Elektriska retningspotentialer, motoriska
Motorbark
Ett område i hjärnans frontallob där primär motorisk kontroll sker. Det ligger framför centralfåran.
Molekylära motorproteiner
Motoriska störningar
Kroppsrörelse
Elektromyografi
Psykomotorisk funktion
"Psykomotorisk funktion" refererer til den sammenhæng og koordination mellem psykiske processer (som tanker, følelser, perception) og motoriske handlinger (som bevægelser, reflekser). Den psykomotoriske funktion omfatter evnen til at modtage information fra sin omverden, bearbejde denne information og svare igen med en relevant fysisk respons. Dette er vigtigt for adfærdsmønstre som opmærksomhed, hukommelse, læring, planlægning, koordination og kontrol af bevægelser.
Kinesin
Ett mukrotubulus-associerat mekaniskt adenosintrifosfat som använder energin från ATP-hydrolys till att flytta organeller längs mikrotuberna, mot plusänden. Proteinet förekommer i axoplasman hos bläckfiskar, ögonlober och hjärnvävnad hos nötkreatur. Bovint kinesin är en heterotetramer bestående av två tunga (120 kD) och två lätte (62 kD) kedjor. EC 3.6.1.-.
Rörelserubbningar
Syndrom som har dyskinesi som främsta kännetecken i sjukdomsförloppet. Till denna kategori hör degenerativa, ärftliga, infektions- och läkemedelsframkallade, postinflammatoriska och psttraumatiska tillstånd.
Hand
I medicinsk kontext, definieras 'hand' som den del av armen som sträcker sig från handleden (wrist) till fingertopparna. Den består av ett antal ben (bones), muskler, senor och nerver som tillsammans ger handen förmågan att röra sig, känna och gripa tag i objekt. Handens precision och styrka gör den unik bland kroppens lemmar och möjliggör komplexa aktiviteter såsom skrivande, klappning, ätande och manipulation av små föremål.
Ryggmärg
"Ryggmärgen är det del av centrala nervsystemet som löper genom ryggraden, innehåller nervceller och nerver som förmedlar sensoriska och motoriska signaler mellan hjärnan och resten av kroppen."
Transkraniell magnetstimulering
Transkraniell magnetstimulering (TMS) är en icke-invasiv teknik där magnetiska fält används för att påverka nervceller i hjärnan. Genom att placera en spole nära skallen kan ett starkt, kortvarigt magnetfält genereras, som passerar igenom skallen och inducerar en elektrisk aktivitet i hjärnbarken under spolen. Denna teknik används inom forskning och kliniskt för att studera hjärnfunktioner och behandla olika neurologiska tillstånd, som depression och migrän.
Recruitment, neurofysiologisk
Neurofysiologiskt rekrytering refererar till processen där lungorna aktiveras för att öka ventilationen under andningsdjupet eller vid behov av extra andning, vanligtvis som svar på en hypoxisk stimulus. Detta uppnås genom kontraktion av accessoriska andningsmuskler, inklusive interkostalmusklerna och musculus sternocleidomastoideus, vilket leder till en ökad ribkorgsrörelse och därmed en ökad lungvolym.
Elektrostimulering
Elektrostimulering (ES) är en medicinsk behandlingsmetod som innebär att man använder elektriska impulser för att stimulera muskler eller nerver. Genom att placera elektroder på huden nära den aktiva muskeln eller nerven skickas små elektriska signaler genom kroppen, vilket orsakar en kontraktion av muskeln eller en aktivering av nerven.
Sidodominans
I medicinen refererar sidodominans till ett fenomen där två eller flera genetiska varianter (aleler) av samma gene delar upp arvet på ett sådant sätt att de båda alalterna uttrycks i samma individ, men i skilda celler eller i olika typer av celler. Detta står i kontrast till koddominans, där båda varianterna av genen uttrycks i samma cell och ger upphov till en kombinerad fenotyp.
Utåtledande nervbanor
Reaktionstid
Reaktionstid (reaction time) är den tid det tar från att en stimulus uppfattas till att en muskelkontraktion eller ett annat svar initieras som följd av denna stimulus. Det mäts ofta i sekunder eller delar av sekunder och kan variera beroende på en rad faktorer, inklusive individuella skillnader, ålder, hälsostatus och typen av stimulus. En kort reaktionstid är vanligtvis associerad med bättre kognitiv förmåga och fysisk prestationsförmåga.
Survival of Motor Neuron 2 Protein
'Survival of Motor Neuron 2 (SMN2) protein is a functional paralog of the SMN1 protein, which is crucial for the survival of motor neurons. In cases where the SMN1 gene is mutated or deleted, leading to spinal muscular atrophy (SMA), the SMN2 protein can produce a small amount of functional SMN protein. However, due to alternative splicing, most of the SMN2-derived protein lacks exon 7 and is rapidly degraded, resulting in insufficient levels of full-length SMN protein and subsequently causing SMA.'
Skelettmuskulatur
Inlärning
Nervledning
En nervledning, även kallad nerveus impuls, är en elektrisk signal som leds genom nervceller (neuron) för att överföra information inom eller mellan levande organismer. Denna signalsubstans, bestående av aktionspotentialer, reser sig längs med axonen i neuron och orsakar en kemisk respons när den når slutet av nervcellen (synapsen), vilket kan leda till ytterligare elektriska signaler eller andra biokemiska händelser.
Förlamning, partiell
En partial förlamning (paralys) är en medicinsk tillstånd där en persons rörelseförmåga är nedsatt på ett delvis väg, vilket orsakas av skada eller störning i nerverna eller musklerna.
Arm
Amyotrofisk lateralskleros
Ryggmärgssjukdom som kännetecknas av nedbrytning av de celler i ryggmärgens sidosträngar (kortikomuskulära banan) som försörjer muskulaturen med nerver. Sjukdomen leder till fortskridande muskelförtvi ning, förlamningar, tal- och sväljnings- och andningssvårigheter. Den debuterar oftast efter 50 års ålder och har ett fatalt förlopp.
