Zinkfosfatcement är ett biokompatibelt cementmaterial som sätts upp genom en exotherm reaction när zinkoxid och monokalciumfosfat blandas tillsammans. Det resulterande materialet är poröst, har god mekanisk styrka och kan användas inom ortopedisk och tandläkemedicin som en fyllnings- eller kärnmaterial i ben- och ledrekonstruktioner.

Som svar på ditt begäranje om en medicinsk definition av "Silikatcement" har jag inte kunnat hitta någon relevant medicinsk betydelse för detta begrepp. Silikatcement används vanligtvis inom bygg- och konstruktionsbranschen, där det är en typ av cement som framställs på basis av kalciumsilikater. Det används ofta i speciella tillämpningar såsom vatten- och korrosionsbeständiga betongkonstruktioner.

"Dental cement" är ett samlingsbegrepp för olika typer av material som används för att fästa, skapa eller reparera tänder och tandproteser inom stomatologin. Dessa cement kan vara av organiska eller anorganiska typ, och de kan vara permanenta eller temporära beroende på deras användningsområde. Exempel på dental cement är glasjonomer, zinkoxid-eugenol-cement och kompositcement.

Bindemedel som används för att fästa proteser till ben eller limma ben till ben vid svåra frakturer. Syntetiska hartser är vanliga. En blandning av monokalciumfosfat, monohydrat, alfatrikalciumfosfat, kalciumkarbonat och natriumfosfatlösning är också ett användbart lim.

Det totala utbudet av tjänster för diagnos, förebyggande och behandling av tandsjukdomar eller tandskador.

I en enkel mening kan 'Hartscement' definieras som ett medicinskt preparat som används för att stoppa blödningar och underlätta läkningen av sår eller sår i tarmen. Det består av en blandning av celulosa, kaolin och andra ingredienser som formar en geléartad massa när den kommer i kontakt med vätska. Denna massa hjälper till att stänga av blodflödet och skapa ett skyddande lager runt sårvävnaden.

En polymer som erhålls genom att polyakrylsyra får reagera med ett särskilt anjonläckande glas (aluminiumsilikat). Det erhållna cementet är hårdare och mer hållfast än andra typer, eftersom de ämnen som utgör polymerbasen inte lakas ur.

Utbildning inom odontologi i allmänhet.

"Tandläkarhögskolor är högre utbildningsinstitutioner som erbjuder akademisk och klinisk undervisning för att producera tandspecialister, såsom tandläkare och ortodontister, genom att ge dem kunskaper och färdigheter inom odontologi och muntida medicin."

En individ som är i läroprocessen för att bli tandläkare, vanligtvis genom att studera odontologi på universitetsnivå.

Lokalt angrepp på tandytan, vilket inleds med urkalkning av emaljen, fortsätter med enzymatisk nedbrytning av organiska strukturer och slutar med att det bildas hålrum. Om inte angreppet hejdas kan urholkningen tränga igenom emaljen och tandbenet tills pulpan nås. De tre vanligaste teorierna om uppkomsten av karies är att syra från bakterier leder till urkalkning; att mikroorganismer bryter ned emaljprotein; eller att keratolytiska mikroorganismer producerar kelater som leder till urkalkning.

Polykarboxylatcement är ett typ av cementbaserat material som används inom tandläkekirurgi och ortopedisk kirurgi. Det består av en blandning av polykarboxylatpolymer, trikalciumfosfat och fyllarmaterial. Polykarboxylatcementen har egenskaper som gör den speciellt lämplig för att användas i kombination med biologiskt material, såsom ben, eftersom den är bioaktiv, bildar starka kemiska bindningar till mineraler och inte utsöndrar några toxiska ämnen. Den kan användas för att fästa in implantat, reparera benbrott eller skapa benförstärkande konstruktioner.

Tandvårdsåtgärder för patienter med kronisk sjukdom, så som kroniska hjärt-/kärlsjukdomar, endokrina sjukdomar, blodsjukdomar, immundefekter, tumörsjukdomar och njursjukdomar. Hit hör inte tandvård för utvecklingsstörda eller fysiskt handikappade, vilken beskrivs som "handikapptandvård".

Rikligt kärl- och nervförsett bindväv av mesodermalt ursprung i tandens centrala hålighet, omgivet av dentin och av betydelse för tandens utveckling, näringstillförsel, känsel och skydd.

Tandvård anpassad till de speciella behoven hos barn, inklusive åtgärder för förebyggande av tandsjukdomar och handledning i tandhygien. Häri ingår även specialistvård.

Inrättningar eller mottagningar för patienter i behov av tandvård.

I Sverige: tandvårdspersonal med särskild högskoleutbildning (80/120 p) och legitimation, vars yrkesbehörighet regleras i lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Legitimerad tandhygienist är behörig att arbeta inom offentlig tandvård (allmän-, specialist- och sjukhustandvård), privat tandvård eller i egen regi.

Provning av material och hjälpmedel, särskilt sådana som används till proteser och implantat, suturer, adhesiva preparat osv, för deras hårdhet, styrka, hållfasthet, säkerhet, effektivitet och biokompatibilitet.

Avdelning för tandläkarutbildning vid universitet eller högskola, eller den personal med högre akademisk utbildning som ansvarar för avdelningen.

Polymethylmethacrylate (PMMA) är ett syntetiskt, termoplastiskt material som används inom olika områden inom medicinen, såsom ortopedisk kirurgi och tandvård. I en mening kan PMMA definieras som:

Tandvård för känslomässigt, mentalt eller fysiskt handikappade patienter. Termen omfattar inte tandvård för kroniskt sjuka.

Tandvårdsrädsla, eller odontophobia, är en irrationell och bestående rädsla för tandvård som kan leda till undvikande av nödvändig dentalbehandling och därmed orsaka negativa konsekvenser för den drabbades muntliga hälsa och välbefinnande.

