Blåtungavirus
Blåtunga
Benämning på en reovirusinfektion som drabbar främst får och som kännetecknas av en blå, svullen tunga och strupkatarr, samt ofta av inflammation i klövarnas och hornens känsliga skikt.
Ceratopogonidae
Reoviridae
Reoviridae är en familj av dubbelt strangulerade RNA-virus som infekterar både djur och växter. Virusen inom denna familj har en icke-segmenterad, linjär genomikomposition och en icke-upplöst kapsid. Reoviridae-familjen inkluderar många viktiga patogener som orsakar sjukdomar hos både människor och djur, såsom rotavirus, orbivirus och coltivirus.
Nötkreatursjukdomar
Får
Orbivirus
Orbivirus är ett släkte av virussorter tillhörande familjen Reoviridae, som innefattar arter som orsakar diverse djursjukdomar såsom blåtunga hos hästar och skörbjuggssjuka hos får. Viruspartikeln är non-enveloped och har en dubbelkapsid med ikoniska 60 åttauddelemmar (T=2) symmetriska strukturer som kan ses under elektronmikroskopi. Genomet består av 10 segment av dubbelsträngad RNA (dsRNA).
Afrikansk hästpestvirus
En art av Orbivirus som orsakar sjukdom hos hästar, mulåsnor, åsnor, nötkreatur och många andra däggdjur, samt under vissa betingelser även människor, genom sin huvudsakliga vektor Culicoides.
EHD-virus
En art av Orbivirus som orsakar dödlig blödningssjuka hos hjortar. Viruset överförs av flugor av släktet Culicoides.
Reoviridaeinfektioner
Reoviridaeinfectioner är infektioner orsakade av virus som tillhör familjen Reoviridae, vilken inkluderar ett stort antal olika virusarter som infekterar både djur och växter. Exempel på sjukdomar orsakade av dessa virus är rotavirussjukan hos barn och coltivirusinfektioner hos fåglar. Flera Reoviridae-virus kan också orsaka asymptomatiska infektioner. Virusen i denna familj har en dubbelsträngad RNA-genom och är icke-växtfärgade (non-enveloped), vilket betyder att de saknar en lipidmembranhölje. De sprids ofta via respiratorisk eller fekalt-oral transmission och orsakar oftast milda till måttliga sjukdomar, men kan i vissa fall leda till allvarligare komplikationer, särskilt hos immunförsvagna individer
Reverse Genetics
Reverse genetics är en metod inom molekylärbiologi och genetik där man konstruerar ett virus eller ett annat genetiskt system från kända genetiska sekvenser, istället för att identifiera och isolera genetisk information från ett redan existerande system. Detta möjliggör studier av funktionen hos specifika gener och deras produkter i en kontrollerad kontext.
Idisslare
Viral Core Proteins
'Viral core proteins' refer to the protein components that make up the structural framework of a virus. These proteins play a crucial role in the viral life cycle as they encapsidate the viral genome, protecting it from degradation and helping it to efficiently transmit its genetic material into host cells during infection.
Hjortdjur
En familj partåiga, idisslande hovdjur (Cervidae) med ca 45 arter, spridda över Nordamerika, Sydamerika, Eurasien och norra Afrika, samt Australien, Nya Zeeland m fl öar, dit de förts av människan. De olika arterna varierar mycket i storlek; störst är älgarna. Hanarnas horn fälls varje år. Hjortar återfinns i de flesta naturtyper och klimatzoner, och några säsongsvandrar.
Getter
Serotypning
"Serotypning" är en metod för att klassificera mikroorganismer, såsom bakterier och vissa virus, baserat på skillnader i de antigener som visas på deras yta. Antigen är substanser som kan inducera immunresponsen hos ett värtdjur eller en människa. Genom att identifiera olika serotyper av en patogen kan forskare och kliniker förstå mer om den specifika infektionen och välja den bästa behandlingsstrategin. Serotypning är viktig inom flera områden, till exempel epidemiologi, diagnostik och utveckling av vacciner.