Muskelsammandragning
Ett förlopp som leder till sammandragning och/eller spänning i muskelvävnad. Muskelsammandragning åstadkoms via en glidmekanism, där aktintrådar glider in bland myosintrådarna.
Nervbanor
"Nervbanor" refererar till de speciella ledningssystemen i kroppen som överför nervimpulser och signaler mellan hjärnan, ryggmärgen och resten av kroppen. Dessa banor består av neuroner (nervceller) och deras utskott (axoner och dendriter), som är inblandade i kommunikationen och samarbete mellan olika delar av nervsystemet för att kontrollera kroppens funktioner, såsom rörelse, känsel, sinnesintryck, tankeprocesser och homeostasis.
Fingrar
I anatomisk terminologi refererer "fingrar" til de små, slanke lemmer på hænderne hos mennesker og visse dyr, der normalt er fem på hver hand. De består af tre knogler, kaldet falanger, samt en mindre knogle i hver fingerspids, kaldet den terminal phalanx. Fingrene har en række muskler og senevner, der gør det muligt for dem at bøje, strække og foretage fine motorbevægelser.
Dyneins
Dyneiner är proteinkomplex som spelar en viktig roll inom celldelningen och intracellulär transport, särskilt i samband med att material transporteras mot cellens cilium eller flagell. De fungerar som motorproteiner och använder ATP som energikälla för att röra sig längs med mikrotubuli, en typ av strukturellt protein inom cellen. Dyneiner är också involverade i celldelningens processer, där de hjälper till att separera kromosomer och dela upp celldelningen till två identiska dotterceller.
Hjärnans kartläggning
"Hjärnans kartläggning, eller cerebral kartografi, är en medicinsk term som refererar till processen att kartlägga och visualisera strukturer, funktioner och aktivitet i hjärnan med hjälp av olika tekniker som neurovetenskaplig bildbehandling och elektrofysiologiska metoder, för att förstå det mänskliga nervsystemet och diagnostisera eller behandla neurologiska sjukdomar."
Hereditary Sensory and Motor Neuropathy
Hereditary Sensory and Motor Neuropathy (HSMN) is a group of inherited disorders that affect the peripheral nerves, which transmit information between the brain and spinal cord and the rest of the body. These disorders are characterized by muscle weakness and atrophy, as well as loss of sensation, particularly in the feet and hands. HSMN can be further classified into several types based on the specific genetic mutation, inheritance pattern, age of onset, and symptoms. Some common types include Charcot-Marie-Tooth disease (CMT), Dejerine-Sottas syndrome, and hereditary sensory neuropathy type 1. The underlying cause is a genetic defect that affects the structure or function of the peripheral nerves, leading to their progressive degeneration and loss of function over time.
Förflyttning
Tidsfaktorer
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Neuromuskulär förbindelse
En neuromuskulär förbindelse är den synaptiska transmissionen mellan en motorneuron och en muskel, där signalsubstanser (neurotransmittorer) frisätts från den presynaptiska nervändan och diffunderar över synapsen för att aktivera receptorer på den postsynaptiska muskelfibern, vilket leder till kontraktion.
Funktionell återhämtning
Parkinsons sjukdom
Muskelatrofi, spinal
Mikrotubuli
Hjärna
Den del av det centrala nervsystemet som befinner sig innanför kraniet och som omfattar prosencefalon (framhjärnan), mesencefalon (mitthjärnan) och rombencefalon (ruthjärnan). Den uppstår ur främre de len av embryots nervtub. Dess funktioner inkluderar muskelkontroll och koordination, mottagande och behandling av sinnesintryck, talframställning, minneslagring samt hantering av tankar och känslor.
Biomechanical Phenomena
"Biomechanical phenomena" refer to the mechanical laws and principles that govern the functioning of biological systems, such as the human body. These phenomena describe how forces and motion affect the structure and function of living tissues, organs, and organ systems. They are studied in the field of biomechanics, which applies engineering principles to understand and solve problems related to biological systems. Examples of biomechanical phenomena include the way bones and muscles work together to produce movement, the forces that act on the heart during a cardiac cycle, or the mechanics of breathing.
Nervceller
Rotarod prestationstest
Neuronal plasticitet
Neuronal plasticity, also known as neuroplasticity, refers to the brain's ability to change and adapt as a result of experience by reorganizing its structure, functions, or connections between neurons. This process involves the formation of new neural connections, strengthening or weakening of existing ones, and even the creation of new neurons in certain parts of the brain. Neuronal plasticity plays a crucial role in learning, memory, cognition, and recovery from brain injuries.
Variansanalys
Vägtrafikolyckor
Olyckor på gator, vägar, motorvägar, torg, cykelleder för allmän trafik, samt gång- eller ridbana invid dessa, som inbegriper förare, passagerare, fotgängare och fordon. Vägtrafikolyckor kan hänföras till bilar (personbilar, bussar och lastbilar), cyklar, motorcyklar och annan anordning på hjul, band eller medar för färd på marken.
Myosin typ V
Myosin type V är ett motorprotein som spelar en viktig roll inom celldelningen och transporten av vesiklar inne i celler. Det tillhör klassen av myosiner som kallas för "traditionella myosiner" och har en specifik struktur med två huvuddomäner, en motordomain som binder till aktinfilament och en cargo-bärande stjälkdomän. Myosin type V är specialiserat att kunna ta långa steg under transporten av last, vilket gör det effektivt för att transportera last över längre avstånd inne i celler.
Nervnät
"Ett nervnät är ett komplext system av nervceller och deras sammanlänkande nervfibrer, som kommunicerar med varandra och koordinerar kroppens funktioner genom att överföra och bearbeta signalsubstanser."
Psykomotoriska störningar
Psykomotoriska störningar är en grupp psykiatriska tillstånd som kännetecknas av påverkan på individens motorik, perception, affektivt tillstånd och kognition, vilket orsakas av underliggande neuropsykiatrisk patofysiologi.
