Epiduralblödning, kraniell
Ansamling av blod i skallens epiduralrum pga brott på den mellersta hjärnhinneartären, eller i sällsynta fall hjärnhinnevenen, ofta i samband med tinningsben- eller hjässbenfraktur. Hematomet ökar snabbt i volym och trycker på hjärnhinnan och underliggande hjärnvävnad. Kliniska tecken är akut eller subakut huvudvärk, kräkningar, ändrad tankeförmåga och hemipares. Tillståndet fortskrider naturligt till koma och så småningom till döden.
Subduralblödning
Utgjutning och efterhand ansamling av blod i utrymmet mellan den hårda hjärnhinnan och spindelvävshinnan. Blödningen inträffar främst ovanför storhjärnshalvorna, men kan även uppträda i bakre skallgropen och ryggmärgskanalen. Det finns egna termer för akut subduralhematom (subduralblödning, akut) och kroniskt subduralhematom (subduralblödning, kroniskt).
Subduralblödning, kronisk
Kronisk ansamling av blod under den hårda hjärnhinnan, oftast på sidan av eller ovanför hjärnhalvorna. De kliniska tecknen kan fördröjas i dagar till veckor, då de drabbade kan uppvisa tecken på förvirring, trötthet, hemipares, ataxi, afasi och andra neurologiska störningar. Denna typ av hjärnblödning tycks oftast uppträda efter 50 års ålder. Den kan vara spontan, följa på skallskada, uppträda i samband med blödningssjukdomar eller medicinering med antikoagulanter, bero på lokal tumörinvasion och andra sjukdomstillstånd.
Subduralblödning, akut
Blödning och ansamling av blod under den hårda hjärnhinnan, med plötsligt uppkomna neurologiska symtom, oftast till följd av skallskada. Hematomet bildas oftast på sidan av och ovanför hjärnhalvorna, men kan även förekomma i skallgropen och ryggmärgskanalen. De kliniska tecknen kan vara hemipares, krampanfall, förlamning av tredje hjärnnerven (se ögonmuskelsjukdomar), psykiska förändringar och koma.
Epiduralblödning, spinal
Hjärnblödning
Blödning i någon hjärnhalva, inklusive lobär blödning, blödning i den subkortikala vita substansen och de basala ganglierna. Vanligen associerade tillstånd är högt blodtryck, intrakraniell arterioskle ros, intrakraniella aneurysm, skallskada, intrakraniella kärlmissbildningar, cerebral amyloid angiopati och hjärninfarkt.
Trepanation
Trepanation är ett medicinskt ingrepp där en hål boring, skärande eller stickande skapas i ett kranium för att lindra intrakraniell press, behandla infektioner eller för att få tillgång till intrakraniala strukturer. Detta är en av världens äldsta kända medicinska procedurer och har dokumenterats sedan neolitisk tid. I modern medicin används trepanation sällan, men tekniken kan fortfarande användas inom neurokirurgi under speciella omständigheter, till exempel för att behandla subdurala hematomer eller andra former av intrakraniala patologier. Även om detta är en invasiv procedur, kan den vara livräddande och förbättra patientens kvalitet på liv under vissa omständigheter.
Datortomografi
Subduralrum
Ett subduralrum är en abnorm accumulering av vätska i det potentiala utrymmet mellan hjärnbarken (pia mater) och den stela hinna som täcker hjärnan (dura mater), vanligtvis orsakad av trauma eller blödning.
Skallfrakturer
Cerebralt hematom, traumatiskt
Blödning till hjärnbarken, hjärnbalken (corpus callosum), de basala ganglierna eller den subkortikala vita substansen efter skallskada. Diffus axonskada, hjärnödem och förhöjt intrakraniellt tryck för ekommer ofta i detta sammanhang. Relativt vanliga kliniska tecken är krampanfall, afasi, synrubbningar, rörelsestörningar, förlamning och koma.
