Difteritoxoid
Formaldehydinaktiverat toxin från Corynebacterium diphtheriae. Det blandas ofta med tetanustoxoid och pertussisvaccin (DTP-vaccin) eller med enbart tetanustoxoid (DT-vaccin, för barnvaccinering, och Td-vaccin, med 5-10 gånger mindre difteritoxoid, för annat bruk). Difteritoxoid används för förebyggande vaccination mot difteri. Difteriantitoxin ("antiserum") är för behandling av infektionen.
Difteri
En infektionssjukdom mer eller mindre begränsad till slemhinnor och hud och orsakad av stammar av Corynebacterium diphtheriae. Den kännetecknas av förekomst av pseudomembran vid infektionsstället. Det gift, difteritoxin, som produceras av bakterien, kan ge upphov till hjärtmuskelinflammation, polyneurit och andra systemiska förgiftningseffekter.
Difteritoxin
Ett 60 kD, enkelkedjat protein som produceras av Corynebacterium diphtheriae och som ger upphov till difteri. Proteinet kan delas upp i två olika fragment; det mindre (A-fragmentet) hämmar proteinsyntes och är den dödliga del som är beroende av det större B-fragmentet för att komma in i cellerna.
Stelkrampstoxoid
Stelkrampstoxoid (latin: Bungarus fasciatus) är en mycket giftig ormart som tillhör familjen giftsnokar (Elapidae). Den förekommer främst i södra och sydöstra Asien, inklusive Indien, Sri Lanka, Kina, Sydostasien och Indonesien. Ormen är känd för sitt starka neurotoxiska gift som kan orsaka andnings- och hjärtstopp. Giftet verkar genom att blockera signalsubstanser i nervsystemet, vilket leder till muskelsvaghet, syn- och andningsproblem samt eventuellt dödsfall om inte behandling ges inom en snar tid. Ormen är nattaktiv och lever främst på andra ormar och groddjur. Stelkrampstoxoiden är en av världens giftigaste ormar och den är ansvarig för flera dödsfall varje år.
Difteriantitoxin
Antitoxin (motgift) för behandling av difteri. Det framställs ur hästblod mot toxin från difteribakterien, Corynebacterium diphtheriae.
Difteri-stelkrampsvaccin
Ett kombinationsvaccin mot difteri och stelkramp, bestående av difteri- och tetanustoxoid. Detta vaccin används istället för DTP-vaccin (difteri-tetanus-pertussis) när det t ex föreligger kontraindikation för kikhostevaccin. Syn. DT-vaccin; difteri-tetanusvaccin.
Difteri-stelkramp-acellulära kikhostevacciner
Stelkramp
Corynebacterium diphtheriae
En art grampositiva, icke-sporbildande bakterier med tre erkända odlingstyper. Dessa typer (gravis, intermedius och mitis) fastställdes ursprungligen utifrån den kliniska svårighetsgrad som sågs hos de patienter som de olika stammarna oftast isolerades från. Arten ger upphov till difteri.
Trippelvaccin
Kikhosta
Vacciner, kombinerade
Immunisering, sekundär
Immunisering/vaccination som ges efter en primär immunisering med samma eller närbesläktat antigen.
Immuniseringsschema
Tidsschema för optimala tidpunkter/intervall för primär och/eller sekundär immunisering.
Oberoende staternas samvälde
Konjugatvacciner
Halvsyntetiska vacciner bestående av polysackaridantigener från mikroorganismer fästa vid bärarproteinmolekyler. Bärarproteinet känns igen av makrofager och T-celler och förstärker därmed immunsvaret. Konjugatvacciner framkallar antikroppsbildning hos individer som inte reagerar på enbart polysackariden, höjer antikroppsnivåerna, och ger booster-svar vid förnyad vaccination.
Stelkrampsantitoxin
Stelkrampsantitoxin är ett protein med neutraliserande effekt mot tetanus-bakteriens toxin, som orsakar den livshotande sjukdomen stelkramp. Detta toxin kallas även tetanustoxin och är mycket starkt neurotoxiskt, vilket innebär att det har en skadlig verkan på nervceller.