Ganglier, ryggradslösa djur
Anhopningar av nervceller i ryggradslösa djur. Nervknutorna kan även innehålla nervcellsutskott och stödceller utan nervcellsfunktion. Många typer av invertebratganglier är tacksamma forskningsobjekt, eftersom de innehåller ett litet antal funktionella nervcellstyper som skiljer sig åt hos olika djurarter.
Feedback, Sensory
"Sensory feedback" refers to the information that our senses (such as sight, sound, touch, taste, and smell) send back to our brain and nervous system about our interaction with the environment. This information is used by our body to make adjustments in our movements and behaviors to maintain balance, posture, and coordination, as well as to perceive and interpret our surroundings accurately.
Epilepsi, partiell, motorisk
Sjukdomstillstånd med återkommande lokaliserade paroxysmala nervcellsurladdningar som ger upphov till krampanfall med motoriska symtom. De flesta anfall av denna typ utgår från pannloben. Motoriska krampanfall kan yttra sig som toniska eller kloniska rörelser i ansiktet, en extremitet eller en kroppssida. Ett flertal olika, komplexa rörelsemönster, inklusive abnorm arm- och benföring, kan förekomma.
Modeller, neurologiska
Förlamning
Förlamning är en total eller delvis kraftlöshet i muskler eller en grupp av muskler, ofta orsakad av skada på nerverna eller centrala nervsystemet.
Förnimmelse
I medicinsk kontext, betyder "förnimmelse" vanligtvis den subjektiva upplevelsen av en känsla eller ett skeende i kroppen, såsom smärta, temperatur, tryck, vibrationer eller ljud. Exempel: "Pacienten rapporterade en förnimmelse av brännande smärta i bröstet".
Arbetsprestation
I en enkel medicinsk definition kan 'arbetsprestation' (work performance) syfta på en individs förmåga att utöva sin yrkesroll effektivt och effektivt, inklusive kognitiva, fysiska och emotionella aspekter. Detta täcker ofta ett brett spektrum av färdigheter som innefattar kunskaper, minneskapacitet, motoriska förmågor, kommunikationsförmåga, sociala kompetenser och psykologisk hälsa. Arbetsprestation kan påverkas av många faktorer, till exempel medicinska tillstånd, behandlingar, stress, arbetsmiljö och personliga omständigheter.
Nervhämning
Förlamning, halvsidig
Svår eller fullständig förlust av muskelfunktionerna på ena kroppshalvan. Tillståndet beror oftast på sjukdom eller skada (t ex hjärnblödning) i den hjärnhalva som är på motsatt sida av den drabbade sidan av kroppen. Mer sällan kan hjärnstamsskador, ryggmärgssjukdomar, perifera nervsjukdomar eller andra tillstånd visa sig som hemiplegi. Hemipares är en mildare form av muskelsvaghet i den ena kroppshalvan.
Vilja
Lillhjärna
Flagell
Ett trådliknande, rörligt bihang på ytceller. Prokaryota flageller består av ett protein som kallas flagellin. På bakterier kan det finnas en enda flagell, en tofs av flageller i ena änden eller flageller över hela ytan. Hos eukaryoter utgörs flagellerna av protoplasmautskott som driver fram flagellater eller spermier. Flageller liknar cilier till strukturen, men är förhållandevis längre och mycket färre till antalet.
Elektriska retningspotentialer
Det elektriska gensvar i det centrala nervsystemet som framkallas av stimulering av känselreceptorer eller någon punkt längs känselbanorna mellan receptor och hjärnbark. Retningen kan ske hörselvägen, somatosensoriskt eller visuellt, men också andra retningsvägar har rapporterats. Ibland används händelserelaterade potentialer synonymt med retningspotentialer, men de är dessutom ofta förknippade med utförande av någon motorisk, kognitiv eller psykofysiologisk uppgift. Syn. reaktionspotentialer.
Proprioception
Proprioception kan definieras som förmågan att uppfatta kroppens position och rörelse i rummet, baserat på information från muskel- och ledsinne. Det är den inre känslan av var delar av kroppen befinner sig och hur de rör sig, oavsett om ögonen är öppna eller stängda. Proprioception är viktig för att koordinera rörelser och upprätthålla balans.
Elektrofysiologi
Elektrofysiologi är ett medicinskt fält som studerar elektriska signaler och deras funktion i levande vävnader, särskilt i hjärtat och nervsystemet. Det inkluderar undersökning av hur elektriska impulser genereras, propagerar och påverkar cellers och organens funktion. Elektrofysiologiska studier kan användas för att diagnostisera och behandla sjukdomar som relaterar till hjärt- och nervfunktion.
Nerver, inåtledande
Ryggmärgsskador
Ryggmärgsskador är skador på den del av centralnervsystemet som löper genom ryggraden, och som är involverat i kroppens sensoriska, motoriska och autonoma funktioner, vilka kan orsaka diverse symptom som svarar mot skadans art och plats, inklusive förlorad känsel, muskelsvaghet, smärta, spasticitet eller nedsatt blåsbuckela och avföringskontroll.
Sjukdomsmodeller, djur
Perifera nerver
Perifere nerver är nervtrådar som utgår från centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) och försörjer kroppens olika organ och muskler med nervimpulser. De perifera nerverna bildar ett komplext nätverk av sensorer och motoriska signaler som gör att vi kan uppfatta värme, kyla, smärta och tryck, samt kontrollera rörelse och koordination i kroppen.
Imaginativ terapi
Användande av mentala bilder ur fantasin som psykoterapeutisk metod. Behandlingen kan klassificeras utifrån form: visuell, verbal, ljudupplevelse, doftupplevelse, beröring, smakupplevelse eller rörelse. Vanliga föreställningsscenarior är naturupplevelser (t ex skogs- och bergsbilder), vattenföreställningar (t ex bäckar och hav), resefantasier osv. Imaginativ terapi används vid behandling av psykiska störningar och som stöd för patienter med andra sjukdomar. Metoden ingår ofta som en del av hypnos, autogen träning, avslappningsövningar och beteendeterapi.
