En vanligt förekommande organism i tarmfloran hos barn, och ibland vuxna. Den producerar ett gift som ger upphov till pseudomembranös enterokolit hos patienter som får antibiotikabehandling.
Infektioner orsakade av bakterier av släktet Clostridium.
Ett släkte rörliga eller icke-rörliga, grampositiva bakterier av familjen Bacillaceae. Många arter har identifierats, varav några är patogena. De lever i vatten, jord och i tarmkanalen hos människor o ch djur.
Akut inflammation i tunntarmens och tjocktarmens slemhinnor med åtföljande pseudomembranös plackbildning ovanpå ytliga sår. Tillståndet hänger ofta samman med antibiotikaterapi och implicerar Clostridium difficile.
Giftiga ämnen producerade av bakterier. Toxinerna består huvudsakligen av proteiner med hög molekylvikt och starka antigena egenskaper. Några används som antibiotika och för vaccinframställning, eller för diagnostiska hudtester.
"Ribotyping is a laboratory technique used in molecular biology for identifying and analyzing subtypes of bacteria based on the specific pattern of ribosomal RNA (rRNA) genes, which are highly conserved among different bacterial species."
Enterotoxin är ett typ av toxin som produceras av vissa bakterier och orsakar skada på enterocyterna, de celler som lining epitel i tarmen. Detta kan leda till diarré och andra symtom relaterade till mag-tarmsjukdomar. Ett exempel på en bakterie som producerar ett enterotoxin är Staphylococcus aureus, som producerar toxinet stafylokockenterotoxin (SEB). Detta toxin verkar genom att aktivera G-proteinkopplade receptorer på enterocyterna, vilket leder till en ökning av intracellulärt cAMP och calciumjoner, vilket i sin tur orsakar sekretion av vatten och elektrolyter i tarmen. Andra exempel på bakterier som kan producera enterotoxiner inkluderar Vibrio cholerae, som producerar choleratoxin, och Escherichia coli, som kan producera ett fl
Avföring, även känd som feces eller stolet, är den ultimata restprodukten efter att kroppen har bearbetat och absorberat näringsämnen från föda. Det består av vatten, icke-absorberade kolhydrater, proteiner, fett, slaggprodukter, bakterier och cellulärt material. Avföring är en naturlig och nödvändig utsöndring för att maintaINta en hälsosam tarmfunktion och balans i kroppen.
Den bakterie som orsakar botulism i människor, vildänder och andra vattenlevande fåglar. Den är även ansvarig för vissa typer av foderförgiftning hos hästar och kor. Bakterien producerar ett starkt ex otoxin, som är motståndskraftigt mot proteolytisk nedbrytning.
Onormalt lös eller onormalt frekvent avföring.
En cytotoxin är ett toxin som verkar skadligt eller dödligt på celler. Cytotoxiner produceras ofta av vissa mikroorganismer, såsom bakterier och virus, och kan orsaka celldöd eller celldamage genom att störa cellmembranet, inhibera protein syntes eller orsaka oxidativ stress. Exempel på cytotoxiner inkluderar botulinumtoxin från Clostridium botulinum och shiga toxin från certaina Escherichia coli-stammar.
Proteiner förekommande hos någon bakterieart.
Ett nitroimidazol för behandling av amöbainfektioner, vaginit, trichomonasinfektioner, giardiasis, treponemainfektioner och infektioner med anaeroba bakterier. Medlet har även varit på tal som strålningssensibiliserande ämne för hypoxiska celler. Det antas på goda grunder ha karcinogena effekter.
Smitta som sprids inom en sjukvårdsinrättning. Syn. sjukhusinfektion; nosokomial infektion.
Kemiska substanser som produceras av mikroorganismer och som, i utspädda lösningar, har förmåga att hämma tillväxten hos eller döda andra organismer. Antibiotika vars toxicitet tolereras av värden anv änds som kemoterapeutiska preparat för behandling av infektionssjukdomar hos människor, djur och växter.