Vaccination
Vaccination, även känt som immunisering, är ett preventivt sjukvårdsåtgärd som utförs genom att ge en individ ett preparat som innehåller en eller flera antigen från en patogen (en mikroorganism som orsakar sjukdom). Detta preparat stimulerar immunsystemet att producera en immunrespons, vilket leder till att immuniteten utvecklas mot den specifika patogenen. Denna immunitet ger skydd mot framtida infektioner med samma patogen och hjälper därmed att förhindra spridning av sjukdomar inom populationen. Vaccination är en av de mest effektiva metoderna för att kontrollera och eliminera infektiösa sjukdomar och har räddat miljoner liv världen över.
Kikhostevaccin
En uppslamning av avdödade Bordetella pertussis-bakterier som används för immunisering mot kikhosta (helcellsvaccin). Ofta används suspensionen i blandning med difteri- och stelkrampstoxoid, s k DTP-vaccin. Det finns även ett acellulärt kikhostevaccin, framställt av renade antigena beståndsdelar av kikhostebakterien, vilket ger färre biverkningar än helcellsvaccinet; också det används i kombination med difteri- och stelkrampstoxoid.
Immunisering
Avsiktlig stimulering av värdens immunsvar. Aktiv immunisering innebär tillförsel av antigen eller immunologiska adjuvantia. Passiv immunisering innebär tillförsel av immunsera eller lymfocyter eller deras produkter (t ex transferfaktor, immun-RNA) eller transplantation av immuncellproducerande vävnad (tymus eller benmärg).
Alumföreningar
Haemophilusvacciner
Vacciner eller vaccinkandidater med antigena polysackarider från Haemophilus influenzae, framställda för att förebygga infektionssjukdom. Vaccinet kan innehålla isolerade polysackarider eller polysackarider bundna till bärarmolekyler. Det kan även ingå i kombinationsvaccin tillsammans med difteri-, stelkramp- och påssjukevaccinkomponenter.
Bakteriella vacciner
Transferfaktor
I en enkel medicinsk definition kan transferfaktor definieras som ett samlingsbegrepp för proteiner och andra molekyler som överförs från en individ till en annan, ofta via moderkaka eller mjölktillskott, och ger immunologisk skydd genom att stärka den mottagande individens immunsvar. Transferfaktor har visat sig vara effektivt i förebyggandet och behandlingen av vissa infektionssjukdomar hos spädbarn, men dess mekanismer och kliniska användningsområden är fortfarande under forskning.
Meningokockvacciner
Vacciner
"Vaccination" refers to the process of introducing a vaccine into the body, usually through injection, with the goal of stimulating an immune response and providing protection against a specific disease-causing agent, such as a bacterium or virus. Vaccines contain weakened or inactivated forms of these agents, or parts of them, which trigger the immune system to produce antibodies and memory cells that can recognize and fight off the pathogen if the individual is later exposed to it. This process helps to prevent or reduce the severity of infectious diseases and protects both individuals and communities from outbreaks.
Antikroppsbildning
Polysackarider, bakteriella
Bacterial polysaccharides refer to complex carbohydrates that are produced and used by bacteria for various purposes, such as providing structural support, facilitating adhesion to surfaces, and evading the host immune system. These polysaccharides can be composed of repeating units of simple sugars (monosaccharides) or sugar derivatives, and can vary widely in their structure and function depending on the bacterial species. Some examples of bacterial polysaccharides include capsular polysaccharides, which form a protective layer around the bacterial cell, and exopolysaccharides, which are secreted by bacteria and can form biofilms that help them colonize surfaces.
Stafylokocktoxoid
Stafylokocktoxoid är ett inaktiverat toxin från Staphylococcus aureus-bakterier, använt som en komponent i vissa vacciner för att inducera immunitet mot stafylokocktoxinet och förebygga stafylokockinfektioner.