En av katekolaminsignalsubstanserna i hjärnan. Den uppstår ur tyrosin och är prekursor till norepinefrin och epinefrin. Dopamin är en av de viktigaste signalsubstanserna i hjärnans extrapyramidala system och av betydelse för rörelseregleringen. En familj av receptorer (dopaminreceptorer) förmedlar dess verkan.
En klass dopaminreceptorer som kan identifieras genom sitt speciella sätt att binda syntetiska ligander, sin molekylärbiologi och, möjligen, sin verkningsmekanism.
En grupp dopaminreceptorer som kan identifieras genom sitt speciella sätt att binda syntetiska ligander, sin molekylärbiologi och, möjligen, sin verkningsmekanism.
Läkemedel som binder till och aktiverar dopaminreceptorer.
Läkemedel som binder till, men inte aktiverar dopaminreceptorer, varvid verkan av dopamin eller exogena stimulerare blockeras. Många läkemedel för behandling av psykotiska tillstånd är dopaminantagonister, även om deras terapeutiska effekt kanske mer beror på en långsam anpassning i hjärnan än på en omedelbar blockering av dopaminreceptorer. Dopaminantagonister har haft flera andra kliniska användningsområden, bl a som medel mot kräkningar och illamående, för behandling av Tourettes syndrom och mot hicka.
Cellyteproteiner som binder dopamin med hög affinitet och utlöser intracellulära förändringar som påverkar cellernas beteende.
Dopamin D3-receptorer är en typ av dopaminreceptor som binder till neurotransmittorn dopamin och medierar dess effekter på cellnivå. De aktiveras av endogen dopamin och är involverade i en rad fysiologiska processer, inklusive belöningssystemet, kognition, emotionell regulation och homeostatiska funktioner. D3-receptorerna uttrycks främst i hjärnbarken, men kan även påträffas i andra delar av centrala nervsystemet och i perifera vävnader. De har en hög affinitet till dopamin och är kända för att ha potentialen att modulera smärta, immunförsvar och cancerutveckling.
Dopamintransportproteiner (DAT) är proteiner som transporterar neurotransmittorn dopamin från synaptisk gap till presynaptiska terminals vesiklar för återupptagning och återanvändning inuti nervceller (neuron). DAT hjälper också till att avsluta signalsignaleringen av dopamin i centrala nervsystemet.
Alla läkemedel som används för sin verkan på dopaminreceptorer, på dopaminets livscykel eller på de dopaminerga nervcellernas överlevnad.
Dopamin D5-receptorer är en typ av dopaminreceptor, som är en sorts proteiner i cellmembranet som binder till neurotransmittorn dopamin och utlöser en biologisk respons inne i cellen. Dopamin D5-receptorer är metabotropa receptorer, vilket betyder att de verkar via G-proteiner för att påverka intracellulära signalsystem.
Medel som blockerar transport av dopamin in i nervcellsutskotten eller in i vesiklar inuti utskotten. De flesta adrenerga upptagshämmare hämmar också upptag av dopamin.
Syn. dopamin-beta-monooxygenas. EC 1.14.17.1.
Grå- och vitstrimmig substans bestående av neostriatum och paleostriatum (globus pallidus). Den befinner sig snett framför talamus i båda hjärnhalvorna. Den grå substansen utgörs av nucleus caudatus (svanskärnan) och nucleus lentiformis (linskärnan, som i sin tur består av globus pallidus och putamen). Den vita substansen utgör den inre kapseln.
Quinpirole är ett läkemedel som tillhör gruppen dopaminreceptoragonister, vilket betyder att det aktiverar dopaminreceptorer i hjärnan. Det används främst i forskningssyfte för att studera effekterna av dopamin på olika former av beteende och neurobiologiska processer. Quinpirole har bland annat visat sig kunna påverka rörelse, motivation, belöningsbaserat learning och kognition.
Föreningar med utbredd användning inom biomedicinen, bl a som dopaminagonister.
Raltegravir är ett antiretrovirusmedel som används för behandling av HIV-infektion. Det är en integrasinhibitor som fungerar genom att hindra HIV-viruset från att integrera sin genetisk information i värdcellens DNA, vilket stoppar virusets reproduktion. Raltegravir ges vanligen i kombination med andra antiretrovirala läkemedel för att kontrollera HIV-infektionen och förebygga dess komplikationer.
Den nucleus accumbens är en del av dämpningssystemet i hjärnan, mer specifikt en del av den ventrala striatum, och är involverad i belöningssökande beteenden, positiva affektiva tillstånd samt kokain- och drogrelaterade beroendeprocesser.
Sulpirid är ett typiskt antipsykotiskt läkemedel, som primärt används för behandling av psykoser och andra svåra psykiatriska störningar, såsom schizofreni. Sulpirid fungerar genom att blockera dopaminreceptorer i hjärnan, vilket kan hjälpa att reducera positiva (ex. hallucinationer och paranoia) och negativa (ex. socialt tillbakadragande och avflackning) symtom hos patienter med psykoser.
Ett fenyl-piperidinylbutyrofenon som främst används för behandling av schizofreni och andra psykoser. Det används även vid schizoaffektiva sjukdomar, vanföreställningar, ballism, Tourettes syndrom, och ibland som tilläggsterapi vid psykisk utvecklingsstörning och Huntingtons korea. Medlet har kraftig verkan mot illamående och kräkningar och används även för behandling av hicka.
Ett morfinderivat som är en dopamin D2-agonist. Det är ett effektivt kräkmedel som använts vid akuta förgiftningar. Det har även använts för diagnos och behandling av Parkinsons sjukdom, men biverknin garna begränsar dess användbarhet.
Salicylamider är en grupp av läkemedel som har salicylsyra som aktiv ingrediens och används främst som smärtstillande, febernedsättande och antiinflammatoriska medel. De är derivat av salicylsyra och har föreningen kvar i sin kemiska struktur. Salicylamider är lösaktiga i vatten och har en högre smältpunkt än salicylsyra själv. De används ofta för behandling av smärtor, inflammation och feber, samt för att minska symtom orsakade av reumatiska sjukdomar. Exempel på vanligt förekommande salicylamider är aspirin och diflunisal.
En alkaloid ester som utvinns ur bladen av kokaväxter. Den har lokalbedövande och kärlsammandragande egenskaper och används kliniskt för dessa ändamål, särskilt i ögon, öron, näsa och hals.
