Ett släkte gramnegativa, aeroba bakterier som ger upphov till brucellos. Bakterierna utgörs av orörliga kocker och är djurparasiter och -patogener.

En art av bakterier tillhörande släktet Brucella vars naturliga värdar är nötkreatur.

En art av bakterier av släktet Brucella vars naturliga värdar är får och getter. Andra däggdjur, inklusive människa, kan också smittas. Hos laboratoriedjur tycks denna art vara mer virulent än B. abor tus och ge upphov till dödlig infektion.

Infektion orsakad av bakterier tillhörande släktet Brucella och huvudsakligen omfattande det retikuloendoteliala systemet. Tillståndet kännetecknas av feber, svaghet, sjuklighet och viktförlust.

Bakteriellt vaccin för förebyggande av brucellos hos människor och djur. Brucella abortusvaccin används för immunisering av nötkreatur, får och getter.

"Brucella ovis" är en bakterie som orsakar en zoonotisk infektionssjukdom, brucellos hos får och getter. Den överförs vanligtvis genom direkt kontakt med infekterade djurs foster, men kan även spridas via kontaminerad föda eller luft. Sjukdomen kännetecknas av diverse reproduktionsstörningar hos djuren, som abort och infertilitet. Människor kan också smittas, men detta är sällsynt och orsakar oftast milda, gripeliknande symtom.

'Brucella canis' är en bakterie som orsakar en zoonotisk infektionssjukdom, brucellos hos hundar och andra däggdjur, inklusive människor. Sjukdomen kan vara asymptomatisk eller leda till diverse kliniska tecken som infertilitet, spontana aborter, stillborn puppies, och lymfadenopati hos hundar. Infektionen överförs vanligtvis genom direkt kontakt med infektiösa kroppsv likuidor eller indirekt via kontaminerade födoämnen, vatten eller ytor. Människor kan smittas genom kontakt med infekterade djur, särskilt hundar, eller genom intag av kontaminerad mat eller dryck.

Infektionssjukdom hos nötkreatur orsakad av bakterier av släktet Brucella, vilken leder till abort i senare stadier av dräktighet. Smitta med Brucella abortus är den främsta infektionsorsaken.

Pinnipedia är en taxonomisk ordning som inkluderar havslevande däggdjur, såsom sälar, sjöleoparder och sjöbjörnar. Dessa djur är specialiserade för ett liv i vatten och på land, med kroppsbyggnader anpassade för simning och dykning. De har kraftiga extremiteter slutande i fenor, tjockt underhudsfett som isolering och en kraftfull svans hos vissa arter. Pinnipedia innehåller tre familjer: Otariidae (öronbjörnar), Odobenidae (valrossar) och Phocidae (sälar).

'Ochrobactrum anthropi' är en gramnegativ, aerob bakterie som tillhör orden Neisseriales och familjen Brucellaceae. Den är vanligen motståndskraftig mot flera antibiotika, inklusive carbapenemer, och kan orsaka infektioner hos människor, särskilt vid nedsatt immunförsvar. Infektioner kan vara relaterade till kirurgiska ingrepp, kateterassociierade infektioner eller invasiva diagnostiska procedurer. Exempel på infektioner innefattar blodinfektioner (bakteriemi), lunginflammation (pneumoni) och hud- och vävnadsinfektioner.

Däggdjursordningen valar, som är uteslutande vattenlevande och påträffas i alla världshaven och vissa flodsystem. Bland valarna finns de enda djuren förutom elefanter som har större hjärna än människa n. De flesta har ögon väl anpassade för seende såväl under som över vatten och ett brett spektrum av läten, som används bl a för ekolokalisering. Deras viktigaste föda består av fisk, bläckfisk och kr äftdjur. De flesta lever i flock.

Immunglobuliner framkallade av bakteriella antigena komponenter.

Undersökningar som bygger på att celler, mikroorganismer eller partiklar klumpar ihop sig när de blandas med specifikt antiserum.

"Fårssjukdomar är en samlande beteckning för diverse infektions- och parasitsjukdomar som drabbar fåren, exempelvis klövsjuka, blåskäggsvicket och fårpest."

Bakteriella antigener definieras som molekyler på eller från bakterier som kan identifieras och stimulera ett immunsvar hos värden. Dessa antigener kan vara proteiner, polysackarider eller andra strukturer som är unika för en specifik bakteriestam eller gemensamma för en hel grupp av bakterier. När bakteriella antigener introduceras i kroppen aktiveras immunförsvaret och producerar specifika antikroppar för att bekämpa infektionen.

Deoxiribonukleinsyra (arvsmassa) hos bakterier.

Syn. epididymit.

Förtidig utdrivning av foster hos djur.

Proteiner förekommande hos någon bakterieart.

Rose bengal är ett fluorescerande färgmedel som används inom oftalmologi för att undersöka ögonens yta och kornhuset (konjunktivan och cornean epitel). Det gör det möjligt att visualisera skador, infektioner eller andra abnormaliteter på ögats yta. Färgen tas upp av död cellmaterial och kan hjälpa till att identifiera nekrotiska områden eller cellskador. Rose bengal används också inom histologi och forskning för att färga vävnader och celler.

