Aktivitet som innebär att man kastar sig i vatten. Hit räknas scuba-dykning och dykning med klocka. Dykning som naturligt beteende hos djur hör också hit, liksom dykning under tryckkammarexperiment med såväl människor som djur.

Tillstånd som orsakas av hastigt, yttre tryckfall. Gaser, framförallt kväve, frigörs ur lösning och bildar bubblor i blod och andra kroppsvätskor. Bubblorna kan bilda gasansamlingar och hindra flödet i perifera kärl och därmed försämra eller hindra syresättningen av kroppsvävnader, vilket leder till desorientering, svår smärta och ev. död. Syn. kassunsjuka; flygsjuka.

'Earless Seals', även kända som "Öronslösa Sälar" på svenska, är en gemensam benämning för två familjer inom underordningen Pinnipedia, d v s sjölejon och munksäler. De skiljer sig från andra sälar genom att de saknar yttre öron, istället har de små öronöppningar som sitter nära huvudet. Exempel på arter inom dessa familjer är sjöelefanter och kapare.

Tryckreduktion utanför kroppen, oftast som en långsam minskning av det yttre trycket på hela kroppen (som t ex vid kassunarbete, djuphavsdykning, och vid uppstigning till stora höjder), för att förhindra dykarsjuka (kassunsjuka, flygsjuka). Hit räknas också plötslig, oavsiktlig dekompression, men inte kirurgisk (lokal) tryckreduktion eller tryckreduktion genom kroppsöppningarna.

Spheniscidae är en familj inom ordningen stormfåglar (Procellariiformes) som enbart består av arten pingviner. Dessa flygoförmögna, simmande fåglar kännetecknas av sina strömlineformade kroppar, vingspetsarna som är modifierade till simfenor och deras tjocka fjäderbeklädning som ger skydd mot det kalla vattnet. Pingviner lever huvudsakligen i södra halvklotets kalla vatten men de kan även hittas i varmare tropiska områden. De är skickliga simmare och dykare, med förmågan att stanna under vatten i upp till 20 minuter och dyka ner till ett djup av 535 meter. Deras föda består främst av fisk, bläckfiskar och kräftdjur.

Placering av kropp eller föremål eller delar därav i en vätska.

Skada orsakad av tryckskillnad, t ex i samband med dykning, flygning och explosioner. Skador i örontrumpeten, trumhinnan, lungor och mage ingår.

Simning kan definieras som:

Emboli orsakad av luftbubblor i blodet efter skada, operation eller yttre tryckförändringar.

Däggdjur tillhörande familjerna Delphinidae (havsdelfiner), Iniidae, Lipotidae, Pontoporiidae och Platanistidae (sötvattendelfiner, floddelfiner). Det generella namnet delfin används för små valar (Cetacea) med spetsig eller näbbliknande nos och strömlinjeformad kropp, medan tumlare är små valar med trubbig nos och mer kompakt kroppsform. Delfinerna är de mest lättrörliga och snabbaste av valdjuren, med anmärkningsvärd gruppkoordinationsförmåga.

I en medicinsk kontext kan 'fåglar' (birds) definieras som en klass (Aves) av terapeutiskt värdelösa, kosmopolitiska, warmbloda djur med lättp paperformade kroppar, fjäderdräkt, ben med klorna och tripedala (tre-tåiga) framfötter, som huvudsakligen är flygande men där vissa grupper har förlorat flygförmågan. Fåglar är ättlingar till dinosaurier och spelar en viktig roll i ekosystemen genom sin födointag och spridning av frön, vilket gör dem till viktiga indikatorer för miljöförändringar.

En medicinsk definition av 'Sjölejon' (Sea Lion) är ett sjömammalsarter som tillhör familjen öronlösa sälar (Otariidae). De kännetecknas av sina stora främre flipper som de kan använda för att röra sig på land. Sjölejonen lever huvudsakligen i kustområden och är sociala djur som lever i kolonier. De äter en diet bestående av fiskar och bläckfiskar.