Neostriatum är en anatomisk region i hjärnan som utgör en del av basala ganglierna och består huvudsakligen av två strukturer: caudatumkärnan och putamen. Neostriatum innehåller rikligt med neuroner som använder neurotransmittorerna dopamin och GABA (gamma-aminobutyrsyra) och är involverad i rörelsekontroll, kognition och belöningssystemet. Termen "neostriatum" används ofta synonymt med "striatum", men det senare kan även inkludera den tredje strukturen, globus pallidus, beroende på nomenklatur.
Den naturligt förekommande formen av dihydroxifenylalanin och det närmaste förstadiet till dopamin. Till skillnad från dopamin kan levodopa tas genom munnen och passerar blod-hjärnbarriären. Det tas snabbt upp av dopaminerga nervceller och omvandlas till dopamin.
Ett krafigt centralstimulerande och sympatomimetiskt medel. Amfetamin har flera verkningsmekanismer, inkluderande blockering av upptag av adrenerga substanser och dopamin, frigörande av monaminer och hämmande av monaminoxidas. Amfetamin är också en missbruksdrog och ett psykotomimetiskt medel. l- och d,l-formerna räknas hit. l-formen har lägre CNS-aktivitet, men starkare kardiovaskulära effekter. d-formen är dextroamfetamin.
Dopaminergic neurons are a type of nerve cell that produce and release dopamine, which is a neurotransmitter that plays a crucial role in many important functions in the brain, including movement, motivation, reward, and mood regulation. These neurons are located in several areas of the brain, with the largest concentration found in the substantia nigra pars compacta region of the midbrain. The death or degeneration of dopaminergic neurons is associated with several neurological disorders, such as Parkinson's disease and some forms of dementia.
Homovanillinsyra (HVA) är ett metaboliskt avfallsprodukt bildat under nedbrytningen av katekolaminerna, neurotransmittorersamlingen som innefattar dopamin, noradrenalin och adrenalin. HVA kan mätas i urinen och användas som en biokemisk markör för dopaminnivåer i hjärnan, vilket är användbart vid diagnostisering och monitorering av sjukdomar som påverkar dopaminsystemet, såsom Parkinson's disease.
Tyrosin 3-monooxygenas, även känt som tyrosin hydroxylas, är ett enzym involverat i katekolaminernas syntes i kroppen. Det katalyserar den första steget i syntesen av katekolaminer, såsom dopamin, noradrenalin och adrenalin, genom att konvertera aminosyran tyrosin till L-DOPA (3,4-dihydroxifenylalanin) med hjälp av syre och NADPH som kofaktorer.
Dopamin and cAMP-regulated phosphoprotein 32 (DARPP-32) is a key regulatory protein in signaling pathways that modulate neuronal excitability, synaptic plasticity, and drug addiction, by integrating signals from dopamine and glutamate receptors to regulate the activity of various enzymes and ion channels through phosphorylation.
En teknik för mätning av extracellulära halter av ämnen i vävnader, vanligen in vivo, med hjälp av en liten sond försedd med ett halvgenomsläppligt membran. Man kan även tillföra ämnen till vävnader genom membranet.
Spiperone är ett typiskt antipsykotiskt läkemedel som primärt används för behandling av schizofreni och andra psykoser. Det fungerar genom att blockera dopaminreceptorer i hjärnan, vilket hjälper att reducera symtom såsom hallucinationer, förvirring och aggressivt beteende. Spiperone kan också ha en viss effekt på serotoninreceptorerna, vilket kan göra det användbart i behandlingen av affektiva störningar som depression och bipolär sjukdom.
"Substantia nigra" är ett område i hjärnan som består av cellkroppar som producerar neurotransmittorn dopamin. Det är en del av de basala ganglierna och spelar en viktig roll i rörelsekontroll, motivation och belöningssystemet i hjärnan. En degeneration av dessa celler leder till Parkinson's sjukdom.
The Ventral Tegmental Area (VTA) is a group of neurons located in the midbrain that is well-known for its role in reward, motivation, and addiction. It contains dopaminergic neurons that project to various regions of the brain, including the prefrontal cortex, amygdala, and nucleus accumbens, and play a critical role in the reinforcing effects of drugs of abuse. The VTA is also involved in regulating movement, learning, memory, and mood.
"Sprague-Dawley råtta" är en typ av albino släthårig laboratorieråtta som vanligtvis används inom forskning på grund av deras förutsägbara och reproducerbara genetiska, fysiologiska och beteendemönster. De utvecklades under 1920-talet i USA av biologerna Robert Sprague och Harold Dawley och är idag en av de mest använda råttorna inom forskning världen över.
Oxidopamin är ett preparat som primärt används inom forskning och består av den aktiva substansen 6-hydroxydopamin hydroklorid. Detta ämne är ett neurotoxin som specifikt skadar dopaminerga nervceller, det vill säga nervceller som producerar signalsubstansen dopamin. Oxidopamin används därför som ett modellsubstans för att studera sjukdomar som beror på skada eller förlust av dopaminerga nervceller, till exempel Parkinson's disease.
En rad strukturellt besläktade alkaloider med ergolinets grundstruktur.
Den mittersta av de tre primitiva hjärnblåsorna i den embyonala hjärnan. Den utvecklas utan vidare delning till en kort, sammandragen del som förbinder pons (hjärnbryggan) med diencefalon (mellanhjärnan). Mitthjärnan består av två huvuddelar, den bakre tectum mesencephali och tegmentum mesencephali, den främre delen, som innehåller delar av hörsel-, syn- och andra sensorimotoriska system.
Svanskärnan i storhjärnan. Utdragen, gråaktig neostriatummassa intill hjärnans sidoventrikel.
Alfametyltyrosin (AMT) är ett künstligt aminosyra derivat som fungerar som en inhibitor för enzymet tyrosinhydroxylas, vilket är involverat i produktionen av signalsubstanser i centrala nervsystemet, såsom dopamin och noradrenalin. AMT används ibland som ett nootropiskt preparat med påstått potential att förbättra kognitiva funktioner, men detta är fortfarande föremål för forskning och dess effektivitet och säkerhet är inte fullständigt etablerade.
Den iakttagbara reaktionen hos ett djur i någon situation.
En specifik dopaminreceptorblockerare. Den påskyndar gastrointestinal peristaltik, frisätter prolaktin och används mot kräkningar och illamående och som verktyg vid undersökning av dopaminerga mekanismer.
"Nervceller, eller neuroner, är de specialiserade cellerna som utgör det fundamentala building blocket i nervsystemet hos djur. De är ansvariga för bearbeta, överföra och lagra information genom elektriska och kemiska signaler."
