En 'blodprov från sinus petrosus' refererar till en medicinsk procedur där blod samlas in från sinus petrosus, ett venöst sinus i inneröronets ben, för att analysera eventuella förekomst av speciella markörer eller substanser relaterade till sjukdomsprocesser i huvudet och halsen.
Flera symptom orsakade av hypofysframlobshormonproduktion (ACTH- produktion) i icke-hypofystumörer.
Sjukligt tillstånd i hypofysen, kännetecknat av kraftig överproduktion av adenokortikotropt hormon. Detta leder till överproduktion av kortisol i binjurarna och till Cushings syndrom.
Ett tillstånd, oftast hos kvinnor, som beror på hyperadrenokorticism till följd av tumörer i binjurebarken eller hypofysens främre lob, eller på långvarigt bruk av glukokortikoider. Symtomen kan vara snabbt tilltagande fetma i ansiktet, på halsen och bålen, kyfos pga osteoporos i ryggen, högt blodtryck, diabetes mellitus, amenorré, hypertrikos hos kvinnor och impotens hos män, mörknande hud, polycytemi, buk- och ryggsmärtor, samt muskelförsvagning. När tillståndet beror på överproduktion av adrenokortikotropin i hypofysen kallas det Cushings sjukdom.
En ACTH-producerande hypofysadendym är en typ av godartad (benign) tumör i hypofysen, den del av det endokrina systemet som reglerar hormonproduktionen i kroppen. Denna speciella typ av hypofysadendym producerar ett hormon som kallas adrenocorticotropiskt hormon (ACTH), vilket stimulerar binjurarna att producera cortisol, ett viktigt stresshormon. Överproduktion av ACTH leder till Cushings syndrom, en sjukdom som kännetecknas av höga nivåer av cortisol i kroppen och kan orsaka en rad symtom som ökad fetma, muskelsvaghet, hudförändringar, högt blodtryck, förhöjt blodsocker och psykiatriska symptom.
Hypofyshormon som stimulerar utsöndringen av adrenokortikosteroider och främjar tillväxten av binjurebark. Det återfinns också i urin hos kvinnor och i serum hos dräktiga ston. Hormonet är en enkelkedjad polypeptid av 39 aminosyror, av vilka de 24 första är gemensamma för all arter. Denna sekvens av 24 aminosyror sägs stå för peptidens biologiska aktivitet, medan den återstående sekvensen av 15 aminosyror antas vara nödvändig för immunologisk specificitet.
En neuropeptid från hypotalamus som stimulerar utsöndring av kortikotropin från främre hypofysloben.
Stora, endotelklädda venkanaler mellan den hårda hjärnhinnans två skikt; de innehåller inga klaffar.
Tumörer som primärt uppstår i eller bildas som metastaser i hypofysen. De flesta hypofystumörer är adenom, vilka indelas i icke hormonproducerande och hormonproducerande former. De hormonproducerande klassificeras vidare utifrån den hormontyp de utsöndrar. Hypofysadenom kan även beskrivas genom färgningsegenskaper (basofila adenom, acidofila adenom och kromofoba adenom). Hypofystumörer kan utöva tryck på angränsande vävnadsstrukturer, inkl. hypotalamus. flera kranialnerver och synnervskorsningen. I det senare fallet kan dubbelsidig, temporal halvsyn uppstå.
Ett oregelbundet, venöst hålrum i den hårda hjärnhinnan (dura mater) på båda sidor av kilbenet.
"Antidiuretika är ett samlingsnamn för substanser som minskar urinproduktionen i njurarna genom att påverka det antidiuretiska hormonet (ADH) eller dess receptorer, vilket resulterar i mer vatten som absorberas tillbaka in i kroppen och mindre urin som produceras."
Hypofysbestrålning, även kallat hypofysectomi med strålbehandling, är en medicinsk behandlingsform som innebär att strålar av joniserande radiation riktas mot hypofysen, en endokrin gland i hjärnan, för att eliminera eller minska dess funktion. Denna behandling används vanligtvis för att hantera godartade eller onkologiska tillstånd som orsakar överproduktion av hormoner från hypofysen, såsom akromegali och Cushings sjukdom. Strålbehandling kan också användas för att kontrollera tumörers tillväxt och spridning i hjärnan.
Hydrokortison är ett syntetiskt glukokortikoid hormon som används för att behandla inflammation och immunsystemsreaktioner i kroppen. Det fungerar genom att minska produktionen av substanser i kroppen som orsakar inflammation och undertrycka immunsvaret. Hydrokortison kan användas för att behandla en rad olika medicinska tillstånd, inklusive astma, eksem, ledinflammationer, autoimmuna sjukdomar och allergiska reaktioner. Liksom andra glukokortikoider kan hydrokortison orsaka biverkningar som ökad aptit, viktuppgång, sömnlöshet och svaghet om det används under längre tid eller i höga doser.
Sönderslitning av den intrakavernösa delen av halsartären eller någon av dess grenar, med direktförbindelse mellan den inre halsartären och sinus cavernosus som följd. Detta framkallar en pulserande e xoftalmus och nedsatt rörlighet i det drabbade ögat. Skallskada, särskilt basilära frakturer, är den vanligaste orsaken till detta tillstånd, men det kan också uppkomma spontant eller i samband med bi nsvävsdefekter, som vid Ehlers-Danlos syndrom.
Medfödda eller förvärvade missbildningar av artärer, vener eller blodsinus i hjärnan, ryggmärgen och deras hinnor.
En del av tinningbenet.
Den medicinska termen "nackben" (latin: os axis) refererar till det andra segmentet i halsryggens (cervical) vertebrala kolumn, direkt under atlas (den första cervikala vertebra). Nackbenet är unikt eftersom det har en smal, vertikal protrusion som sträcker sig uppåt och kallas dens axis eller "dens axISeus", vilket bildar en led med atlas och tillsammans utgör de den övre cervikala regionen där kraniet vilar ovanpå.
Adenom. Godartad tumör, vars celler bildar tydligt körtelliknande strukturer eller härrör från körtelepitel.