Antiparkinsonmedel
Preparat för behandling av Parkinsons sjukdom. De vanligaste medlen verkar på det dopaminerga systemet i striatum eller de basala ganglierna, eller består av centralt verkande muskarinantagonister.
Periodicitet
I en medicinsk kontext, betecknar "periodicitet" oftast den regelbundna frekvensen eller intervallen vid vilka ett visst tillstånd, symptom, sjukdom eller laboratorieverifierbart fynd uppträder över tiden hos en individ. Till exempel kan man tala om "daglig periodicitet" av feber i samband med en infektion eller "veckovis periodicitet" av symtom hos en patient med en viss neurologisk sjukdom.
Hypokinesi
Basalganglier
Cerebral pares
En heterogen grupp av icke fortskridande motoriska störningar orsakade av kronisk hjärnskada, som uppkommit under prenataltiden, perinatalperioden eller de allra första levnadsåren. De fyra viktigaste undertyperna är spastisk förlamning, atetos, ataktisk och blandad cerebral pares, bland vilka de spastiska formerna är vanligast förekommande. Störningarna kan variera mellan försämrad finmotorisk ko ntroll och svåra spasmer i samtliga lemmar. Spastisk diplegi (Littles sjukdom) är den vanligaste subtypen. Syn. hjärnförlamning.
Upper Extremity
Nervvävnadsproteiner
"Nervvävnadsproteiner" refererar till de proteiner som utgör strukturella och funktionella komponenter hos nervceller (neuron) och deras stödjande celler (glialceller) i nervsystemet. Dessa proteiner är involverade i en rad olika processer, inklusive signaltransduktion, cellytiska processer, neurotransmission och homeostas. Exempel på nervvävnadsproteiner är neurofilament, tubulin, aktin, laminer, GFAP (glial fibrillär acidisk protein) och diverse receptorer och kanaler.
Neuropsykologiska tester
"Neuropsychological tests are a type of psychological assessment that measures various aspects of cognition, such as memory, attention, language, perception, and executive functions, with the aim to evaluate brain-behavior relationships, identify cognitive strengths and weaknesses, and assist in diagnosing and monitoring neurological or psychiatric conditions."
Interneuron
I stort sett alla nervceller som inte är motoriska eller sensoriska. Med interneuroner kan även avses nervceller vars axoner förblir inom ett bestämt område i hjärnan, i motsats till sådana (projektionsneuroner) vars axoner skjuter ut i andra hjärnområden.
Katter
Huskatten Felis catus, tillhörande rovdjursfamiljen Felidae, med mer än 30 stammar. Huskatten härstammar i första hand från vildkatten i Afrika och Sydvästasien. Katter anses ha funnits i palestinska samhällen så tidigt som för 7 000 år sedan, men det var i Egypten för ca 4 000 år sedan som tamkatten blev en mer allmän företeelse.
Ulnarnerv
"Ulnarnerven", eller den "nedre ulnara nerven" som den också kallas, är en nerv som innerverar musklerna och huden i den mediale (insidan) aspekten av underarmen, handleden och lillfingret, samt hälften av ringfingret. Den delar sig ofta från den mediala nervstammen på nivån av armbågen och passerar genom en uttrymme i muskeln ulnaris, varifrån den får sitt namn. Ulnarnerven kan skadas eller komprimeras vid flera olika tillfällen, vilket kan leda till symptom som känselbortfall, smärta och muskelsvaghet i det drabbade området.
Mediannerv
Hjärnbark
Dyskinesi
Onormala, ofrivilliga rörelser som främst drabbar armar och ben, bålen eller käkarna, och som är en manifestation av något bakomliggande sjukdomstillstånd. Tillstånd som har dyskinesier som återkommande eller ihållande primära symtom kan betraktas som dyskinesisyndrom (se "rörelserubbningar"). Dyskinesier är också ganska vanliga i samband med sjukdomar i de basala ganglierna.
12:e kranialnerven
Isometrisk sammandragning
Neurologiska undersökningar
En neurologisk undersökning är en systematisk bedömning och utvärdering av en persons nervsystem, inklusive centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) och perifera nervsystemet (nervrötter, nerver och muskler), för att diagnostisera, monitorera eller utesluta neurologiska sjukdomar eller skador.
Nervdegeneration
Nervdegeneration refererar till den progressiva och ofta irreversibla nedbrytningen eller förlusten av strukturen och funktionen hos neuroner (nervceller) i centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) eller perifera nervsystemet (de nerver som sträcker sig ut från hjärnan och ryggmärgen till resten av kroppen). Detta kan orsakas av en rad olika faktorer, inklusive åldrande, genetiska mutationer, toxiner, infektioner eller trauma. Nervdegeneration kan leda till en rad symtom beroende på vilka nervceller som är drabbade, såsom rörelse- och koordinationssvårigheter, smärta, känselbortfall, kognitiva svårigheter och i vissa fall död.
Reflex
I en enkel medicinsk definition är en reflex en automatisk, snabb och involuntar reaktion på en stimuli, orsakad av en kedja av nervsignaler som reser från sensory neuroner till motor neuroner i centrala nervsystemet. Reflexer hjälper kroppen att snabbt återställa balans och integritet efter störningar eller skador, och är viktiga för att upprätthålla normal fysiologisk funktion.
