Citrobacter
Citrobacter freundii
Citrobacter rodentium
'Citrobacter rodentium' är en gramnegativ, fakultativt anaerob bakterie som tillhör familjen Enterobacteriaceae och är vanligt förekommande hos möss och råttor. Den orsakar enteritis (tarmsjukdom) hos dessa djur och används som ett modellorganismer för att studera enteropatogena bakteriers patogenes i tarmsystemet hos däggdjur, inklusive människor.
Citrobacter koseri
''Citrobacter koseri'' är en gramnegativ, aerob bakterie som förekommer naturligt i miljöer som jord, vatten och däggdjurs tarmflora. Den kan orsaka opportunistiska infektioner hos människor, särskilt hos immunsupprimerade individer eller vid komplikationer under kirurgiska ingrepp. Infektioner kan drabba olika organsystem, exempelvis urinvägar, blodomloppet och centralnervsystemet, och yttrar sig som sepsis, meningit eller urinvägsinfektion.
Enterobacteriaceaeinfektioner
Escherichia
Ett släkte gramnegativa, fakultativt anaeroba och stavformade bakterier, vars medlemmar finns i det nedre tarmsystemet hos varmblodiga djur. Arterna är antingen icke-patogena eller opportunistiska patogener.
Enterobacteriaceae
Tyrosinfenollyas
Serratia
"Serratia" är ett släkte gramnegativa bakterier inom familjen Enterobacteriaceae, som kan orsaka opportunistiska infektioner hos människor, särskilt hos immunförsvagna individer. De förekommer naturligt i vatten, jord och djur- och människors tarmflora. Serratia marcescens är den mest kliniskt betydelsefulla arten inom släktet och kan orsaka en rad olika infektioner som urinvägsinfektioner, lunginflammation, blodförgiftning och hud- och webbplatsinfektioner. Serratia är ofta resistent mot flera antibiotika, vilket kan göra behandlingen av infektioner svårare.
Betalaktamaser
Betalaktamer är en grupp antibiotika som har en betalaktamring som del av sin kemiska struktur, vilket gör dem effektiva mot bakterier genom att störa deras förmåga att bilda cellväggar. Exempel på betalaktamaser inkluderar penicilliner, cefalosporiner, monobaktamer och carbapenemer.
Cefalosporinas
Ett enzym som katalyserar hydrolys av cefalosporiner. Det produceras av vissa gramnegativa bakterier. Syn. penicillinas, betalaktamas. EC 3.5.2.6.
Enterobacter
Uranföreningar
Mikrobiologisk resistensbestämning
Tester som visar den relativa effekten av olika kemoterapeutiska medel mot specifika mikroorganismer (t ex bakterier, svampar, virus).
Serratiainfektioner
En Serratia-infektion är en infektion orsakad av grampositiva, aeroba stavformade bakterier som tillhör släktet Serratia, med Serratia marcescens som den vanligaste art som orsakar sjukdom hos människor. Infektioner kan drabba olika organsystem, exempelvis urinvägsinfektioner, lunginflammation och blodförgiftning (sepsis), och förekommer ofta hos immunosvaga individer eller som nosokomiala infektioner i sjukhusmiljö.
Proteus
Proteus är ett släkte av gramnegativa, encapsulerade, aeroba stavformiga bakterier som normalt förekommer i miljöer som jord, vatten och däggdjursmatrislor. Proteus spp. är kända för sin förmåga att bilda ugnar (svullnader) på agarplattor och producera enzymet ureas, vilket gör dem användbara i mikrobiologiska identifieringsprotokoll. Proteus inkluderar ett antal patogena arter som kan orsaka infektioner hos djur och människor, särskilt urinvägsinfektioner och blodförgiftning.
Antibakteriella medel
Kemiska substanser som produceras av mikroorganismer och som, i utspädda lösningar, har förmåga att hämma tillväxten hos eller döda andra organismer. Antibiotika vars toxicitet tolereras av värden anv änds som kemoterapeutiska preparat för behandling av infektionssjukdomar hos människor, djur och växter.
Bakterier
Klebsiella
Ett släkte gramnegativa, fakultativt anaeroba, stavformade bakterier som uppträder enskilt eller grupperar sig parvis eller i korta kedjor. Bakterierna förekommer vanligtvis i tarmarna och är opportunistiska patogener som kan ge upphov till bakteriemi, lunginflammation, urinvägsinfektion och flera andra infektionstyper hos människa.
Grovtarm
Cefalosporiner
Kolibakterie
En art gramnegativa, fakultativt anaeroba och stavformade bakterier som normalt förekommer i den nedre delen av tarmkanalen hos varmblodiga djur. Vanligtvis är den inte patogen, men vissa stammar kan ge upphov till diarré och variga infektioner. Syn. E. coli.
Betalaktamer
Betalaktamer är en grupp av antibiotika som har förmågan att binde till och inaktivera penicillin-bindande protein (PBP) hos bakterier, vilket resulterar i att deras cellvägg inte kan bildas korrekt och ledar till celldöd. Exempel på betalaktamantibiotika inkluderar peniciller, cefalosporiner, karbapenemer och monobaktamer.
Enterobacter cloacae
Bakterie-DNA
Deoxiribonukleinsyra (arvsmassa) hos bakterier.
Betalaktamresistens
Betalaktamresistens är ett fenomen där bakterier har utvecklat mekanismer som gör dem resistenta mot antibiotika som innehåller en betalaktamring, till exempel penicilliner och cefalosporiner. Detta sker vanligtvis genom produktion av enzymer som bryter ned dessa läkemedel, såsom beta-laktamas eller karbapenemas. Betalaktamresistens är ett allt mer förekommande problem inom medicinsk mikrobiologi och en betydande utmaning för behandling av infektioner orsakade av resistanta bakteriestammar.