Varje form av kommunikation mellan levande celler i en organism, antingen genom direktkontakt mellan cellerna eller med hjälp av kemiska signalsubstanser, hormoner och cykliskt AMP.
Förbindelser mellan celler som utgör passager för små molekyler och elektrisk ström. Kanalförbindelser beskrevs ursprungligen anatomiskt som områden för närkontakt mellan celler, med ett membranavstånd på 1-2 nm. Förbindelsernas olika egenskaper återspeglas av det antal connexiner, en grupp proteiner, som bildar anslutningarna.
Utbyte av ideer, attityder eller åsikter mellan individer eller grupper.
Direktkontakt mellan en cell och en granncell. I de flesta fall är denna kontaktpunkt för liten för att ses i ljusmikroskop, men de kan synliggöras med hjälp av konventionell eller kryoelektronmikroskopi, som visar att den aktiva cellmembranen, den underliggande cytoplasman och det gemensamma extracellulära utrymmet är högt specialiserade.
Hybridisering av ett nukleinsyraprov med en stor uppsättning oligonukleotidsekvenser, som är fästa vid ett fast (och rutmönstrat) underlag, i syfte att bestämma en sekvens, ta reda på variationer i en gensekvens eller genetiskt uttryck, eller för genmappning.
Bestämning av det mönster av gener som uttrycks vid den genetiska transkriptionen, såväl under specifika förhållanden som i en specifik cell.
I en enkel mening kan 'signalomvandling' inom medicin definieras som processen där celler konverterar inkommande signaler, ofta i form av hormoner, neurotransmittorer eller tillväxtfaktorer, till intracellulära svar genom en kaskad av biokemiska händelser. Detta kan leda till aktivering eller inhibitering av vissa cellulära funktioner och är en central mekanism i cellkommunikationen och regleringen av cellulär homeostas.
En grupp homologa proteiner, som bildar kanaler mellan membraners föreningspunkter. De utgör produkter av en identifierad genfamilj med såväl väl bevarade som mycket divergenta regioner. Variabiliteten bidrar till att ge de intracellulära förbindelserna ett stort antal funktionella egenskaper.
Odling av normala celler eller vävnader i samma kultur som infekterade celler eller vävnader av samma typ.
Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.
Teoretiska modeller som efterliknar förlopp hos biologiska processer eller sjukdomar. För sjukdomsmodeller hos levande djur
Ett släkte små, tvåvingade flugor (bananfluga, fruktfluga) med ungefär 900 kända arter. Inga andra arter av organismer är så väl undersökta i genetiskt och cellbiologiskt hänseende som dessa.
De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten under transkriptions- eller translationsstadierna. Hit hör även genaktivering och geninduktion.
Den fenotyp som en gen eller gener uttrycker genom de processer som kallas gentranskription och gentranslation.
Kemisk eller fysisk signallering mellan djur som innebär att en signal från ett djur påverkar beteendet hos ett annat, som uppfattar signalen.
I medicine refererer "cellinje" til en gruppe af celler med ensartet funktion og opbygning, der samarbejder for at udføre en specifik biologisk proces eller opgave i et levende organisme. Celliner er ofte specialiserede i deres struktur og funktion for at udføre deres rolle effektivt, og de kan findes i alle levende organismer, fra encellet bakterie til komplekse flercellede dyr og planter.
Störningar i talad eller icke-verbal kommunikation, orskade av receptiva eller expressiva språkstörningar, kognitiv funktionsstörning (t ex förståndshandikapp), psykiatriska förhållanden och hörselskador.
Health communication är ett samlingsbegrepp för alla former av kommunikation relaterade till hälsa och hälsovård, inklusive prevention, behandling och forskning. Det kan omfatta allt ifrån patient-läkare-kommunikation till folkhälsoundervisning och social marknadsföring av hälsorelaterade budskap till stora publikgrupper. Health communication har som syfte att förbättra individers och gemenskapers förståelse, kunskaper och handlingar kopplat till hälsa och hälsovård.
Utrustning som underlättar för personer med fysiska eller psykiska handikapp, och som inte kan tala, att kommunicera. Hjälpmedlen omfattar bildskärmar, skrivmaskiner, katodrör, datorer och talsyntesapparater. Hjälpmedlen producerar skrift, konstgjort tal, språktecken, Morsetecken och bilder.
Förmedling av känslor, idéer och attityder människor emellan med andra medel än genom det talade språket.
Sådana faktorer, som t ex skillnader i språkliga, sociala eller kulturella förhållanden, som är till hinder för ett meningsfullt utbyte av idéer mellan individer eller grupper.
Läkare-patientrelationer refererar till den professionella, etiska och samarbetsbaserade relation som etableras mellan en läkare och patient för att främja individuell vård, stöd och behandling av medicinska problem. Denna relation karaktäriseras av tvåvägig kommunikation, respekt, tillit och samtycke, med fokus på patients behov, preferenser och beslut om sin egen vård.
Ett system av datorer, terminaler, skrivare, audio- eller videoapparater, eller telefoner, som är hopkopplade genom någon form av teleutrustning eller kablar, vilket används för informationsutbyte.
Ett radiologiskt informationssystem (RIS) är ett datorsystem som används för att hantera, lagra och kommunicera information relaterad till radiodiagnostiska undersökningar, inklusive patientregistrering, schemaläggning av tillsyn, bild- och rapportrapportering, resultatkommunikation och arkivering. Det stödjer radiologernas arbetsflöde och underlättar samarbete och informationstransfer mellan olika vårdenheter och specialistsystem.
En peptid på 43 kD som ingår i konnexinfamiljen bland de intracellulära ("gap junction") proteinerna. Konnexin 43 är en produkt av alfa-1-konnexingenen. Peptiden isolerades första gången från hjärta hos däggdjur, men den förekommer överallt i kroppen, inklusive hjärnan.
Ett kommunikationssystem på sjukhus är ett integrerat nätverk av teknik, processer och mänskliga interaktioner som möjliggör utbyte av information mellan patienter, personal, avdelningar och system, med syfte att underlätta koordinerad vård, förbättra kliniska beslut och öka patientensäkerheten.
Kommunikation i betydelsen korsbefruktning av idéer, härstammande från två eller fler akademiska discipliner. Ett exempel är det tvärvetenskapliga fältet bioetik, som spänner över de biomedicinska, humanistiska, socialvetenskapliga och juridiska ämnesområdena. Hit räknas även kommunikationsproblem till följd av olikheter i språkbruk inom olika akademiska områden.
Utnyttjande av alla tillgängliga, receptiva och expressiva medel för att uppnå kommunikation med hörselskadade, såsom gester, kroppshållning, ansiktsutryck, röstlägen, formaliserade tal och icke-talsystem och simultankommunikation.