Försäkring som täcker kostnader för tandvård.

En kategori av tandvårdspersonal i USA.

Tjänster avsedda att främja, upprätthålla och återskapa tandhälsa.

Studier av lagar, teorier och hypoteser baserade på granskning och tolkning av tillämpliga fakta inom tandvården.

Zinc oxide-eugenol cement är ett sorts temporärt tandfyllningsmaterial som består av en blandning av zinkoxid och eugenol, som är eterisk olja extraktad från kryddnejlika. Det används ofta som en bas under tillfälliga kronor och brukar ha en ljusgul färg. Zinkoxid-eugenol cement har god biokompatibilitet, god isoleringsförmåga och en viss antibakteriell verkan. Det är relativt enkelt att arbeta med och härdar genom kontakt med vatten.

Tandvård anpassad till äldre människors speciella behov. Häri ingår även specialistvård.

Den linje som tänderna i käken beskriver.

Teknik för ljuspolymerisering av härdande tandlagningsmaterial. Termen används ofta även för själva det ljushärdande limmet.

Tunn beläggning på tandytorna som ofta ger upphov till kariesangrepp och tandköttsinflammation (gingivit). Placket består av muciner från spottkörtlarna och mikroorganismer.

Hit räknas samtliga utrymmen som ingår i tandläkarmottagningens lokaler.

Den del av tandläkarmottagningens utrustning som inte är att betrakta som förbrukningsmaterial.

Tandvårdspatientdata som används för studier, diagnos eller behandlingsplanering.

En legering som används för tandreparation och som innehåller kvicksilver, silver, tenn, koppar och möjligen zink.

Sådana material som används vid tillverkning av dentala bassubstanser, lagningar, avtryck, proteser osv.

Yrkespersonal som ger patienter tandvård inom en organiserad inrättning.

Metylestrar av metakrylsyra som lätt bildar polymerer. Dessa används som vävnadscement, tandmaterial och absorptionsmedel för biologiska ämnen.

Icke specialiserad tandvård, med inriktning på primärtandvård.

'Building material' kan definieras som ett material eller en substans som används för att uppföra, reparera eller underhålla byggnader och andra strukturer. Detta inkluderar allt från traditionella material som trä, sten och tegel till moderna kompositmaterial och konstruktionselement av metall, glas och betong.

Biokompatibla material som monteras i (benförankrade) eller på (subperiosteala) käkbenet som bas för en krona, brygga, tandprotes eller för att stabilisera en försvagad tand.

Sammanfogning av föremål med hjälp av viss typ av bindemedel (cement), t ex vid fixering av benbrott, som vid höftartroplastik, där höftledspannans del sätts ihop med lårbensdelen. Inom tandvården anv änds cement för att sammanfoga delar av en tand eller ersättningsmaterial med befintlig, naturlig tand eller för att fästa tandregleringsband vid tänderna.

Personal som assisterar tandläkaren eller tandhygienisten.

Beskrivning och mätning av olika faktorer som leder till fysisk belastning på tandlagningar, proteser, tandställningar och därtill använda material, eller på de naturliga tandstrukturerna.

Utbildningsprogram avsedda att ge tandläkare kunskaper om den senaste utvecklingen inom deras område.

"Bedövning vid tandbehandling" refererar till användandet av lokalanestesi som injiceras i munnen för att undertrycka smärta under dentalprocedurer, såsom fyllningar, rotkanalbehandling och kirurgiska ingrepp. Den lokala bedövningen gör patienten smärtäktsfri under behandlingen, men medveten om vad som händer.

Vertebroplastik är en minimal-invasiv medicinsk procedur där en speciell sorts cement injiceras in i en frakturerad eller krossad vertebra (ryggradskota) för att stabilisera benet och lindra smärta. Detta görs vanligtvis när den skadade vertebran inte har svarat på konservativ behandling, såsom smärtstillande medel och vilolegan. Vertebroplastik är en etablerad metod för att hantera smärtsamma komplikationer av osteoporos, tumörer eller trauma i ryggraden.

"Tandröntgen" är en typ av medicinskt dental imaging som använder sig av röntgensstrålning för att producera detaljerade tvådimensionella bilder av tänder och käkbenet, vilket hjälper odontologer att diagnostisera och behandla tand- och oralhälsorelaterade problem.

En typ av porslin som används till tandlagning, antingen för jacketkronor eller inlägg, konstgjorda tänder eller metallokeramiska kronor. Råvaran för porslinet utgörs av fältspat och kvarts, och porslinet tillverkas genom att det keramiska pulvret (även innehållande kaolin, färgämnen, grumlingsmedel, flussmedel och andra ämnen) blandas med destillerat vatten.

"Dental technology" refers to the application of scientific principles and technological advances to prevent, diagnose, and treat dental diseases and conditions. It encompasses a wide range of tools, materials, techniques, and methods used in the field of dentistry to improve oral health and enhance patient care. This includes but is not limited to:

Olika sätt att hålla en tandprotes på plats, genom t ex utformning, fastsättningsanordning eller vidhäftning.

Protes eller tandlagning av tillfällig art, avsedd att försegla och stabilisera tanden under en kortare eller längre period, tills den kan ersättas av en permanent lagning.

"Tandmodeller" är en term inom tandvården som refererar till exakta repliker av patientens tänder och mun. De används ofta för att underlätta planeringen av komplexa behandlingar, såsom ortodonti, prostetik och oral kirurgi. Tandmodeller kan skapas från avgjutningar av patientens tänder eller genom digitala tekniker och används som ett verktyg för att studera tandsätten, simulera behandlingar och tillverka tandproteser.

Den maximala dragkraften ett material tål att utsättas för innan det brister.

