Den ständiga närvaron av sjukdomar eller smittämnen inom ett givet geografiskt område eller en befolkningsgrupp. Hit kan hänföras även den normala prevalensen av en viss sjukdom i sådant område eller sådan grupp. Såväl holoendemiska som hyperendemiska sjukdomar räknas hit. En holoendemisk sjukdom kännetecknas av att det föreligger en hög infektionsprevalensnivå tidigt i livet och att den omfattar större delen av barnpopulationen, vilket leder till ett jämviktsförhållande, så att den vuxna befolkningen visar tecken på sjukdomen i mycket mindre omfattning än barngrupperna. I många områden är malaria en holoendeimsk sjukdom. En hyperendemisk sjukdom har en konstant hög incidens- och/eller prevalensnivå och är jämnt spridd inom hela befolkningsgruppen.

Republik i Sydamerika och till ytan det femte största landet i världen. Ytan är 8 512 000 km2 och folkmängden uppgår till 165 miljoner invånare. De två största städerna är Rio de Janeiro och Sao Paulo , men Brasilia är huvudstad. Officiellt språk är portugisiska.

En medicinsk definition av en 'pandemi' är när en infektionssjukdom sprider sig globalt och drabbar många länder runtom i världen samtidigt. Detta leder till att ett stort antal människor blir sjukas eller dör, vilket kan ha stor påverkan på samhället som helhet. För att en sjukdom ska klassificeras som en pandemi måste den vara mycket smittsam och orsaka allvarliga symptom hos de flesta drabbade. Exempel på kända pandemier är den spanska grippen 1918 och COVID-19-pandemin som startade år 2019.

Ett släkte av familjen Filoviridae, bestående av en art (Lake Victoria marburgvirus) med flera stammar. Släktet uppvisar inga antigenkorsreaktioner med Ebolavirus.

Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.

Akut virusinfektion som drabbar andningsvägarna. Den kännetecknas av inflammation i nässlemhinnan, svalget och konjunktivan (ögats bindhinna), huvudvärk och, ofta, utbredd muskelvärk.

Influenza A-virus med subtyp H1N1 är ett specifikt subtyp inom influensavirus typ A, som orsakar influensa (gräsfångetyp). Detta subtyp har en yttre proteinkapsel bestående av två huvudproteiner, hemagglutinin (H) och neuraminidase (N), där H1N1 specificerar just denna undergrupp. Viruset är känt för att orsaka både säsongsbundna influensautbrott samt pandemier, såsom den globala pandemin 2009 som orsakades av en ny variant av H1N1-viruset.

Typarten av släktet Influenzavirus A som ger upphov till influensa och andra sjukdomar hos människor och djur. Antigenvariationer förekommer ofta bland stammarna, vilket möjliggör klassificering i undertyper och varianter.

Infektionssjukdom hos både tamfågel och vilda fåglar orsakad av fågelinfluensa A-virus.

'Schistosoma mansoni' är en parasitisk plattmask (sångmask) som orsakar schistosomiasis, även känd som bilharzia, en tropisk sjukdom som drabbar människor i världsdelarna Afrika och Sydamerika. Parasiten lever i vattenlevande sniglar och sprids genom kontakt med infekterad vatten, ofta vid badning eller arbete i vattendrag. Sjukdomen kan orsaka allvarliga symptom som feber, hosta, diarré och magonti, samt skador på lever och levervävnader om den inte behandlas tillfälligt.

I medicinsk kontext, refererar "blodmask" till den totala mängden blodceller och flytande komponenter (plasma) som tillsammans utgör blodet. Det inkluderar röda blodkroppar (erytrocyter), vita blodkroppar (leukocyter) och blodplättar (trombocyter).