"Bakteriella sporer är resistanta, dormanta strukturer som produceras av vissa bacteriesläkten under stressande förhållanden. De fungerar som överlevnadsmechanismer och kan klara extrema temperaturer, UV-strålning och desinfektionsmedel."
Vancomycin är ett starkt antibiotikum som används för behandling av allvarliga infektioner orsakade av grampositiva bakterier, särskilt sådana som är resistenta mot andra typer av antibiotika. Det är vanligtvis administrerat intravenöst och agerar genom att inhibera bildningen av bakteriens cellvägg. Vancomycin används ofta för behandling av infektioner orsakade av methicillin-resistenta Staphylococcus aureus (MRSA) och vancomycin-resistanta enterokocker (VRE).
En art grampositiva bakterier i familjen Clostridiaceae som finns i tarmar och jord.
En art grampositiva bakterier i familjen Clostridiaceae som utnyttjas för industriell framställning av lösningsmedel.
Renat antiserum från djur (oftast hästar) som immuniserats genom toxin- eller toxoidinjektioner. Antitoxinet ges för passiv immunisering mot specifika bakteriella toxiner, som t ex botulinum-, tetanus - eller difteritoxin.
Orsaken till stelkramp (tetanus) hos människor och husdjur. Bakterien är vanligt förekommande i tarmkanalen hos människor och hästar, och i jord. Dess kraftigt verkande exotoxin utgörs av två komponen ter, ett nervgift och ett hemolytiskt toxin.
Ett antibakteriellt medel, som utgörs av en halvsyntetisk analag till linkomycin.
En art grampositiva, termofila och cellulosalösande bakterier i familjen Clostridaceae. Bakterierna bryter ned och fermenterar cellobios och cellulosa till etanol i sina cellulosomer.
Gifter producerade av Clostridium botulinum. Det finns minst sju olika ämnen, av vilka de flesta är proteiner. De har neurotoxiska, enterotoxiska och hemotoxiska egenskaper, är immunogena och omfattar de starkaste gifter man känner till. Det vanligaste blockerar frigörande av acetylkolin vid de kolinerga synapserna.
En blindtarm (cecum) är den del av tjocktarmen där den viker av från tunntarmen. Det är här den så kallade appendixen också finns. Blindtarmen har inga specifika funktioner annat än att vara en plats där bakterier kan bryta ned delar av maten innan den fortsätter in i tjocktarmen.
Bakteriologiska tekniker är metoder och procedurer som används för att isolera, identifiera, klassificera och studera bakterier i ett laboratoriemiljö. Detta inkluderar tekniker såsom kulturell metod, mikroskopi, biokemiska tester, genetisk analys och automatiserade identifikationssystem. Syftet med bakteriologiska tekniker är att förstå bakteriers egenskaper, beteende och roll i olika sammanhang, till exempel inom medicin, miljö och industri.
En polymerase chain reaction (PCR) är en laboratorieteknik som verkar genom att kopiera en specifik DNA-sekvens i ett exponentiellt tempo, vilket möjliggör detaljerad analys av mycket små mängder av ursprungligt DNA. PCR utförs genom att upprepade gånger höja temperaturen och sänka den igen, vilket låter enzymet polymeras skapa kopior av DNA-sekvensen med hjälp av två specifika primers. Detta möjliggör identifiering och analys av specifika DNA-sekvenser i forskning, diagnostik och forensiska tillämpningar.
ADP-ribosyltransferaser (ADPRT) är ett enzym som överför en ADP-ribosylgrupp från molekylen NAD+ till ett proteinmolekyl, vanligtvis ett annat enzym. Denna posttranslatoriska modifiering kan påverka en mängd olika cellulära processer, inklusive DNA-reparation, epigenetisk reglering och apoptos (programmerad celldöd). Dysfunktion i ADPRT har visats vara involverat i flera sjukdomar, inklusive cancer och neurodegenerativa tillstånd.
Deoxiribonukleinsyra (arvsmassa) hos bakterier.