Utbildningsprogram för tandläkare som vill vidareutbilda sig till specialister. Häri ingår såväl formell specialistutbildning som forskningsarbete i klinisk och grundläggande odontologi.

De yrkesprinciper eller den yrkeskodex som rör tandläkares rättigheter och skyldigheter, förhållandet till patienter och kollegor, samt tandläkarens åtgärder i vården och förhållande till patienters anhöriga.

"Self-curing of dental resins" refer to a type of dental restoration material that can harden and set on its own, without the need for an external light source or catalyst. This is achieved through a chemical reaction that occurs within the material itself when it is mixed together, causing it to gradually cure and become solid over time. This process is also known as "auto-curing" or "chemical-curing." Self-curing dental resins are often used in dentistry for procedures such as filling cavities, creating dental impressions, and bonding braces, among other applications.

Avdelning för tandvård på sjukhus.

I en enkel medicinsk definition, är silikater kemiska föreningar som innehåller siliciumdioxid (SiO2) och andra metalloxider. De används ofta i medicinska produkter som exempelvis implantat, proteser och läkemedelskapslar på grund av deras goda biokompatibilitet och stabilitet. Silikater kan också förekomma i kosmetiska produkter och livsmedel som smörj- och fyllmaterial.

Personer med legitimerad behörighet att utöva tandläkaryrket.

"En tandläkarsällskap är en professionell organisation som samlar tandläkare för att främja kunskapsutbyte, etik, forskning och utveckling inom odontologi, stärka yrkesmässiga normer och intressen, erbjuda möjligheter till fortsatt utbildning samt bidra till allmän tandhälsa och patientsäkerhet."

Systematiska sammanställningar av data rörande tand- eller munhälsotillståndet hos en population inom ett givet geografiskt område.

En kronisk, endemisk form av tandemaljshypoplasi som orsakas av intag av vatten med hög fluorhalt under tandbildningsperioden. Tillståndet kännetecknas av bristfällig kalkbildning och kritliknande emalj, som med tiden får en brunaktig missfärgning.

Kalciumsalter av fosforsyra. Dessa föreningar används ofta som kalciumtillskott. Apatit (Ca5(PO4)3(F,Cl,OH)) är en i naturen vanligt förekommande form.

Oorganiska föreningar som innehåller kalcium som väsentlig beståndsdel av molekylen.

Formell licensiering för rätten att utöva tandläkaryrket.

Lokaler avsedda för tandvårdstekniska arbeten som inte utförs i patientens mun.

En oorganisk förening (MgO) som förekommer naturligt i form av mineralet periklas. Den reagerar snabbt med vatten och bildar magnesiumhydroxid. Den används som syraneutraliserande och milt laxerande medel och har många icke-medicinska användningsområden.

I medicinen refererar "hårdhet" ofta till ett høyt målverdi for en bestemt fysisk egenskap, som eksempelvis hårdheten av vår skelett eller huden. Men i denne enkelte sætingen vil jeg gi en definisjon av "hårdhet" specifikt relatert til knusknøttene:

Polymetakrylsyror är syntetiska polymerer som består av metakrylatmonomerenheter. De används vanligtvis inom medicinsk kontext som hud- och slemhinneskydd, där de bildar en transparent, vattenavvisande film som skyddar mot fukt, smuts och mekanisk skada. Polymetakrylsyror är också vanliga i kontaktlinser, där de bidrar till att hålla linserna fuktiga och komfortabla att bära.

Tandvårdsspecialiteter är inriktningar inom odontologi som utövas av tandläkare efter specialistutbildning och examen, exempelvis ortodonti (behandling av tandsättning och ansiktsförändringar), oral kirurgi (kirurgiska ingrepp i munhålan), endodonti (behandling av pulpa och periapikregionen i tänderna), parodontologi (preventiva och terapeutiska åtgärder för att behandla och förebygga sjukdomar i tandbett och mjukvävnader) samt prostodonti (ersättning och restaurering av tänder och/eller munhålor med proteser).

Kostnader för tandvård som betalas av patienten.

Proteser som helt återger ytanatomin hos den synliga delen av en tands naturliga krona. De kan antingen vara partiella, dvs täcka tre eller flera av tandens ytor, eller fullständiga, dvs täcka tandens alla ytor, och de är tillverkade av guld eller annan metall, porslin eller plastmaterial.

En blandning av metaller eller metallföreningar med andra metalliska föreningar i varierande proportioner för bruk som tandreparationsmaterial.

Syntetiska hartser (plaster), innehållande en inaktiv utfyllnadsmassa, med utbredd användning inom tandvården.

Utbredda i naturen som mineral med Al2O3 och SiO2 i varierande proportioner. Kan framställas syntetiskt genom upphettning av aluminiumfluorid till 1000-2000 grader Celsius tillsammans med kisel och va ttenånga.

Reaktionsprodukt av bisfenol A och glycidylmetakrylat som polymeriseras under ultraviolett ljus eller genom tillsats av en katalysator. Det används som implantatbindemedel eller som komponent i t ex t andlagningsmaterial.

Personer som yrkesmässigt sysslar med tandtekniska arbeten, såsom t ex tillverkning av tandproteser, bryggor, tandkronor, tandregleringsdetaljer osv, oftast på uppdrag av tandläkare.

"Light-curing of dental adhesives" refers to the process of using a special type of light to harden and strengthen dental adhesive materials used in restorative dentistry. The light, typically a blue spectrum light, activates a chemical reaction in the adhesive that causes it to solidify and form a strong bond with the tooth structure. This process helps to ensure the durability and longevity of dental restorations such as fillings and crowns.

