Excitatoriska postsynaptiska potentialer
Synaptisk överföring
"Synaptisk överföring är den process där en nervcell, eller neuron, skickar signaler i form av neurotransmittorer till en annan nervcell över ett smalt spår, kallat synapser, vilket möjliggör kommunikation och integration av information i centrala nervsystemet."
Synapser
I neurovetenskapen, är en synaps den punkt där två nervceller (eller en nervcell och en muskelcell) möts, så att signaler kan överföras från den ena cellen till den andra. Denna överföring sker med hjälp av speciella strukturer som kallas för synapser. En synaps består av tre huvuddelar: presynaptisk terminal, synaptisk spricka och postsynaptisk membran. Presynaptiska terminalen är den del av nervcellen som innehåller vesiklerna fyllda med signalsubstanser (neurotransmittorer). När en nervimpuls når presynaptiska terminalen, ledde det till att vesiklerna fusioneras med cellmembranet och neurotransmittorerna frisätts in i synaptisk spricka. Därefter diffunderar neurotransmittorna över synaptisk spricka och binder till receptorer på postsynaptiska membranet, vilket orsakar en elektrokemisk signal som påverkar den efterföl
Elektrostimulering
Elektrostimulering (ES) är en medicinsk behandlingsmetod som innebär att man använder elektriska impulser för att stimulera muskler eller nerver. Genom att placera elektroder på huden nära den aktiva muskeln eller nerven skickas små elektriska signaler genom kroppen, vilket orsakar en kontraktion av muskeln eller en aktivering av nerven.
Elektriska retningspotentialer
Det elektriska gensvar i det centrala nervsystemet som framkallas av stimulering av känselreceptorer eller någon punkt längs känselbanorna mellan receptor och hjärnbark. Retningen kan ske hörselvägen, somatosensoriskt eller visuellt, men också andra retningsvägar har rapporterats. Ibland används händelserelaterade potentialer synonymt med retningspotentialer, men de är dessutom ofta förknippade med utförande av någon motorisk, kognitiv eller psykofysiologisk uppgift. Syn. reaktionspotentialer.
Nervceller
Hippocampus
En förhöjd vindling av grå substans som sträcker sig längs hela bottnen av sidoventrikelns temporalhorn. Hippocampus, subiculum och gyrus dentatus (den tandade vindlingen) utgör hippocampusformationen. Ibland räknas även entorinalkortex hit.
2-amino-5-fosfonovalerat
En kraftig och specifik NMDA-receptorantagonist i D-enantiomerisk form. L-formen är inaktiv mot NMDA-receptorer, men kan påverka AP4 (2-amino-4-fosfonobutyrat; APB)-stimulerande aminosyrareceptorer.
Nervhämning
Pyramidceller
I medicine er Pyramidceller (piramideceller) en type av nervocell i hjärnan som är specialiserade på att bearbeta synsinnet. De finns i flera djur, inklusive människor, och de är viktiga för att uppfatta form, storlek och position på objekt i synfältet. Pyramidcellerna är namngivna efter sin triangulära form och de är ofta stora nog att ses med ett blotta öga under mikroskopi. De är också kända för att vara involverade i visuell uppmärksamhet, rörelseperception och djupseende.
Antagonister till excitatoriska aminosyror
Läkemedel som binder till, men inte aktiverar receptorer för excitatoriska aminosyror, varvid agonistverkan blockeras.
Elektrofysiologi
Elektrofysiologi är ett medicinskt fält som studerar elektriska signaler och deras funktion i levande vävnader, särskilt i hjärtat och nervsystemet. Det inkluderar undersökning av hur elektriska impulser genereras, propagerar och påverkar cellers och organens funktion. Elektrofysiologiska studier kan användas för att diagnostisera och behandla sjukdomar som relaterar till hjärt- och nervfunktion.
Patch-clamp-tekniker
Patch-clamp-tekniken är en elerofysiologisk metod som används för att mäta jonflödet genom en individuell jonkanal i en cellmembran. Metoden utvecklades av Erwin Neher och Bert Sakmann, vilka tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1991 för sin uppfinning. Patch-clamp-tekniken möjliggör direkt studium av elektriska egenskaper hos enskilda jonkanaler, deras funktion och reglering, och har haft ett stort inflytande på vår förståelse av exciterade cellers funktion.
Långtidspotentiering
En ihållande ökning av synaptisk effekt, vanligtvis framkallad av någon lämplig aktivering av de samma synapserna. De iakttagna egenskaperna av långtidspotentiering antyder att den kan utgöra en cellbunden mekanism för inlärning och minne.
NMDA-receptorer
NMDA-receptorer, eller N-methyl-D-aspartatereceptorer, är en typ av jonotrop receptor som finns i centrala nervsystemet hos däggdjur. De spelar en viktig roll inom synapser (kontaktpunkterna mellan nerver) där de medierar långsamma exciterande signalsvarv och är involverade i synaptisk plasticitet, inlärning och minnesbildning. NMDA-receptorer består av flera underenheter och aktiveras av glutamat, den primära excitatoriska neurotransmittorn i centrala nervsystemet. Dessutom krävs det en kombination av två olika joner, natrium (Na+) och calcium (Ca2+), för att aktivera receptorn fullt ut. NMDA-receptorernas aktivitet kan regleras på flera sätt, inklusive genom binding av ligander som glycin, D-serin och magnesium (Mg2+). Dys
Interneuron
I stort sett alla nervceller som inte är motoriska eller sensoriska. Med interneuroner kan även avses nervceller vars axoner förblir inom ett bestämt område i hjärnan, i motsats till sådana (projektionsneuroner) vars axoner skjuter ut i andra hjärnområden.
GABA-blockerare
Läkemedel som binds till, men inte aktiverar gamma-aminosmörsyrareceptorer. Därmed blockerar de verkan från endogen gamma-aminosmörsyra eller gamma-aminosmörsyrastimulerare.
6-cyano-7-nitrokinoxalin-2,3-dion
Membranpotentialer
Spänningsskillnaderna över ett membran. För cellmembran beräknas de genom att spänningen uppmätt på utsidan membranet subtraheras från den spänning som uppmätts innanför membranet. Potentialskillnaderna beror på olikheter i koncentrationen av kalium, natrium, klorid och andra joner utanför och innanför membranen hos celler eller organeller. För retningsbara celler varierar membranens vilopotential mellan -30 och -100 mV. Fysikaliska, kemiska eller elektriska stimuli kan bidra till att öka den negativa potentialen (hyperpolarisering) eller minska den (depolarisering).