Ett betahydroxilerat derivat av fenylalanin. D-formen av dihydroxifenylalanin har svagare fysiologisk verkan än L-formen och används vanligen experimentellt för att bestämma om de farmakologiska effekterna av Levodopa är stereospecifika. Syn. dopa.
Nomifensine är ett antidepressivt preparat som tidigare användes för behandling av klinisk depression, men som numera är indraget från marknaden på grund av allvarliga biverkningar och säkerhetsrelaterade orsaker. Det verkar genom att blockera återupptaget av dopamin, noradrenalin och serotonin i hjärnan, vilket leder till ökade nivåer av dessa signalsubstanser i synapssparken och kan förbättra humöret.
Ett tioxantenneuroleptikum som till skillnad från klorpromazin anses ha CNS-aktiverande egenskaper. Det används för behandling av psykoser, dock ej hos exciterade eller maniska patienter.
Fysisk aktivitet hos människor eller djur som ett beteendefenomen.
Tropaner är en grupp av organiska föreningar som innehåller en tropanring, en cyklopentanring fusionsad med en piperidinring. De flesta tropaner är alkaloider och de kan hittas i växter, djur och svampar. Många tropaner har betydande farmakologiska egenskaper och används inom medicinen som exempelvis atropin, scopolamin och kokain. De kan användas som muskelrelaxantia, smärtstillande medel, läkemedel mot sjökrankhet och receptfria hostmedel.
En halvsyntetisk mjöldrygealkaloid som verkar som dopamin D2-agonist. Den undertrycker prolaktinutsöndring och används för behandling av amenorré, galaktorré och infertilitet hos kvinnor, och har före slagits för Parkinsons sjukdom.
Vesicular Monoamine Transport Proteins (VMAT) är transmembranproteiner som transporterar monoaminer, såsom serotonin, dopamin, norepinefrin och histamin, från cytoplasman till synaptiska vesiklar inne i neurosekretoriska celler. Detta möjliggör lagring av monoaminer i vesiklarna och kontrollerad release av dem till synapsen när cellen är exciterad. VMAT transporterar också andra cationer, såsom joner av natrium, kalium och protoner, för att underhålla ett gradient av laddning över vesikelmembranet som driver transporten av monoaminer. Det finns två typer av VMAT-proteiner hos däggdjur, VMAT1 och VMAT2, med olika substratspecificitet och subcellulär distribution.
I medicinsk kontext, kan 'belöning' referera till den positiva konsekvensen eller ankan som följer ett önskvärt beteende eller handling, ofta använt som motivationsverktyg för att främja patienters samarbete i behandlingsprocessen. Till exempel: "Incentivprogram med belöningar som används för att främja rökfria miljöer har visat sig vara effektiva för att uppmuntra minskad tobaksrökning hos patienter."
Putamen är en del av basala ganglierna i hjärnan, som är involverad i kontrollen av rörelser och kognitiva funktioner. Det är en del av den dorsala striatum och mottar glutamaterga afferenta signalsubstanser från barken och thalamus, samt dopaminérga signalsubstanser från substantia nigra. Putamen är också involverad i belöningssystemet i hjärnan och har visat sig vara viktigt för inlärande av rörelsemönster.
Ett centralstimulerande och sympatomimetiskt ämne (C10H15N) med verkan och användning liknande dem hos dextroamfetamin. Det är en missbruksdrog som kan rökas, snortas, injiceras eller drickas, och som går under namn som crank, crystal, crystal meth, is och speed.
Den del av det centrala nervsystemet som befinner sig innanför kraniet och som omfattar prosencefalon (framhjärnan), mesencefalon (mitthjärnan) och rombencefalon (ruthjärnan). Den uppstår ur främre de len av embryots nervtub. Dess funktioner inkluderar muskelkontroll och koordination, mottagande och behandling av sinnesintryck, talframställning, minneslagring samt hantering av tankar och känslor.
Biogena aminer med endast en amindel. Till denna gruppen hör alla naturliga monoaminer som bildats genom enzymatisk dekarboxylering av naturliga aminosyror.
En bensocykloheptapyridoisokinolinol som använts som antipsykotiskt preparat, särskilt vid schizofreni.
Serotonin är ett signalsubstanstans (neurotransmittor) som överför signaler mellan neuron i centrala nervsystemet och perifera nervsystemet. Det produceras naturligt i kroppen, främst i tarmarna och hjärnan. Serotonin har en rad olika funktioner i kroppen, inklusive att reglera humör, aptit, sömn, minne och läkningsprocesser. I hjärnan spelar serotonin en viktig roll för stämningsreglering och kan vara involverat i uppkomsten av depression och ångest.
Förhållandet mellan läkemedelsdos och kroppens/organismens gensvar på medlet.
'Parkinsonism' är ett samlingsbegrepp för sjukdomar som kännetecknas av rörelsekoordinationsstörningar, såsom tremor, stelhet (rigiditet), långsamhet i rörelserna (bradykinesi) och instabil postur. Den vanligaste orsaken till parkinsonism är Parkinson sjukdom, men det finns även andra orsaker som exempelvis vissa mediciner eller strukturella hjärnskador. Karaktäristiskt för Parkinson sjukdom är också att det förekommer dopaminbrist i hjärnan.
The prefrontal cortex is the anterior portion of the frontal lobe, involved in higher order cognitive functions such as planning complex cognitive behavior, personality expression, decision making, and moderating social behavior. It also plays a significant role in working memory and executive functions.
Noradrenalin, också känt som norepinefrin, är ett hormon och neurotransmittor som produceras i kroppen. Det spelar en viktig roll i kroppens "kvävningsrespons", som aktiveras i stresssituationer. Noradrenalin orsakar bl.a. ökat hjärtrytmo, ökat andningsfrekvens och ökat blodtryck, för att förbereda kroppen för att hantera en stressfylld situation.
En otydligt definierad grupp av läkemedel med förmåga att öka vakenhet och retbarhet. De har en rad verkningsmekanismer, dock vanligtvis inte genom direktverkan på nervceller. Hit räknas inte läkemede l som har ovan nämnda effekter som biverkan till sin huvudsakliga terapeutiska verkan.
Stora, nukleära vävnader under hjärnbarken som har sitt ursprung i telencefalon och är belägna i nedre delen av hjärnan.
En allmän klass ortodihydroxifenylalkylaminer härstammande från tyrosin.
Reserpin är ett alkaloid som initialt isolerades från roten av den indiska plantan *Rauwolfia serpentina*. I medicinsk kontext är reserpin mest känt för sitt användande som läkemedel i behandlingen av högt blodtryck och vissa former av psykiska störningar, såsom schizofreni. Reserpin fungerar genom att påverka neurotransmittorers lagring och frisättning i hjärnan, vilket kan leda till en sänkning av blodtrycket och en jämnare humör. Emellertid används reserpin mycket sällan idag på grund av dess biverkningsprofil och det förekomst av effektivare alternativ.