Anpassning, fysiologisk
Fysiologisk anpassning (eng. physiological adaptation) refererar till de förändringar och anpassningar som sker inom levande organismers fysiologiska system, såsom andnings-, kardiovaskulära och endokrina system, i respons till långvariga eller plötsliga förändringar i deras inre och yttre miljö. Detta hjälper organismen att upprätthålla homeostas, en jämvikt av kroppens interna processer, och öka dess överlevnadschans under påverkande faktorer som exempelvis klimatförändringar, höga eller låga temperaturer, syrgasyttrekt orörda miljöer eller förändrade näringsriktningar. Fysiologisk anpassning kan ske på genetisk nivå genom naturligt urval eller på kortare sikt genom reversibla fysiologiska justeringar som exempelvis ökad hjärtfrekvens under fysisk
Synapser
I neurovetenskapen, är en synaps den punkt där två nervceller (eller en nervcell och en muskelcell) möts, så att signaler kan överföras från den ena cellen till den andra. Denna överföring sker med hjälp av speciella strukturer som kallas för synapser. En synaps består av tre huvuddelar: presynaptisk terminal, synaptisk spricka och postsynaptisk membran. Presynaptiska terminalen är den del av nervcellen som innehåller vesiklerna fyllda med signalsubstanser (neurotransmittorer). När en nervimpuls når presynaptiska terminalen, ledde det till att vesiklerna fusioneras med cellmembranet och neurotransmittorerna frisätts in i synaptisk spricka. Därefter diffunderar neurotransmittorna över synaptisk spricka och binder till receptorer på postsynaptiska membranet, vilket orsakar en elektrokemisk signal som påverkar den efterföl
Modeller, biologiska
Slaganfall
Plötslig, icke-konvulsiv förlust av nervfunktioner till följd av intrakraniell ischemi eller blödning. Vanligtvis klassificeras slaganfall utifrån anatomisk lokalisering i hjärnan, kärlområde, orsak, den drabbades ålder och förekomst av blödning eller inte.
Elektriska retningspotentialer, somatosensoriska
Det elektriska gensvar som framkallas i hjärnbarken vid stimulering av de afferenta nervbanorna från perifera nerver till hjärnan.
Magnetism
Läran om magnetiska fenomen och magnetfält, samt själva fenomenet. Magnetism framkallad av elektriska strömmar kallas elektromagnetism.
Synaptisk överföring
"Synaptisk överföring är den process där en nervcell, eller neuron, skickar signaler i form av neurotransmittorer till en annan nervcell över ett smalt spår, kallat synapser, vilket möjliggör kommunikation och integration av information i centrala nervsystemet."
Hjärnstam
Somatosensorisk area
The somatosensory cortex is a region in the brain that is responsible for processing sensory information from the body, including touch, temperature, pain, and proprioception (the sense of the position and movement of the body). The primary somatosensory area, also known as Brodmann area 3, 1, 2, is located in the postcentral gyrus of the parietal lobe. It receives and processes sensory information from the thalamus, which has received this information from the peripheral nerves. The primary somatosensory area contains a precise map of the body's surface, known as the homunculus, with areas that represent highly sensitive parts of the body, such as the hands and lips, being disproportionately larger than those representing less sensitive areas.
Rotation
I medicinen refererar "rotation" vanligtvis till den process där en läkarstudent, praktikant eller annan medicinsk student flyttas från en klinisk placering eller avdelning till en annan under sin utbildning. Detta görs för att ge dem ett bredare perspektiv och mer omfattande kunskaper inom sitt fält. Rotationer kan vara obligatoriska eller valfria och kan sträcka sig över flera veckor eller månader beroende på lärosätet och specialiseringen.
Elektroencefalografi
Fotostimulering
Fotostimulering är ett medicinskt begrepp som refererar till användning av ljus för att stimulera specifika svar i levande vävnader eller organismen. Detta kan uppnås genom att exponera celler eller vävnader för ljuskällor med specifik intensitet, frekvens och våglängd. Ett exempel på fotostimulering är användning av ljusbehandling, även känt som fototerapi, för att behandla säsongsbunden depression eller sömnstörningar genom att exporsera individen för en speciell typ av ljus.
Ansiktsnerv
Den sjunde hjärnnerven. Facialisnerven har två delar, den större motornervroten, som kan kallas den egentliga facialisnerven, och den mindre, sensoriska nervroten. Tillsammans leder de efferenta nervsignaler till ansiktsuttrycksmusklerna och till tår- och spottkörtlarna, samt afferenta smaksignaler från de främre två tredjedelarna av tungan och beröringssignaler från ytterörat.
Vridmoment
I en enstaka mening kan vridmoment (torque) definieras som en mekanisk storhet som beskriver kraftens rotationsverkan kring en given punkt eller axel. Det mäts vanligtvis i newtonmeter (Nm).
Råttor, Sprague-Dawley
"Sprague-Dawley råtta" är en typ av albino släthårig laboratorieråtta som vanligtvis används inom forskning på grund av deras förutsägbara och reproducerbara genetiska, fysiologiska och beteendemönster. De utvecklades under 1920-talet i USA av biologerna Robert Sprague och Harold Dawley och är idag en av de mest använda råttorna inom forskning världen över.
Macaca mulatta
Elektroder, implanterbara
Axonal transport
Transport av organeller eller molekyler längs ett nervcellsutskott, antingen anterograd (bort från cellen) eller retrograd (mot cellen). Så sprids t ex rabiesvirus.
Fysisk stimulering
"Fysisk stimulering refererer til den aktive eller pasive anvendelse af særlige metoder eller redskaber, der appellerer til sanserne og fremkalder en respons i det menneskelige eller dyriske kropssystem. Dette kan involvere mekanisk, elektrisk, termisk, lyss eller anden form for stimuli, der sigter mod at forbedre fysiologiske funktioner, opnå terapeutiske effekter, øge bevægelsesevnen eller fremme velbefindende og komfort."
Bakben
Skenbensnerv
"Skenbensnerven, eller nervus fibularis communis, är en nerv som i benet innerverar musklerna på ytan av lårets baksida och delar sig senare i två grenar: skenbenstarsmuskelns nerv (nervus peroneus brevis) och lårbenstarsmuskelns nerv (nervus peroneus longus). Dessa grenar innerverar musklerna som flexerar foten och extendera/abducera/eversera (roterar utåt) underbenet."
Myosiner
Myosin är ett protein som spelar en viktig roll inom muskelkontraktioner. Det är en huvudbestanddel av thick filamenten i sarcomeren, den grundläggande kontraktila enheten i striata muskler. Myosiner har en motor-liknande funktion och kan binda till aktinfilamentet och röra sig längs det genom att hydrolysera ATP, vilket resulterar i muskelkontraktion. I en mening kan man säga att myosin är "ett protein involverat i muskelkontraktioner genom att generera kraftfulla rörelser längs aktinfilamentet med hjälp av ATP-hydrolys."