Inhibitory Postsynaptic Potentials
Inhibitory postsynaptic potentials (IPSPs) are electrical signals that occur in the postsynaptic neuron when a neurotransmitter, such as GABA or glycine, binds to inhibitory receptors on the postsynaptic membrane. This binding causes an influx of negative ions (such as chloride) into the cell, which results in hyperpolarization of the neuron's membrane potential. In other words, IPSPs make it more difficult for the neuron to reach its threshold and fire an action potential, thereby inhibiting the transmission of signals in the nervous system.
Råttor, Sprague-Dawley
"Sprague-Dawley råtta" är en typ av albino släthårig laboratorieråtta som vanligtvis används inom forskning på grund av deras förutsägbara och reproducerbara genetiska, fysiologiska och beteendemönster. De utvecklades under 1920-talet i USA av biologerna Robert Sprague och Harold Dawley och är idag en av de mest använda råttorna inom forskning världen över.
Glutaminsyra
Nervcellsförgreningar
Korta och förgrenade utskott från själva nervcellen, vilka tar emot signaler från andra nervceller.
Presynaptiska terminaler
Presynaptiska terminaler är en del av ett neuron som innehåller vesiklar fyllda med neurotransmittorer, vilka används för att överföra signalsubstanser till efterföljande nervceller i en synaps.
Bicucullin
AMPA-receptorer
AMPA-receptorer, eller α-aminosuberat-acetat receptorer, är en typ av jonkanaler som finns i neuroner och är involverade i snabba signalsubiter på postsynaptiska membranet under excitation. När den binder till sin naturliga ligand, glutamat, öppnas kanalen för natrium- och kaliumjoner, vilket leder till en depolarisering av cellmembranet och möjliggör fortsatt nervimpulsöverföring. AMPA-receptorer är viktiga mål för läkemedel vid behandling av olika neurologiska sjukdomar, såsom epilepsi, depression och skador på centrala nervsystemet.
Neuronal plasticitet
Neuronal plasticity, also known as neuroplasticity, refers to the brain's ability to change and adapt as a result of experience by reorganizing its structure, functions, or connections between neurons. This process involves the formation of new neural connections, strengthening or weakening of existing ones, and even the creation of new neurons in certain parts of the brain. Neuronal plasticity plays a crucial role in learning, memory, cognition, and recovery from brain injuries.
Kinoxaliner
Kinoxaliner är en grupp kemiska föreningar som innehåller en kinoxalin-struktur, vilket är en heterocyklisk aromatisk komponent bestående av två bensenringar som är sammanbundna via två kolatomer och en kväveatom. Kinoxaliner har historiskt använts inom organisk syntes för att skapa andra kemiska föreningar, men de har inte så vanligt används inom medicinen. Det finns dock vissa forskningsstudier som undersöker möjliga biologiska aktiviteter hos vissa kinoxaliner, till exempel deras potential som antimikrobiella eller antitumörmedel.
Synaptisk överföring
"Synaptisk överföring är den process där en nervcell, eller neuron, skickar signaler i form av neurotransmittorer till en annan nervcell över ett smalt spår, kallat synapser, vilket möjliggör kommunikation och integration av information i centrala nervsystemet."
Agonister för excitatoriska aminosyror
Läkemedel som binder till och aktiverar receptorer för excitatoriska aminosyror.
Pikrotoxin
Pikrotoxin är ett neurotoxiskt ämne som isolerats från giftsäckar hos vissa arter av sniglar och blötdjur, såsom *Cric Bernaclea* och *Nerita textilis*. Det är en blandning av två stereoisomera komponenter, pikrotoxinin och pikrotinin, som båda aktiverar GABA(A)-receptorer i hjärnan. Pikrotoxin används ibland inom forskning för att studera den kemiska signaleringen i nervsystemet, men är mycket giftigt och kan vara dödligt om det intas eller kommer i kontakt med huden eller ögonen.
CA1 Region, Hippocampal
Den CA1-regionen i hippocampus är en del av korntärnan, som är en region i hjärnbarken känd för sin roll i minnes- och läringsprocesser. CA1-regionen består av excitatoriska neuron som mottar input från entorinalbarken via perforantpatchet och skickar output till subiculum och andra delar av hjärnbarken. Den CA1-regionen är känslig för ischemisk skada, vilket kan leda till minnesförlust som i Gilles de la Tourettes syndrom.
Receptorer, presynaptiska
Nerver, inåtledande
N-metylaspartat
N-metylaspartat är ett derivat av aminosyran aspartat, där en metylgrupp (–CH3) är bundet till den nitarpositionen (-NH2) på aspartats sidokedja. Det saknas kliniskt signifikanta medicinska användningsområden för N-metylaspartat, men det har forskats på som ett möjligt neuroprotektivt medel i samband med stroke och traumatisk hjärnskada.
Tetrodotoxin
Tetrodotoxin (TTX) är ett starkt neurotoxin som naturligt förekommer hos vissa djur, särskilt havslevande blåsfiskar (Tetraodontidae), som inkluderar kugghajar och globefiskar. TTX produceras av bakterier som lever symbiotiskt i dessa djur och kan koncentreras i deras kött, lever, gonader och hud. Det är mycket giftigt för människor och kan orsaka paralysi och andningsstillestånd om det konsumeras, även i små mängder. TTX blockerar de snabba natriumkanaler som finns i nerv- och muskelceller, vilket stör deras elektriska signalering och kan leda till döden. Det finns inget specifikt motgift för TTX-förgiftning och behandlingen är därför symptomatisk och understödjande.
Katter
Huskatten Felis catus, tillhörande rovdjursfamiljen Felidae, med mer än 30 stammar. Huskatten härstammar i första hand från vildkatten i Afrika och Sydvästasien. Katter anses ha funnits i palestinska samhällen så tidigt som för 7 000 år sedan, men det var i Egypten för ca 4 000 år sedan som tamkatten blev en mer allmän företeelse.
Nervbanor
"Nervbanor" refererar till de speciella ledningssystemen i kroppen som överför nervimpulser och signaler mellan hjärnan, ryggmärgen och resten av kroppen. Dessa banor består av neuroner (nervceller) och deras utskott (axoner och dendriter), som är inblandade i kommunikationen och samarbete mellan olika delar av nervsystemet för att kontrollera kroppens funktioner, såsom rörelse, känsel, sinnesintryck, tankeprocesser och homeostasis.
AMPA
I en enda mening kan AMPA (α-aminosuberatsyra) definieras som en typ av receptor i centrala nervsystemet hos däggdjur. Den är en subtyp av ionotropa glutamatreceptorer och spelar en viktig roll i snabba exciterande signalsubstanser i hjärnan. AMPA-receptorn aktiveras av neurotransmittorstyrkan glutamat och orsakar öppnandet av jonkanaler, vilket leder till inflödet av natrium- och kalciumjoner och utflödet av kaliumjoner. Detta resulterar i en depolarisering av postsynaptiska membranet och kan leda till aktionspotentialer i den efterföljande nervcellen. AMPA-receptorer är viktiga mål för läkemedel som används för behandling av olika neurologiska sjukdomar, såsom epilepsi och depression.
