Ett nitrosaminderivat med alkylerande, cancerframkallande och mutagena egenskaper.
Experimentellt framkallade tumörer i levern.
Nitrosaminer är kemiska föreningar som bildas när sekundära aminer reagerar med nitrit under vissa temperatur- och pH-förhållanden. De är vanligen färglösa, oljiga vätskor eller fasta ämnen med en lukt som påminner om ammoniak. Nitrosaminer anses vara cancerogena (cancerframkallande) eftersom de bildar kancerogena metaboliter i levande organismers kroppar. De förekommer naturligt i vissa livsmedel, till exempel stekta eller rökta produkter, grönsaker och drycker, men kan också bildas under felaktiga förvaring eller tillagning av livsmedel som innehåller aminer och nitrit.
En leverkarcinogen vars verkningsmekanism innebär N-hydroxylering till arylhydroxamsyra följt av enzymatisk sulfonering till sulfoxyfluorenylacetamid. Den används för att studera de karcinogena och mu tagena egenskaperna hos aromatiska aminer.
Ett enzym, ibland benämnt GGT, som spelar en huvudroll vid syntes och nedbrytning av glutation, en tripeptid med skyddande effekt i cellerna. Det katalyserar omvandlingen av gammaglutamyldelen till en mottagaraminosyra.
"Cancerframkallande ämnen, eller karcinogener, är substance som kan orsaka cancer genom att skada cellers DNA och störa celldelningen, vilket kan leda till ocontrollerad celldelning och tumörbildning."
Ett barbitursyraderivat som har icke-selektiv dämpande effekt på det centrala nervsystemet. Det förmedlar bindning till hämmande subtypreceptorer för gamma-aminosmörsyra och reglerar kloridflödet genom receptorkanalerna. Det blockerar även glutamatinducerad depolarisering.
Starkt reaktiva kemiska substanser som för in alkylradikaler i biologiskt aktiva molekyler och hindrar deras rätta funktion. Många används som antitumörmedel, men de flesta är mycket giftiga, med carc inogen, mutagen, teratogen eller immunsuppressiv verkan. De har också använts som beståndsdelar i giftgaser.
Cancerförstadier, eller precancerösa tillstånd, är cellförändringar som kan utvecklas till cancer om de inte behandlas, men som ännu inte har utvecklat alla karaktäristika för cancer, såsom invasiv växt eller spridning till andra delar av kroppen.
F344 är en specificerad stam (strain) av laboratorieratte (inbred albino granpruta), som används främst inom forskning och biomedicinska studier, känt för sin relativt låga genetiska variationen och prediktiliteten i att utveckla tumörer jämfört med vissa andra vanliga laboratoriestammar.
Stort organ i bukhålan med flera viktiga ämnesomsättningsfunktioner.
Två eller fler faktorers samverkan i framkallande av cancer.
Tumörsjukdom eller cancer i levern.
N-etyl-etanaminer. Generell kemisk formel: C4H11N. Dietylamin har obehaglig doft (som av gammal fisk).
Tester avsedda för att experimentellt mäta ett ämnes tumörframkallande förmåga, genom att tillföra ämnet (t ex benzantracen) och mäta mängden tumörceller som utvecklas under ett givet tidsintervall. K arcinogenicitetsvärdet anges som regel med milligram per tillväxtmängd av tumör. Trots att denna metod skiljer sig från mutagenicitetstester, försöker forskare ofta att korrelera mätvärdena från karci nogenicitetstester med resultaten från mutagenicitetstester.
En oxidationsprodukt av heptaklor som bildas hos många växter och djur, inklusive människor, efter exponering för heptaklor.
Ett enzym som katalyserar tillägg av alifatiska, aromatiska eller heterocykliska radikaler, liksom även epoxider och arenoxider, till glutation. Bindningen sker vid svavelatomen. Det katalyserar även reduktion av polyolnitrat genom glutation till polyol och nitrit. EC 2.5.1.18.
Kirurgiskt avlägsnande av hela eller delar av levern.
Ett nitrosaminderivat med alkylerande, cancerframkallande och mutagena egenskaper. Det ger upphov till svåra leverskador, och hos gnagare orsakar ämnet levercancer.
En godartad epiteltumör i levern.
Primär cancer i levercellerna. Den varierar från väl differentierad tumör, svår att skilja från normala leverceller, till svagt differentierad neoplasm. Cellerna kan vara likartade eller olikformade, eller bilda jätteceller. Ett flertal förslag till klassifikationssystem föreligger.
I medicinen kan "organstorlek" referera till det fysiska utrymmet eller volymen som ett visst organ tar upp inne i kroppen. Detta mäts ofta i centimeter (cm) för längd och bredd, och i kubikcentimeter (cm3) eller gram (g) för volym respektive vikt. Organens storlek kan variera beroende på en rad faktorer, inklusive ålder, kön, genetiska faktorer och olika hälsotillstånd. I vissa fall kan avvikande organstorlekar vara ett tecken på patologi eller sjukdom.
