Ett smärtstillande preparat med blandade, narkotiska agonist-antagonistegenskaper.

Specifika ställen eller molekylstrukturer på cellmembran eller i celler som fencyklidinreceptorer reagerar med eller binder till för att hos cellen framkalla ett specifikt svar på fencyklidin (PCP; 1-(1-fenylcyklohexyl)piperidin). Studier har visat att det finns flera receptorställen för PCP. Dessa är bindningstället för PCP/sigma, som binder såväl PCP som psykotomimetiska opiater, men inte vissa antipsykosmedel, och PCP-bindningsstället, som selektivt binder PCP-analoger.

En smärtstillande opioid med verkan liknande morfinets.

Nalorfine är ett opiatantagonistmedel som primärt används för att blockera och reversa effekterna av opiater, inklusive smärtlindring, andningsdepression och eufori. Det agerar genom att konkurrera med opioidreceptorerna i hjärnan och kroppen, vilket förhindrar att opiatmedlen binder till dem och utövar sin verkan. Nalorfine har också en viss agonistverkan på kappa-opioidreceptorer, vilket kan orsaka dissociativa effekter som yttrar sig i form av förvirring, desorientering och hallucinationer. Det används ibland akut för att behandla opiatöverdos och är tillgängligt under varumärkesnamnet Nalone.

Pentazocin är ett syntetiskt smärtstillande preparat som tillhör opioidgruppen. Det används främst för att behandla moderat till stark smärta och har både agonist- och antagonistiska egenskaper, vilket betyder att det kan både verka stimulerande och blockerande på opioidreceptorer i centrala nervsystemet. Pentazocin är inte lika potent som morfin eller fentanyl, men kan ändå vara effektivt för smärtlindring vid rätt dosering. Preparatet kan orsaka biverkningar såsom yrsel, svimningskänslor, illamående och andningsdepression.