonsyror. Dessa föreningar påverkar kalciumomsättningen. De hindrar ektopisk förkalkning och fördröjer benresorption och omsättning av benvävnad. Technetium-bifosfonatkomplex utnyttjas med framgång för benvävnadsskanning.
Yttre anordningar för att hålla trådar eller stift som satts in i en eller båda benytor vid fixering av en fraktur i rätt läge. Dessa anordningar tillåter lätt åtkomst till läkningsstället och justering under läkningens gång.
Avlägsnande av mineralämnen eller salter ur ben eller benvävnad i syfte att undersöka styrka och kemisk sammansättning i benet.
Ett benbrott med splittrad eller krossad benvävnad.
Fotens ben utgörs av ossa tarsalia (ankelbenen), ossa metatarsalia (mellanfotsbenen) och phalanges (tåbenen, falangerna). Ankeln består av sju ben: calcaneus (hälbenet), talus (språngbenet), os cuboideum (tärningsbenet), os naviculare (båtbenet), samt os cuneiforme mediale, intermedium och laterale (inre, mellersta och yttre kilbenen). Ossa metatarsalia är fem till antalet, numrerade inifrån och utåt. I varje fot finns 14 falanger, två i stortån och tre i de övriga fyra tårna.
"Höftbenet, eller acetabulum, är den bäckenbotten som utgör ledhuvudsfacket för höftleden och tar emot huvudet på lårbenet."
Den hårda substans som bildas mellan och runt brottändarna av ett brutet ben under den normala läkningsprocessen.
'Viktbärande' är ett medicinskt begrepp som refererar till den totala belastningen eller påfrestningen på kroppen orsakad av att bära vikt, vanligtvis i form av kroppsfett och muskler. Detta inkluderar också faktorer som relaterar till hur vikten fördelas över kroppen, såsom central eller perifer, då detta kan ha en betydande effekt på hälsa och sjukdom.
Den övre, korta, inåtvända delen av lårbenet. Syn. collum femoris.
"Biomechanical phenomena" refer to the mechanical laws and principles that govern the functioning of biological systems, such as the human body. These phenomena describe how forces and motion affect the structure and function of living tissues, organs, and organ systems. They are studied in the field of biomechanics, which applies engineering principles to understand and solve problems related to biological systems. Examples of biomechanical phenomena include the way bones and muscles work together to produce movement, the forces that act on the heart during a cardiac cycle, or the mechanics of breathing.
En strålben är en tunn, rörlig benartad struktur som består av hyalint kostnansvävnad och hos människan finns två strålben belägna i varje hand, ett i varje fingrar utom tummen. Deras funktion är att underlätta flexion och extension av fingerarticulationerna samt ger kraft och styvhet till de rörliga fingrarna.
Isolerade benskador som ger en typisk ansvällning av överliggande benbark, liknande utvidgningen på en pulsådervägg vid ett aortaaneurysm. Därav benämningen.
Kirurgisk fixering av en led på ett sätt som leder till sammanväxning av ledytorna.
Invändiga anordningar för att vid läkning av benbrott hålla brottytorna/brottdelarna i rätt läge. Genom att tillämpa principer för biomedicinsk teknik kan kirurgen sätta in metallplåtar, spikar, skenor osv för att korrigera skelettdefekter.
"C57BL mice" är en specifik stam av möss som används inom forskning. De är så kallade inbredda möss, vilket betyder att de har en mycket konsekvent genetisk bakgrund eftersom de härstammar från en enda individ och har förökat sig genom systerskötsel under många generationer. Detta gör att deras egenskaper är väldigt repeterbara, vilket är användbart inom experimentell forskning. C57BL-stammen är känd för sin robusta hälsa och långa livslängd jämfört med andra mössstammar. De används ofta inom olika områden av biomedicinsk forskning, till exempel cancer-, neurologi- och immunologiforskning.
"Teknetium Tc 99m-medronat" är ett radionuklidet markerat medrekansmedel som används vid skelettskanningar för att diagnostisera och undersöka olika ben- och ledrelaterade sjukdomar, såsom benbrott, infektioner, inflammationer och cancer. Teknetium Tc 99m är en kortlivad radioaktiv isotop som har en halveringstid på cirka 6 timmar, vilket gör den lämplig för medicinsk användning eftersom den avger relativt lite strålning och hastigheten för nedbrytningen är snabb. Medronat är en organisk komponent som binder till teknetiumet och transporteras till benvävnaden, där det fångas upp av osteoblastceller (benbildande celler) och ger information om aktiviteten hos dessa celler. Detta möjliggör en precis visualisering av skelettets struktur och funktion, vil
"Benmorfogenesprotein 6 (BMP-6) är ett protein som tillhör transformeringsfaktorbeta/bone morphogenetic protein-superfamiljen och spelar en viktig roll i ben- och kartskelettutveckling, härstamning av blodceller samt reglering av järnmetabolismen."
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
'RANK-ligand' (Reklammerad för Norrman kinase-aktiverande ligand), också känt som TNFSF11 (tumör nekrosfaktor-associerad cytokin, familj med medlem 11), är en proteinligand som binder till sin receptor RANK (receptorn aktiverad av RANK-ligand) och utövar en central roll i reguleringen av osteoklastdifferentiering, aktivering och överlevnad. Detta process är kritisk för normal benhomostas och benremodellering.
Ursprungscellerna för alla typer av blodceller.