Röda blodkroppar
Erytrocytmembran
Den halvgenomträngliga, yttre delen av den röda blodkroppen. Efter hemolys bildar membranet en "spökcell".
Erytrocytåldrande
'Erytrocytåldrande' refererar till den naturliga nedbrytningsprocessen för röda blodkroppar (erytrocyter) som sker i märgen, där de bryts ner av celler som kallas makrofager. Denna process innebär att hemoglobinet i de äldre och nedbrutna röda blodkropparna separeras, omvandlas och elimineras från kroppen, medan järnet från hemoglobinet recyclas för användning i nyskapade röda blodkroppar.
Erytrocytdeformerbarhet
Anjonbytesprotein 1, erytrocyt
Ett utbrett membrantransportprotein, som förekommer i plasmamembranet till olika typer av celler och vävnader, samt i cellkärnemembran, mitokondriemembran och Golgimembran. Det är det vanligaste membrantransportproteinet hos erytrocyterna och utgör 25% av allt protein i erytrocyternas membran. Det bildar dimerer och fungerar som en kanal för transport av bikarbonat genom membranet i utbyte mot klorjoner.
Hemolys
Nedbrytningen av röda blodkroppar genom verkan av olika ämnen, som t ex antikroppar, bakterier, kemikalier, temperaturförändringar och ändringar i tonicitet (tryckförhållanden).
Erytrocytantal
Mätning av antalet röda blodkroppar per enhetsvolym i ett venblodprov.
Erytrocytaggregation
Hopklumpning av röda blodkroppar vid dåligt blodflöde, till följd av dragningskraften mellan cellerna, vilka binds till varandra i rouleaux-aggregat. Den svaga mekaniska kraft som blodflödet utövar är tillräcklig för att bryta upp aggregaten. Starkare eller svagare hopklumpning kan bero på en rad förhållanden i cellmembranet eller i blodplasman. Aggregationsgraden påverkas av erytrocyternas deformerbarhet, sialylering i cellmembranet, ändrad negativ ytladdning hos cellerna pga den dielektriska effekten av proteiner i den omgivande plasman, osv. Blodviskositeten och sänkan påverkas av erytrocytaggregationen och används som parametrar för beräkning av hopklumpningen.
Erytrocytvolym
Den samlade volymen av cirkulerande röda blodkroppar. Mätningen sker med hjälp av radioisotopteknik.
Glykoforin
Det viktigaste sialoglykoproteinet i människans erytrocytmembran. Det består av åtminstone två sialoglykopeptider med 60% kolväten (inkl. sialinsyra) och 40% protein. Proteinet ingår i ett antal olika biologiska processer, som bl a omfattar bindning av MN-blodgrupper, influenzavirus, fytohemagglutinin och vetegroddsagglutinin.
Plasmodium falciparum
'Plasmodium falciparum' är ett protistiskt encelligt parasitärt djur, som orsakar den allvarligaste formen av malaria hos människor, vid namn malaria tropica. Det överförs vanligtvis genom myggstick från en infekterad mygga till en mänsklig värd och kan leda till allvarliga komplikationer och i värsta fall död, om det inte behandlas i tid.
Osmotisk skörhet
"Osmotisk skörhet" refererar till den grad av semipermeabilitet hos en cellyta eller ett membran, där det tillåter vattenmolekyler att diffundera fritt genom det, medan stora polära molekyler (som kolhydrater och proteiner) inte kan passera. Detta fenomen orsakar osmos, där sötningsgraden på var sida av membranet utjämnas, vilket kan resultera i celldöd om osmotisk tryckskillnad blir för stor och cellmembranet inte kan tåla den.
Hemagglutination
Fenomenet att antikroppar reagerar med antigen som fastnat på röda blodkroppar.