Basalganglieblödning
Blödning ut i någon basalganglieknut (t ex svanskärnan, pallidum, mandelkärnan, putamen och claustrum). Kliniska manifestationer kan vara akut hemipares, rörelserubbningar, huvudvärk eller förändrat m edvetande. Vanliga orsaker är högt blodtryck och kärlmissbildningar. Denna typ av blödning är patologiskt förknippad med lipohyalinos i de små blodkärlen och uppkomsten av Charcot-Bouchard-mikroaneury sm.
Kraniocerebralt trauma
Glasgow Coma Scale
Rak bukmuskel
En "rak bukmuskel" (rectus sheath hematoma) är en ovanlig komplikation som orsaks av blödning inom bukmuskeln (rectus abdominis), oftast som ett resultat av trauma eller skada på muskeln, såsom under eller efter en operation, eller orsakad av en bukhinnaförlängning. Blödningen kan vara liten eller omfattande och leda till smärta, tumörbildning och i vissa fall komplikationer som intraabdominal blodansamling (hemoperitoneum) eller nedsatt blodcirkulation (kompartment syndrom).
Neurokirurgiska tekniker
Neurokirurgiska tekniker är metoder och procedurer som används inom neurokirurgin för att behandla olika tillstånd och skador i centrala nervsystemet, däribland hjärnan och ryggraden. Dessa tekniker kan involvera öppen kirurgi eller minimalinvASIVA metoder och använder sig av specialiserad utrustning och instrument för att korrigera, reparera eller avlägsna skadade vävnader, tumörer, blodansamlingar eller andra patologiska tillstånd. Exempel på neurokirurgiska tekniker inkluderar mikrokirurgi, stereotaxisk radiosurgeri, endoskopisk kirurgi och neuromodulering.
Huvudskador, slutna
Icke skallbens- eller hjärnhinnegenomträngande skador, vilka ofta leder till mekanisk påverkan på intrakraniella strukturer som ger upphov till traumatiska hjärnskador, blödningar eller hjärnnervskada.
Intrakraniella blödningar
Subduralvätskeutgjutning
En subduralvätskeutgjutning, även känd som subduralhygrom eller subduralakumulering, är en abnormal ansamling av cerebrospinalvätska (CSF) i det subdurale utrymmet mellan hjärnbarken och den hårda hjärnhinnan (dura mater).
Magnetisk resonanstomografi
Skallgrop, bakre
Remission, spontan
Spontan remission refererar till en situation där en persons sjukdom eller symptom förbättras eller helt försvinner utan någon tydlig orsak eller behandling. Detta fenomen är ovanligt och kan vara svårt att förutsäga eller förklara. I vissa fall kan det bero på att sjukdomen spontant går in i en remissionsfas, där symptomen avtar eller försvinner under en period av tid. Detta ses ofta i vissa autoimmuna sjukdomar och cancer. Emellertid bör man vara försiktig med att använda termen "spontan remission", eftersom det kan finnas obekanta eller outredda faktorer som bidrar till förbättringen av patientens tillstånd.
Ligamentum flavum
Intrakraniell blödning, hyperton
Blödning i hjärnan eller angränsande vävnader som resultat av högt systemiskt blodtryck (hypertoni), ofta i samband med intrakraniell arterioskleros. Hypertoniutlösta blödningar är vanligast i de basala ganglierna, lillhjärnan, hjärnbryggan och talamus, men kan även förekomma i hjärnbarken och den vita substansen därunder, samt i andra delar av hjärnvävnaden.
Retroperitonealrum
Retroperitonealt rum är en anatomisk term som refererar till det område bakom bukhinnan (peritoneum) där också flera vitala organsystem finns placerade, såsom levern, magsäcken, nedre delen av tarmarna, urinblåsan och bägge njurarna. Det retroperitoneala rummet kan delas in i flera kompartment eller fascier, inklusive parietal fascia, visceral fascia och prevertebralt fascia, vilka hjälper till att hålla organen på plats och skydda dem.
