"Blygdben" (latin: Pudendum feminale) är den yttre, omgivande genitalregionen hos kvinnan, inklusive vulvan, klitoris och blygdläpparna.

"Blygdbensfogen, även känd som pubopeneposi, är en läkarterm för den vanliga utvecklingsprocessen hos unga barn där blygdbenet och de relaterade könsorganen börjar dölja sig själva när barnet når en viss ålder, ofta runt två till tre årsåldern."

"Beninflammation" är ett samlingsbegrepp för en långvarig, kronisk inflammation som sker på grund av en störd homeostas i kroppen och som inte orsakats av någon infektion eller skada. Denna typ av inflammation kan vara ett resultat av en onormal immunrespons och är ofta förknippad med sjukdomar såsom reumatoid artrit, diabetes och åldrande. Beninflammation kan leda till cellskador, fibros och funktionsnedsättningar i kroppen.

Den del av kroppen där bukens nedre del övergår i låren.

Kirurgiskt anlagd öppning (stoma) för dränering av urinblåsan.

"Sarkom, småcelligt" är en allmän benämning på en grupp sällsyna cancerformer som utgör maligna tumörer i bindvävstissue, såsom skelettmuskulatur, blodkärl och koltissnar. Dessa tumörer karaktäriseras av små, oregelbundet formade celler med skrovlig till nästan icke-existerande cytoplasma, vilket gör dem svåra att urskilja under mikroskopi. Småcelliga sarkomer tenderar att vara mycket aggressiva och har ofta en dålig prognos.

Desmoplastic Small Round Cell Tumor (DSRCT) is a rare and aggressive type of cancer that typically develops in the abdominal cavity, particularly in the serous membranes lining the abdomen and pelvis. It primarily affects young adults, with a male predominance. DSRCT is characterized by small round tumor cells with a distinctive desmoplastic stroma, which refers to the fibrous or connective tissue that surrounds and supports the cancer cells. The tumors can grow quite large and spread (metastasize) rapidly to other parts of the body, such as the lymph nodes, liver, lungs, bones, and brain. DSRCT is challenging to treat due to its aggressive nature and resistance to conventional therapies.

'Ben och benvävnad' refererar till den strukturella och funktionella enheten hos ryggradsdjur, inklusive människor, som består av benmärg, benvävnad (som omfattar kompakt ben, spongiosa ben och brosk), ledbrosk, ledkapsel, ligament och senor, vilka alla tillsammans ger form, stöd och rörelseförmåga till kroppen.

I en enda mening: 'Bäcken' (latin: pelvis) är en bensköld-liknande struktur bestående av tre ben, sakrum och de två sidobenen, som skyddar bukhålan och underlivet samt bildar en fästpunkt för muskler och ligament som möjliggör rörelser i kroppen.

Den kontinuerliga omsättningen av benmassa och mineral, i vilken ingår först resorption av ben (osteoklastisk aktivitet) och därpå återbildning av ben (osteoblastisk aktivitet). I det vuxna skelettet sker nybildningen av ben vid skilda punkter. Processen säkerställer skelettets integritet livet igenom och spelar en viktig roll i kalciumhomeostasen. Obalans mellan de två motverkande processerna i b enomsättningen, resorptionen och nybildningen, kan leda till en del metaboliska bensjukdomar, som t ex osteoporos.

Mineralmängden per kvadratcentimeter benyta är det mått som används i klinisk praktik. Egentligen borde densiteten anges i gram per milliliter. Oftast används absorptionsfotometri eller röntgendatorto mografi för bestämning av bentäthet.

Förlust av benvävnad till följd av osteoklastisk aktivitet.

Den mjuka vävnaden i skelettbenens håligheter. Det finns två typer: gul och röd. Den gula finns i de stora benen och består huvudsakligen av fettceller och ett fåtal primitiva blodceller. Den röda är blodbildande vävnad som producerar erytrocyter och leukocyter. Benmärgen byggs upp av ett fackverk av bindeväv med förgrenade fibrer, där märgcellerna fyller facken.