Spektrin
I en enkel medicinsk definition kan spektrin beskrivas som ett proteinmolekylärt komplex som spelar en viktig roll i blodcellers struktur och funktion, särskilt röda blodceller (erytrocyter). Spektrinet hjälper till att ge form och flexibilitet åt cellmembranet och är också involverat i signaltransduktion och cellytorreglering. Mutationer i spektrin-gener kan leda till olika sjukdomar, såsom degenarativa blodsjukdomar och hemolytiska anemier.
Sänka
Blodgruppsantigener
Genetiskt betingade erytrocyttyper (allotyper eller fenotyper), som definieras av en eller flera grupper av cellulära antigenstrukturer (agglutinogener el. blodsgruppsantigener). Blodgrupperna klassif iceras dels utifrån dessa antigener, dels utifrån förekomsten av specifika antikroppar i plasma, riktade mot dessa antigener. Exempel på välkända blodgrupper är de som ingår i ABO-systemet och i Rh-sy stemet. Andra system är t ex Duffy, Kell, Kidd, Lewis, MNS.
Hemagglutinationstester
Känsliga tester för mätning av vissa antigen, antikroppar eller virus som baseras på dessas förmåga att agglutinera vissa röda blodkroppar.
Erytrocytindex
Kvantifiering av storlek på och hemoglobininnehåll eller -koncentration i den röda blodkroppen, baserad på erytrocyttal, hemoglobinhalt i blodet och hematokrit. Specificeringen omfattar medelcellvolym (MCV), medelcellhemoglobin (MCH) och medelcellhemoglobinkoncentration (MCHC). Hit hör även mätning av celldiameter och -tjocklek.
Blodfärgämnen
Protozoproteiner
I'm sorry for any confusion, but "Protozoproteiner" is not a recognized medical or scientific term in biochemistry or cellular biology. It seems that this term may be a combination of two words - "protozoan" and "protein." If you are looking for information about proteins found in protozoa (single-celled eukaryotic organisms, including parasites like Plasmodium falciparum that causes malaria), I can provide a brief description:
Rosettbildning
Receptorer, komplement 3b
Complement receptor 3b (CR3b or CD18/CD11b) är ett membranprotein som uttrycks på ytan av vissa immunceller, såsom neutrofila granulocyter och monocyter. Det fungerar som en bindningsplats för komplementproteinet C3b, vilket är ett slutprodukt i den komplementsystemet som aktiveras vid inflammation eller infektion. När CR3b binder till C3b kan immuncellen fagocytera (fagra och förstöra) patogener som bär på C3b, vilket hjälper till att eliminera dem från kroppen.
Erytrocyttransfusion
En "Erytrocyttransfusion" definieras som en medicinsk procedur där koncentrerade, sterila och kompatibla röda blodkroppar (erytrocyter) transfunderas från en givare till en mottagare för att öka den mottagares totala andel av röda blodkroppar och därmed öka syresättningen i blodet. Detta används vanligtvis för att behandla allvarlig anemi eller akut blodförlust, särskilt när individen inte kan producera tillräckliga mängder eget blod på ett acceptabelt tempo. Transfusioner av röda blodkroppar bör endast skadas under övervakning och efter en noggrann bedömning av patientens kliniska tillstånd och behov, inklusive kompatibilitetsprövning mellan givare och mottagare för att undvika transfusionsreaktioner.
Blodproteiner
Membranproteiner
Proteiner i biologiska membran, som t ex cellmembran och intracellulära membran. De utgörs av två typer, yttre (perifera) och inre, integrerade, proteiner. De omfattar de flesta membranbundna enzymer, antigena proteiner, transportproteiner, och receptorer för läkemedel, hormoner och lektiner.