Råttor, Wistar
GABA-B-receptorer
Cellyteproteiner som binder gammaaminosmörsyra och påverkar celler genom samverkan med G-proteiner. GABA-B-receptorer kännetecknas farmakologiskt av att de är okänsliga för blockeraren bikukullin och känsliga för agonisten L-baklofen. De uppträder både presynaptiskt och postsynaptiskt, med varierande verkan såsom hämmande av adenylatcyklas, aktivering av fosfolipas A2, aktivering av kaliumkanaler och inaktivering av spänningsaktiverade kalciumkanaler.
Baklofen
Ett GABA-derivat verksamt som specifik agonist vid GABA-B-receptorer. Medlet används vid behandling av spasticitet, särskilt sådan som är relaterad till ryggmärgsskada. Den terapeutiska effekten beror på verkan vid spinala och supraspinala punkter, vanligen som en minskad överföring av retningssignaler.
Signalsubstansreceptorer
Signal substance receptors, also known as ligand-gated ion channels or metabotropic receptors, are proteins located on the cell membrane that bind to specific signal molecules (neurotransmitters, hormones, or drugs) and trigger a series of intracellular events. These receptors play a crucial role in intercellular communication and regulation of various physiological processes.
Synaptiska membran
Modeller, neurologiska
GABA-B Receptor Antagonists
GABA-B receptor antagonists are a class of pharmaceutical compounds that block the activation of GABA-B receptors, which are inhibitory neurotransmitter receptors found in the central nervous system. These antagonists prevent the binding of the endogenous neurotransmitter gamma-aminobutyric acid (GABA) to its receptor site, thereby inhibiting the downstream effects of GABA-B receptor activation, such as neuronal hyperpolarization and reduced neuronal excitability. GABA-B receptor antagonists have potential therapeutic applications in various neurological and psychiatric conditions, including but not limited to, chronic pain, epilepsy, and drug addiction.
Glutamatreceptorer
Cellyteproteiner som binder glutamat och utlöser förändringar som påverkar cellers beteende. Till glutamatreceptorerna hör jonotropa receptorer (AMPA-, kainat- och N-metyl-D-aspartatreceptorer), som direkt styr jonkanaler, och metabotropa receptorer, som verkar genom andrahandssignalsystem. Glutamatreceptorer är de vanligaste förmedlarna av snabb, stimulerande synaptisk signalöverföring i det centrala nervsystemet. De anses även vara inblandade i minnesmekanismer och många sjukdomstillstånd.
Ganglier, ryggradslösa djur
Anhopningar av nervceller i ryggradslösa djur. Nervknutorna kan även innehålla nervcellsutskott och stödceller utan nervcellsfunktion. Många typer av invertebratganglier är tacksamma forskningsobjekt, eftersom de innehåller ett litet antal funktionella nervcellstyper som skiljer sig åt hos olika djurarter.
Astacoidea
Hörsel- och balansnerv
Den 8. hjärnnerven. Den akustiska (eller vestibulokoklear-)nerven har en kokleär del som har med hörseln att göra och en vestibulär del som dirigerar balanssinnet och huvudets läge. Hörselnervens tråd ar utgår från nervceller i ganglion spirale och når koklearcellkropparna. Vestibularnervens fibrer utgår från nervceller i Scarpas ganglion och når vestibularcellkropparna.
Gyrus dentatus
Grå nervsubstans belägen ovanför hippocampusvindlingen (gyrus hippocampi). Den består av tre skikt. Molekylärlagret går i ett med hippocampus i hippocampusfåran. Det granulära (korniga) lagret utgörs av tätt packade, runda eller ovala nervceller, kallade kornceller, vars axoner passerar igenom det polymorfa skiktet som gränsar mot hippocampus pyramidcellsdendriter.
Neurotransmittorsubstanser
Neurotransmittersubstanser är signalsubstanser som nervceller (neuron) använder för att kommunicera med varandra och koordinera aktiviteten i centrala nervsystemet (hjärnan och ryggraden) och det perifera nervsystemet (de nerver som sträcker sig ut från hjärnan och ryggraden till resten av kroppen). Dessa signalsubstanser överför signaler genom att diffundera över synapsgapet, den lilla luftfyllda luckan mellan två nervceller, och binder till specifika receptorer på målcellens (eller postsinaptiska cellens) membran. Detta inducerar en biokemisk respons som orsakar en förändring i membranpotentialen och kan leda till excitering eller inhibition av målcellen. Exempel på neurotransmittersubstanser inkluderar dopamin, serotonin, noradrenalin, GABA (gamma-aminobutyrsyra), glutamat och acetylkolin.
Plexus myentericus
Ryggmärg
"Ryggmärgen är det del av centrala nervsystemet som löper genom ryggraden, innehåller nervceller och nerver som förmedlar sensoriska och motoriska signaler mellan hjärnan och resten av kroppen."
GABA-A-receptorer
Cellyteproteiner som binder gammaaminosmörsyra och styr en egen membrankloridkanal. GABA-A-receptorer är de vanligaste nervsignalblockerande receptorerna i hjärnan. Flera isoformer har klonats, tillhörande en superfamilj som omfattar nikotinreceptorer, glycinreceptorer och 5HT-3-receptorer. De flesta GABA-A-receptorer har separata modulationsställen som är känsliga för bensodiazepiner och barbiturat.
Små postsynaptiska potentialer
Perforantbanan
Talamus
GABA-A Receptor Antagonists
GABA-A Receptor Antagonists are a class of drugs or substances that block the action of gamma-aminobutyric acid (GABA) at GABA-A receptors in the brain. GABA is the primary inhibitory neurotransmitter in the central nervous system, and it helps regulate excitability in the brain by dampening the activity of neurons.
Stryknin
Stryknin är ett mycket giftigt alkaloid som naturligt förekommer i några växtarter, särskilt i bönor från den tropiska växten *Strychnos nux-vomica*. Stryknin är känt för sin snabba och dödliga verkan genom att orsaka muskelspasmer och andningssvårigheter.
Metabotrop glutamatreceptor
Cellyteproteiner som binder glutamat och som genom G-proteiner påverkar sekundära budbärarsystem. Flera olika typer av metabotropa glutamatreceptorer har klonats. De skiljer sig åt farmakologiskt, i fördelning och i fråga om verkningsmekanismer.