En tandläkarpraktik, organization är en strukturerad enhet där odontologisk vård och behandling erbjuds under ledning av en auktoriserad tandläkare. Praktiken kan variera i storlek från en enskild praktiker till flera samverkande tandläkare, hygienister, administrativ personal och specialister, beroende på behov och resurs. Den organiserade strukturen innefattar standarder för vård, sterilitet, patientsäkerhet, dokumentation och regelbundna kvalitetskontroller för att garantera effektiv, komfortabel och säker odontologisk behandling.

Tätt, fibröst skikt av mesodermvävnad som omger emaljorgansepitelet. Cellerna vandrar så småningom till utsidan av det nyss bildade rotdentinet och ger upphov till cementoblasterna, som avsätter cement på roten som håller på att utvecklas, till fibroblasterna som bildar det parodontala ligamentet, och till osteoblasterna i det växande alveolarbenet.

Den hårda tandvävnad som omger tandpulpan och som täcks av emalj på kronan och av tandcementet på roten. Den är hårdare än benvävnad, men mjukare än emaljen, vilket medför att den oskyddad lätt eroderas.

Ett mått på det högsta tryck ett material kan tåla utan att svikta.

Färdigheter, metoder, teknik och principer för förbättring av tändernas och ansiktets symmetri i syfte att uppnå såväl bättre uttseende som funktionalitet hos tänder, mun och ansikte.

"Dentala härdlampor" refererar till permanenta strukturer i form av fyllningar eller kronor som placeras i tänder för att reparera skador orsakade av caries (tandkaries) eller trauma, och för att återställa deras funktionella och estetiska egenskaper.

Vetenskapsgren och yrkesområde inriktade på tänderna, munhålan och deras vävnader och anatomi, samt diagnos och behandling av deras sjukdomar, inklusive förebyggande och återställande insatser vid vävnadsdefekter eller -brist. Syn. odontologi.

Akrylsyror eller akrylater som ersatts med en metylgrupp i postionen C-2.

Käkens bakre tänder. Till mjölktänderna hör åtta kindtänder, två på varje sida, uppe och nere. Vanligtvis har den permanenta tanduppsättningen 12 kindtänder, tre på varje sida, uppe och nere. Kindtänderna är tuggtänder, med stora och breda tuggytor.

Handverktyg som tandvårdspersonal använder i sitt kliniska arbete.

In medicine, 'ytegenskaper' refer to the observable characteristics or features of a disease, condition, or physical trait that can be used to describe, identify, or differentiate it from others, often based on symptoms, signs, laboratory tests, or imaging studies.

Zirconium är ett metalliskt grundämne som används inom medicinen, särskilt inom ortopedisk kirurgi och tandvård, på grund av dess biokompatibilitet och korrosionsbeständighet. I den medicinska kontexten kan zirconium exempelvis förekomma som en del av en metallimplantat, såsom en knä- eller höftprotes, där det bidrar till att minska risken för kroppsvätskors korrosion och allerги. Det används också i vissa typer av tandfyllningar och kronor på grund av sin estetiska egenskap att reflektera ljus på ett sätt som liknar naturlig tanden.

Används t ex som bindemedel i lacker.

Tandvårdsprogram omfattande allt från diagnos och behandling till uppföljning och rehabilitering.

Förfarande för avlägsnande av kariesangripet material från tänderna och biomekaniskt rätt förberedelse för lagning. Ett stående krav är att vidta åtgärder för att förhindra att lagningen misslyckas pga fortskridande karies eller otillräckligt motstånd mot yttre påfrestningar.

Upplysningsverksamhet som ökar medvetandet och på ett gynnsamt sätt påverkar attityder till och kunskaper om främjande av tandhälsa på såväl ett personligt som samhälleligt plan.

Olika aspekter av det psykologiska förhållandet mellan tandläkare och patient.

Polymerer med hög molekylvikt som i visst tillstånd kan formas eller gjutas och sedan härda till önskad form.

En tand är ett hårt, vitmineraliserat organ i munhålan hos ryggradsdjur, inklusive människor, som används för att tugga och krossa föda innan den sväljs. Tänder består av en rotdel insvept i tandkött och en synlig, yttre del som kallas krona. Den yttre delen är täckt av ett hårt material som kallas emalj, vilket gör tänderna till de hårdaste strukturerna i kroppen. Tänder kan variera i form och storlek beroende på deras funktion och plats i munhålan. Hos människor finns det 32 permanenta tänder, inklusive framtänder, hörntänder, premolarer och molarer.

Alla avfallsprodukter från tandläkarmottagningar, tandvårdskliniker, tandtekniklaboratorier osv, inklusive amalgam, saliv och sköljvatten.

"Infektionskontroll inom dentalt område handlar om att förebygga och begränsa spridning av infektioner i tandläkarvården genom att implementera och följa riktlinjer och rekommendationer som är utformade för att minimera risken för smitta mellan patienter, personal och yttre miljö. Detta inkluderar metoder såsom personlig hygien, användning av skyddsutrustning som munskydd och handskar, sterilisation av instrument och desinfektion av ytor och utrustningar."

Detaljerad genomgång och sakkunniggranskning av valda kliniska journaler för utvärdering av tandvårdskvaliteten.

En tapp av mesodermalt bindväv som omges av tandemaljorganet och ger upphov till dentin och pulpa.

Konstgjord ersättning för en eller flera tänder, del av en tand eller intilliggande strukturer, vilken kan bestå av allt från en tanddetalj till en komplett uppsättning. Tandprotesen kan ha både kosmetisk och funktionell betydelse. Det finns speciella termer för löständer och specifika typer av löständer.

Ett innerskikt av lackliknande eller annat skyddande medel som täcker väggarna i ett exkaverat hål. Det består oftast av ett hartsbaserat, filmbildande medel i en flyktig lösning, eller en kalciumhydroxidsuspension i en lösning av syntetiskt harts. Isoleringen förseglar dentinkanalerna och skyddar pulpan innan fyllningen görs.