'Oryzias' är ett släkte av små sötvattensfiskar som tillhör familjen Adrianichthyidae. Den mest kända arten inom släktet är glasfisken (*Oryzias melastigma*), som är en populär akvariefisk på grund av sin litensta (ungefär 3,5 cm) och genomskinliga kropp. Dessa fiskar förekommer naturligt i Asien och östra Afrika, och de livnär sig främst på små djurplankton. Släktet 'Oryzias' har en betydande evolutionär och biogeografisk intresse eftersom det innehåller både äkta sötvattensfiskar och anadromiska arter, vilket ger forskare unika möjligheter att studera deras adaptiva evolution i olika miljöer.
Pentaklorfenol är ett organisk kemiskt ämne som används som konserveringsmedel och desinfektionsmedel. Det är ett starkt giftigt, cancerogent och miljöfarligt ämne som inte används inom medicinen. Användning av pentaklorfenol är begränsad till industriella ändamål och ska hanteras med försiktighet på grund av sina hälsorisker.
'Experimentelle Tumoren' refererer til forskningsmodeller av voksende, abnormale celler, designet for å afterforske mekanismer og behandlingsmuligheter for kraftige, livstruende værtscellereguleringsovergrepene kreft. Disse modellene kan inkludere to-dimensjonale cellagre, tre-dimensjonale organoider eller levende dyr (f.eks. musmus) med inducerte tumorer.
Tillstånd som uppstår som följd av brist på kolin hos djur. Kolin är känt som fettbindande medel eftersom det visat sig underlätta bortforsling av fett från levern hos laboratoriedjur under vissa förhållanden. Samtidig brist på kolin (som ingår i B-vitaminkomplexet) och andra metylgruppgivare orsakar skrumplever hos vissa djur. Till skillnad från andra vitaminämnen verkar inte kolin som kofaktor vid enzymreaktioner.
En mycket kraftig levercarcinogen.
Ett enzym som katalyserar omvandlingen av D-glukos-6-fosfat och vatten till D-glukos och ortofosfat. EC 3.1.3.9.
Ersättning av en aktiv vätejon med en alkylgrupp i en organisk förening.
Leverregeneration är den förmågan hos levern att regenerera och återställa sin funktion och storlek efter skada eller delvis borttagande. Denna process involverar att kvarvarande hepatocyter, leverceller, prolifererar och differensieras för att ersätta skadade eller avlägsnade celler. Det är en unik egenskap hos levern som möjliggör att den kan återställa sig till nästan sin ursprungliga storlek och funktion, även efter en betydande del av den har tas bort.
En carcinogen som ofta används i experimentella cancerstudier.
Medel som minskar uppkomstfrekvensen av spontana eller framkallade tumörer oberoende av mekanism. De skiljer sig från cellgifter på så vis att de hindrar tumörer från att bildas.
Den huvudsakliga strukturella enheten i levern. Levercellerna (hepatocyterna) utgörs av specialiserade epitelceller som är ordnade i sinsemellan förbundna skivor, kallade lobuli (smålober).
En nitrosureaförening med alkylerande, karcinogena och mutagena egenskaper.
En individs kroppsmassa eller tyngd, uttryckt i enheterna pund eller kilogram.
Histochemistry and cytochemistry are related fields of study in pathology that deal with the identification and localization of specific chemical components (such as enzymes, proteins, and carbohydrates) within cells (cytochemistry) and tissues (histochemistry). Histocytochemistry can be defined as the application of histochemical techniques to the study of cellular components. These techniques often involve the use of stains or dyes that react with specific molecules, allowing for their visualization under a microscope. This information can be useful in understanding the function and behavior of different cells and tissues in health and disease.
Ett fibratderivat för behandling av typ III-hyperlipoproteinemi och svåra hypertriglyceridemier.
Inbred rodent strains are genetically identical populations of rats that are produced by repeatedly breeding closely related individuals over many generations, leading to a high degree of homozygosity and predictable genetic traits, which make them valuable tools in biomedical research for studying gene function, disease mechanisms, and therapeutic interventions.
En nukleosid bestående av basen guanin och sockret deoxiribos.
Cellförändringar som visar tecken på att kontrollmekanismer satts ur spel, ökad tillväxt, ändringar på cellytan, karyotypa abnormaliteter, morfologiska och biokemiska avvikelser och andra egenskaper s om medför förmåga att invadera, metastasera och döda.
Hyperplasi är en term inom histologi och patologi som betecknar ökat celltal i ett vävnadsområde, vanligen orsakat av ökad cellproliferation. Detta skiljer sig från hypertrofi, där cellerna blir större men antalet celler förblir oförändrat. Hyperplasi kan vara fysiologisk eller patologisk och kan bero på olika orsaker som hormonella störningar, irritation, inflammation eller neoplastiska tillväxt. I allmänhet är hyperplasi en reversibel process, men i vissa fall kan den leda till onormal vävnads- eller organförändring och öka risken för cancerutveckling.
Ett släkte (hamster) av familjen Muridae med tre arter. De husdjursstammar som finns nu kommer från individer som hämtades från Syrien. De används i stor omfattning i biomedicinsk forskning.
Wistar rats are an outbred albino strain of laboratory rats that are widely used in biomedical research due to their genetic diversity and generalizability of research findings to humans.