Grafisk framställning för beslutsanalys bestående av en trädstruktur (hierarkisk), där grenarna representerar olika beslutsalternativ.
I medicinsk kontext kan "Träd" referera till en struktur i kroppen som liknar ett träd i sin form och funktion. Ett exempel är bronkialltar i lungsystemet, där de yttre grenarna delar sig successivt till allt mindre grenar, slutligen ledande till de små luftvägarna (bronkioler) som fylls med luft under inandning.
Matematiska eller statistiska metoder för beslutsstöd. Sådana används ofta vid medicinskt beslutsfattande.
Intellektuell process som vid bedömning av ett flertal komplexa alternativ och variabler innebär ett bestämt ställningstagande och handlingsförfarande.
Datorbaserade system utvecklade för att utföra processer som normalt är förknippade med mänsklig intelligens, som t ex språkförståelse, inlärning, argumentering, problemlösning osv.
En (schematisk) beräkningsmetod bestående av en serie algebraiska formler och/eller logiska steg för lösning av ett givet problem.
Metod för jämförelse av kostnaden för ett program med den förväntade nyttan, i kronor räknad. Förhållandet nytta/kostnad utgör ett mått på den totala, förväntade avkastningen per enhet använda pengar. Vanligtvis utesluts sådana faktorer ur analysen som inte kan mätas i ekonomiska termer. Kostnadseffektivitet jämför olika sätt att uppnå specifika resultat.
Läkares eller annan vårdpersonals bruk av speciella, interaktiva datasystem för vägledning vid beslut om diagnos eller behandling.
Datorbaserade informationssystem för integrering av klinisk information och patientdata och för stöd vid beslut om vård av patienter.
I en enkel medicinsk kontext kan "data mining" definieras som den process där systematiska metoder används för att analysera och utvinna information eller kunskap från stora datamängder, ofta inkluderande elektroniska hälsodata. Det handlar om att upptäcka mönster, korrelationer och trender som kan användas för att stödja klinisk beslutsfattning, forskning, population hälsa, kvalitetssäkring och andra avdelningar inom medicinen. Data mining är en delmängd av den större disciplinen biostatistik och använder sig ofta av tekniker som maskininlärning, statistik och datavisualisering.
Statistiska modeller för produktion, distribution och konsumtion av varor och tjänster, och för finansiella överväganden. För tillämpning av statistiska metoder på prövning och kvantifiering av ekonomiska teorier finns termen "ekonometriska modeller".
Penetrerande eller icke-penetrerande skador på blodkärl till eller från hjärnan, innanför eller utanför skallbenet. Hit hör halspulsådrorna, ryggkoteartären samt intrakraniella artärer, vener och venk nutor.
"Sensitivitet och specificitet är två viktiga begrepp inom diagnostisk medicin, där sensitivitet definieras som sannolikheten för ett positivt testresultat bland de individer som har sjukdomen, medan specificitet definieras som sannolikheten för ett negativt testresultat bland de individer som inte har sjukdomen."
"Reproducibility of results" refererer til evnen til at gentage en eksperimentel eller observationel fremgangsmåde under lignende forsøgsbetingelser og få sammenlignelige eller ens resultater, støttende påstanden om en given hypotese eller effekt i medicinsk forskning.
Support Vector Machines (SVM) is a type of supervised machine learning algorithm used for classification or regression analysis, based on the concept of finding the optimal hyperplane that separates data points into different classes with the largest margin possible, making it particularly effective in high dimensional spaces and when dealing with datasets that are not linearly separable.
Användning av datorprogram som utformats för att hjälpa läkaren att lösa diagnostikfrågeställningar.
Förkortningar av skrivna ord och uttryck.
En måttabell baserad på modifiering av en standardlivslängdstabell och avsedd att spegla såväl livskvalité som livslängd. Tabellen kan användas för beräkning av utfallet av åtgärder och tjänster inom sjukvården.
Ett område inom biologin för utveckling och tillämpning av metoder att samla och bearbeta biologiska data, och för bruk av dessa data för upptäckter eller förutsägelser.
'Pattern recognition, automated' in medical terms refers to the ability of a system or technology to identify and analyze specific patterns or trends within medical data without human intervention, using algorithms and machine learning techniques to quickly and accurately make diagnoses, recommend treatments, or predict health outcomes.