Borttagning av plack och tandsten från en tandyta.

Tandsjukdomar är sjukdomar eller skada som drabbar tänderna och orala hålrumen, inklusive tandkött, käkar och käkleder.

Olika typer av cement (dentinbindande medel) som infiltrerar och polymeriserar i dentinet och används för tandlagning. De kan i sig själva vara vidhäftande hartser, adhesionsförstärkande monomerer eller polymeriseringsinitiatorer som samverkar med andra medel i ett dentinbondingsystem.

Insippring av vätskor, föroreningar och mikroorganismer i skarven mellan tand och lagning.

Det bästa tänkbara tillståndet i munnen och normala funktioner hos munnens organ, utan tecken på sjukdom.

Utkast och utformning av tandproteser i allmänhet eller av en specifik protes. Hit hör inte design av löständer. Stommen består vanligtvis av metall.

Slipning och polering av protes- eller amalgamytor.

En "karieshindrande medicin" är ett medel som används för att förebygga och skydda tänder från kariesutveckling. Dessa medel innehåller vanligtvis fluor, som hjälper till att stärka tandemaljen och gör det svårare för bakterier att orsaka skada på tänderna. Andra aktiva ingredienser i karieshindrande medel kan också inkludera xylitol och kalcium, som hjälper till att reducera mängden bakterier i munnen och stärka tändernas yta. Karieshindrande medel finns i olika former, såsom tandkräm, gel, spray, tablettor och lösningar.

Insättning av en protetisk detalj av något alloplastiskt material i tandvävnad under slemhinne- eller periosteumskiktet eller i benvävnaden. Dess funktion är att utgöra stöd åt en partiell eller hel protes.

Oorganiska föreningar med aluminium som en molekylbeståndsdel.

Oförmåga eller otillräcklighet hos en tandlagning eller tandprotes att fungera som förväntat.

Ekonomiska aspekter på tandvården.

'Rotfyllningsmaterial' är ett medicinskt term som refererar till material som används för att fylla ut rutan (tomrummet) kvar efter en rotkanalbehandling eller en rotresektion i tandvården. Detta material hjälper till att stödja och stabilisera den nya konstgjorda rootkanalen, förhindrar infektioner och underlättar att återuppbygga den skadade tanden. Exempel på rotfyllningsmaterial inkluderar gutta percha och kautschukbaserade material.

Ett inom odontologin allmänt använt statistiskt begrepp.

Den första tanduppsättningens 20 tänder, vilka lossnar och ersätts av de permanenta tänderna, vanligtvis i sexårsåldern. Samtliga mjölktänder skall ha visat sig vid tvåochetthalvtårsåldern.

En medicinsk definition av 'kariesanlag' är 'en område på tanden där bakterier har börjat angripa hård substance, ofta mellan tänderna eller vid tandens bas, och bildar kaviteter genom att bryta ner emaljen.' Detta kan leda till en hål i tanden om det inte behandlas. Kariesanlag orsakas vanligtvis av dålig oral hygien, konsumtion av sockerrika livsmedel och drycker, och vissa munbakteriers förmåga att metabolisera sockret till syra som angriper tänderna.

Tandlagningar av metall, porslin eller plastmaterial, tillverkade för att passa i en preparerad kavitet och sedan cementeras fast i tanden. "Onlay"-lagningar läggs ovanpå bettytan på en tand eller flera. De hålls på plats genom friktion eller på mekanisk väg.

Splittring av benvävnad av krafter som verkar parallellt med benets längdriktning. Begreppet är särskilt tillämpligt i samband med ryggradsfrakturer.

Kompositmaterial bestående av jongenomsläppligt glas inneslutet i en polymermassa. De skiljer sig från glasjonomerer genom att delvis silanbehandlade glaspartiklar utnyttjas som direkt förbindelse med plastmassan och att plastmassan primärt bildas genom en radikal, ljusaktiverad polymeriseringsreaktion.

Utnyttjande av dator- och informationsteknik för att förbättra odontologisk behandling, forskning, utbildning och administration.

"Fracture force displacement (skjuvstyrka) är den kraft som krävs för att skapa en skada eller förflytta fragmenten i ett ben eller led efter en fraktur."

Naturliga tänder eller tandrötter som används som fästen för fasta eller avtagbara tandproteser eller implantat. Syn. tandförankringar.

Ryggradsfraktur är ett medicinskt tillstånd som innebär att någon eller flera av de 33 benen i ryggraden, även kallade vertebrala kotor, är brutna eller skadade. Frakturer kan orsakas av olika faktorer såsom trafikolyckor, falls, våldsam behandling eller sjukdomar som försvagar benen, till exempel cancer eller osteoporos. Symptomen på en ryggradsfaktur kan inkludera smärta, stelhet, svullnad, skador på nerver och i allvarliga fall kan det orsaka problem med andning och blodtryck. Behandlingen beror på typen och svårighetsgraden av frakturen, men den kan omfatta vila, smärtstillande läkemedel, behandling för att hålla ryggraden i rätt position, operation eller rehabilitering.

'Rotfyllning' är en odontologisk term som refererar till proceduren där en tandrot fylls med ett lämpligt material, vanligtvis cement eller gummi, för att återställa dess funktion och skydda den mot ytterligare skada eller infektion efter en rotbehandling.

Produkter framställda genom stark upphettning (sintring, bränning) av olika typer av leror (ffa kaolin), oxider, karbider eller nitrider. Hit hör t ex porslin, som används som tandreparationsmaterial.

Skötsel av den personliga munhygienen. Hit hör att hålla munnen ren och fin och främja god munhälsa i allmänhet.

Det inbördes förhållandet mellan alla delar av tuggapparaten i normal funktion. Särskilt avses tändernas läge och kontakt för bästa tuggresultat vid käkens tuggrörelser. Syn. sammanbitning.