Preparat för behandling av Parkinsons sjukdom. De vanligaste medlen verkar på det dopaminerga systemet i striatum eller de basala ganglierna, eller består av centralt verkande muskarinantagonister.
"Stereotypt beteende" refererar inom medicinen till ett upprepat, stelt och oförändrat mönster av rörelser, ljud eller handlingar som saknar en funktionell syfte och är vanligtvis inte bortförbättrade av sociala situationer eller stimuli.
Medel som ger kontroll över psykotist orosbeteende, lindrar akuta, psykotiska tillstånd, minskar psykotiska symtom och har en lugnande effekt. De används vid schizofreni, demens, övergående psykoser i samband med kirurgiska ingrepp, hjärtinfarkt osv. Dessa läkemedel kallas ofta neuroleptika, pga benägenheten att ge neurologiska bieffekter. Men inte alla antipsykotiska preparat ger sådana effekter. Många kan också vara effektiva mot illamående och klåda.
En komplex grupp av nervfibrer som utgår från luktcentrumområdet, området kring mandelkärnan och de septala kärnorna och leder till yttre delen av hypotalamus. Några nervtrådar fortsätter till hjärnstjälkens tegment.
En dopaminerg neurotoxisk substans som framkallar irreversibla kliniska, kemiska och patologiska förändringar som härmar dem man finner vid Parkinsons sjukdom.
'Parkinson's sjukdom, sekundär' är en neurologisk störning orsakad av en annan grundläggande sjukdom eller skada, till exempel en infektion, skallskada eller en biverkan till vissa läkemedel, istället för den degenerativa process som ses i primär Parkinson's sjukdom.
Pergolide är ett läkemedel som används för att behandla Parkinson sjukdom. Det verkar genom att imitera dopamin, en kemisk substans som saknas i hjärnan hos personer med Parkinson. Pergolide hjälper till att kontrollera rörelser och muskelkramper orsakade av sjukdomen.
"Nervvävnadsproteiner" refererar till de proteiner som utgör strukturella och funktionella komponenter hos nervceller (neuron) och deras stödjande celler (glialceller) i nervsystemet. Dessa proteiner är involverade i en rad olika processer, inklusive signaltransduktion, cellytiska processer, neurotransmission och homeostas. Exempel på nervvävnadsproteiner är neurofilament, tubulin, aktin, laminer, GFAP (glial fibrillär acidisk protein) och diverse receptorer och kanaler.
"Hjärnkemi" är ett informellt och icke-medicinskt begrepp som inte har någon officiell medicinsk definition. Termen används ibland inom populärvetenskapliga sammanhang för att beskriva studiet av kemiska processer i hjärnan, såsom neurotransmission och signalsubstanser som påverkar minne, perception, humör och kognition. Emellertid är det inte en etablerad term inom den medicinska fältet och bör undvikas i formella medicinska sammanhang.
D-formen av amfetamin. Det har centralstimulerande och sympatomimetisk effekt. Medlet har även använts för behandling av narkolepsi och koncentrationssvårigheter och hyperaktivitet hos barn. Dextroamfetamin har ett flertal verkningsmekanismer, bl a blockering av upptaget av adrenerga substanser och dopamin, stimulering av monoaminutsöndring och hämmande av monoaminoxidas. Det är också ett missbruksmedel och psykotomimetiskt medel.
En perifer hämmare av dopa-dekarboxylas. Det används vid parkinsons sjukdom tillsammans med levodopa för att hindra omvandlingen av levodopa till dopamin perifert, varvid perifera biverkningar minskas och mängden levodopa som når det centrala nervsystemet ökar. Därmed kan dosstorleken reduceras. Medlet har i sig ingen antiparkinsonismeffekt.
Ett antal funktionellt och anatomiskt definierade strukturer i främre delen av hjärnan hos alla däggdjur. Enheten är inblandad i såväl den högre integreringen av information rörande tarmar, luktsinne och kroppstillstånd som homeostatiska reaktioner, som t ex grundläggande överlevnadsbeteenden (ätande, parning och känslouttryck). I de flesta publicerade arbeten anses enheten omfatta mandelkärnan, epitalamus, gördelvindlingen, hippocampus, hypotalamus, parahippocampalis-vindlingen, septumkärnorna, talamus främre kärnhop och delar av de basala ganglierna.
"Självadministrering" inom medicinsk kontext refererar till patientens förmåga och behandlingsplan där patienten själv ansvarar för att tillhandahålla sig med nödvändig medicinsk vård eller terapi, ofta under läkares övervakning och riktlinjer. Detta kan innebära att en patient själv tar mediciner, använder injekter, använder medicinsk utrustning eller genomför andra behandlingsrelaterade aktiviteter.
Ett tricykliskt dibensodiazepin, klassat som ett atypiskt antipsykotiskt preparat. Det binder flera typer av receptorer i det centrala nervsystemet och uppvisar en unik farmakologisk profil. Klozapin är en serotoninantagonist, med stark bindning till 5-HT-2A/2C-receptorsubtypen. Det har också stark affinitet till ett flertal dopaminerga receptorer, men visar svag antagonism vid dopamin D2-receptorn, som anses modulera neuroleptisk aktivitet. En väsentlig biverkning av medlet är agranulocytos.
"Synaptisk överföring är den process där en nervcell, eller neuron, skickar signaler i form av neurotransmittorer till en annan nervcell över ett smalt spår, kallat synapser, vilket möjliggör kommunikation och integration av information i centrala nervsystemet."
Inlärningsprocess som innebär att en viss handlingsföljd resulterar i en belöning. Vid den rätta reaktionen inför ett urval handlingsalternativ kommer en omedelbar belöning. Syn. instrumentell betingning.
Ett enzym i transferasklassen som katalyserar överföringen av en metylgrupp från S-adenosylmetionin till en katekol eller katekolamin, så som dopa, dopamin, epinefrin eller norepinefrin. Enzymet finns i cytoplasman i främst njurar, lever och det centrala nervsystemet. EC 2.1.1.6.
Dopaminer som fått en hydroxigruppsubstitution i en eller flera positioner.
En simpel medicinsk definition av "synaptosomer" är att de är små, vesikulära strukturer som innehåller neurotransmittor-belagda vesikeln och membranproteiner, som bildas när synapser (de platser där nervceller kommunicerar med varandra) isoleras. Synaptosomer kan användas för att studera neurotransmission och neurologiska sjukdomar i laboratoriemiljö.