Fårsjukdomar
Nötkreatur
Insektsvektorer
RNA, viralt
"Viralt RNA" refererer til RNA-molekyler som er en del av strukturen eller funksjonen på et virus. Virus er små infektiøse partikler som består av genetisk materiale (RNA eller DNA) emballert i et proteinhylle. Viralt RNA kan være enten en del av viruset selv, som ses i positive-sense enkelstrengede RNA-viruser og negative-sense enkelstrengede RNA-viruser, eller det kan være et mellemledd i replikasjonen av retrovirus, som har RNA-genomer. Viralt RNA kan også være involvert i syntesen av proteiner for viruset.
Virusantikroppar
Inklusionskroppar, virala
Områden med avvikande färgning i kärnan eller cytoplasman hos en virusinfekterad cell. En del inklusionskroppar utgör "virusfabriker", där virusnukleinsyra eller virusprotein syntetiseras. Andra är enbart artefakter till följd av fixering och färgning. En typ av inklusionskroppar, Negrikroppar, påträffas i nervcellers cytoplasma eller utskott hos djur som dött av rabies.
RNA, dubbelsträngat
RNA-virus
En RNA-virus är ett virus som använder sig av RNA (ribonukleinsyra) istället för DNA som genetiskt material för sin multiplikation inne i värddjuret.
Kapsid
Virala icke-strukturella proteiner
"Virala icke-strukturella protein" (Viral non-structural proteins, VNS) är proteiner som inte utgör en del av virions struktur och därför saknar direkta funktioner i virusets infektionscykel. Istället har de ofta regulatoriska funktioner inom värdcellen och bidrar till undertryckandet av cellens immunförsvar, modifiering av celldelningen eller inhibering av apoptos (programmerad celldöd). Dessa proteiner syntetiseras vanligen först efter att viruset infekterat värdcellen och dess genetiskt material har integrerats i cellens genetiska maskinarium.
Vind
I medicinsk kontext, kan 'vind' referera till ett symtom där patienten upplever en oönskad utströmning av luft eller gas ur kroppen. Detta kan inträffa från olika delar av kroppen, såsom munnen, näsan eller ändtarmen. Exempelvis kan 'vind' i samband med medicinsk behandling vara en bieffekt av läkemedel som relaxerar musklerna i tarmsystemet, vilket kan leda till oönskad utströmning av gas. Det är viktigt att notera att 'vind' inte används ofta inom medicinsk terminologi och det rekommenderas därför att specifika termer används för att beskriva specifika tillstånd eller symptom.
Afrikansk hästpest
Virusodling
"Viruscultivation" or "virus cultivation" refers to the process of growing and multiplying viruses in a controlled laboratory setting, typically using host cells such as tissue cultures or embryonated eggs. This is often done to study the properties and behavior of viruses, produce vaccines, or develop antiviral drugs.
Neutralisationstester
En neutraliseringstest är en laboratoriemetod för att mäta hur väl ett specifikt antikroppsrespons kan neutralisera (i princip ‘stänga ner’) en given mängd av en patogen, till exempel en virus eller bakterie. Testen utförs genom att blanda en känd koncentration av patogen med ett serum som innehåller antikroppar (från en infekterad individ eller från vaccinering) och sedan mäta hur mycket patogen som fortfarande är aktiv efter en viss tids inkubation. Resultatet uttrycks ofta som ett titernummer, vilket representerar den högsta serumdilutionen där man fortfarande kan upptäcka aktiv patogen. En högre neutralisationstitel indikerar att serumet har en bättre förmåga att skydda mot infektion av den specifika patogenen.
Virusförökning
Getsjukdomar
Sjukdomar hos tamgetter eller vilda getter tillhörande släktet Capra.
Virussammansättning
Oklassificerade virus
Vacciniavirus
Typarten av Orthopoxvirus, och besläktad med kokoppsvirus, men med okänt ursprung. Viruset har använts för levande vaccin mot smittkoppor. Det används också som vektor för tillförsel av främmande DNA till djur. Kaninkoppsvirus är en underart av Vacciniavirus.
Virusgener
Molekylsekvensdata
Cellinje
I medicine refererer "cellinje" til en gruppe af celler med ensartet funktion og opbygning, der samarbejder for at udføre en specifik biologisk proces eller opgave i et levende organisme. Celliner er ofte specialiserede i deres struktur og funktion for at udføre deres rolle effektivt, og de kan findes i alle levende organismer, fra encellet bakterie til komplekse flercellede dyr og planter.