Metoder för bestämning av olika typer och stammar av bakterier. De mest använda typningssytemen är bakteriofagtypning och serotypning jämte bakteriocintypning och biotypning.
"Blindtarmssjukdomar" refererar till en grupp med medicinska tillstånd som drabbar blindtarmen, också känd som caecum eller kolon ascendens. Detta kan inkludera inflammation (exempelvis appendicitis), infektion (exempelvis tyfoidfeber), obstruktion (exempelvis av en tumör) och andra patologiska tillstånd. Sammanfattningsvis betyder "Blindtarmssjukdomar" sjukdomar eller störningar i blindtarmen.
Inflammation i tarmkanalen. Syn. enterit.
Bakterier som kan överleva utan närvaro av syre.
Typarten för släktet Clostridium, en grampositiv bakterie i familjen Clostridiaceae. Den utnyttjas som probiotikakälla.
Ett släkte (hamster) av familjen Muridae med tre arter. De husdjursstammar som finns nu kommer från individer som hämtades från Syrien. De används i stor omfattning i biomedicinsk forskning.
Tester som visar den relativa effekten av olika kemoterapeutiska medel mot specifika mikroorganismer (t ex bakterier, svampar, virus).
Varje flytande eller fast preparat som är specifikt avsett för odling, lagring eller transport av mikroorganismer eller andra sorters celler. Olika typer av media, såsom differentierande substrat, selektiva substrat, testsubstrat och definierade substrat, tillåter odling av bestämda mikroorganismer och celltyper. Fasta medier erhålls genom tillsats av agar eller gelatin till flytande substrat.
Derivat av kapronsyra.
En medicinsk definition av "toxoid" är:
Djur som ej är smittade av främmande organismer.
Bakteriers förmåga att motstå eller utveckla tolerans för kemoterapeutiska preparat och antibiotika. Denna resistens kan förvärvas genom genmutationer eller främmande DNA vid plasmidöverföring (R-faktorer).
"Ett djursjukhus är en specialiserad hälso- och sjukvårdsfacilitet för djur, som erbjuder diagnostiska tjänster, behandlingar och vård av sjuka, skadade eller födande djur av olika arter. Det drivs vanligen av veterinärmedicinsk personal med specialistutbildning och är utrustat med avancerad medicinsk teknik och faciliteter för att hantera komplexa medicinska fall."
Azaföringar är en typ av organiska föreningar som innehåller en azidgrupp (-N3) som är substituerad vid ett kolatom i en aromatisk ring, vanligtvis i en fenylring. Dessa föreningar är kända för sin reaktivitet och används ofta inom organisk syntes som diazoövergångsmetaller eller för att generera andra reaktiva intermediärer som karbenoider.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
'Clostridium septicum' är en gram-positiv, sporbildande, anaerob bakterie som kan orsaka allvarliga infektioner hos människor, särskilt hos immunsupprimerade individer. Den kan vara en del av den normala bakteriefloran i djurs och människors tarmar, men kan orsaka infektion när den sprids till blodomloppet eller andra vävnader i kroppen. Infektioner med 'Clostridium septicum' kan leda till allvarliga komplikationer som sepsis, myositis och nekrotiserande fasciit.
En grupp bredspektrumantibiotika som framställs ur strålsvampar.
Plötslig ökning i en sjukdoms incidens. Hit räknas även epidemier.
Den del av matsmältningsapparaten som sträcker sig från magen till ändtarmskanalen. Den omfattar tjocktarmen och tunntarmen.
Inflammation i tarmslemhinnorna. Syn. enterokolit.
Ett enzym som katalyserar omvandlingen av L-glutamat och vatten till 2-oxoglutarat och NH3 under närvaro av NAD+. EC 1.4.1.2.
Vanligtvis avses matsmältningssystemet från munnen till ändtarmsöppningen, men inte de anslutna körtelorganen (lever, gallvägar, bukspottkörtel).
Allmän benämning på medlemmarna av en underfamilj av Muridae. Fyra vanliga släkten är Cricetus, Cricetulus, Mesocricetus och Phodopus.