En centralt verkande muskarinantagonist som använts vid behandling av Parkinsons sjukdom. Benstropin blockerar upptaget av dopamin.
Onormala rörelser, som t ex hyperkinesi, hypokinesi, darrningar och dystoni, i samband med bruk av vissa läkemedel. Ansiktets, bålens, nackens och lemmarnas muskler påverkas mest. Tardiv dyskinesi är en form av hyperkinesi med onormala rörelser i ansiktet, tungan och nacken som uppträder vid behandling med neuroleptika.
Ett tillstånd av passivitet, svag reaktion på stimuli och en tendens att förbli i en orörllig kroppsställning. Armar och ben hålls kvar i en vaxartad stelhet i den ställning de råkat få, kortare eller längre tid. Katalepsi kan vara förknippad med psykotiska störningar, som t ex schizofreni, neurotoxiska drogeffekter och andra tillstånd.
En grupp enzymer med bred specificitet. Enzymerna dekarboxylerar en rad aromatiska aminosyror, inklusive dopa (dopadekarboxylas), tryptofan och hydroxitryptofan. EC 4.1.1.28.
En statistisk metod för att genom analys av den totala variationen i en för ett antal oberoende variabler (faktorer) gemensam datamängd finna variationsorsaker.
Octopamine är ett signalsubstans (neurotransmittor) som förekommer hos ryggradslösa djur, såsom leddjur och insekter. Det är involverat i regleringen av olika fysiologiska processer, till exempel ämnesomsättning, rörelsekoordination och beteende. Octopamin är strukturellt relaterat till adrenalin och noradrenalin hos ryggradsdjur, men dess funktioner skiljer sig något åt mellan olika djurgrupper.
Sjukdomstillstånd som har samband med eller beror på bruk av kokain.
Pyrrolidiner är en klass av organiska föreningar som innehåller en pyrrolidinring, en fem-ledad saturad heterocyclisk ring som består av fyra kolatomer och en kväveatom. Pyrrolidinringen är isoelektronisk med piperidinringen, men den senare är en sex-ledad omslutning. Pyrrolidiner har visat sig vara aktiva som agonister vid flera neuroaktiva receptorers bindningsställen, inklusive dopaminreceptorer och nicotinreceptorer, vilket gör dem av intresse för forskning kring sjukdomar såsom Parkinson och nikotinberoende.
Tyramin är ett vasoaktivt aminer som naturligt förekommer i vissa livsmedel, såsom ost, choklad, fermenterade produkter och äldre köttvaror. Tyramin bildas när proteiner bryts ner under lagring eller vid fermentering, då en specifik aminosyra, tyrosin, omvandlas av enzymet tyrosinhydroxylas. Vissa individer med specifika medicinska tillstånd, såsom fenylketonuri eller när de tar vissa typer av antidepressiva läkemedel (MAO-hämmare), bör begränsa intaget av tyraminrika livsmedel på grund av risk för potentialt farliga ökningar av blodtrycket eller huvudvärk.
En cns-stimulant vars vanligaste användning är för behandling av adhd hos barn och mot narkolepsi. Verkningsmekanismenerna tycks likna dem hos dextroamfetamin.
Pimozid är ett typisk antipsykotiskt läkemedel som används för behandling av kroniska, svåra hallucinationer och illusioner (till exempel vid schizofreni) samt också för att behandla Tourettes syndrom. Det fungerar genom att blockera dopaminreceptorer i hjärnan.
'Elektrokemiska tekniker' refererar till användning av elektriska impulser och kemiska reaktioner för att uppnå medicinska syften, såsom att stimulera nervceller, påverka celldelning eller producera läkemedel.
Tetrahydronaphthalenes are chemical compounds that consist of a naphthalene ring with four hydrogen atoms added, resulting in a saturated compound. This means that all the carbon-carbon bonds in the molecule are single bonds, and there are no double or triple bonds present. Tetrahydronaphthalenes can be found in various natural sources, including essential oils, and they also have applications in the synthesis of pharmaceuticals and other chemical products.
En grupp naturligt förekommande aminer som bildas genom enzymatisk dekarboxylering av naturliga aminosyror. Flera av dem har kraftig fysiologisk verkan (t ex histamin, serotonin, epinefrin och tyramin ), och de som bildas av aromatiska aminosyror eller deras syntetiska analoger (t ex amfetamin) har farmakologisk användning.
Utrymmet mellan celler, fyllt av vätska och amorfa och fibrösa ämnen.
Tillstånd orsakat av nervgiftet MPTP, som ger upphov till selektiv förstörelses av nigrostriatala dopaminerga nervceller. Kliniska tecken är irreversibla parkinsonsymtom, som t ex stelhet och bradykinesi (sekundär parkinsonism). MPTP-förgiftning används även i djurmodeller för att studera Parkinsons sjukdom.
Wistar rats are an outbred albino strain of laboratory rats that are widely used in biomedical research due to their genetic diversity and generalizability of research findings to humans.
Ett läkemedels påverkan på ett annat läkemedels verkningsmekanism, metabolism eller toxicitet.
"Tegmentum mesencephali" refererar till den del av mellersta hjärnbalken (mesencephalon) som innehåller ett antal viktiga strukturer relaterade till rörelsekoordinering, smärtsensning och autonoma funktioner. Det består huvudsakligen av grå substans och inkluderar bland annat substantia nigra, red nucleus, trochlearis kärna och olika kärnor i mesencephalisk retikulära formationen.
Ett enzym som katalyserar den oxidativa deamineringen av naturligt förekommande monoaminer.Det är ett flavinhaltigt enzym, hemmahörande i mitokondriemembran, antingen i nervändar, levern eller andra organ. Monoaminoxidas är viktigt för regleringen av den metaboliska nedbrytningen av katekolaminer och serotonin i nervvävnader eller målvävnader. Levermonoaminoxidas har en avgörande försvarsroll för inaktivering av cirkulerande monoaminer eller sådana, som tyramin, som kommer från tarmen och absorberas i portaomloppet. EC 1.4.3.4.
Radioligandanalys är en typ av bioanalytisk metod som används inom forskning och klinisk diagnostik för att undersöka specifika receptorer eller transporter i levande vävnad, vanligtvis genom att använda en radioaktivt märkt molekyl (en radioligand) som binder till målproteinet. Metoden bygger på principen att den radioaktiva signalen kan detekteras och kvantifieras för att ge information om antalet och bindningsförmågan hos målproteinerna. Radioligandanalys används ofta inom neurologi, farmakologi och toxikologi för att studera olika sorters receptorer, såsom neurotransmittorreceptorer eller hormonreceptorer, och kan ge värdefull information om deras struktur, funktion och interaktion med läkemedel eller toxiner.