Markörvacciner
Vacciner som används i diagnostiska tester för att skilja vaccinerade djur från smittbärare. Markörvacciner kan antingen vara underenheter eller genreducerade.
Vero-celler
"Vero-celler" är en typ av immortaliserade celllinjer som används inom biomedicinsk forskning. De är avledda från tarmepitelceller hos det afrikanska gröna mangustemonstret (Cercopithecus aethiops) och har kapaciteten att dela sig oändligt många gånger i kultivering. Vero-celler är ett vanligt val inom cellbiologi och virologi på grund av deras stora potential till celldelning, stabilitet och deras sårbarhet för flera olika virusstammar. De används ofta som värdceller för att odla och studera virus, såsom viruset som orsakar COVID-19 (SARS-CoV-2), eftersom de tillåter effektiv replikation av dessa patogener.
Virussjukdomar
En virussjukdom är en infektionssjukdom som orsakas av ett virus, vilket är en mycket liten obligat parasitisk partikel som består av genetiskt material (DNA eller RNA) inneslutet i en proteinhölja. Virus kan inte reproducera sig själva utan behöver invadera en värdcell för att kunna föröka sig, vilket ofta orsakar skada på värdorganismen. Symptomen på en virussjukdom varierar beroende på vilken typ av virus som orsakar sjukdomen och kan inkludera feber, hosta, diarré, sår i munhörnen eller utslag. Exempel på vanliga virussjukdomar är influensa, förkylning, vattkoppor och HIV/AIDS.
Arbovirus
Artropodburna virus. En icke-taxonomisk benämning på en grupp virussom infekterar både artropoder och ryggradsdjur. Sådana virus återfinns bland medlemmar av följande virusfamiljer: Arenaviridae, Buny aviridae, Reoviridae, Togaviridae och Flaviviridae.
Virusproteiner
"Virusproteiner" refererer til proteiner som produceres af et virus for å fullføre sin infeksjonsprosess og reproducerer seg i værtsorganismen. Disse proteinet kan ha ulike funksjoner, såsom å binde til værtscellene for å fremme infeksjonen, å beskytte virusgenomet under overføringen mellom værter eller å hjelpe med replikasjonen av viruset.
Virala strukturella proteiner
"Virala structurproteiner" är proteiner som utgör den strukturella skal eller kapsiden runt ett virus. Dessa proteiner är nödvändiga för att virus ska kunna invadera och infektera värdkällen, och de hjälper till att skydda virala genetiska material under överföring och infektion. Virala structurproteiner kan variera mycket mellan olika virusstammar och kan ha en rad olika funktioner, inklusive bindning till värdceller, penetrering av cellmembran och sammansättning av den virala partikeln.
Spodoptera
Spodoptera är ett släkte av nattflyn som innefattar arter såsom Spodoptera exigua (gröna gräshoppspannan) och Spodoptera frugiperda (majsvärmare). Dessa insekter är viktiga skadedjur inom jordbruket eftersom de kan orsaka omfattande skador på grödor som majs, sockerrör, tobak och grönsaker. Larverna lever av att äta bladvävnad och kan i stora populationer ge upphov till betydande ekonomisk skada.
Virusreceptorer
Ornithodoros
Ornithodoros är ett släkte löss, även kända som hårda fästingar, som tillhör familjen Argasidae. Dessa parasiter förekommer vanligtvis i varmare klimat och livnär sig på blod från djur och fåglar. Ornithodoros-arter är kända för att kunna överföra olika sorters sjukdomar, inklusive vissa former av febersjukdomar som kan drabba människor.
RNA-sonder
"RNA-sond är en syntetisk enkelsträngad RNA-molekyl, som används inom molekylärbiologi och genetisk ingenjörskonst för att störa eller påverka specifika gener i levande celler. Sonden designas ofta så att den matchar en viss del av ett mål-RNA-molekyll, vilket gör att den kan binde till det och på så sätt modifiera dess funktion."
Viremi
Viremia refererar till när viruspartiklar kan detekteras i blodet. Detta betyder att ett individuellt är infekterat av en virusinfektion och viruset har spritts systemiskt inom kroppen via blodomloppet. Nivåerna av viremi kan variera beroende på typen av virus, sjukdomens stadie och individets immunförsvar.