Nya barken
"Nya barken" är ett medicinskt begrepp som refererar till den yttre, skyddande vävnaden som omger hjärnan och ryggmärgen, även känd som hårda nervskalet eller meningerna. Detta skikt består av tre lager: ependym, araknoidea och dura mater. Nya barken producerar cerebrospinalvätska (CSF) som cirkulerar runt hjärnan och ryggmärgen för att skydda dem från mekanisk skada och infektioner. Ordet "nya" i begreppet "nya barken" kommer ifrån latinets "pia mater", vilket betyder "fromma moder".
Djur, nyfödda
Ganglier, autonoma
Anhopningar av nervceller och deras utskott i det autonoma nervsystemet. I de autonoma nervknutorna bildar pregangliefibrer från centrala nervsystemet synapser till de nervceller vars axoner utgör de postgangliefibrer som leder till målorganen. Ganglierna innehåller även interna nervceller och stödceller, och preganglietrådar som passerar igenom till andra ganglier.
Marsvin
Hjärnstam
Den del av hjärnan som förbinder hjärnhalvorna med ryggmärgen. Den består av mesencefalon (mitthjärnan), pons (bryggan) och medulla oblongata (förlängda märgen).
Aplysia
En mollusk av underklassen Opisthobranchia (gastropoder) av ordningen Anaspidea. Den används ofta för studier av nervsystemets utveckling pga sina stora och lätt igenkännbara nervceller.
Organkulturmetoder
Organ culture methods refer to techniques where intact organs or pieces of organs are cultured and maintained in a lab setting, allowing for the study of their physiology, metabolism, and response to various stimuli while preserving the complex tissue structure and cell-cell interactions found in the native organ.
Mossfibrer, hippocampus
Axoner till vissa celler i den tandade vindlingen (gyrus dentatus). De skjuter ut till vindlingens polymorfa skikt och till de närmaste dendriterna på hippocampus pyramidceller. Dessa mossfibrer får inte förväxlas med de mossfibrer som utgör afferenter i lillhjärnan.
Nervtrådar
Pyramidbanor
I en enkel medicinsk definition, kan pyramidbanor (piramid schemes) definieras som en form av bedrägeri där deltagare rekryteras att investera pengar i ett system med löfte om höga finansiella vinster, men istället för att få någon form av betalning för sin investering får de istället möjlighet att tjäna pengar genom att rekrytera fler deltagare i systemet. Detta skapar en hierarkisk struktur som liknar en pyramid, där få på toppen tjänar pengar medan de allra flesta längre ner i systemet förlorar sina investeringar när rekryteringen inte kan upprätthållas. Pyramidbanor är olagliga och etiskt oacceptabla på grund av deras potential att orsaka skada och finansiell ruin för de involverade.
Kalcium
Grundämne som förekommer i nästan all organiserad vävnad. Det tillhör alkalimetallerna och har kemiskt tecken Ca, atomnummer 20 och atomvikt 40. Kalcium är det allra vanligaste mineralämnet i kroppen och bildar i förening med fosfor kalciumfosfat, som ingår i ben och tänder. Det spelar en essentiell roll för nerv- och muskelfunktioner, i blodkoagulationsprocessen (som faktor IV) och i många enzymp rocesser.
Mikroelektroder
Tidsfaktorer
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Glutamater
Salter och estrar av glutaminsyra.
Kainsyrareceptorer
Cellyteproteiner som binder glutamat och direkt kontrollerar jonkanaler. Kainsyrareceptorer särskildes ursprungligen från andra glutamatreceptorer för sin affinitet för agonisten kainsyra. Aktivering av kainsyrareceptorer har allmänt en excitatorisk verkan på celler. Subtyper har klonats, och för vissa gäller inte den traditionella distinktionen från AMPA-receptorer.
Submukös plexus
"Submucosal plexus" refererar till ett nätverk av nervceller och nerver som ligger i den submukösa lagret, under den mukosa (slemhinnan) som tappar innehanda organ. I samband med gastrointestinal tract (mag-tarmkanalen), hänvisar det specifikt till Meissners plexus, även känt som submucosal plexus eller submukösa nervnätverket. Detta autonoma nervsystem styr bland annat motoriska, sekretoriska och sensoriska funktioner hos tarmen. Skador på det submucosala plexuset kan leda till olika typer av gastrointestinala symtom och sjukdomar.
Ganglier, parasympatiska
Nervnät
"Ett nervnät är ett komplext system av nervceller och deras sammanlänkande nervfibrer, som kommunicerar med varandra och koordinerar kroppens funktioner genom att överföra och bearbeta signalsubstanser."
Glycin
Hjärnbark
Reaktionstid
Reaktionstid (reaction time) är den tid det tar från att en stimulus uppfattas till att en muskelkontraktion eller ett annat svar initieras som följd av denna stimulus. Det mäts ofta i sekunder eller delar av sekunder och kan variera beroende på en rad faktorer, inklusive individuella skillnader, ålder, hälsostatus och typen av stimulus. En kort reaktionstid är vanligtvis associerad med bättre kognitiv förmåga och fysisk prestationsförmåga.
Cykloleucin
Hermissenda
I en enkel mening kan Hermissenda definieras som ett släkte av marina snäckor, mer specifikt en sorts nakensnäcka. Det är också värt att notera att forskare ofta använder sig av Hermissenda för experimentella syften inom neurovetenskapen, eftersom den har en relativt stor och lättstuderbar nervcell som gör den till ett användbart djurmodell för att undersöka grundläggande mekanismer av minnesbildning och lära.
Decerebrering
GABA-receptorer
Cellyteproteiner som binder gammaaminosmörsyra med hög affinitet och sätter igång processer som påverkar cellers beteende. GABA-A-receptorer styr kloridkanaler, bildade av själva receptorkomplexet. De blockeras av bikukullin och har ofta modulationsställen som är känsliga för bensodiazepiner och barbiturat. GABA-B-receptorer verkar via G-proteiner på ett flertal effektorsystem, är okänsliga för bikukullin och har hög affinitet för L-baklofen.
Jontofores
Tillförsel, med elektrisk ström, av joner av lösliga salter till vävnader i behandlingssyfte. I den medicinska litteraturen beskrivs metoden som ett förlopp för att öka läkemedels genomträngningsförmåga i ytvävnader med hjälp av elektrisk ström. Jontofores har ingenting att göra med jonbyte, luftjonisering eller fonofores, vilka inte kräver elektrisk ström.
Oculomotor Nerve
Serotonin
Serotonin är ett signalsubstanstans (neurotransmittor) som överför signaler mellan neuron i centrala nervsystemet och perifera nervsystemet. Det produceras naturligt i kroppen, främst i tarmarna och hjärnan. Serotonin har en rad olika funktioner i kroppen, inklusive att reglera humör, aptit, sömn, minne och läkningsprocesser. I hjärnan spelar serotonin en viktig roll för stämningsreglering och kan vara involverat i uppkomsten av depression och ångest.