Nervnybildning
En nervfibrom är en typ av neurologisk tillstånd som kännetecknas av övervuxna och felet utvecklade celler i nerverna eller omkringliggande vävnader, vilket kan orsaka tumörer eller cystor. Dessa tillväxtler kan komprimera nervbanorna och leda till olika nervrelaterade symptom som smärta, känselbortfall, muskelstelhet eller svaghet. Nervfibromer kan vara sporadiska eller ärftliga och delas vanligtvis in i två typer: neurofibromatosis typ 1 (NF1) och neurofibromatosis typ 2 (NF2).
Mutation
Robotteknik
I en enkel mening kan robotteknik definieras som den tekniska disciplinen som handlar om design, konstruktion, programmering och användning av robotar. Robotteknik kombinerar kunskaper inom områden som mekanik, elektronik, datalogi och artificiell intelligens för att skapa maskiner som kan utföra uppgifter autonomt eller semi-autonomt. Robotar kan vara specialdesignade för att utföras specifika uppgifter inom en rad olika branscher, till exempel tillverkning, medicin, transport, rymdfart och underhåll.
Kognition
Barns utveckling
Spinala nervrötter
Spinala nervrötter, eller spinalnervrotorner, är de nerveslutna ledningar som utgår från ryggraden (spinal cord) och innerverar kroppens muskler, hud och andra vävnader med sensorisk och motorisk information.
Möss, genetiskt förändrade
Mikrotubulusassocierade proteiner
Proteiner med hög molekylvikt som förekommer i cytoskelettets mikrotubuli. Under vissa förhållanden krävs de för hopsättningen av tubulin med mikrotubuli och för stabilisering av mikrotubulistrukturerna.
Corpus striatum
Grå- och vitstrimmig substans bestående av neostriatum och paleostriatum (globus pallidus). Den befinner sig snett framför talamus i båda hjärnhalvorna. Den grå substansen utgörs av nucleus caudatus (svanskärnan) och nucleus lentiformis (linskärnan, som i sin tur består av globus pallidus och putamen). Den vita substansen utgör den inre kapseln.
Postural jämvikt
Ett tillstånd som kännetecknas av balans eller funktionsharmoni. I fysiologisk mening avses muskelskelettsystemets reaktioner vid gång, i stående och sittande ställning, eller vid andra kroppsrörelser. Stabilitet och jämvikt är förknippade med kontrollen av kroppens tyngdpunkt.
Nucleus subthalamicus
"Nucleus subthalamicus" är en del av djuka kärnorna i hjärnan och består av sammanflätade neuroner (nerveceller). Den är belägen under thalamus och lateralt från hypotalamus. Nucleus subthalamicus har en viktig funktion inom rörelsekontrollen och är involverad i motoriska funktioner, såsom initiering och koordinering av rörelser. Dysfunktion i denna kärna kan leda till rörelsekoordinationsstörningar som ses vid exempelvis Parkinson sjukdom.
Feedback
Ataxi
Utvecklingsstörningar
Störningar kännetecknade av försenade utvecklingssteg i förhållande till vad som förväntas för en given ålder eller utvecklingsperiod. Dessa störningar eller brister på förmåga uppkommer före 18-årsåldern, kan förväntas att fortgå och utgöra ett avsevärt handikapp. Såväl biologiska som icke-biologiska faktorer ligger bakom dessa störningar.
Ischiasnerv
Sensoriska störningar
Sensoriska störningar är en medicinsk term som refererar till problem eller avvikelser i sinnesfunktionerna, inklusive hörsel, syn, smak, lukt, touch och kroppsbild, vilket kan resultera i förändrade eller nedsatta sinnesintryck, perceptioner eller respons på stimuli.
Djup hjärnstimulering
Behandlingsmetod för rörelsestörningar, särskilt Parkinsons sjukdom, bestående av elbehandling via stereotaktiskt placerade elektroder i specifika områden a hjärnan, som t ex talamus. Elektroderna är kopplade till en nervstimulator som anbringats under huden.
Myoelektriskt komplex, migrerande
Ett myoelektriskt komplex (MEC) är ett elektrofysiologiskt fenomen som kan ses under elektromyografi (EMG) eller elektroneurographi (ENG) studier, och består av en grupp av potentialer orsakade av muskelaktivitet. I samband med en nervskada eller regenerering kan dessa potentialer visa ett migrerande mönster över tiden, vilket kallas för 'myoelektriskt komplex, migrerande'. Detta fenomen kan vara ett tecken på att nervfibrerna börjar regenerera och etablera funktionella förbindelser med muskulaturen.
Peronealnerv
Den perifera nerven, Peronealnerven, är en gren av den isatiska nerven (sciatic nerve) som försörjer musklerna och huden på yttre delen av underbenet och foten. Den delar sig vanligen upp i två grenar: den superficiala peroneala nerven och den deep peroneala nerven. Dessa nervgrenar innerverar bland annat muskler som är involverade i utvändig rotation, flexion och extension av foten. Skada på peronealnerven kan orsaka sensorisk förlust och motorisk svaghet i området som den försörjer.
Handlingsoförmåga
Apraxi. En samling kognitiva störningar kännetecknade av oförmåga att utföra tidigare inövade eller ändamålsenliga, vanliga motoriska rörelser, trots normal rörlighet och frånvaro av sensoriska störningar.
Minne
Bildbehandling, datorstödd
Darrning
Cyklisk (regelbunden) rörelse i en kroppsdel som antingen representerar en fysiologisk process eller utgör tecken på sjukdomstillstånd. Intentionstremor, en vanlig manifestation av sjukdom i lillhjärnan, förstärks av rörelse. Vilotremor, däremot, är som kraftigast när det inte föreligger något försök till viljerörelse och är en relativt vanlig manifestation av Parkinsons sjukdom.