"Pälssälar" är ett folkligt eller dialektalt uttryck för en sjukdomstillstånd som saknar officiell medicinsk status, men som ofta används informellt för att beskriva en individ som upplever känslor av allmänt illamående, trötthet och muskelvärk efter ha fått en vaccination. Det finns dock inga vetenskapliga bevis som stödjer att vaccinationer orsakar dessa symptom, och de flesta personer upplever endast milda biverkningar efter vaccinering.

I en medicinsk kontext kan 'kläder' defineras som:

Drug Hypersensitivity Syndrome (DHS), också känt som DRESS eller DiHS (Drug Induced Hypersensitivity Syndrome), är en allvarlig, idiosynkratisk biverkning till vissa läkemedel. Det karaktäriseras av ett sammanfall av feber, hudreaktioner, hepatit, nefrit och/eller leukopeni, vanligtvis uppträdande flera veckor efter initieringen av behandlingen. DHS kan vara livshotande eller till och med dödligt om det inte behandlas korrekt. Det är viktigt att snabbt identifiera och avbryta orsakande läkemedel för att förebygga komplikationer och minska sjukdomens allvarlighetsgrad.

Fortskridande mental påverkan och medvetslöshet till följd av inandning av blandningar av syre och ädelgaser (argon, helium, xenon, krypton samt atmosfäriskt kväve) under högt tryck.

Biverkning i form av hudreaktioner till följd av någon form av intag av, eller behandling med, läkemedel. Utslagen kan variera till utseendet och ge olika typer av sår.

Onormal ökning av antalet eosinofila celler i blod, vävnader och organ.

"Breath holding" refererer til en voluntary eller involuntary handling hvor en person holder vejret over en periode, oftest ved at lukke munden og næsen så intet luft kommer ind eller ud af lungerne. Dette kan forekomme i forskellige sammenhænge, fx under vanddykning, yoga, meditation eller som reaktion på smerte eller overraskelse. I noen tilfeller kan længerevarende vejrholdselse resultere i syrebase-forstyrrelser og ændringer i hjertets rytme.

Ett syndrom knutet till ökat atmosfäriskt tryck och kännetecknat av skakningar, illamående, yrsel, nedsatt motorisk och mental förmåga och krampanfall. Tillståndet kan drabba djupdykare (300 m och djupare) vid inandning av blandgas av syre och helium och beror på en nervstimulerande effekt hos heliumgasen.

Apn´e. Avbrott i eller upphörande av andningen.

Anordningar som anbringas i eller omkring munnen för att skydda munnens eller tändernas yttre eller invändiga vävnader.

Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.

Ett släkte RNA-virus i Birnaviridae-familjen som infekterar fisk, blötdjur och skaldjur. Det överförs såväl vertikalt som horisontellt, utan kända vektorer. Dess naturliga värdar är laxfiskar, och typ arten är infektiöst pankreatiskt nekrosvirus.

'Rymdsjuka' är ett samlingsbegrepp för en uppsättning symptom som kan drabba astronauter under långvarig rymdfärd, inklusive sömnstörningar, fysisk trötthet, koncentrationssvårigheter och störningar i balans- och koordinationsförmågan. Orsaken tros bero på kombinationen av strålningsexponering, minskad muskel- och benmassa samt psykologiska faktorer som isolation och stress.

I en medicinsk kontext kan "rekreation" definieras som aktiviteter eller processer som syftar till att främja fysisk, psykisk och social välbefinnande genom att erbjuda avslappning, nöje, stressreduktion och personlig utveckling. Detta kan inkludera idrott, konst, musik, meditation, yoga, social interaktion och andra former av aktivt friluftsliv eller hobbyer. Rekreation kan också vara en viktig del av rehabilitering och recovery-processen för personer med sjukdom eller skada.

Ett grundämne i form av ädelgas med kemiskt tecken He, atomnummer 2 och atomvikt 4.003. Det är en färglös, luktfri och smaklös gas som inte är brännbar och som inte deltar i förbränning. Gasen upptäcktes först på solen och erhålls numera ur naturgas. Inom medicin används den till att späda ut andra gaser, och av särskilt värde är den tillsammans med syrgas för behandling av vissa fall av obstruktiv lungsjukdom och som bärare av narkosmedel.