Behandlingsresultat
Sugning
"Sugning" är ett medicinskt begrepp som refererar till den process där läkare eller sjuksköterska använder ett rör (sond) för att tömma magsäcken på maginnehåll, ofta när en patient inte kan svälja eller är medvetslös. Detta kallas också gastrisk sugning eller magtömning.
Araknoidalcystor
Blodförtunningsmedel
Dekompression, kirurgisk
Hjärnblödning, traumatisk
Postoperativa komplikationer
"Postoperativa komplikationer" refererar till problem eller biverkningar som uppstår som en följd av en kirurgisk operation under eller efter ett operationsförlopp, och kan inkludera infektioner, blödning, emboli, lungsäteskomplikationer, reaktioner på anestesi, skador på nerver eller organ, trombos, ytlig eller djup venös trombos (DVT), och andra allvarliga hälsoproblem.
Sår, icke-penetrerande
En "icke-penetrerande sår" definieras som en yttre skada på huden eller vävnader närmast under huden, utan att det genomtränger huden och når djupare vävnader eller organ. Det kan orsakas av mekanisk trauma, som exempelvis vid en slag, fall eller friktion, men även vara relaterat till vissa medicinska tillstånd, såsom diabetesrelaterade ulcerationer eller ischemiska sår.
Retrospektiva studier
Hjärnödem
Glasgow Outcome Scale
En skala för klassificering av behandlingsresultat efter svår, traumatisk hjärnskada, baserad på social funktionsnivå.
Spontanbristning
Läckage av diagnostiska och terapeutiska medel
Orbital Diseases
Orbital diseases refer to a group of conditions that affect the orbit, which is the bony cavity in the skull that contains the eye, muscles, nerves, fat, and blood vessels. These diseases can cause various symptoms such as protrusion or displacement of the eyeball, double vision, pain, swelling, or decreased vision. Some examples of orbital diseases include thyroid-associated orbitopathy, Graves' disease, tumors (both benign and malignant), inflammation, infections, and trauma. Proper diagnosis and management of orbital diseases require a multidisciplinary approach involving ophthalmologists, neurologists, radiologists, and other specialists as needed.
Ryggmärgskompression
CAT scanners
En medicinsk CAT (Computed Axial Tomography) skanner, även känd som en datortomograf, är en radiologisk undersökningsmetod som använder roterande röntgenstrålar för att producera detaljerade tredimensionella bilder av kroppens inre strukturer, såsom organ, ben, muskler och blodkärl. Denna teknik möjliggör precisa diagnoser och planering av behandlingar för en rad medicinska tillstånd och skador.
Subaraknoidalblödning
En subaraknoidalblödning (SAB) är en medicinsk tillstånd där det har inträffat ett blodutflöde mellan hjärnbarken och den yttre hårda hjärnhinnan, i det subaraknoidala rummet, vanligtvis orsakad av en rupturerad cerebral aneurysma eller arterioventrikulär malformation.
Dödlig utgång
Aortasjukdomar
Aortasjukdomar är medicinska tillstånd som drabbar aortan, den stora blodkärlen som löper från hjärtat och förser kroppen med syresatt blod. Detta kan inkludera aortaaneurysm (en utbuktning eller förstoring av aortaväggen), aortadissektion (en rätt avskiljande skada på aortaväggens innersta lager) och aortit (inflammation i aortaväggen). Aortasjukdomar kan vara livshotande om de inte behandlas korrekt.
