Cottontail rabbit papillomavirus (CRPV) is a type of virus that belongs to the Papillomaviridae family and is known to cause papillomas or warts in cottontail rabbits. This virus typically infects the skin and mucous membranes of the host, leading to the development of benign tumors. CRPV has also been used as a model system to study the mechanisms of papillomavirus-induced carcinogenesis due to its ability to induce malignant conversion of infected cells under certain conditions. However, it is important to note that CRPV does not infect humans and is not associated with any human diseases.
I en enkel medicinsk definition, är ett papillom (singular) eller papillomer (plural) abnorma vävnadsformationer som ofta ser ut som små, köttiga polypper eller utväxter. De uppstår när det cellska växten i en viss area av kroppen ökar och bildar en exogenu (yttre) eller endogen (inre) tumör. Papillomer kan vara godartade (icke-cancerösa) eller maligna (cancerösa), beroende på vilken typ av celler de utvecklas ifrån och hur snabbt de växer.
En Papillomvirusinfektion är en infektionssjukdom orsakad av human papillomavirus (HPV), ett dubbelt strangat DNA-virus som smittar genom direkt kontakt, ofta genitalt, och kan leda till olika typer av hud- eller slemhinneslesionsbildningar som exempelvis vanliga vårtor, plantara vårtor, åländska vårtor och livmoderhalscancer beroende på vilken HPV-typ det är fråga om.
Djurarten Oryctolagus cuniculus, av familjen Leporidae och ordningen Lagomorpha. Kaniner föds i hålor, utan päls, och med slutna ögon och öron. Kaniner har 22 kromosompar, medan harar har 24.
En tumörvirusinfektion är en infektion med ett virus som kan orsaka onormal celltillväxt och bildning av tumörer eller cancer i värden. Tumörvirusen integrerar sitt genetiska material i värdcellens DNA, vilket kan leda till oreglerad celldelning och slutligen cancer. Exempel på sådana tumörvirus inkluderar humant papillomavirus (HPV), hepatitis B-virus (HBV) och Epstein-Barr virus (EBV).
"Vårtor är små, hårda knölar som bildas under huden när deadfet (död hudceller, fett och protein) ansamlas i speciella säckar kända som hårfolikeln."
Onkogenproteiner av viral orgin är proteiner kodade av onkogener som initialt varit en del av virusgenomet. När sådana virus infectar värddjuret kan de integrera sitt genom med värddjurscellernas DNA, vilket i vissa fall kan leda till att cellens kontrollsystem för celldelning och apoptos påverkas. Detta kan i sin tur öka risken för onkogenesis, dvs. den process där normala celler transformeras till cancerceller. Ibland kan virus onkogener även överföras till värddjurets genetiska material och därmed bidra till utvecklingen av cancer hos värddjuret. Ett exempel på ett sådant onkovirus är humant papillomavirus (HPV), som kan orsaka livmoderhalscancer hos människor.
Papillomaviridae är en familj av små, dubbelsträngade DNA-virus som infekterar däggdjursceller och kan orsaka olika typer av godartade tillväxtsjukdomar, så kallade papillomer eller vårtor. Det finns över 200 kända humana papillomavirus (HPV) som kan variera i sin patogenicitet och orsaka en bred skala av sjukdomar, från ofarliga till cancerframkallande. HPV-infektioner är särskilt förknippade med anogenitala cancersjukdomar, såsom livmodercancer och analcancer, samt hals- och svalgcancer. Vissa typer av HPV kan också orsaka vanliga vårtor på huden eller slemhinnor.
En papillomvirusvaccin är ett immunprofilaktiskt vaccin som utvecklats för att förhindra infektioner med vissa typer av humana papillomvirus (HPV), som kan orsaka anogenitala kanncersammandraget, halscancer och genitala warvor. Vaccinet fungerar genom att stimulera produktionen av antikroppar mot de virusproteiner som finns i vaccinet, vilket ger immunitet mot infektion med de HPV-stammar som vaccinet är riktat mot. De två huvudtyperna av papillomvirusvaccin som är tillgängliga idag är bivalent (Cervarix), kvadrivalent (Gardasil) och nonavalent (Gardasil 9), vilka ger skydd mot 2, 4 respektive 9 HPV-stammar. Vaccinet ges vanligen i två doser med ett mellanrum på sex månader till flickor och pojkar mellan 10 och 14 års åld
En medicinsk definition av "virusvaccin" är:
"Virala structurproteiner" är proteiner som utgör den strukturella skal eller kapsiden runt ett virus. Dessa proteiner är nödvändiga för att virus ska kunna invadera och infektera värdkällen, och de hjälper till att skydda virala genetiska material under överföring och infektion. Virala structurproteiner kan variera mycket mellan olika virusstammar och kan ha en rad olika funktioner, inklusive bindning till värdceller, penetrering av cellmembran och sammansättning av den virala partikeln.
Deoxiribonukleinsyra som utgör arvsmassan hos virus.
Arvsmassan hos virus, som hos alla DNA- och vissa RNA-virus består av en enda nukleinsyramolekyl, och hos några RNA-virus av flera separata RNA-bitar.
"Virusproteiner" refererer til proteiner som produceres af et virus for å fullføre sin infeksjonsprosess og reproducerer seg i værtsorganismen. Disse proteinet kan ha ulike funksjoner, såsom å binde til værtscellene for å fremme infeksjonen, å beskytte virusgenomet under overføringen mellom værter eller å hjelpe med replikasjonen av viruset.
Antigenkodande bitar av rekombinant DNA,som ges som vaccin för förebyggande eller behandling av infektionssjukdom. Värdcellerna tar upp DNA:t, uttrycker antigenet och presenterar det för immunsystemet på ett sätt som liknar förloppet vid en naturlig infektion. Därmed framkallas ett humoralt och cellulärt immunsvar mot det producerade antigenet. Det rekombinanta DNA:t (DNA-vektorn) kallas naket DNA eftersom inga komplexa föreningar eller bärare behövs; plasmiden injiceras med saltlösning eller annan buffer.
En ordning små däggdjur, omfattande två familjer, Ochotonidae (pipharar) och Leporidae (kaniner och harar). Kroppslängden varierar mellan 125 mm och 750 mm. Harar och kaniner har långa öron och kort svans, medan pipharar har korta, breda öron och saknar svans. Kaniner föds nakna och med slutna ögon och öron. Harar föds med päls och öppna ögon och öron. De är alla växtätare.
Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
Papillomavirus 1
Släktet Lepus, familjen Leporidae, ordningen Lagomorpha. Harar föds ovan mark, med päls och öppna ögon och öron. Harar har 24 kromosompar.
Papillomavirus E7-proteiner är proteiner kodade av E7-genen hos papillomvirus, som är en typ av smittsam DNA- virus som kan orsaka olika typer av cancersjukdomar, till exempel livmoderhalscancer. E7-proteinet interagerar med cellcykeln och kan påverka celldifferentiering och apoptos (programmerad celldöd). Detta gör att viruset kan fortleva i infekterade celler och ökar risken för onkogen transformation, det vill säga att cellen blir cancerscell.
Bovine Papillomavirus 1 (BPV1) är ett små, dubbelt strukturerat DNA- virus som primärt infekterar hud och slemhinnor hos nötkreatur. Viruset orsakar benigna tillväxten av vävnad, så kallade papillom, på dräktiga kor och unga nötkreaturs hud och slemhinnor. BPV1 är inte känd för att orsaka sjukdom hos människor.