En sannolikhetsteoretisk modell uppkallad efter Thomas Bayes (1702-1761). Inom epidemiologin används metoden för beräkning av sannolikheten för förekomsten av en viss sjukdom hos personer med något vi sst kännetecken, utifrån kännedom om sjukdomens prevalens och förekomsten av detta kännetecken hos friska och sjuka individer. I klinisk beslutsanalys används modellen för beräkning av sannolikheten f ör en viss diagnos, med givna symtom eller provresultat.
Teoretiska framställningar som efterliknar hur system, processer eller fenomen uppför sig eller verkar. De kan omfatta bruk av matematiska beräkningar, datorer och andra elektroniska hjälpmedel.
Datorbaserade, funktionella modeller av fysiska system och förlopp, som t ex kemiska processer.
Degenerering av den vita substansen intill hjärnventriklarna efter hjärnhypoxi eller hjärnischemi hos nyfödda. Försämringen påverkar vit substans i perfusionszonen mellan ytliga och djuptliggande grenar av den mellersta hjärnartären. Kliniska manifestationer är synrubbningar, cerebral pares, dubbelsidig förlamning, krampanfall och kognitiva störningar.
En ROC-kurva (Receiver Operating Characteristic) är ett grafiskt sätt att illustrera och jämföra prestandan hos binära klassificeringsmodeller, det vill säga modeller som skiljer mellan två möjliga utfall. Kurvan visar sambandet mellan sannolikheten för en sann positiv (True Positive Rate eller Sensitivitet) och falsk positiv (False Positive Rate eller 1-Specificitet) prediction som funktion av ett kontinuerligt eller diskret gränsvärde. ROC-kurvan ger därmed insikt i hur väl modellen kan balansera korrekta positiva och negativa förutsägelser över olika gränsvärden, vilket är användbart när det gäller att optimera beslutgränser eller utvärdera olika modellers prestanda.
Teori om hur beslut bör fattas (normativ del) eller hur beslut fattas (deskriptiv del) när en individ eller en grupp utifrån ett antal alternativ och varierande kunskaper om avgörande faktorer för och konsekvenser av utfallet av alternativen väljer ett visst handlingsalternativ. Enligt traditionell beslutsteori (utvecklad av Thomas Bayes) bör beslutsfattaren välja det alternativ som har störst förväntad nytta.
Sekventiella instruktioner (programkod) för utförande av en speciell uppgift eller funktion i en dator.
I medicinen kan 'sannolikhet' definieras som den uträknade sannolikheten för att ett visst resultat eller händelse skall inträffa baserat på tillgänglig information och data. Sannolikheten uttrycks ofta som ett värde mellan 0 och 1, där 0 betyder att det är säkert att händelsen inte kommer att ske och 1 betyder att det är säkert att händelsen kommer att ske. Sannolikheter används ofta inom epidemiologi, klinisk statistik och evidensbaserad medicin för att bedöma risker, förutsäga utgång och underlätta beslut om behandlingar.
Strukturerade samlingar av mer eller mindre fullständiga faktauppgifter, ofta inom bestämda ämnesområden och med funktioner för automatisk hantering av informationen. De kan ha formen av uppslagsböcker, statistikdatabaser, samlingar av kemiska och fysikaliska data osv. Begreppet faktadatabas skall inte förväxlas med bibliografisk databas.
De avgifter ett sjukhus har för sina tjänster. Sjukhusets kostnader är en avgörande faktor vid fastställande av avgifterna. Andra faktorer kan vara vinster, konkurrenssituation och omfördelning av kostnader för icke kompenserade vårdtjänster.
Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.
Systematisk ordning av enheter inom något område i kategoriklasser, baserade på gemensamma särdrag, så som egenskaper, former, ämnestillhörighet osv.
Protein-sekvensanalys är en metod inom bioinformatik och proteomik som innebär att bestämma, jämföra och analysera sekvenser av aminosyror i proteinmolekyler, för att fastställa deras struktur, funktion, evolutionärt ursprung och relaterade egenskaper.
Statistiska framställningar eller analyser som, när de tillämpas på data och visar sig passa, kan utnyttjas för att bekräfta de antaganden och parametrar som används i analysen. Exempel på statistiska modeller är den linjära, den binomiala, den polynomiala, dubbelparametermodellen osv.