Neurotransmittersubstanser är signalsubstanser som nervceller (neuron) använder för att kommunicera med varandra och koordinera aktiviteten i centrala nervsystemet (hjärnan och ryggraden) och det perifera nervsystemet (de nerver som sträcker sig ut från hjärnan och ryggraden till resten av kroppen). Dessa signalsubstanser överför signaler genom att diffundera över synapsgapet, den lilla luftfyllda luckan mellan två nervceller, och binder till specifika receptorer på målcellens (eller postsinaptiska cellens) membran. Detta inducerar en biokemisk respons som orsakar en förändring i membranpotentialen och kan leda till excitering eller inhibition av målcellen. Exempel på neurotransmittersubstanser inkluderar dopamin, serotonin, noradrenalin, GABA (gamma-aminobutyrsyra), glutamat och acetylkolin.
Läkemedel som verkar på adrenerga receptorer eller på adrenerga transmittorsubstansers livscykel. Till dessa hör adrenerga agonister och antagonister.
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Ett aromatiskt L-aminosyradekarboxylas, som är ansvarigt för omvandlingen av dopa till dopamin. Det har klinisk betydelse vid behandling av Parkinsons sjukdom. EC 4.1.1.28.
Ett tricykliskt, anorektiskt verkande medel som är obesläktat med och mindre giftigt än amfetamin, men med vissa liknande bieffekter. Det hämmar upptag av katekolaminer och blockerar bindning av kokain till den dopaminupptagande transportmolekylen.
Hydroxyindolilsyran, eller 5-HIAA (5-hydroxyindoleacetic acid), är ett metabolit av serotonin, ett signalsubstans som har en viktig roll i centralnervösa processer såsom stämningsreglering och sömn-vakenhetscykler. 5-HIAA:s nivåer i urinen används som markör för serotoninproduktionen i kroppen och kan vara förhöjda eller sänkta vid olika sjukdomstillstånd, till exempel karcinoidsyndrom och depression.
Piperaziner är en grupp av heterocykliska organiska föreningar som innehåller en piperazinring, bestående av två kolatomar och fyra kväveatomer som är bundna i en sex-ledad ring. Piperazin är även namnet på den enklaste representanten för denna grupp.
Ett ergotderivat som verkar som agonist på dopamin D2-receptorer (dopaminstimulerare). Det kan även verka som antagonist på dopamin D1-receptorer, samt som agonist på somliga serotoninreceptorer (serotoninstimulerare).
Elektrostimulering (ES) är en medicinsk behandlingsmetod som innebär att man använder elektriska impulser för att stimulera muskler eller nerver. Genom att placera elektroder på huden nära den aktiva muskeln eller nerven skickas små elektriska signaler genom kroppen, vilket orsakar en kontraktion av muskeln eller en aktivering av nerven.
Positronemissionstomografi (PET) är en typ av bilddiagnostisk undersökningsmetod som används inom medicinen för att studera olika funktioner i kroppen, till exempel metabolism, blodflöde och receptoraktivitet. Metoden bygger på att man injicerar en patient med en liten mängd radioaktivt markert ämne (radioligand), som accumulerar i de vävnader eller organ som man vill undersöka.
"Nervbanor" refererar till de speciella ledningssystemen i kroppen som överför nervimpulser och signaler mellan hjärnan, ryggmärgen och resten av kroppen. Dessa banor består av neuroner (nervceller) och deras utskott (axoner och dendriter), som är inblandade i kommunikationen och samarbete mellan olika delar av nervsystemet för att kontrollera kroppens funktioner, såsom rörelse, känsel, sinnesintryck, tankeprocesser och homeostasis.
Tetrabenazine är ett läkemedel som används för att behandla korea, eller oönskade rörelser, hos personer med neurologiska störningar som Huntingtons sjukdom och tardiv dyskinesi. Tetrabenazine fungerar genom att minska nivåerna av neurotransmittorern dopamin och serotonin i hjärnan.
'Vesicular Biogenic Amine Transport Proteins' refererar till en grupp av proteiner som transporterar biogena aminer, såsom serotonin, dopamin, histamin och noradrenalin, från cytoplasman till synaptiska vesiklar inne i nervceller. Dessa proteiner spelar därför en viktig roll i regleringen av neurotransmission, genom att möjliggöra lagring och frisättning av signalsubstanser i synapserna.
Norepinephrine plasma membrane transport proteins, also known as norepinephrine transporters (NETs), are membrane-bound proteins that play a crucial role in the regulation of norepinephrine levels in the body. They are responsible for the reuptake of norepinephrine from the synaptic cleft back into the presynaptic neuron, thereby terminating the neurotransmitter's signal and preparing the neuron for another transmission.
Long-Evans rats are a specific strain of outbred albino laboratory rats, commonly used in biomedical research due to their docile and friendly nature, as well as their relatively large size and ease of handling compared to other rat strains. They were originally developed in the 1940s by William Long and Grace Evans at the University of Wisconsin-Madison. The Long-Evans rat strain is often used in studies related to neuroscience, psychology, pharmacology, toxicology, and nutrition, among others.
En kemiskt heterogen grupp läkemedel med det gemensamt att de kan blockera oxidativ deaminering av naturligt förekommande monoaminer.
Sympatolytika är en grupp av läkemedel som blockerar den sympatiska nervsystemets aktivitet. Den sympatetiska nervsystemet är en del av det autonoma nervsystemet och styr kroppens kroppsfunktioner under stress, såsom ökat hjärtrytm, ökat andningsfrekvens och ökat blodtryck. Sympatolytika fungerar genom att blockera adrenergiska receptorer, som är målet för signalsubstanser från den sympatiska nervsystemet. Detta leder till en minskad effekt av signalsubstanser såsom noradrenalin och adrenalin, vilket kan leda till en lägre puls, sänkt blodtryck och ökat blodflöde till huden och musklerna. Sympatolytika används ofta för att behandla vissa typer av hjärt-kärlsjukdomar, glaukom och vissa neurologiska störningar.