En grupp fenoler, vilka utvinns ur talltjära.
En art grampositiva bakterier i familjen Clostridiaceae med förmåga att producera lösningsmedel. De finns i jord, infekterade sår, jäsande oliver och skämt godis.
Rifamyciner är en grupp av antibiotika som hämmar bakteriens förmåga att producera proteiner, genom att binda till och inhibera RNA-polymerasenzymet. Detta leder till att bakteriernas tillväxt hämjs eller stoppas, vilket gör att de inte kan orsaka infektioner. Rifamyciner används vanligen för behandling av olika typer av infektioner som orsakas av grampositiva bakterier, inklusive stafylokocker och mykobakterier (som exempelvis Mycobacterium tuberculosis, orsaken till tuberkulos). Exempel på antibiotika som tillhör gruppen rifamyciner är rifampicin, rifabutin och rifapentin.
"Sensitivitet och specificitet är två viktiga begrepp inom diagnostisk medicin, där sensitivitet definieras som sannolikheten för ett positivt testresultat bland de individer som har sjukdomen, medan specificitet definieras som sannolikheten för ett negativt testresultat bland de individer som inte har sjukdomen."
Den vanligaste orsaken till kallbrand. Många distinkta typer kan särskiljas utifrån distributionen av tolv olika toxiner.
En sjukdom orsakad av kraftiga neurotoxiner av protein producerade av Clostridium botulinum, vilka stör det presynaptiska frisättandet av acetylkolin vid nerv-muskelförbindelsen. Kliniska tecken är bu ksmärta, kräkningar, akut förlamning (också andningsförlamning), dimsyn och dubbelseende. Botulism kan delas in i flera typer (t ex matförgiftning, barnbotulism, sårbotulism m fl).
Rho GTP-bindande proteiner är en familj av små G-proteiner som fungerar som molekylära switche inom cellen, cycling mellan en aktiverad, GTP-bundet form och en inaktiverad, GDP-bundet form. De spelar en viktig roll i regulationen av cytoskelettet och cellens rörelser, såsom celldivision, cellmigration och cytokeinesis. Rho GTP-proteiner aktiveras av upstream-signaltransduktionsvägar och fungerar sedan som effektorer för att påverka cellytan och cytoskelettet genom att interagera med andra proteiner, till exempel kinaser och effektorer av actin.
Probiotika är levande mikroorganismer, som vanligtvis tillhör gruppen bakterier, som tas in i kroppen med syfte att förbättra och balansera den normalt förekommande mikrofloran i tarmen. Dessa mikroorganismer bidrar ofta till en förbättrad digestion, stärker immunförsvaret och kan hjälpa till att förhindra eller behandla vissa sjukdomstillstånd, som till exempel diarré orsakad av antibiotika. Probiotika finns vanligtvis i fermenterade livsmedel som yoghurt och ost, men de kan också tas som kosttillskott i form av tabletter, kapslar eller droppar.
Inrättningar med en organisation av medicinsk personal som ger patienter sjukvård.
Ett släkte gramnegativa kulbakterier (kockoida bakterier), bestående av organismer som ingår i tarmkanalens normalflora, och som kan ge upphov till varierande grader av hemolys. Dessa räknades tidigare till Streptococcus, men har nu fått status som eget släkte.
Vetenskapen om de mikroorganismer som lever i olika miljöer omkring oss (i luft, jord, vatten osv) och deras eventuella patogena egenskaper i förhållande till andra organismer, inklusive människor.
Räkning av antalet livsdugliga, isolerade bakterier, arkeceller eller svampceller eller -sporer på ett fast odlingsmedium. Varje koloni (dvs kolonibildande enhet) representerar avkomman av en enda inympad cell. Metoden används rutinmässigt av miljömikrobiologer för att bestämma antalet organismer i luft, föda och vatten, av kliniker för att mäta den mikrobiella belastningen på patienter, och vid antibiotikatestning.
En flerstegsprocess som omfattar DNA-kloning, mappning, subkloning, sekvensering och analys av data.