Sicklecellanemi
Methemoglobin
Methemoglobin (MetHb) är en form av hemoglobin, det protein i röda blodkroppar som transporterar syre i kroppen. I sin normala form binder hemoglobin syre vid en aktivt centrum med järn (II)-jon. När hemoglobinet oxideras till MetHb, ändras järnet i det aktiva centret till järn (III)-jon, vilket gör att det inte kan längre binda syre effektivt. Detta orsakar methemoglobinemi, ett tillstånd där syrets förmåga att transporteras i kroppen minskar, vilket kan leda till hypoxi (syrebrist) och cyanos (blåfärgning av huden och slemhinnor). MetHb kan orsakas av exponering för vissa läkemedel, kemikalier eller kannibalism av blod. Det behandlas vanligtvis med methemoglobinreducerande lä
Får
Kalkoner
MNSs-blodgruppssystem
Duffy-blodgruppssystem
Komplementreceptorer
Protozoiska antigener
Alla delar av någon protozo som kan framkalla immunitet. De vanligast förekommande är antigener från Plasmodium (malaria) och trypanosomer.
Hemagglutination, viral
Förmågan hos ett virus att agglutinera röda blodkroppar.
Falciparummalaria
Malaria orsakad av Plasmodium falciparum. Detta är den svåraste formen av malaria, och den medför den högsta halten parasiter i blodet. Sjukdomen kännetecknas av oregelbundet återkommande feberattacker, som i värsta fall åtföljs av akuta symtom från hjärna, njurar och mag-tarmkanal.
Membranlipider
Lipider, huvudsakligen fosfolipider, kolesterol och små mängder glykolipider som finns i membran, inkl. cellmembran och intracellulära membran. Lipiderna kan förekomma som dubbellager i membranen, med inneslutna proteiner mellan lagren och yttre proteiner på membranets utsida. Membranlipider är nödvändiga för aktiv transport, ett flertal enzymatiska aktiviteter och membranbildning.
Hematokrit
Volymen av hoppackade röda blodkroppar i ett blodprov. Den mäts i en graderad centrifugtub eller i en automatisk blodcellsräknare, och är ett mått på erytrocytstatus vid sjukdom. Vid anemi, t ex, erhålls ett lågt värde, medan polycytemi ger ett högt värde.
Kaniner
Kycklingar
Retikulocyter
Retikulocyter är ett ungt, icke-helt moget rödt blodkroppar (erytrocyt) som fortfarande innehåller rester av det membran som omger ribosomen under dess tillverkningsprocess i benmärgen. Retikulocyterna är en normal del av blodet och utgör ungefär 1-2% av alla röda blodkroppar hos friska vuxna. Deras andel kan dock variera beroende på olika faktorer, såsom ålder, sjukdomstillstånd och blodtransfusioner. Retikulocyterna mognar till fullt utvecklade röda blodkroppar inom ett dygn efter att de har släppts ut från benmärgen in i blodet.
Polyakrylamidgelelektrofores
Heinz' inklusionskroppar
2,3-difosfoglycerat
Ett organiskt fosfat med starka anionegenskaper som förekommer i humana röda blodkroppar i ungefär samma molarförhållande som hemoglobin. Det binder till deoxyhemoglobin, men inte den syrsatta formen, och minskar därför hemoglobinets affinitet för syre. Detta är väsentligt för hemoglobinets förmåga att frigöra syre i vävnadskapillärer. Det verkar också som intermediär vid omvandling av 3-fosfoglyc erat till 2-fosfoglycerat under medverkan av fosfoglyceratmutas (EC 5.4.2.1).
Difosfoglycerinsyror
Difosfoglycerater (DPG) är en typ av lågmolekylärt komplex som innehåller två fosfatgrupper och en glycerolgrupp. Det förekommer naturligt i röda blodkroppar och hjälper till att regulera hemoglobins förmåga att binda syre genom att påverka dess struktur. DPG binder till hemoglobin vid specifika ställen på molekylen, vilket orsakar en konformationsförändring som minskar syrebindningsförmågan. Detta är särskilt viktigt under höga syrehalten i lungorna, där DPG hjälper till att frigöra syre från hemoglobin så att det kan transporteras till celler i kroppen som behöver det.