Nikotin är ett stimulerande, starkt beroendeframkallande centralstimulans som naturligt förekommer i tobaksväxter, särskilt i bladet av den vanliga tobaken (Nicotiana tabacum). Det är en alkaloid och agerar som en stark parasympatomimetisk agonist som binder till nikotinacetylkolinreceptorerna i nervsystemet. Nikotin kan orsaka ökad hjärtfrekvens, blodtryck och andningsfrekvens samt påverka humöret och kognitiva funktioner. Det är huvudansvarigt för den beroendeframkallande effekten av tobaksrökning och kan orsaka fysisisk beroende, tolerans och abstinensbesvär. Långvarig exponering för nikotin kan också öka risken för flera allvarliga hälsoproblem, inklusive hjärt-kärlsjukdomar, lungcancer och lungsjukdomar.
En icke-essentiell aminosyra som normalt uppträder i L-form. Den är den vanligaste stimulerande signalsubstansen i det centrala nervsystemet.
"C57BL mice" är en specifik stam av möss som används inom forskning. De är så kallade inbredda möss, vilket betyder att de har en mycket konsekvent genetisk bakgrund eftersom de härstammar från en enda individ och har förökat sig genom systerskötsel under många generationer. Detta gör att deras egenskaper är väldigt repeterbara, vilket är användbart inom experimentell forskning. C57BL-stammen är känd för sin robusta hälsa och långa livslängd jämfört med andra mössstammar. De används ofta inom olika områden av biomedicinsk forskning, till exempel cancer-, neurologi- och immunologiforskning.
Rörelse eller förmåga att röra sig från en plats till en annan. Detta gäller såväl människor, ryggradsdjur eller ryggradslösa djur som mikroorganismer.
Bensodiazepiner är en grupp av psykoaktiva läkemedel som används främst för att behandla ångest, insomni och muskelspasmer. De fungerar genom att påverka neurotransmittorerna i hjärnan och centrala nervsystemet och har en lugnande, ruskig och muskelavslappnande effekt. Bensodiazepiner kan också användas som ett medel mot krampanfall vid epilepsi och för att seda patienter under kortare medicinska ingrepp. Liksom med alla läkemedel bör de användas enligt recept och under medicinsk övervakning på grund av potentialen för beroende och biverkningar.
Gäspning är en reflexiv andningsrörelse som involverar en djup, plötslig och ofta ljudlig inandning av luft, följt av en kort paus och sedan en aktiv utandning. Detta fenomen uppstår till följd av att signalsubstanser i hjärnan stimulerar andningsmuskulaturen, ofta som ett svar på lågt syre- eller högt koldioxidhalt i blodet, men kan också utlösas av andra faktorer som trötthet, stress och vissa läkemedel.
En dopa-karboxylashämmare som inte går in i central nervsystemet. Det ges ofta i kombination med levodopa vid behandling av parkinsonism för att hindra omvandling av levodopa till dopamin perifert, va rvid en större mängd når centrala nervsystemet. Medlet har i sig ingen antiparkinsoneffekt.
Onormalt stor muskelrörelseaktivitet i hela kroppen, vilken kan vara förknippad med organfel eller psykologiska störningar.
Musstammar, hos vars individer vissa gener inaktiverats, eller slagits ut. Utslagningen åstadkoms genom att man med hjälp av rekombinant DNA-teknik ändrar den normala DNA-sekvensen hos den gen som är föremål för studier, för att förhindra syntes av normala genprodukter. Klonade celler med lyckad DNA-förändring injiceras sedan i musembryon för framställning av chimärer. De chimära mössen avlas därefter för att ge en stam där alla celler i varje mus innehåller den brutna genen. Knockout-möss används i experimentella djurmodeller av sjukdomar och för att klarlägga geners funktioner.
Prolaktin är ett hormon som produceras och secreteras av främre delen av hypofysen, en liten körtel som ligger i hjärnan. Det primary funktionen är att stimulera produktionen av bröstmjölk under amningsperioden hos kvinnor. Men prolaktinet har också andra funktioner i både kvinnors och mäns kroppar, såsom påverkan på immunsystemet, benstoffskiftet och beteende.
Läkemedel som blockerar överföringen av adrenerga transmittorer till axonändarna eller deras lagringsvesiklar. Tricykliska antidepressiva medel och amfetamin är terapeutiskt viktiga läkemedel som verk ar på detta sätt.
Transmittorreceptorer på eller nära presynaptiska terminaler, vilka är känsliga för transmittorsubstanser från själva terminalen. Hit hör också receptorer för hormoner från hormonproducerande celler.
Den vanligaste blockerande nervsignalsubstansen i central nervsystemet.
Glykoproteiner i cellmembran eller på cellytor.
Schizofreni är en allvarlig psykiatrisk störning som kännetecknas av förändringar i tankar, perceptioner, affekter, motivation och beteende. De två huvudsakliga symptomen på schizofreni är positiva symtom och negativa symtom. Positiva symtom innefattar psykotiska symtom som hallucinationer (vanligtvis röster), paranoia och förvrängda tankar. Negativa symtom innefattar nedsatt förmåga till planera och fullfölja aktiviteter, nedsatt affektivt uttryck, socialt tillbakadragande och talförmåga. Schizofreni påverkar ofta en persons förmåga att fungera i vardagslivet och kan orsaka stor lidande. Diagnosen ställs vanligtvis genom en kombination av psykiatrisk utvärdering, intervjuer och observationer av individens symptom och funktion.
Pargylin är ett medel som används för att behandla högt blodtryck och hypertoni. Det är en irreversibel monoaminoxidas-hämmare (MAO-hämmare) av typ A, vilket betyder att det fungerar genom att blockera en viss typ av enzym som bryter ner neurotransmittor i hjärnan. Genom att göra detta kan Pargylin hjälpa till att öka nivåerna av certain signalsubstanser i hjärnan och sänka blodtrycket. Notera dock att MAO-hämmare kan interagera med vissa livsmedel, läkemedel och andra substanser, så det är mycket viktigt att prata med din läkare om alla dina mediciner och hälsotillstånd innan du börjar ta Pargylin.
Presynaptiska terminaler är en del av ett neuron som innehåller vesiklar fyllda med neurotransmittorer, vilka används för att överföra signalsubstanser till efterföljande nervceller i en synaps.
En dopamin D2-antagonist som används mot kräkningar.
Vätskekromatografimetoder som har högt ingångstryck, hög känslighet och hög hastighet.
Djursjukdommar vars kliniska mekanismer är tillräckligt lika dem hos annan sjukdom hos människor för att de skall kunna tjäna som modell. Sjukdomen hos djuret kan antingen vara framkallad eller naturlig.
Inbred rodent strains are genetically identical populations of rats that are produced by repeatedly breeding closely related individuals over many generations, leading to a high degree of homozygosity and predictable genetic traits, which make them valuable tools in biomedical research for studying gene function, disease mechanisms, and therapeutic interventions.