Zinkoxid är ett oorganiskt, vitt pulver som används som ett aktivt ingrediens inom vissa topiska läkemedel och kosmetiska produkter, såsom solskyddsmedel, hudkräm och tandkräm. Det fungerar som en bariär mot UV-strålning och har även antibakteriella egenskaper. Zinkoxid är också ett vanligt ingrediens i vissa typer av diaper rash salva på grund av dess förmåga att minska irriterad hud och förebygga bakterieväxt.

"Hårdhetstester" är en icke-medicinsk term som ofta används för att beskriva olika former av känselprov som utförs med hjälp av tryck eller viktfördelning för att uppskatta muskelstyrka, benägenhet för smärta eller skada, och andra fysiologiska egenskaper i kroppen. Dessa tester är inte alltid standardiserade och kan variera beroende på kontexten och syftet med testerna.

I den medicinska kontexten, kan "rotstift" användas för att beskriva en process där resurser sparas genom att minska eller avskaffa vissa tjänster, program eller verksamheter som bedöms vara mindre effektiva eller nödvändiga. Detta kan jämföras med att "strica ut" med en röd penna (rotstift) på en lista över utgifter. Termen används ofta när det diskuteras om budgetnedskärningar inom sjukvården eller forskning.

Ett snabbt digitalt bildsystem av lågdostyp som nyttjar en liten intraoral sensor istället för röntgenfilmsutrustning. Patienten utsätts för lägre exponering, och bildförvrängningen blir minimal, men upplösning och bildbredd är sämre än vid vanlig röntgen. En mottagarenhet som vidarebefordrar signalerna till en bilddator placeras i munnen. Systemet kan även användas för digitalisering av röntgenfilmbilder eller data från andra typer av detektorer.

Protesisk tandförberedelse är en behandling inom tandvården där en tand prepareras för att bära ett protesisartad tillbehör, såsom en krona, bro eller en tandimplantatprotes, genom att avlägsna en del av den ursprungliga tanden för att skapa en passform och struktur som möjliggör en stabilt och funktionellt tillägg.

Den gren av den kliniska odontologin som är inriktad på återställande eller reparation av defekta tänder, som antingen skadats genom sjukdom eller olyckshändelse eller utvecklats onormalt, så att de får normal funktion, hälsa och estetisk utformning. Verksamheten omfattar såväl förebyggande, diagnostiska, biologiska, mekaniska och terapeutiska metoder och teknik som kunskaper om och tillämpning av material och instrument.

En tandvårdsinrättning är en organiserad och auktoriserad facilitet där tandläkare, stomatologer och andra odontologiska professionella erbjuder preventiva, diagnostiska, terapeutiska och rehabiliterande tjänster av hög kvalitet för att främja och upprätthålla oral hälsa och funktion hos individen och populationen i stort.

Oorganiska salter av fluorvätesyra, HF, där fluoratomen har oxidationstillståndet -1. Salterna av natrium och tenn är vanliga i tandkrämer o d.

Mikroskopi där preparatet undersöks genom att en elektronstråle läser av det punkt för punkt. Bilden skapas genom registrering av spridningen av bakåtstrålningen från preparatytan. Vid svepelektronmikroskopi spelar preparatets tjocklek ingen roll. Tekniken, och även instrumentet, förkortas ofta SEM.

Artiklar för hemmabruk för skötsel av tandhälsa och parodontal hälsa. Hit hör t ex tandborstar, tandtråd, munsköljvätska och hjälpmedel för stimulering av tandköttet.

I en enkel medicinsk kontext kan polymerisation definieras som en process där små, likartade monomerer kemiskt binds tillsammans för att bilda en större polymermolekyl. Detta är en viktig reaktion inom områden som medicinsk teknik och läkemedelsutveckling, där polymerer exempelvis kan användas för att framställa biokompatibla material eller kontrollerade release-system för läkemedel.

Förebyggande tandvård, även kallad preventiv tandvård, är en metod för att genom regelbunden undersökning, rengöring och undervisning om god oral hygien förebygga tanderosion, karies, parodontit och andra muntliga sjukdomar, förbättra och upprätthålla en bra dental hälsa och därmed även stödja allmän hälsa och livskvalitet.

Fototeknik inom ortodonti, estetisk tandvård och patientundervisning.

Ca(OH)2. Ett vitt pulver med många terapeutiska användningsområden. Eftersom det har förmågan att stimulera mineralisering, används det i många tandpreparat.

"Tandutdragning" är en medicinsk term som refererar till processen där en tand tas bort från sin alveolär (tandkött) fästan genom att skilja den ifrån kotylen och rotkanalerna, ofta under lokalbedövning eller annan smärreducering.

"Dental marginal adaptation" refererar till den grad av passform och anpassning som finns mellan en tandfyllning eller krona och det omgivande tandköttet (gingivan) och tanden. Den perfekta marginala anpassningen skapas när restaureringen är välformad, smidig och utan luckor eller öppna konturer, vilket förhindrar att bakterier penetrerar under restaurationen och orsakar karies eller inflammation i tandköttet. Dessutom skapas en tätt sittande marginaladaption genom att avlägsna alla överflödiga materialrester och polera ytan för att uppnå en glatt, jämn yta som underlättar plackreduktion och minskar risken för komplikationer.

Metallegeringar med hög guldhalt. De används till tandreparationer och tandproteser.

Någon av de åtta framtänder (fyra i överkäken och fyra i underkäken), med skarp kant och enkel rot, som hos människa förekommer såväl som mjölktänder som permanenta.

Behandling av tandytor med betmedel, vanligtvis fosforsyra, för att öka vidhäftningsförmågan för olika resiner.