Tenuazonsyra är ett mycotoxin som produceras av vissa grynsvampar, särskilt i grönsaker och spannmål. Det kan orsaka allvarliga hälsoeffekter, inklusive skada på levern och nervsystemet, vid långvarig eller akut exponering.
Passiva agglutinationstester, i vilka antigen adsorberas på latexpartiklar som klumpar ihop sig i närvaro av mot antigenet specifika antikroppar.
De processer genom vilka cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten hos bakterier.
Streptogramin B refererar till en typ av antibiotika som är aktiv mot grampositiva bakterier, inklusive många som är resistenta mot andra antibiotika. Streptograminer är en kombination av två olika typer av molekyler, A och B, som tillsammans verkar synergistiskt för att störa bakteriens protein syntes. Streptogramin B är en cyklic polypeptid med ett macrocycliskt lacton ring. Det binder till 23S rRNA i bakteriens ribosom och stör dess förmåga att syntetisera proteiner, vilket leder till bakteriedödning. Streptogramin B används vanligtvis tillsammans med streptogramin A i behandlingen av allvarliga infektioner orsakade av multiresistenta stafylokocker och enterokocker.
Den genetiska massan hos bakterier.
"Molecular epidemiology" är ett område inom epidemiologi som studerar sambandet mellan biologiska och molekylära faktorer, såsom gener, proteiner eller andra molekyler, och sjukdomar eller hälsa i populationer. Det gör detta genom att använda sig av molekylärbiologiska metoder, till exempel genetisk analys, för att undersöka hur dessa faktorer påverkar individers risk att drabbas av en viss sjukdom eller reaktion på en viss exponering. Målet är att få ett djupare förståelse för de underliggande mekanismerna bakom sjukdomar och hälsa, vilket kan användas för att utveckla mer effektiva preventions- och behandlingsstrategier.
Molekylärbiologiska metoder som används för diagnos av sjukdomar. Hit hör tekniker som "in situ-hybridisering" av kromosomer för cytogenetisk analys, DNA-mikromatrisanalys av genuttrycksmönster vid sjukdomstillstånd, identifiering av patogena organismer genom analys av artspecifika DNA-sekvenser, samt påvisande av mutationer med polymeraskedjereaktion (PCR).
Undertyp av Clostridium botulinum som producerar botulinumtoxin typ A, ett nervgift för människor och djur.
Preparat med förmåga att döda infektiösa agens eller hindra dem från att orsaka infektion.
"Bacterial load" refererar till det totala antalet bakterier som är närvarande inom ett visst volymområde eller vävnad i en viss individ. Det kan också kallas "bacterial burden". I medicinsk kontext används denna term ofta för att beskriva infektionsgraden hos en patient och hur mycket bakterier som behöver behandlas med antibiotika eller andra terapeutiska metoder.
"Infektionskontroll" är ett samlingsbegrepp inom medicinen som handlar om att förebygga och begränsa spridning av infektioner, ofta inom en vårdkontext. Det kan involvera åtgärder på individnivå såsom händesarbet sterilitet och personlig hygien, samt kollektiva åtgärder som vaccinationsprogram, miljörening och isoleringsförfaranden för smittsjuka patienter. Syftet är att skydda både patienter och personal från överföring av infektionssjukdomar.
'Sjukdomsalstrande förmåga' refererar till en individuals predisposition att utveckla en viss sjukdom, orsakad av en kombination av genetiska, epigenetiska och miljömässiga faktorer, som ökar risken jämfört med den genomsnittliga populationen.
"Bacterial Shedding" refererer til den proces hvor et inficerede individ, enten menneske eller dyr, frisætter bakterier i deres omgivelser gennem fysisk kontakt, udsekretioner eller ekskrementer. Dette er særligt relevant for patogener bakterier, som kan medføre infektioner hos andre individer, der enten kommer i direkte kontakt med de frisatte bakterier eller med miljøet, hvor bakterierne overlever.
Inflammation i ileum (tunntarmens sista del) och ileocekalklaffen.