Purkinjeceller
Purkinje celler är neuron som finns i cortex cerebelli, den del av lillhjärnan som är involverad i koordineringen och kontrollen av muskulär aktivitet. Purkinjecellerna har en unik morfologi med ett stort, flikigt dendritiska träd och en enda axon som löper parallellt med ytan på cortex cerebelli. De tar emot input från flera källor, inklusive climbing fibers och mossy fibers, och skickar output till deep nuclei i lillhjärnan. Deras aktivitet är involverad i finmotorisk koordination, olika typer av learning och andra kognitiva funktioner.
Ganglier, sympatiska
Nervknutor i det sympatiska nervsystemet, omfattande de paravertebrala (vid sidan av ryggraden) och prevertebrala (belägna framför ryggraden) ganglierna. Bland dessa finns de sympatiska kedjeganglierna, den övre, mellersta och nedre halsnervknutan, njuraortaknutan, bukganglierna och ganglion stellatum (halsens stjärnnervknuta).
Somatosensorisk area
The somatosensory cortex is a region in the brain that is responsible for processing sensory information from the body, including touch, temperature, pain, and proprioception (the sense of the position and movement of the body). The primary somatosensory area, also known as Brodmann area 3, 1, 2, is located in the postcentral gyrus of the parietal lobe. It receives and processes sensory information from the thalamus, which has received this information from the peripheral nerves. The primary somatosensory area contains a precise map of the body's surface, known as the homunculus, with areas that represent highly sensitive parts of the body, such as the hands and lips, being disproportionately larger than those representing less sensitive areas.
Långtidsdepression, synaptisk
En ihållande verkningsberoende reduktion i den synaptiska effekten mellan nervceller. Den uppkommer normalt efter upprepad, lågfrekvent, afferent stimulering, men kan även framkallas på annat sätt. Långtidsdepression tycks spela en roll för minnet.
Excitatoriska aminosyror
Endogena aminosyror som frisätts som excitatoriska signalsubstanser av nervceller. Glutaminsyra är den vanligaste excitatoriska signalsubstansen i hjärnan. Asparaginsyra har länge betraktats som ett excitatoriskt signalämne, men dess fulla roll som sådant är inte klarlagd.
Fosfinsyror
Kainsyra
(2S-(2 alfa,3 beta,4 beta))-2-Karboxi-4-(1-metyletenyl)-3-pyrrolidinättiksyra; askaricid från rödalgen Digenea simplex. Det är en kraftigt retande aminosyraagonist för vissa excitatoriska aminosyrareceptorer och har använts för att särskilja receptortyper. Som många retande aminosyraagonister kan den vara neurotoxisk, och har använts experimentellt för detta ändamål.
Reflex, monosynaptisk
En monosynaptisk reflex är en snabb muskelreaktion som sker när en nervcell (neuron) direkt är kopplad till en annan neuron med en synapse, eller en typ av kontaktpunkt. När den initiala neuronen aktiveras genom ett stimuli, skickar den en signal via den monosynaptiska länken till den efterföljande neuronen, vilket orsakar en muskelkontraktion. Exempel på en monosynaptisk reflex är knäreflexen, där läkaren använder en hammare för att slå lätt på knät, vilket stimulerar sensornerven och orsakar en reflexiv kontraktion av quadricepsmuskeln.
Voltage-Sensitive Dye Imaging
Voltage-sensitive dye imaging (VSDI) is a fluorescence-based technique used to measure the electrical activity of cells, typically neurons or cardiomyocytes. This method involves labeling the cell membrane with a voltage-sensitive dye that exhibits changes in fluorescence intensity or wavelength upon changes in the transmembrane potential. As the membrane potential fluctuates during electrical signaling, the dye's fluorescent properties change, allowing for real-time visualization of the electrical activity at a cellular or tissue level. This technique is widely used in neuroscience and cardiac research to study the spatiotemporal dynamics of electrical excitability and synchronization in various physiological and pathophysiological conditions.
Differenströskel
Utåtledande nervbanor
Dos-responskurva, strålning
Neuromuskulär förbindelse
En neuromuskulär förbindelse är den synaptiska transmissionen mellan en motorneuron och en muskel, där signalsubstanser (neurotransmittorer) frisätts från den presynaptiska nervändan och diffunderar över synapsen för att aktivera receptorer på den postsynaptiska muskelfibern, vilket leder till kontraktion.
Nejonögon
Lillhjärna
Dendritutskott
Taggiga utskott på dendriter, som vart och ett mottar retningssignaler från ett nervslut. De återfinns vanligtvis på purkinjeceller och pyramidceller.
Elektriska fiskar
Acetylkolin
En neurotransmittor. Acetylkolin är hos vertebrater den viktigaste signalsubstansen vid den neuromuskulära förbindelsen, de autonoma gangliorna, de parasympatiska effektorkopplingarna, en undergrupp a v de sympatiska effektorkopplingarna och vid många ställen i det centrala nervsystemet. Det tillförs vanligtvis inte som läkemedel, eftersom det snabbt bryts ned av kolinesteraser, men det är användba rt i vissa oftalmologiska tillämpningar.
Spinala nervrötter
Hexametonium
Autonoma preganglionära nerver
Nervtrådar som går från centrala nervsystemet till de autonoma ganglierna. I den sympatiska förgreningen utgår de flesta preganglionära nerverna från nervceller i den intermediolaterala pelaren i rygg märgen. I den parasympatiska förgreningen utgår preganglionnerverna från nervceller i hjärnstammen och korsbensmärgen.
Reflex
I en enkel medicinsk definition är en reflex en automatisk, snabb och involuntar reaktion på en stimuli, orsakad av en kedja av nervsignaler som reser från sensory neuroner till motor neuroner i centrala nervsystemet. Reflexer hjälper kroppen att snabbt återställa balans och integritet efter störningar eller skador, och är viktiga för att upprätthålla normal fysiologisk funktion.
Corpora geniculata
"De knäförsedda kropparna", en del av mellanhjärnan under svansen på ryggsidan av talamus, vilka omfattar en sidokropp som förmedlar synimpulser från synstråket (tractus opticus) till calcarbarken, och en mittkropp som förmedlar hörselimpulser från hörselstråket (lemniscus lateralis) till hörselbarken.
Rana catesbeiana
'Rana catesbeiana' är den vetenskapliga beteckningen för den nordamerikanska groda som på svenska kallas för den amerikanska lämmeln eller den stora tudelade grodan. Den hör till familjen äkta grodor (Ranidae) och är en av de största grodorna i Nordamerika, med en längd på upp till 15 centimeter. Den är mycket välkänd för sin distinkta läte som kan höras över långa avstånd.