Tunna skal av tandfärgat material, vanligtvis porslin eller akrylplast, som fästs på den naturliga tandens yta, på en krona eller pontic genom sammansmältning, limning eller på mekanisk väg. Syn. skalfasader.

Tandvård (som i Sverige ingår i den kommunala primärvården) som har till uppgift att erbjuda program för förebyggande, diagnostik och behandling inom ett bestämt upptagningsområde.

'Munhålesjukdomar' är en samlingsbeteckning för sjukdomar som drabbar munhålan och dess slemhinnor, inklusive tänderna och tandköttet. Det kan vara infektioner, autoimmuna sjukdomar, genetiska tillstånd eller onkologiska sjukdomar. Exempel på munhålesjukdomar är karies, tandgnyen, tandlossning, glossit (tunginflammation), svalgangsinflammation och munhålecancer.

"Barnodontologi" är en specialist area inom tandvård som fokuserar på diagnostisering, prevention och behandling av tandsjukdomar och tandsmältningsanomalier hos barn och ungdomar. Barnodontologer har speciell kompetens och träning i att hantera de unika medicinska, utvecklingsmässiga och beteendemässiga behoven som kan förekomma hos denna patientgrupp. De arbetar ofta i samarbete med barnläkare, logopeder och andra specialistter för att ge helhetliga vårdsättningar till sina patienter. Barnodontologi innefattar också undervisning av barn, föräldrar och skolpersonal om oral hälsa och förebyggande åtgärder.

En sammanslutning av verksamma inom tandläkaryrket.

Tandlagning avsedd att hålla i 20 till 30 år, vanligen utförd som ingjutning eller infattning av guld eller amalgam.

Höftledsersättning.

Rådande praxis inom odontologin vad gäller diagnostik och behandling.

1-allyl-4-hydroxi-3-metoxibensen. Den aktiva beståndsdelen i kryddnejlikolja och oljor från några andra kryddörter.

Ett rent fysikaliskt tillstånd hos ett material som utsätts för deformerande yttre krafter eller ojämn termisk utvidgning. Den mekaniska stressen uttrycks kvantitativt i kraft per ytenhet.

"Tandskador" refererar till skada eller skador på tänderna, vanligtvis orsakade av karies, trauma, onödigt slitage eller missanvändning.

Applicering av ett skyddande medel på en exponerad pulpa (direkt överkappning) eller på ett tunt, resterande skikt av dentin över pulpan (indirekt överkappning) för att pulpan skall kunna tillfriskna och återfå sina normala funktioner.

I medicinen refererar "adhesivitet" till den förmågan hos ett material, vanligtvis ett särskilt band eller lim, att hålla fast vid ett underlag och behålla sin integritet när det utsätts för mekanisk påfrestning. Det används ofta i kirurgiska procedurer för att fästa tygvävnader eller läkemedelsdoseringar på specifika platser i kroppen.

Syn. bikuspid eller liten kindtand. Permanent tand, av vilken det finns åtta, två på varje sida i över- resp. underkäken. De sitter mellan hörntänderna och de bakre kindtänderna (molarerna).

Insättning av ett implantat i underkäkens eller överkäkens benvävnad. Implantatet har en överdel ovanför slemhinnan som används som protesförankring.

Material för tillverkning av gjutformar för framställning av guld- och kobolthaltiga avgjutningar.

En specialitet inom odontologin med inriktning på vård av tandpulpan och behandling av pulpahålan.

I medicinsk kontext, används termen "silaner" sällan. Men i allmän kemi, är en silan en organisk förening som innehåller en kol-silicium-bindning. Den enklaste silanen är dimetylsilan, med formeln (CH3)2SiH2. Silaner kan användas i vissa tillämpningar inom tandmedicin och materialvetenskap, men det finns inga specifika medicinska definitioner av "silaner".

"Tandvärk" är en obehaglig eller smärtsam känsla i tänderna eller omgivande strukturer, orsakad av olika faktorer som karies, tandinfektion, tandlossning, onormal belastning på tanden eller hypersensitivitet.

Lagar och förordningar som reglerar verksamheten inom tandvård.

"Tandborstning är den aktiviteten där en borste används för att mekaniskt rensa tänder och tandkött från plack, matrester och andra föroreningar, med syfte att främja god oral hälsa och förebygga sjukdomar som karies och gingivit."

Kyphoplasty är en medicinsk procedur som används för att behandla frakturer i ryggradens bakre del (korpora) orsakade av osteoporos eller bencancer. Proceduren innebär att en tunn tub kirurgiskt införs genom huden och mellanvävnaderna till de skadade vertebrala kropparna. Därefter expanderas en liten ballong inne i ryggradskroppen för att återställa höjden och formen på den skadade vertebran. Ballongen tas sedan bort och bencement fylls in i utrymmet för att stabilisera och stödja ryggraden. Kyphoplasty kan hjälpa till att lindra smärta, korrigera kyfos (abnorm formförändring) och förbättra patientens funktionalitet.

Tandmissbildningar är en samlingsbegrepp för olika former av developmentstörningar eller anomalier i tandsystemet, som kan påverka tändernas struktur, form, antal och positionering under deras utveckling och growth.

Utsippring av diagnosmedel eller terapeutiska preparat från det kärl de tillförts till omgivande vävnader eller hålrum.

I en enkel medicinsk definition, betyder "proteslossning" (engelska: prosthesis evacuation) att ta bort en protes, som är en konstgjord ersättning för en kroppsdel eller -funktion. Detta kan till exempel ske om en protes blir infekterad, inte fungerar korrekt eller orsakar obehag.

'Tätningsmedel, dentala' refererar till material som används inom tandvården för att fylla ut och skapa en tät lämplig förslutning av hålrum (kaviteter) i tänder som orsakats av karies eller trauma. Dessa material kan vara av olika slag, till exempel amalgam, kompositresin, glasjonomer och keramerer, och väljs beroende på faktori som storlek och läge på hålrummet, estetiska krav och patientens vanor och preferenser.