Immunadherensreaktion
Molekylvikt
Plasmodium
Plasmodium är ett släkte inom Protozoa, som är känt för att orsaka malaria hos människor och andra djur. Det är en typ av encellig eukaryot parasit som har en komplex livscykel och sprids genom myggbett från infekterade myggor till värddjuren. Plasmodium-arterna har en dubbelmembranös cytoplasma och ett distinkt, membranomgivet organellsystem. De reproducerar sig asexuellt inne i värden genom att dela sig och bilda flera generationer av parasiter, vilket kan leda till allvarliga sjukdomssymptom som feber, trötthet, kräkningar och i vissa fall död.
ABO-blodgruppssystem
Det viktigaste systemet för gruppering av mänskligt blod, baserat på förekomst eller frånvaro av två antigener, A och B. När varken A eller B förekommer är blodet av grupp 0, när bägge förekommer är blodet av grupp AB. A och B är genetiska faktorer som bestämmer förekomsten av enzymer för syntes av vissa glykoproteiner huvudsakligen i erytrocytmembranet.
Malaria
En protozosjukdom som hos människor orsakas av fyra arter av släktet Plasmodium, nämligen Plasmodium falciparum, P. vivax, P. ovale och P. malariae, och som sprids genom stick av infekterade honmyggor av släktet Anopheles. Malaria förekommer endemiskt i delar av Asien, Afrika, Central- och Sydamerika, Oceanien och vissa karibbiska öar. Sjukdomen kännetecknas av extrem trötthet i förening med anfall av hög feber, svettningar, frosskakningar och anemi. Hos djur orsakas malaria av andra plasmodiearter.
Rh-Hr-blodgruppssystem
'Rh-Hr-blodgruppsystemet' är ett av de 30 kända blodgruppsystemen och består av antigen på röda blodkroppars yta, där Rh-antigenet är det viktigaste. Rh-systemet innehåller flera olika antigen, men det mest kliniskt relevanta är D-antigenet, där individerna kan vara positiva (Rh+) om de har D-antigenet eller negativa (Rh-) om de saknar det.
Fosfatidylseriner
Merozoiter
Enkärniga celler eller ett stadium i livscykeln hos sporozoprotozoer. Merozoiter som frisätts från brustna, flerkärniga skizonter sprider sig i blodbanan och infekterar de röda blodcellerna.
Sicklehemoglobin
Fenylhydraziner
Sfärocytos, ärftlig
Neuraminidas
Neuraminidase är ett enzym som bryter ned sackariden neuraminsyra från glykoproteiner och lipider på cellytan. Det förekommer hos flera olika mikroorganismer, inklusive virus såsom influensavirus och bakterier som exempelvis pneumokocker. Neuraminidashinderstörningen kan förhindra viruset eller bakterien från att sprida sig och infektera andra celler.
Glukosfosfatdehydrogenasbrist
Cellmembran
Trypsin
Biologisk transport
Förflyttning av ämnen, inkl. biokemiska substanser och läkemedel, genom cellmembran och epitellager, vanligen med passiv diffusion.
Molekylsekvensdata
Blodviskositet
Kromisotoper
Stabila kromatomer med samma atomnummer som krom, men med annan atomvikt. Cr-50, Cr-53 och Cr-54 är stabila kromisotoper.
Fosfolipider
Lipider med en eller flera fosfatgrupper, särskilt sådana som kommer av glycerol (glycerofosfolipider) eller sfingosin (sfingolipider). De är pollipider av stor betydelse för cellmembraners struktur och funktion och är de rikligast förekommande membranlipiderna, även om de inte finns lagrade i större mängd.
Komplementproteiner
Hemoglobinuri, paroxysmal
Sjukdomstillstånd med intravaskulär hemolys och hemoglobinuri. Vissa fall uppstår vid exponering för kyla och beror på att det finns autohemolysin i serum. Andra fall ses under eller omedelbart efter sömn och anses bero på en förvärvad intrakorpuskulär defekt.
Erytropoes
Produktionen av röda blodkroppar (erytrocyter). Hos människor bildas de röda blodkropparna i gulsäcken under den första trimestern, i levern under den andra och i benmärgen under den tredje och efter födseln. I normala fall håller sig erytrocytantalet i perifert blod ganska konstant, vilket tyder på att det finns en balans mellan produktion och destruktion av röda blodkroppar.