'Septala kärnor' refererar till specifika strukturer i levern, mer koncretaret i de så kallade Cotswold-septum som delar upp vardera av leverloben (Rappaports sektioner) i små segment. Dessa septala kärnor innehåller dock huvudingredienserna till leverns blodförsörjning, nämligen terminala hepatiska venular (THV), som är den sista delen av leverns venösa blodomlopp innan blodet går över i kapillärnätverket inom hepatocyterna.
Injicering av mycket små vätskemängder, ofta med hjälp av mikroskop och mikronålar.
Instabila kolisotoper som sönderfaller under avgivande av strålning. Kolatomer med atomvikterna 10, 11 och 14-16 är radioaktiva kolisotoper.
Neurotransmitteruptagshämmare, eller "neurotransmitter reuptake inhibitors" på engelska, är en typ av psykoaktiva substanser som hämmar återupptaget av neurotransmittorerna noradrenalin, serotonin och/eller dopamin i hjärnan, vilket leder till ökade nivåer av dessa signalsubstanser i synapsen och förlängd neurotransmission.
Cykliskt adenosinmonofosfat (adenosin-3',5'-vätefosfat). Det är en adeninnukleotid med en fosfatgrupp som förestrats mot sockerdelens 3'- och 5'-positioner. Det är en sekundär budbärare med avgörande intracellulär reglerfunktion som förmedlare av verkan av ett flertal hormoner, däribland epinefrin, glukagon och ACTH. Syn. cAMP.
Nervers eller musklers elektriska reaktion på stimulering.
Behovet att undersöka en ny omgivning. Denna motivation kan inte tydligt skiljas från nyfikenhet.
Instinktivt sökbeteende av varierande karaktär hos djur, vilket inleder sökandet efter föda, eller uppvaktningsförfarandet inför parning.
Ett sympatomimetiskt, kärlsammandragande ämne.
En hypotalamustripeptid, en enzymatisk nedbrytningsprodukt av oxytocin, som blockerar frisättandet av melanocytstimulerande hormoner.
"Nervhälning (neuralgia) är en smärta som följer nervens normala sinnesbana, orsakad av skada eller irritation av nerven."
Nuclear Receptor Subfamily 4, Group A, Member 2 (NR4A2) is a protein that functions as a transcription factor, playing a crucial role in the regulation of gene expression. It belongs to the nuclear receptor superfamily, which are proteins that regulate gene expression in response to hormones and other signals. NR4A2 is specifically involved in various biological processes such as inflammation, immunity, and programmed cell death (apoptosis). Mutations in this gene have been associated with neurological disorders, including intellectual disability and schizophrenia.
Radiografiskt framställd bild av ett föremål eller en vävnad på fotografisk plåt som exponerats för strålning från radioaktivt material inuti objektet.
Neurokiemi (eller neurochemie) är ett område inom biologi och medicin som handlar om studiet av de kemiska substance och processer som är involverade i nervsystemets funktion, inklusive signalsubstansen (neurotransmittorerna), deras receptorer, syntes- och nedbrytningsprocesser samt deras roll i olika former av nervcellskommunikation och beteende.
Ett generellt begrepp som avser inlärning av en viss reaktion.
"Serotoninmedel" är ett samlingsbegrepp för läkemedel som verkar genom att påverka serotoninnivåerna i centralnervösa systemet (CNS). Dessa mediciner används ofta för behandling av olika psykiatriska tillstånd, såsom depression, ångeststörningar och migrän. Exempel på serotoninmedel inkluderar selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI), serotonin-noradrenalinåterupptagshämmare (SNRI) och tri- och tetrazykliska antidepressiva mediciner (TCA/TeCA).
Ett fenotiazinpreparat för behandling av psykoser. Det har ungefär samma verkan och användningsområden som klorpromazin.
I en enkel mening kan 'signalomvandling' inom medicin definieras som processen där celler konverterar inkommande signaler, ofta i form av hormoner, neurotransmittorer eller tillväxtfaktorer, till intracellulära svar genom en kaskad av biokemiska händelser. Detta kan leda till aktivering eller inhibitering av vissa cellulära funktioner och är en central mekanism i cellkommunikationen och regleringen av cellulär homeostas.
Saimiri är ett släkte i familjen kapucinapor (Cebidae) inom ordningen primater, och omfattar fem arter som alla förekommer i Central- och Sydamerika. De kallas även för dusky titi eller squirrel monkeys på engelska. Saimiri-arterna är små primater med en genomsnittlig vikt på 700-1100 gram, och de kännetecknas av sina gråbruna till gulgröna pälsfärger och vita områden kring ansiktet. De lever i stora grupper och är dagaktiva, och lever främst på frukt, insekter och små ryggradsdjur. Saimiri-arterna är viktiga för forskning inom områden som beteende, neurovetenskap och medicin, bland annat på grund av deras nära genetiska släktskap med människan.
Den del av corpus striatum som representerar den fylogenetiskt äldsta delen av striatum, kallad paleostriatum. Det bleka klotet (globus pallidus) bildar den mindre, mittersta delen av linskärnan.
Amider av bensoesyra.
"En serotoninblockerare är ett läkemedel som blockerar serotoninreceptorerna, vilket resulterar i minskad serotoninverkan på celler och vävnader i kroppen. Denna mekanism används för att behandla olika sjukdomstillstånd som depression, ångest, migrän och illamående."
Patch-clamp-tekniken är en elerofysiologisk metod som används för att mäta jonflödet genom en individuell jonkanal i en cellmembran. Metoden utvecklades av Erwin Neher och Bert Sakmann, vilka tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1991 för sin uppfinning. Patch-clamp-tekniken möjliggör direkt studium av elektriska egenskaper hos enskilda jonkanaler, deras funktion och reglering, och har haft ett stort inflytande på vår förståelse av exciterade cellers funktion.
Den iakttagbara, mätbara och ofta sjukliga oförmågan hos en individ att bryta en vana som medför en omåttlig konsumtion av något medel eller otillfredsställbart behov att utföra vissa handlingar.
1-metyl-4-fenylpyridinium (MPP+). En aktiv neurotoxisk metabolit av 1-metyl-4-fenyl-1,2,3,6-tetrahydropyridin (MPTP). Substansen sänker dopaminnivåer, hämmar katekolaminbiosyntesen, förbrukar kardiono repinefrin och inaktiverar tyrosinhydroxylas.Dessa och andra toxiska effekter leder till att oxidativ fosforilering upphör, till ATP-tömning och celldöd. Substansen, som är besläktad med paraquat, har också använts som ett växtgift.