Tunga
I medicinsk kontext, refererar "tunga" till ett parastitärt insekt av arten *Pediculus humanus capitis*, som orsakar hudsjukdomen pedikulosis kapitis, mer känd som huvudlöss. Tungor är små, platta, utplattade insekter som lever och lägger ägg (nitar) i människors hårstrån, vanligtvis nära skallen. De suger blod från varmhudaden och orsakar ofta klåda och irritation. Tungor sprider sig genom direkt kontakt med infekterade personer eller delad användning av saker som hattar, hårborstar och sängkläder.
Nervändslut
En nervändslut, även kallad neurom, är en overkänslig och oftast smärtsam förtjockning eller knuta i en nervend som orsakas av skada, sjukdom eller irritation.
Motorneuron, gamma
Motornervceller som aktiverar sammandragningsområden i intrafusala skelettmuskelfibrer och anpassar muskelspindlarnas känslighet för sträckning. Gammamotorneuron kan vara statiska eller dynamiska, beroende på vad slags reaktion (eller vilken typ av muskelfibrer) de reglerar. Alfa- och gammamotornervcellerna aktiveras ofta tillsammans, vilket ger muskelspindlarna möjlighet att medverka till kontrollen av rörelsebanorna, trots förändringar av muskellängd.
H-reflex
H-reflex, fullständigt benämnt som deep tendon Hoffmann reflex, är en monosynaptisk reflexböjning av lårbensmuskeln (Quadriceps femoris) orsakad av en stimulans till muskelns senan. Den H-reflexen utlösas när en nervimpuls från en sensory neuron i en muskel, känd som Ia afferent fiber, aktiverar en alpha motor neuron i ryggmärgen, vilket orsakar en kontraktion hos samma muskel. Den H-reflexen används ofta inom neurofysiologin för att undersöka den neuromuskulära funktionen och specifikt de reflexa arkitekturerna i ryggmärgen.
Dyskinesi, läkemedelsframkallad
Onormala rörelser, som t ex hyperkinesi, hypokinesi, darrningar och dystoni, i samband med bruk av vissa läkemedel. Ansiktets, bålens, nackens och lemmarnas muskler påverkas mest. Tardiv dyskinesi är en form av hyperkinesi med onormala rörelser i ansiktet, tungan och nacken som uppträder vid behandling med neuroleptika.
Peroxiddismutas
Parkinsonism
'Parkinsonism' är ett samlingsbegrepp för sjukdomar som kännetecknas av rörelsekoordinationsstörningar, såsom tremor, stelhet (rigiditet), långsamhet i rörelserna (bradykinesi) och instabil postur. Den vanligaste orsaken till parkinsonism är Parkinson sjukdom, men det finns även andra orsaker som exempelvis vissa mediciner eller strukturella hjärnskador. Karaktäristiskt för Parkinson sjukdom är också att det förekommer dopaminbrist i hjärnan.
Hjärnnerver
Bleka klotet
Den del av corpus striatum som representerar den fylogenetiskt äldsta delen av striatum, kallad paleostriatum. Det bleka klotet (globus pallidus) bildar den mindre, mittersta delen av linskärnan.
Muskelspänningssjukdomar
Centrala nervsystemet
Aplysia
En mollusk av underklassen Opisthobranchia (gastropoder) av ordningen Anaspidea. Den används ofta för studier av nervsystemets utveckling pga sina stora och lätt igenkännbara nervceller.
Capsula interna
Bilkörning
Muskelspasticitet
Muskelspasticitet definieras som en ökad muskeltonus orsakad av en överaktiv reflexkrets, vilket leder till en förlängd och stel muskelreaktion på en rörelse eller en beröring. Det är ett vanligt symtom vid skador på pyramidbanorna i centrala nervsystemet, såsom efter stroke eller med multipel skleros.
Gångstörningar, neurologiska
Myosin, tung kedja
Myosin, tung kedja, refererar till den större av de två typerna av myosinkedjor, den andra är lätta kedjan. Myosin är ett protein involverat i muskelkontraktion och består av en tung kedja och en eller flera lätta kedjor. Tunga kedjan har en molekylvikt på ungefär 230 kDa och innehåller en ATPas-domän, en motordomain som kan hydrolysera ATP för att generera mekanisk energi till muskelkontraktion. Den tunga kedjan är också ansvarig för att binda till aktinfilamenten i muskeln.
Tal
I medicinsk kontext, betyder "tal" ofta att räkna eller mäta olika aspekter av en patients tillstånd. Exempelvis kan man tala om talande puls (hjärtslag per minut), talande temperatur (kroppstemperatur i grader Celsius) eller talande syrehalt (mängden syre i blodet). Detta står i kontrast till kvalitativa observationer, där man istället beskriver symptomen på ett mer subjektivt sätt.
Muskeltrötthet
Ett tillstånd som uppstår till följd av långvarig och kraftig muskelsammandragning. Studier på idrottsmän under ihållande, submaximal träning visar att muskelutmattning ökar i nästan direkt proportion till förbrukningen av muskelglykogen. Muskelutmattning vid kortvarig, maximal träning är förknippad med syrebrist och ökade halter av mjölksyra i blod och muskelvävnad och en åtföljande ökning av vätejonkoncentrationen i den ansträngda muskeln.
Elektroterapi
Behandling med elektrisk ström utan att märkbar hetta utvecklas. Hit hör elektrisk stimulering av nerver och muskler, ström genom kroppen eller stötvis behandling med svag ström för att höja smärttröskeln i huden.
Serieinlärning
Onormal muskelspänning
En ihållande kroppshållning som beror på samtidig sammandragning av verksamma och motverkande muskler i en kroppsdel. Det är oftast de stora axialmusklerna och bäckengördeln som drabbas. Tillstånd med ihållande eller återkommande dystoni som primärt symtom räknas som muskelspänningssjukdomar. Syn. dystoni.