Fagocytos
Hemolytisk plackteknik
Glutation
Tidsfaktorer
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Hemolysinproteiner
Hemolysin proteiner är proteiner som orsakar hemolyse, det vill säga nedbrytning av röda blodkroppar, genom att bilda porer i cellmembranet och på så sätt destabilisera och förstöra cellstrukturen.
Sfärocyter
Sfärocyter är röda blodkroppar som har en sfärisk (rund) form istället för den normalt äggformade. Denna abnorma form beror vanligtvis på en genetisk mutation eller en sjukdomsförändring i membranproteinerna hos röda blodkroppar. Sfärocyterna är mindre än normala röda blodkroppar och tenderar att ha en kortare livslängd, vilket kan leda till anemi.
Glutationreduktas
Ett enzym som katalyserar reaktionen 2 glutation + NADP+ = glutationdisulfid + NADPH + H+. EC 1.8.1.7.
I-blodgruppssystem
I-blodgruppssystemet är ett av 35 kända blodgruppsystem hos människor, identifierat första gången 1927. Det består av antigen som kallas ABO-antigener och dessa finns på röda blodkroppars yta. I-blodgruppssystemet innehåller endast ett antigen, kallat "I" eller "i", som är en varianter av ABO-antigenet.
Coombs Test
The Coombs test is a laboratory method used to detect the presence of antibodies on the surface of red blood cells (RBCs) that can cause agglutination or hemolysis. It is named after Robin Coombs, who developed the test in the 1940s. The test is used in the diagnosis and management of various conditions related to hemolytic anemia, such as autoimmune hemolytic anemia, hemolytic disease of the newborn, and transfusion reactions. There are two types of Coombs tests: direct and indirect. The direct Coombs test detects antibodies already attached to RBCs, while the indirect Coombs test detects antibodies that may be present in the plasma and can bind to RBCs.
Aminosyrasekvens
Cellmembrangenomtränglighet
En förmåga hos cellmembran att släppa igenom lösningar in i eller ut ur celler.
Elektronmikroskopi
Visuell eller fotografisk mikroskopi, där elektronstrålar (med våglängder tusentals gånger kortare än synligt ljus) används i stället för ljus, vilket ger avsevärt större förstoring. Elektronernas interaktion med preparaten ger upplysning om preparatens finstruktur. Vid transmissionselektronmikroskopi ger elektronernas reaktioner under passage genom ett mycket tunt preparat upphov till en bild. Vid svepelektronmikroskopi faller en elektronstråle snett mot preparatytan, och av reaktionerna ovan ytan alstras en bild. Elektronmikroskopi förkortas ofta EM.
Elliptocytos, ärftlig
En ärftlig, autosomalt dominant defekt knuten till erytrocyter. De röda blodkropparna får en oval eller elliptisk form.
Protozoiska antikroppar
Acetylkolinesteras
Ett enzym som katalyserar omvandlingen av acetylkolin och vatten till kolin och acetat. Det förekommer i den grå nervvävnaden, i röda blodkroppar och i musklernas motoriska ändplattor. Reaktionen bryt er ned acetylkolin som frigjorts vid de neurohumorala kopplingarna och tillåter därmed att impulsöverföreingen återupprättas. EC 3.1.1.7.
CD55-antigener
Sialoglykoproteiner
Sialoglykoproteiner är proteiner som är modifierade med sialiska sockergrupper, vilket är en typ av sackarider. Dessa sockergrupper sitter vanligtvis längst ut på proteinmolekylen och kan ha betydelse för proteinets funktion, till exempel genom att påverka dess interaktion med andra molekyler eller dess struktur. Sialoglykoproteiner förekommer i många olika typer av celler och vävnader i kroppen och har en rad olika funktioner, till exempel kan de vara involverade i cell-till-cell-kontakter, signaltransduktion och immunförsvar.