Lillhjärnans sjukdomar
Warfarin
Warfarin är ett blodtunnande medel som används för att förebygga blodproppar och stroke hos patienter med flera olika former av sjukdomar, till exempel förebyggande behandling efter djup venös trombos (DVT) eller lungemboli, samt för patienter med rytmrubbningar som atrier fibrillation. Warfarin verkar genom att hämma enzymet vitamin K-epoxidreduktas, vilket minskar nivåerna av aktiva former av vitamin K och därmed påverkar koagulationsfaktorernas syntes i levern. Det tar vanligtvis några dagar innan warfarin når full verkan, och effekten måste övervakas genom regelbundna INR-mätningar (international normalized ratio) för att undvika ökad blödningsrisk. Warfarindoseringen är individerell och kan variera beroende på patientens ålder, vikt, leverfun
Neuroendoskopi
Neuroendoskopi är en minimalinvasiv metod inom neurokirurgi där en flexibel eller stel scope (en slags rörlig kamera) används för att undersöka och behandla skallbottnen, hjärnventriklarna och andra delar av centrala nervsystemet. Det gör det möjligt för kirurgerna att se in i hjärnan utan att öppna upp skallen fullständigt, vilket minskar trauma och recovery time för patienten. Neuroendoskopi används ofta för att behandla patologier såsom hydrocefalus, arachnoidal kistor och andra former av intrakraniella tumörer.
Parapares
Parapares är en medicinsk term som betyder oförmåga att fullt ut kontrollera och röra benen, vanligen på grund av en skada eller sjukdom i ryggmärgen eller nerverna i ländryggraden. Parapares är ofta symmetrisk, vilket innebär att båda benen är drabbade i ungefär lika hög grad. Termen är relaterad till, men skiljer sig från, paraplegi, där det saknas all känsel och rörelseförmåga i benen.
Talamussjukdomar
Talamussjukdomar är en samlingsbeteckning för sjukdomar som primärt orsakas av skada eller avvikelse i talamus, ett delområde i hjärnan ansvarigt för sensomotorisk integration, kognitiv funktion och emotionell behandling. Dessa sjukdomar kan vara medfödda eller aquired, och de kan orsakas av en rad olika faktorer som trauma, infektion, tumörer, stroke eller neurodegenerativa tillstånd. Symptomen på talamussjukdomar kan variera beroende på vilken del av talamus som är drabbad och kan inkludera sensorisk förlust, motoriska störningar, kognitiva svårigheter, smärta, förändringar i sömn-vakena cykler och emotionella rubbningar.
Stereotaktiska tekniker
"Stereotaktiska tekniker" är en grupp av precisa, mininvasiva metoder inom neurokirurgi och strålbehandling som använder sig av bildguidning för att lokalisera och behandla små, väldefinierade mål i hjärnan eller kroppen, ofta med syfte att förstöra skadlig tumörvävnad eller abnormt aktiva nervceller.
Glosögdhet
Neurokirurgi
Neurokirurgi är en specialitet inom kirurgin som fokuserar på diagnostisering och behandling av sjukdomar och skador på nervsystemet, inklusive hjärnan, ryggraden och de perifera nerverna. Behandlingarna kan omfatta både öppna kirurgiska ingrepp och minimalinvasiva tekniker som använder sig av små kameror och specialdesignade instrument. Syftet är att lindra symptom, förbättra funktionen och/eller förlänga patientens liv.
Hjärnaneurysm
Medfödd eller förvärvad utbuktning i kärlväggen av blodkärl i hjärnan. Säck- eller bärformade åderbråck är den vanligaste varianten och bildas oftast vid artärförgreningar nära hjärnbasen. Bristning leder till subaraknoidalblödning eller intrakraniella blödningar. Jätteaneurysm (>2,5 cm i tvärsnitt) kan trycka ihop intilliggande vävnadsstrukturer, inkl. okulomotoriska nerven (tredje hjärnnerven).
Hjärnskador
Akuta eller kroniska hjärnskador, omfattande hjärnhalvorna, lillhjärnan eller hjärnstammen. De kliniska symtomen varierar med arten av skada. Diffus hjärnskada är ofta förknippad med diffus axonal ska da eller posttraumatisk koma. Avgränsade skador kan ha samband med kognitiva symtom, hemipares eller andra fokala, neurologiska störningar.
Huvudvärk
Smärta i huvudet som kan uppträda som ett enstaka godartat symtom, eller som ett tecken på en rad olika tillstånd, som hjärnblödning, skallskada, infektioner i det centrala nervsystemet, högt, intrakraniellt blodtryck eller andra sjukdomstillstånd.