Cytoplasmic Dyneins
Cytoplasmic dyneins are a type of motor protein found in the cytoplasm of eukaryotic cells. They play a crucial role in organizing and maintaining the cell's internal structure, as well as in transporting various cargoes within the cell. Specifically, cytoplasmic dyneins move along microtubules, which are rigid structures that provide structural support to the cell and serve as tracks for motor proteins.
Djurens ljud
"Djurens ljud" refererar till de olika läten, skrik och andra kommunikationssignaler som djur använder för att uttrycka sina känslor, behov och avsikter. Detta kan omfatta allt från hundars barkning och katters mjauande till apors gnyende och valarnas sång. Djurens ljud är en viktig del av deras kommunikation och sociala interaktion, och de har ofta utvecklat komplexa system för att tolka och svara på varandras läten.
Tumme
I medicinsk kontext, refererar "tumme" vanligtvis till den förvuxna, abnorma vävnaden som bildas vid tumörbildning. En tumme kan vara godartad (benign) eller elakartad (malign), beroende på om den är cancervävnad eller inte. Det är viktigt att diagnosticera och behandla en tumme så snart som möjligt för att förhindra spridning av eventuell cancer.
Peristaltik
Sackader
I en enkel medicinsk definition, är "sackader" cystor (lilla säckar fyllda med vätska) som kan bildas på olika ställen i kroppen, vanligtvis i hjärnan eller ryggmärgen. De kan orsakas av olika medicinska tillstånd, såsom trauma, infektion, inflammation eller genetiska faktorer. Sackader kan variera i storlek och antal och kan leda till olika symtom beroende på deras plats och storlek. I vissa fall kan de behöva behandlas med kirurgi eller mediciner för att förebygga komplikationer som neurologiska skador eller smärta.
Mikrotubulusproteiner
Proteiner som finns i mikrotubuli.
Talamus
Den talamusen är en subkortikal struktur i hjärnan som fungerar som ett centralt reläcenter för sensorisk information, utom syn- och hörselintryck, innan den når cerebral barken. Den deltar också i regleringen av sömn/vakenhetscykler, kognition, emotioner och motorik.
Armbåge
Ansiktsmuskler
Alla de muskler som medverkar till att ge uttryck åt ansiktet, inklusive dem som försörjs av facialisnerven och är fästa vid och ger rörelse åt ansiktshuden.
Dopamin
En av katekolaminsignalsubstanserna i hjärnan. Den uppstår ur tyrosin och är prekursor till norepinefrin och epinefrin. Dopamin är en av de viktigaste signalsubstanserna i hjärnans extrapyramidala system och av betydelse för rörelseregleringen. En familj av receptorer (dopaminreceptorer) förmedlar dess verkan.
Muskelspolar
Skelettmuskelstrukturer som fungerar som mekanoreceptorer, ansvariga för sträckreflexer. De består av ett knippe inkapslade skelettmuskelfibrer av några olika typer, reglerade av sensoriska nervceller.
Lårbensnerv
Fascikulation
Ofrivilliga, motoriska småryckningar i enstaka muskler eller muskeltrådar som kan kännas pirriga och som kan ses som darrningar eller vibrationer under huden. De kan vara godartade eller bero på motorisk nervsjukdom eller sjukdom i det perifera nervsystemet.
Perifera nervsystemets sjukdomar
Peripheral nervous system disorders refer to conditions that affect the functioning of the nerves outside the brain and spinal cord, which are responsible for transmitting messages between the brain and the rest of the body. These disorders can result from trauma, infection, genetic factors, or degeneration, and may cause symptoms such as pain, numbness, tingling, weakness, or loss of reflexes. Examples of peripheral nervous system disorders include neuropathy, carpal tunnel syndrome, and Guillain-Barre syndrome.
Stimuli
Molekylsekvensdata
Sensoriska receptorceller
Sensoriska receptorceller är specialiserade nervceller som detekterar och transducerar (omvandlar) olika former av yttre eller inre stimuli, till nervsignaler som kan tolkas av centrala nervsystemet. Exempel på sensoriska receptorceller inkluderar taktile receptorer för beröring och tryck, termoreceptorer för temperatur, nociceptorer för smärta, fotoreceptorer för ljus, kemoreceptorer för lukt och smak, samt proprioceptorer för kroppsposition och rörelse.
Nervsystemets fysiologi
Den fysiologiska nervsystemet är ett komplext nätverk av nervceller och signaler som kontrollerar och koordinerar kroppens funktioner. Det består av centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) och det perifera nervsystemet (nervtrådar och ganglier utanför hjärnan och ryggmärgen). Nervcellerna, eller neuronerna, kommunicerar med varandra genom att skicka elektriska impulser längs sina axoner. Dessa signaler kan sedan tolkas och leda till en fysisk respons, som muskelrörelse eller hormonutsöndring. Det fysiologiska nervsystemet styr allt ifrån sensoriska upplevelser, kognition, rörelse, andning, hjärtslag, till digestion och reproduktion.
Huntingtons sjukdom
En ärftlig, autosomalt dominant sjukdom, kännetecknad av utveckling av korea (danssjuka) och demens i 40-50-årsåldern. Vanliga tidiga manifestationer är paranoia, impulsivitet, depression, hallucinationer och vanföreställningar. Senare följer mental försämring, förlorad finmotorik, atetos, diffus korea som omfattar lemmarnas muskler, och efter 10-15 år inträder ett vegetativt tillstånd. Ungdomsvarianten har ett våldsammare förlopp, med krampanfall, ataxi, demens och korea.
Möss, inavlade C57BL
"C57BL mice" är en specifik stam av möss som används inom forskning. De är så kallade inbredda möss, vilket betyder att de har en mycket konsekvent genetisk bakgrund eftersom de härstammar från en enda individ och har förökat sig genom systerskötsel under många generationer. Detta gör att deras egenskaper är väldigt repeterbara, vilket är användbart inom experimentell forskning. C57BL-stammen är känd för sin robusta hälsa och långa livslängd jämfört med andra mössstammar. De används ofta inom olika områden av biomedicinsk forskning, till exempel cancer-, neurologi- och immunologiforskning.