CD59-antigener
Kalium
Ett grundämne tillhörande alkalimetallerna. Det har kemiskt tecken K och atomnummer 19. Atomvikten är 39,10. Kalium är den dominerande katjonen i den intracellulära vätskan i muskelvävnad och mellan andra celler. Kaliumjonen är en kraftig elektrolyt och spelar en avgörande roll i regleringen av vätskevolym och upprätthållande av vatten-elektrolytbalansen.
Immunsera
Proteinbindning
"Proteinbindning refererar till den process där ett protein binder specifikt till ett annat molekylärt substance, såsom en liten molekyl, ett annat protein eller en jon, vanligtvis genom non-kovalenta interaktioner som hydrogenbindning, Van der Waals-kräfter och elektrostatiska attraktioner. Denna bindning kan regulera funktionen hos det bundna substanceet och är av central betydelse för många biologiska processer, inklusive signaltransduktion, enzymsk aktivitet och transport av molekyler inom cellen."
Temperatur
I en enkel mening kan temperatur inom medicinen definieras som den grad av värmevariation eller termisk energi som mäts i kroppen hos levande organismer, vanligtvis i enheten Celsius (°C) eller Fahrenheit (°F). Den normala kroppstemperaturen för en vuxen människa varierar vanligtvis mellan 36,5 och 37,5 °C (97,7 till 99,5 °F), även om det kan variera något beroende på individuella skillnader, tid på dygnet och metoden för temperaturmätning.
Diamid
Agglutininer
'Agglutininer' är ett medicinskt begrepp som refererar till processen där antikroppar fäster sig till och sammanlänkar flera antal antigenstrukturer, vilket orsakar formationen av klumpar eller aggregat. Detta fenomen kan ses i olika kontexter, såsom serologiska tester för att identifiera blodgrupper eller diagnostisering av infektionssjukdomar där specifika antikroppar binder till och sammanlänkar patogena mikroorganismer.
Blodförvaring
Hemagglutininer
Hemagglutininer är ett protein som förekommer på ytan av vissa virus, till exempel influensavirus. Proteinet har kapaciteten att fästa sig vid röda blodkroppar och orsaka deras klumpning eller agglutination. Detta är anledningen till att det heter just hemagglutinin. Detta protein spelar en viktig roll i virusets infektionsförmåga, eftersom det underlättar viruset att binde sig till celler i andningsvägarna och på så sätt invadera dem.
Lektiner
Proteiner med den gemensamma egenskapen att de binder till kolhydrater. Somliga antikroppar och kolhydratomsättande enzymer binder också till kolhydrater, men räknas inte som lektiner. Växtlektiner är kolhydratbindande proteiner som främst identifierats genom sin hemagglutinerande verkan (hemagglutininer). Det finns dock en rad olika lektiner även i djurvärlden med en mängd funktioner förknippade med specifik kolhydratbindning.
Glutationperoxidas
Antigen-antikroppskomplex
Det aggregat som bildas när antigen- och antikroppsmolekyler förenas. Vävnadsskador till följd av avsättning av stora antigen-antikroppskomplex orsakar immunkomplexsjukdomar.
Sialinsyror
Sialinsyror, även kända som neuraminiska socker, är en typ av sackarider som förekommer i glykoproteiner och glykolipider på cellytan hos levande organismer. De spelar en viktig roll i cellulär erkännande och adhesion, samt i skyddet av cellmembranen mot bakteriella infektioner och andra skadliga agenter. Anomalier i sialinsyremetabolismen har associerats med olika sjukdomar, inklusive neurologiska störningar och cancer.
Adenosintrifosfat
Adenosin-5´-(tetravätetrifosfat). En adeninnukleotid innehållande tre fosfatgrupper som förestrats till en sockerdel. Adenosintrifosfat har en betydande roll i ämnesomsättningen och som neurotransmitt or.
Erytroblaster
Omogna, kärnförsedda erytrocyter som utgör erytropoesstadiet efter bildandet av erytroida stamceller och före bildandet av retikulocyter. De kallas även normoblaster.