'Schistosoma haematobium' är en parasitisk mask som orsakar urinvägsinfektion och är den vanligaste orsaken till schistosomiask infektion i Afrika. Den lever som vuxen parasit i blodkärlen runt urinblåsan hos människor och lägger ägg som sedan passerar genom urinen. Dessa ägg kan leda till skada på bland annat urinvägar, blåsa och könskörtlar. Infektionen kan orsaka symptom som blod i urinen, smärta vid urinering och andra problem med urinvägarna. Långvarig infektion kan leda till allvarliga komplikationer som njurskada och cancer i urinvägarna.

Schistosomiasis mansoni är en parasitär infektion orsakad av flatmasken Schistosoma mansoni. Den överförs genom kontakt med snäckor som innehåller maskarnas larver, vilka kan penetrera huden och sedan utvecklas till vuxna maskar i blodkärlen runt lever och tarmsystem. Infektionen kan orsaka symptom som diarré, magont, feber och trötthet, men många drabbade visar inga tydliga tecken på sjukdom. I ondartade fall kan dock Schistosomiasis mansoni leda till allvarlig lever- eller tarmsjukdom, såsom fibros eller cancer. Infektionen är vanligast i Afrika och Sydamerika, men behandlas effektivt med läkemedlet Praziquantel.

Snäckfeber, även känt som schistosomiasis, är en parasitär infektion orsakad av vattenlevande snäckor som bär på vuxna stadium av parasitsläktet Schistosoma. Infektionen uppstår när människan utsätts för kontakt med infekterad vatten, vilket leder till att parasitens larver penetrerar huden och sedan migrerar till levern och tar form av äggproducerande vuxna maskar. Symptomen på snäckfeber kan variera från milda till allvarliga och inkluderar feber, trötthet, muskelvärk, hosta, halsont och andningssvårigheter. Kronisk infektion kan leda till skador på levern, urinvägar, tarmar och centrala nervsystemet.

Schistosomiasis japonica är en parasitär infektion orsakad av flatmasken Schistosoma japonicum. Denna speciella art av schistosomiasis är endemisk i Östasien, främst i Japan, Kina och Filippinerna. Parasiten lever som vuxen i blodkärlen hos människor och producerar ägg som passerar genom urinen eller feken. Symptomen på infektionen kan variera från milda till allvarliga och inkluderar mag-tarmbesvär, leverinflammation, anemi och i vissa fall till och med livshotande komplikationer som fibros och cancer. Diagnos ställs vanligen genom mikroskopisk undersökning av kroppsvätskor eller biopsier för att hitta ägg från parasiten. Behandlingen består ofta av en medicinell behandling med praziquantel.

Ett släkte sötvattensnäckor som är mellanvärdar för Schistosoma mansoni. Särskilt gäller detta arten Biomphalaria glabrata.

Människors grundläggande egenskaper och särdrag.

En allmän benämning på folkkulturtraditioner och folkminnen, myntad av den brittiske forn- och folklivsforskaren WJ Thoms 1846.

Publikationer bestående av beskrivningar av eller kataloger över publika utställningar.

Såväl förevisande av föremål som själva föremålen.

I en medicinsk kontext kan "museer" referera till speciella celler i kroppen som är involverade i muskelaktivitet och rörelse. Dessa celler, även kända som muskelceller eller myocyter, är specialiserade för att kontrahera, eller korta sig, för att orsaka muskelförlängning och rörelse. Det finns tre typer av muskler i människokroppen: skelettmuskler, som är under vår direkta nervkontroll och används för rörelser som gång och räckhåll; hjärtmuskulatur, som är den speciella typen av muskel i hjärtat som pumpar blod genom kroppen; och glatt muskler, som är involverade i automatiska kontraktioner i leder som blodkärl och luftvägar.

Kontrollerad fysisk ansträngning som utförs för att mäta fysiologiska funktioner, särskilt hjärt-kärl- och lungfunktioner, men även syreupptagningsförmåga. Oftast krävs maximal aktivitet, men submaximal ansträngning används också. Belastningen graderas ofta, varvid kriterier som prestationsförmåga, syreförbrukning och puls används.

Kroppsövningar avsedda att lindra symtom eller förbättra funktioner och fysisk kondition. Får ej förväxlas med fysisk träning.