Kindling, neurologisk
Ett fenomen med relativt djupgående förändring av hjärnfunktionener till följd av upprepade elektrisk eller kemisk stimulering som kulminerar med elektrografiska och beteendemässiga konvulsioner så fort stimulering sker pånytt. Det utnyttjas i experimentell epilepsi.
Entorinala kortex
En cellstrukturellt väldefinierad flerskiktsdel av hjärnbarken i höjd med mittre gyrus parahippocampalis, omedelbart bakom luktcentrum vid uncus. Entorinala kortex är ursprunget för det stora nervtrådssystem som leder till hippocampus, den så kallade perforantbanan.
Råttor, Long-Evans
Long-Evans rats are a specific strain of outbred albino laboratory rats, commonly used in biomedical research due to their docile and friendly nature, as well as their relatively large size and ease of handling compared to other rat strains. They were originally developed in the 1940s by William Long and Grace Evans at the University of Wisconsin-Madison. The Long-Evans rat strain is often used in studies related to neuroscience, psychology, pharmacology, toxicology, and nutrition, among others.
Epilepsi
Ett sjukdomstillstånd som kännetecknas av återkommande episoder av paroxysmala störningar i hjärnan till följd av plötsliga, okontrollerade och onormalt kraftiga nervcellsurladdningar. Klassifikationen av epilepsier baseras vanligen på 1) krampanfallens kliniska särdrag (t ex motoriska anfall), 2) etiologi (t ex posttraumatiskt krampanfall), 3) anatomisk utgångspunkt (t ex pannlobsanfall), 4) tendens till spridning till andra områden i hjärnan och 5) tidsmönster (t ex nattlig epilepsi).
4-aminopyridin
En kaliumkanalblockerare. Den används främst som ett forskningsverktyg och är till hjälp vid karakterisering av kaliumkanalsubtyper. Det har använts kliniskt vid Eaton-Lamberts syndrom och multipel sk leros, därför att en blockering av kaliumkanalerna förlänger aktionspotentialen och ökar därvid transmittorfrisättningen vid den neuromuskulära ändplattan (med flera platser).
Kalciumkanalblockerare
En grupp läkemedel som verkar genom att selektivt hämma kalciuminflödet genom cellmembran eller verkar på frisläppande och bindning av intracellulära kalciumdepåer. Eftersom de bidrar till avslappning av glatt muskulatur används de terapeutisk för behandling av högt blodtryck och cerebrovaskulär kramp, för sin skyddseffekt på hjärtmusklerna, och för att lösa livmoderkramper.
Solitärkärna
En solitärkärna är en enskild, genetiskt distinct cancercell som inte har några celler runt sig med samma abnorma genetiska förändringar och som kan ha potentialen att sprida sig och bilda en ny tumör.
Nikotinreceptorer
Nikotinreceptorer är proteiner i hjärnan och nervsystemet som reagerar på nikotin, ett stimulerande ämne som naturligt förekommer i tobak. Dessa receptorer är en del av neuroners signalsystem och aktiveras när nikotin binder till dem, vilket orsakar en release av neurotransmittor som påverkar sinnesstämning, hjärtslag, andning och andra kroppsliga funktioner. Nikotinreceptorer spelar också en naturlig roll i signalsystemet för acetylkolin, en signalsubstans som är viktig för minnes- och läringsprocesser.
Nikotinblockerare
Nervledning
En nervledning, även kallad nerveus impuls, är en elektrisk signal som leds genom nervceller (neuron) för att överföra information inom eller mellan levande organismer. Denna signalsubstans, bestående av aktionspotentialer, reser sig längs med axonen i neuron och orsakar en kemisk respons när den når slutet av nervcellen (synapsen), vilket kan leda till ytterligare elektriska signaler eller andra biokemiska händelser.
Kelatkomplexbildare
Organiska substanser som bildar två eller fler bindningar med en central metalljon. I heterocykliska ringar utgör metallatomen en del av ringen. Några biologiska system bildar metallkelat, som t ex de n järnbindande porfyringruppen i hemoglobin och det magnesiumbindande klorofyllet i växter. Kemiskt används de som jonfångare i lösningar, medicinskt mot mikroorganismer, för behandling vid metallförg iftning och i kemoterapiprotokoll.
Läkemedelsinteraktioner
Feedback
Kalciumkanaler
Spänningsberoende cellmembranglykoproteiner med selektiv genomsläpplighet för kalciumjoner. De benämns L-, T-, N-, P-, Q- och R-typer utifrån sin aktiverings- och inaktiveringskinetik, jonspecificitet och känslighet för läkemedel och toxiner. L- och T-typerna finns i hela det kardiovaskulära och det centrala nervsystemet, och de övriga typerna återfinns i nervvävnad.
Mekanoreceptorer
Post-Synaptic Density
Post-synaptic density (PSD) refers to a specialized region within the post-synaptic neuron of a chemical synapse, where the neurotransmitter receptors and associated signaling proteins are clustered. The PSD is a structurally and functionally complex domain that plays a critical role in mediating synaptic strength and plasticity, which underlie learning and memory processes. It is often visualized as an electron-dense thickening of the post-synaptic membrane under the transmission electron microscope.
Dos-responskurva, läkemedel
Glycinerga medel
Glycinergic mediators are neurotransmitters that function in the central nervous system to transmit signals between neurons by binding to glycine receptors, which are ligand-gated chloride channels. Glycine is the primary inhibitory neurotransmitter in the spinal cord and brainstem, where it plays a crucial role in regulating motor function, sensory processing, and reflexes. Glycinergic mediators include glycine itself, as well as other related compounds such as taurine and beta-alanine. Dysfunction in the glycinergic system has been implicated in various neurological disorders, including hyperekplexia, epilepsy, and chronic pain.
Luktnervbanor
Ett system av nervtrådar som leder impulser från luktreceptorerna till hjärnbarken. Häri ingår luktnerven, luktloben, luktområdet (regio olfactoria), luktknölen, den främre perforerade substansen och det olfaktoriska barkområdet. Rinencefalon (lukthjärnan) är begränsad till strukturer i det centrala nervsystemet som tar emot nerver från luktloben.
Råttor, inavlade stammar
Inbred rodent strains are genetically identical populations of rats that are produced by repeatedly breeding closely related individuals over many generations, leading to a high degree of homozygosity and predictable genetic traits, which make them valuable tools in biomedical research for studying gene function, disease mechanisms, and therapeutic interventions.
Luktlob
En på silbenet belägen äggformad struktur där luktnerven slutar. Luktloben innehåller olika typer av nervceller, inklusive mitralcellerrna, på vars dendriter luktnervens synapser bildar luktnystan. Till luktloben hör även den accessoriska luktloben, som tar emot intrycken från vomero-nasale genom vomero-nasalisnerven.