Värd-parasitförhållanden
Glukosfosfatdehydrogenas
Blodbrist
Blodbrist orsakad av nedsatt halt av blodfärgämne (hemoglobin) i blodet eller nedsatt antal röda blodkroppar.
Hemoglobiner, onormala
Bindningsplatser
Hästar
Stora, uddatåiga, växtätande hovdjur av familjen Equidae (hästdjur). Det finns ett flertal olika raser av tamhäst, och de varierar mycket i storlek. Hästar har svettkörtlar över hela kroppen och svettas mycket vid ansträngning.
Antikroppsbildning
Nötkreatur
Hemoglobin C
Hemoglobin A
Hemagglutinationsinhibitionstester
Serologiska tester där en given mängd antigen blandas med serum innan en lösning med röda blodkroppar tillsätts. Reaktionsresultatet uttrycks som den minsta mängd antigen som ger fullständig hemagglutinationshämning.
Biologisk transport, aktiv
Förflyttning av ämnen genom cellmembran och epitellager mot en elektrokemisk gradient, på bekostnad av metabolisk energi.
Natrium
'Natrium' er en kjemisk betegnelse for det som engelskspråklige lærebøker og artikler ofte refererer til som "sodium". I medicinsk sammenheng vil man oftest finne termen natrium brukt i forbindelse med ionsamlinger, elektrolytbalanse eller i sammenheng med bestemte sykdommer.
Protoporfyriner
Protoporfyriner är ett sällsynt medicinskt tillstånd orsakat av en genetisk mutation som resulterar i onormalt höga nivåer av ett pigment kallat protoporfyrin i kroppen. Denna störning inträffar under produktionen av hemgrupp, en komponent i hemoglobinet, och orsakas av en defekt i ett enzym som kallas ferrochelatas.
Gäss
Komplement 3b
Det större fragmentet som bildas när C3-konvertas spjälkar C3 i C3a och C3b. Såväl på den klassiska som den alternativa vägen deltar C3b i immunbindning och förstärker fagocytosen. Det bildar även ett cellulärt mellanled som fortsätter komplementprocessen. På den alternativa komplementvägen initierar C3b en positiv återkopplingsverkan av C3Pas.
Trout
Olika arter av fiskfamiljen Salmonidae (laxfiskar), vanligen mindre än laxar. De flesta är sötvattenfiskar (bäcköring, insjööring), men några är anadroma (havsöring). De är färggranna, välsmakande och populära bland sportfiskare. Släktena Salvelinus, Salmo och Oncorhynchus är spridda över nästan hela världen.
Floretin
Katalas
Monoklonala antikroppar
Komplement 3
Den fjärde komponenten som binds i komplementreaktionsföljden. Det är ett betaglobulin med sedimentationskoefficient 5,5, molekylvikt 185 000 och en serumkoncentration på 1,3 mikrogram/ml. Dess fragment har anafylatoxisk, kemotaktisk och histaminverkan och påverkar glatt muskulatur.
Sialinsyra
Sialinsyra, även känd som N-acetylneuraminsyra, är en karbohydrat som förekommer som en del av glykoproteiner och glykolipider på cellytan hos djur. Den fungerar som en viktig komponent i cellernas yttre membran och har en roll i cellytans erkännande och interaktioner, såsom cell-cell-adhesion och signalering. Sialinsyra är den terminala sockerarten i många glykokonjugater och bidrar till deras negativa laddning på cellytan.
Cytokalasin B
Cytokalasin B är ett toxin som isolerats från svampar av släktet Bacillus thuringiensis och fungerar som ett inhibitor av aktinfilamentdynamiken i celler, vilket leder till att cellkärnan deformeras och slutligen kollapsar. Det används inom forskning för att studera cytoskelettet och dess regleringsmekanismer.
Anemi, hemolytisk, autoimmun
Förvärvad hemolytisk anemi till följd av att autoantikroppar agglutinerar och upplöser kroppens egna röda blodkroppar.