"Tandetsning" (odontotomy) är en medicinsk procedur där en tand delas itu eller reduceras i storlek med hjälp av speciella instrument, ofta på grund av smärta eller för att underlätta extraktion.

Legeringar innehållande minst 85% krom, med nickel eller kobolt, molybden eller andra metaller. De används i tandproteser, ortopediska implantat osv.

En grupp fosfatmineral omfattande ett tiotal mineral med allmän kemisk formel X5(YO4)3Z, där X kan vara t ex kalcium eller bly, Y fosfor eller arsenik och Z klor, fluor eller OH.

Den tredje tanden i ordningen, såväl till vänster som till höger, räknat från käkens mittlinje. Den sitter mellan den andra framtanden och den främre kindtanden.

Metoder för att lösgöra limmade tandregleringar, lagningar eller fasta proteser från tänderna.

Fluoridföreningar, oftast i form av pasta eller gel, för lokal applicering för att motverka tandkaries.

Den hålighet i tanden som omges av dentin och innehåller tandpulpan. Den del av kaviteten som finns i kronan kallas pulpakammaren, den del som sträcker sig ned i roten kallas pulpakanalen eller rotkanalen.

En typ av amelogenes (amelogenesis imperfecta), kännetecknad av ofullständig emaljbildning och överförd som X-bundet eller autosomalt dominant drag. Defekten är även förenad med brist på A-, C- eller D-vitamin, infektionssjukdom, prematuritet, förlossningsskada, Rh-inkompatibilitet, traumatisk skada eller lokal infektion. I lindriga fall syns små skåror, gropar och sprickor, i svåra fall horisontella rader av djupa gropar, och i extrema fall kan emaljen saknas.

"Ett odontologiskt bibliotek är en speciell typ av medicinskt bibliotek som samlar, organiserar och gör tillgängliga informationella resurser relaterade till tandra vetenskaper, oral medicin, tandhygien, käk- och ansiktskirurgi, ortodonti och andra relaterade områden. Det stöder utbildning, forskning och praktisk tandvård genom att erbjuda tillgång till böcker, tidskrifter, databaser, webbresurser och andra former av relevant information inom odontologi."

En oxid av aluminium (Al2O3) som förekommer naturligt i form av bauxit, korund osv. Den används som adsorberande medel, torkmedel, katalysator och i tillverkningen av t ex tandcement.

Körtlar som utsöndrar sekret til slemhinnornas ytor och huden.

Undersökning av munhåla och tänder för identifiering och diagnostisering av sjukdomar i munhålan eller manifestering i munhålan av icke-orala sjukdomstillstånd.

"Evidensbaserad tandvård" refererar till praktiska tillämpningar och beslut inom odontologi som grundas på systematiskt sammanställda och bedömda forskningsresultat, med syfte att optimera patientens vårdutgång och minska variationen i behandlande metoder.

Tandläkarmottagning, där tre eller fler tandläkare samverkar och delar på lokaler, utrustning, personal och administration, och har en avtalad fördelning av inkomsterna.

Tandpulpa är det levande, känsliga vävnadsmaterialet inne i en tands rotkanal. Tandpulpasjukdomar är en benämning på olika tillstånd som kan drabba denna tandpulpa och orsakas av olika faktorer, såsom tooth decay (tandcaries), skada eller trauma.

Utbyte av höftleden.

Kalkavlagringar på tänder och tandproteser.

"Tandkronan är den del av tanden som sitter fast i käken och är det hårda, mineraliserade vävnadslagret som bildar tändernas översta del. Tandkronan innehåller emaljen, som är det hårdaste materialet i människokroppen, samt dentinen och cementum."

Pulpaförkalkning, även kallad dental caries eller tandcancer, är en progressiv, kaviterande sjukdom orsakad av mikroorganismer som metaboliserar kolhydrater och producerar syra, vilket sänker pH-värdet i tandplacken och leder till demineralisering av tandhartsets emalj och dentin, med efterföljande infektion och inflammation av pulpan.

Ansiktets största och starkaste ben, vilket utgör den nedersta delen av käken. I underkäken sitter den undre tandraden.

Tänderna som helhet i tandbågen. Med tanduppsättning avses de naturliga tänderna på plats i tandhålorna. För mjölktänderna används termen "tanduppsättning, primär", och för de permanenta tänderna "tanduppsättning, permanent". Syn. dentition.

I medicinen refererar 'böjlighet' till den naturliga förmågan hos vissa vävnader, särskilt brosk och ledkapslar, att kunna sträckas och vecklas tillbaka utan skada. Detta är möjligt tack vare deras speciella struktur som består av ett nätverk av kollagena fibriller inbäddade i en matrix av proteoglykaner och andra extracellulära matrisproteiner, vilket ger vävnaden dess elastiska egenskaper.

En måttskala för placktillväxt.

"Maxilla" är benet i ansiktsskelettet som utgör den övre delen av underkäken och innehåller överkäkens tänder. Det är ett parligt ben som också hjälper till att forma nosryggen, ögonhålorna och delar av tinningbenen.

CaSO4. Föreningen finns både i vattenfri form och i olika hydreringsstadier. Hemihydratet kallas bränd gips, och dihydratformen (CaSO4.2H2O) förekommer i naturen som mineralet gips. Gips används i byg gnadsmaterial, som torkmedel, som gjut- och formmaterial, och inom medicinen för hårda gipsförband och som konsistensgivare i tabletter.

"Tandrot" är ett medicinskt tillstånd där tanden blir känslig för temperatur-, tryck- eller sötsakskänslighet, ofta orsakad av tandkaries, recession av tandköttet eller exponering av dentinniva.