Serotoninreceptorer
Serotoninreceptorer är proteiner i cellmembranet som binder till signalsubstansen serotonin och utlöser en biologisk respons inom cellen. De spelar en viktig roll i regleringen av flera kroppsliga funktioner, såsom sinnesstämning, sömn, aptit, smärta och koordination.
Celler, odlade
Medel som verkar på excitatoriska aminosyror
Läkemedel som på något sätt påverkar de excitatoriska aminosyrornas signalöverföringssystem. Hit hör medel som verkar på excitatoriska aminosyrors receptorer, påverkar dessa signalsubstansers livscykel, eller påverkar de nervcellers överlevnad, som utnyttjar excitatoriska aminosyror.
Möss, inavlade C57BL
"C57BL mice" är en specifik stam av möss som används inom forskning. De är så kallade inbredda möss, vilket betyder att de har en mycket konsekvent genetisk bakgrund eftersom de härstammar från en enda individ och har förökat sig genom systerskötsel under många generationer. Detta gör att deras egenskaper är väldigt repeterbara, vilket är användbart inom experimentell forskning. C57BL-stammen är känd för sin robusta hälsa och långa livslängd jämfört med andra mössstammar. De används ofta inom olika områden av biomedicinsk forskning, till exempel cancer-, neurologi- och immunologiforskning.
Vagusnerv
Den vagusnerven (latin: nervus vagus) är den tionde cranial nervesnerven och är den nerv som innerverar de flesta av kroppens inre organ, däribland hjärtat, lungorna, matstrupen och mag-tarmkanalen. Den är den nerv som längst sträcker sig ifrån hjärnan och har sitt ursprung i hjärnstammen. Vagusnerven är en del av det parasympatiska nervsystemet och ansvarar för att reglera vila, matspjälkning och andning.
Piperidiner
Piperidiner är en klass av organiska föreningar som innehåller en sex-ledad kolring, kondensierad med en aminogrupp, vilket ger upphov till en cyklisk sekundär amin. Denna strukturella enhet förekommer ofta i biologiskt aktiva molekyler, inklusive läkemedel och naturliga produkter. Exempel på piperidinder är muskarin, som finns i flugsvamp, och diverse farmaceutiska substanser som loratadin (en antihistamin) och pimobendan (en kardiovaskulär terapi).
Dopamin
En av katekolaminsignalsubstanserna i hjärnan. Den uppstår ur tyrosin och är prekursor till norepinefrin och epinefrin. Dopamin är en av de viktigaste signalsubstanserna i hjärnans extrapyramidala system och av betydelse för rörelseregleringen. En familj av receptorer (dopaminreceptorer) förmedlar dess verkan.
Valin
Valin är en essentiell aminosyra, som betyder att den inte kan syntetiseras i kroppen och måste tas in genom kosten eller supplementering. Det är en hydrofoba (vätskeavstöjande) aminosyra, innefattad i proteiner och peptider, och spelar en viktig roll i produktionen av energimolekylen ATP samt i underhåll och reparation av muskler och andra vävnader.
Biofysik
Biofysik är ett forskningsområde som utnyttjar principer och metoder inom fysiken för att studera biologiska system på molekylär, cell- eller organismnivå. Det kan omfatta analyser av fysikaliska processer som kemisk binding, struktur och dynamik hos biomolekyler, signaltransduktion i celler, transportfenomen över cellytor, tillämpningar av medicinsk fysik inom diagnostik och terapi, samt studier av komplexa system som existerar inom levande organismer och populationer.
GABA-B Receptor Agonists
GABA-B Receptor Agonists are a class of medications or substances that bind to and activate GABA-B receptors, which are G protein-coupled receptors found in the central nervous system. GABA (gamma-aminobutyric acid) is the primary inhibitory neurotransmitter in the brain, and its activation leads to decreased neuronal excitability and increased inhibition.
EGTA
Small-Conductance Calcium-Activated Potassium Channels
Small-conductance calcium-activated potassium channels (SK channels) are a type of ion channel found in the membrane of excitable cells, such as neurons and muscle cells. They are called "calcium-activated" because their opening is triggered by an increase in intracellular calcium ions (Ca²+), and "potassium channels" because they are selectively permeable to potassium ions (K+). The term "small-conductance" refers to the relatively small number of ions that can pass through these channels at any given time.
Koklearkärna
Den hjärnstamskärna som tar emot de centrala impulserna från hörselnerven. Koklearkärnan är placerad åt sidan och snett bakom nedre lillhjärnsskänkeln och är funktionellt indelad i en bakre (dorsal) och en främre (ventral) del. Den är tonotopiskt organiserad, utför det första steget i den centrala hörselprocessen, och sträcker sig (direkt eller indirekt) till de högre hörselområdena, omfattande den övre olivkärnan, de mediala geniculi, de nedre kullarna (colliculi) och hörselbarken.
Kaliumkanalblockerare
En grupp läkemedel som verkar genom att hämma kaliumflödet genom cellmembraner. Kaliumkanalblockad förlänger verkningspotentialtiden. Kaliumkanalblockerare används som antiarytmimedel och kärlvidgande medel.
Naloxon
Naloxon är ett potent antagonist preparat som blockerar opioidreceptorer och används för att behandla opiatöverdosering, då det kan reversa effekterna av opiater som heroin, morfin och fentanyl. Naloxon har ingen agonist verkan och kan inte ge eget euforiskt släpp eller smärtstillande verkan. Det är vanligtvis tillgängligt som injektionsvätska, nasalspray eller film som appliceras under tungan.
Magnesium
Ett lätt, silverfärgat, metalliskt grundämne. Det har kemiskt tecken Mg, atomnummer 12 och atomvikt 24,31. Dess salter är nödvändiga i näringskedjan, då de behövs för många enzymers verkan, särskilt för sådana som deltar i oxidativ fosforylering. Magnesium ingår i såväl intra- som extracellulära vätskor och utsöndras via urin och avföring. Brist på ämnet ger upphov till nervretning, med stelkramp, kärlvidgning, kramper, darrningar, depression och psykotiska beteenden.
Substantia gelatinosa
Substantia gelatinosa (SG) är en del av det grå materian i ryggmärgen och är beläget i den dorsala hornen (posteriorhornet). Det är en rikligt vaskulariserad region som består av små, oregelbundet formade celler med glatta kärnor och skiftande mängder cytoplasma. SG innehåller även ett stort antal nervfiberterminaler och neuroglia.
Kaliumkanaler
Atropin
Biofysiska processer
I en enkel mening kan "biofysikaliska processer" definieras som de fysiska processer och fenomen som sker inom organiska system, såsom celler och levande organismer. Dessa processer inkluderar interaktioner mellan strukturer på molekylär nivå, till exempel proteiner och DNA, samt större skalor som celldelning, transport över cellytan och signalsubstanser som reglerar cellers funktion. Biofysikaliska processer är av central betydelse för att förstå hur levande system fungerar på en grundläggande nivå.