'Sjukdomsalstrande förmåga' refererar till en individuals predisposition att utveckla en viss sjukdom, orsakad av en kombination av genetiska, epigenetiska och miljömässiga faktorer, som ökar risken jämfört med den genomsnittliga populationen.

Ett socker med fyra kol som finns i alger, svampar och lavar. Det har dubbelt så stor sötma som sukros och kan användas som kranskärlsvidgande medel.

Serologiska test baserade på inaktivering av komplement med antigen-antikroppkomplex (steg 1). Bindning av fritt komplement kan synliggöras genom tillförsel av ett andra antigen-antikroppsystem, såsom röda blodkroppar och någon lämplig erytrocytantikropp (hemolysin), som kräver komplement för att kunna bildas (steg 2). Om de röda cellerna inte lyseras (löses upp) tyder detta på att en specifik antigen-antikroppsreaktion har skett i steg 1. Om, däremot, de röda blodkropparna löses upp, så betyder det att det finns fritt komplement, vilket visar att ingen antigen-antikroppsreaktion ägt rum i steg 1.

Tamboskap som vanligtvis hålls på någon form av lantgård för produktion av kött eller mjölkprodukter eller som arbetsdjur.

Alla medlemmar av släktet Capra, lättrörliga idisslare med ihåliga horn. De är nära besläktade med får.

Proteiner förekommande i det yttre membranet hos bakterier.

"BALB/c mus är en inavlad musstamma som används vid försök inom biomedicinsk forskning, känd för sin homogeniska genetiska bakgrund och svarsreaktion på olika typer av stimuli."

Förhållandevis långlivade fagocytiska däggdjursceller som härrör från blodmonocyter. Huvudtyperna utgörs av peritoneala makrofager, alveolarmakrofager, histiocyter, leverns Kupfferceller och osteoklaster. Vid kroniska inflammatoriska förändringar kan de differentiera vidare till epitelioida celler eller smälta ihop till främmande jätteceller eller Langhans-jätteceller.

Ett organ i övre delen av bukhålan, rikt på blodkärl.

"Virulensfaktorer" refererar till de specifika egenskaperna eller strukturer hos en patogen (en mikroorganism som orsakar sjukdom) som bidrar till dess förmåga att orsaka skada eller infektion i värden. Dessa faktorer kan vara exotoxiner, endotoxiner, kapsel, fimbrier, flageller och enzymer som hjälper patogenen att invadera, överleva och replikera inne i värden. Virulensfaktorer är avgörande för patogenens virulens, det vill säga dess förmåga att orsaka sjukdom, och varierar mellan olika arter och stammar av mikroorganismer.

Fettbärande polysackarider som är endotoxiner och viktiga gruppspecifika antigen. De kommer ofta från cellväggen på gramnegativa bakterier och framkallar utsöndring av immunglobuliner. Lipopolysackaridmolekylen består av tre delar: lipid A, kärnpolysackarid och O-specifika kedjor (O-antigen). Lipopolysackarider från Escherichia coli används ofta som polyklonala B-cedllsmitogen i laboratorieimmunologi.

Metoder för bestämning av olika typer och stammar av bakterier. De mest använda typningssytemen är bakteriofagtypning och serotypning jämte bakteriocintypning och biotypning.

Den fullständiga arvsmassan i bakteriekromosomen.

Släkte inom familjen Bovidae (oxdjur) med två arter, nämligen Bison bison (amerikansk bisonoxe) och Bison bonasus (europeisk vicent).

Sjukdomar hos tamgetter eller vilda getter tillhörande släktet Capra.

"Får är ett domesticerat djur som tillhör fågel familieskapet, och är känt för sin ullproduktion. De hålls ofta inom jordbruk för att producera ull, kött och skinn."

Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.

The Coombs test is a laboratory method used to detect the presence of antibodies on the surface of red blood cells (RBCs) that can cause agglutination or hemolysis. It is named after Robin Coombs, who developed the test in the 1940s. The test is used in the diagnosis and management of various conditions related to hemolytic anemia, such as autoimmune hemolytic anemia, hemolytic disease of the newborn, and transfusion reactions. There are two types of Coombs tests: direct and indirect. The direct Coombs test detects antibodies already attached to RBCs, while the indirect Coombs test detects antibodies that may be present in the plasma and can bind to RBCs.

Tandemmatriser av måttligt repetitiva (5-50 repetitioner), korta (10-60 baser) DNA-sekvenser spridda genom genomet och ansamlade nära telomererna. Graden av repetition uppgår till två till flera hundra vid varje locus (genplats). Genplatser finns i tusental, men varje plats uppvisar en distinkt repetitionsenhet. Minisatellitupprepningar kallas ofta tandemrepetitionsvariabler.

Suspensionspreparat framställda av försvagade eller avdödade bakterier för förebyggande eller behandling av bakteriella infektionssjukdomar.

I medicinsk kontext, refererar "tumlare" till ett redskap som används under kirurgiska ingrepp för att rengöra och évakuera (ta bort) vätska eller blod från en kropphåla. Det är ofta formad som en slang med en böjlig, utdragen spets som kan nå djupt in i kaviteterna för att avlägsna vätskor och skräp. Tumlare används vanligtvis under operationer i bukhålan, hjärnan och andra kroppscaviteterna för att upprätthålla en rensad och tydlig operationssituation.

Den genetiska massan hos bakterier.