Svepelektronmikroskopi
Mikroskopi där preparatet undersöks genom att en elektronstråle läser av det punkt för punkt. Bilden skapas genom registrering av spridningen av bakåtstrålningen från preparatytan. Vid svepelektronmikroskopi spelar preparatets tjocklek ingen roll. Tekniken, och även instrumentet, förkortas ofta SEM.
Plasma
I en enskild medicinsk betydelse refererar plasma till den flytande, gulaktiga delen av blodet som innehåller vatten, salter, socker, hormoner, vitaminer, mineraler, gaser, nedbrytningsprodukter och andra substanser. Plasma utgör cirka 55 procent av blodets volym och är en vätska som transporterar celler och olika substanser runt i kroppen. Det kan separeras från blodet genom centrifugering och användas inom medicinen för att till exempel ersätta vätske- och proteinförluster eller för att ge patienter specifika substanser som de behöver.
Artsspecificitet
"Artsspecificitet" refererer til de unikke aspekter, karakteristika og kontekster, der er forbundet med kunstformer som teater, musik, maleri, litteratur osv. Det understreger, at hver kunstform har sine egne regler, historie, teoretiske perspektiver, teknikker og udtryksformer, som bør respekteres og forstås for at opnå en dybere forståelse af det pågældende værk eller frembringelse.
Hemadsorption
Ett fenomen som innebär att ett ämne fäster vid eller tas upp genom ytan på röda blodkroppar. Så kan under vissa betingelser tuberkulin tas upp av röda blodkroppar.
Plasmodium berghei
'Plasmodium berghei' är en protozoisk parasit som orsakar malaria hos gnagare, särskilt möss. Det används ofta i forskning som ett modellorganismer för att studera malariapatogenes och utveckla nya behandlingsmetoder. 'Plasmodium berghei' har en livscykel som innefattar två värdar, en insektsvärd (fluga) och en däggdjursvärd (gnagare). Den överförs vanligtvis genom myggstick.
Magnesium
Ett lätt, silverfärgat, metalliskt grundämne. Det har kemiskt tecken Mg, atomnummer 12 och atomvikt 24,31. Dess salter är nödvändiga i näringskedjan, då de behövs för många enzymers verkan, särskilt för sådana som deltar i oxidativ fosforylering. Magnesium ingår i såväl intra- som extracellulära vätskor och utsöndras via urin och avföring. Brist på ämnet ger upphov till nervretning, med stelkramp, kärlvidgning, kramper, darrningar, depression och psykotiska beteenden.
Skizonter
I en enkel mening kan "skizonter" definieras som en demografisk grupp av individer som har ett högre än genomsnittligt risk att utveckla hudcancer orsakad av solens ultravioletta strålning. Skizonter består vanligtvis av personer med ljus hy och/eller ökad exponering för solstrålning, till exempel individer som bor nära ekvatorn eller på högre höjd. Det är viktigt att notera att det finns också andra faktorer som kan bidra till risken för hudcancer, såsom arv, ålder och solbränningar under bar himmel.
Osmolaritet
Osmolaritet är ett mått på koncentrationen av osmotiskt aktiva partiklar, vanligtvis lösta joner och molekyler, per liter i en lösning. Det specificerar den totala mängden små partiklar som bidrar till osmosen, ett fenomen där vatten diffunderar över en semipermeabel membran från en region med lägre salthalt till en region med högre salthalt för att nå jämvikt. Osmolaritet uttrycks vanligtvis i osmol/L (osmoler per liter).
Ouabain
Ouabain är ett starkt, naturligt förekommande steroidglykosid som isolerats från växten Strophanthus gratus och andra närstående arter. Det fungerar som ett specifikt inhibitor av Na+/K+-ATPas, en transmembranprotein som aktivt pumpar natrium- (Na+) och kaliumjoner (K+) över cellytan för att underhålla elektrolytbalans och membranpotential.