Den nedersta och smalaste delen av tunntarmen, mellan jejunum (tunntarmens övre del) och ileocekalklaffen överst i tjocktarmen.
En art grampositiva bakterier i familjen Clostridiaceae. Det är en cellulosalösande, mesofil (med optimal tillväxttemperratur mellan 25 och 40 gr C) art som isolerats från förmultnande gräs.
Infektionsstadium, i vilket den smittade bär på smittämne utan att uppvisa infektionssymtom. Den smittsamma organismen måste vara överföringsbar till annan mottaglig värd.
I en enkel medicinsk definition är ett profag prosjektet eller en del av ett bakteriechromosoms DNA som inte är del av den genetiska koden för bakteriens eget protein, utan istället kapslar in virus-liknande gener. När profagen induceras kan detta resultera i produktion och frisättning av viruslika partiklar, även kallade bakteriofager, som kan infektera andra bakterier. Detta är en del av bakteriens överlevnadsmekanism där den kan använda profagen för att ta över andra bakteriers DNA och öka sin egen fitness.
I en enkel medicinsk definition kan "recurrence" definieras som återkomsten av en sjukdom eller ett symptom efter en period av förbättring eller remission. Detta innebär att en patient som tidigare diagnosticerats med och behandlats för en viss sjukdom kan uppleva en återförekomst av samma sjukdom eller symptom, även om de previöst hade visat på förbättring. Recurrens bör inte förväxlas med reaktivation, som är användbar inom infektionssjukdomar och avser en återupplivning av en latent infektion.
"Vero-celler" är en typ av immortaliserade celllinjer som används inom biomedicinsk forskning. De är avledda från tarmepitelceller hos det afrikanska gröna mangustemonstret (Cercopithecus aethiops) och har kapaciteten att dela sig oändligt många gånger i kultivering. Vero-celler är ett vanligt val inom cellbiologi och virologi på grund av deras stora potential till celldelning, stabilitet och deras sårbarhet för flera olika virusstammar. De används ofta som värdceller för att odla och studera virus, såsom viruset som orsakar COVID-19 (SARS-CoV-2), eftersom de tillåter effektiv replikation av dessa patogener.
Tarmarnas invändiga beklädnad, bestående av ett inre epitelskikt, en mellanliggande lamina propria och en yttre muskelslemhinna. I tunntarmen kännetecknas slemhinnan av en rad veck och ett överflöd av absorberande celler (enterocyter) med mikrovilli (ytludd).
Tarmsegmentet mellan blindtarmen och ändtarmen. Det omfattar en uppåtstigande, en tvärgående, en nedåtgående och en slingrande del.
En art grampositiva, ceullulosalösande bakterier i familjen Clostridiaceae. Bakterien producerar cellulosomer, vilka är verksamma vid nedbrytning av växters cellväggar.
En art grampositiva bakterier i familjen Clostridiaceae som isolerats från smittade nörkreatur, får och andra djur. Bakterierna orsakar frasbrand hos nötkreatur och får och överförs via jordburna sporer.
Humana tarmadenokarcinomceller med förmåga att uttrycka differentieringsegenskaper typiska för mogna tarmceller, så som enterocyter och slemhinneceller. Dessa celler är värdefulla redskap för in vitro-studier rörande funktion och differentiering hos tarmceller.
Kvinolineringar (kinoliner) är en grupp antibiotika som är verksamma mot både gram-positiva och gram-negativa bakterier, inklusive många som är resistenta mot andra typer av antibiotika. De fungerar genom att hämma bakteriens förmåga att producera viktiga proteiner, vilket stoppar dess tillväxt och reproduktion. Kvinolineringar används vanligen för behandling av infektioner i andningssystemet, urinvägsinfektioner och hud- och webbinfektioner. Exempel på kvinolineringar inkluderar ciprofloxacin, ofloxacin och levofloxacin.
Specifika eller ospecifika inflammationer i tjocktarmen. Syn. kolit.
En grupp kinoloner med åtminstone en fluoratom och en piperazinylgrupp i molekylen.