Substans P
Substans P är ett neuropeptid som fungerar som en signalsubstans och neuropeptidhormon inom centrala nervsystemet (CNS) och det autonoma nervsystemet (ANS). Det utsöndras naturligt i kroppen och har en rad olika funktioner, främst involverad i smärta, inflammation och reglering av blodtrycket. Substans P är också associerat med emotionella reaktioner, minnesbildning och andra kognitiva processer. Det produceras huvudsakligen i cellkropparna hos nervceller (neuroner) och lagras i deras utskott (axoner), innan det frisätts i samband med olika signalsubstanser som påverkar andra neuron eller muskel- eller körtelceller.
Corpus striatum
Grå- och vitstrimmig substans bestående av neostriatum och paleostriatum (globus pallidus). Den befinner sig snett framför talamus i båda hjärnhalvorna. Den grå substansen utgörs av nucleus caudatus (svanskärnan) och nucleus lentiformis (linskärnan, som i sin tur består av globus pallidus och putamen). Den vita substansen utgör den inre kapseln.
Förflyttning
Sträckreflex
En sträckreflex är en reflexiv muskelkontraktion som utlösas när en muskel längdtrasas, orsakad av en snabb rörelse eller ett plötsligt stretch, för att skydda muskeln och leden från skada.
Ileum
Karbakol
En kolinerg agonist som hydrolyseras långsamt och som har verkan vid både muskarin- och nikotinreceptorer. Medlet används för att sänka det intraokulära trycket.
Möss, knockout
Musstammar, hos vars individer vissa gener inaktiverats, eller slagits ut. Utslagningen åstadkoms genom att man med hjälp av rekombinant DNA-teknik ändrar den normala DNA-sekvensen hos den gen som är föremål för studier, för att förhindra syntes av normala genprodukter. Klonade celler med lyckad DNA-förändring injiceras sedan i musembryon för framställning av chimärer. De chimära mössen avlas därefter för att ge en stam där alla celler i varje mus innehåller den brutna genen. Knockout-möss används i experimentella djurmodeller av sjukdomar och för att klarlägga geners funktioner.
Enkefalin, Ala(2)-MeFe(4)-Gly(5)-
Synaptiska blåsor
Natriumkanalblockerare
Natriumkanalblockerare är en grupp av läkemedel som blockerar passage av natriumjoner genom natriumkanaler i cellmembranet, vilket hämmar de initiala faserna av aktionspotentialen i exciterbara celler, däribland muskel- och nervceller. De används terapeutiskt för att behandla olika tillstånd som exempelvis hypertension, arrhythmier och epilepsi.
Adenosin
Förlängda märgen
Den nedre delen av hjärnstammen. Den är belägen under hjärnbryggan och framför lillhjärnan. Den förlängda märgen fungerar som en omkopplingsstation mellan hjärnan och ryggmärgen, och innehåller centra för reglering av andnings-, vasomotorisk, hjärt- och reflexverksamhet.
Natriumkanaler
'Natriumkanaler' är inom fysiologi och farmakologi benämningen på proteinkomplex som bildar ionkanaler, vilka regulerar flödet av natriumjoner (Na+) över cellemembranet i exciterbara celler, såsom nerv- och muskelceller. Dessa kanaler är viktiga för celldefibrillation, återupplivning efter hjärtstopp samt för signalering inom nervsystemet. Natriumkanalerna består av en poreformad alfa-subenhet som bildar själva jonkanalen och accessoriska subenheter (beta, gamma och delta) som modulerar kanalens funktion. Natriumkanaler aktiveras vid depolarisering av cellemembranet och inaktiveras snabbt för att begränsa flödet av natriumjoner in i cellen. Funktionella störningar i natriumkanalerna kan leda till olika sjukdomstillstånd, såsom kramper och hjärt
Mandelkärna
Hjärna
Den del av det centrala nervsystemet som befinner sig innanför kraniet och som omfattar prosencefalon (framhjärnan), mesencefalon (mitthjärnan) och rombencefalon (ruthjärnan). Den uppstår ur främre de len av embryots nervtub. Dess funktioner inkluderar muskelkontroll och koordination, mottagande och behandling av sinnesintryck, talframställning, minneslagring samt hantering av tankar och känslor.
Muskelspolar
Skelettmuskelstrukturer som fungerar som mekanoreceptorer, ansvariga för sträckreflexer. De består av ett knippe inkapslade skelettmuskelfibrer av några olika typer, reglerade av sensoriska nervceller.
Kolinerga stimulerare
Bakre hornceller
I en enkel mening kan bakre hornceller (latin: cellulae cornuales) definieras som speciella celltyper som finns i bakrehornen, ett område i hypofysen, en körtel lokaliserad vid basen av hjärnan. Bakre horncellerna producerar och sekreterar två hormoner: oxytocin och vasopressin (även kallat antidiuretiskt hormon eller ADH). Oxytocin är involverat i fosterutlösning under förlossningen och styr moderskärleksbeteendet, medan vasopressin reglerar vattentrycket i kroppen genom att påverka mängden urin som produceras av njurarna.
Enkefalin, metionin
Dizocilpinmaleat
En kraftfull N-metyl-D-aspartatreceptor(NMDA-receptor)antagonist som huvudsakligen används för forskningsändamål. Preparatet är ett tänkbart läkemedel i samband med en rad degenerativa nervsjukdomar eller -störningar där NMDA-receptorer kan tänkas spela en viktig roll. Pga psykotropa effekter har medlet begränsats till användning för djur- och vävnadsförsök. Syn. MK-801.
Nervvävnadsproteiner
"Nervvävnadsproteiner" refererar till de proteiner som utgör strukturella och funktionella komponenter hos nervceller (neuron) och deras stödjande celler (glialceller) i nervsystemet. Dessa proteiner är involverade i en rad olika processer, inklusive signaltransduktion, cellytiska processer, neurotransmission och homeostas. Exempel på nervvävnadsproteiner är neurofilament, tubulin, aktin, laminer, GFAP (glial fibrillär acidisk protein) och diverse receptorer och kanaler.
Hörselbanor
Datorsimulering
GABAergic Neurons
GABAergic neurons are a type of nerve cell that releases the neurotransmitter gamma-aminobutyric acid (GABA). GABA is the primary inhibitory neurotransmitter in the brain, meaning it works to decrease the activity of other neurons. GABAergic neurons make up about 20-50% of all neurons in the human brain and are widely distributed throughout the central nervous system. They play a crucial role in regulating many physiological processes, including motor control, cognition, and emotional regulation. Dysfunction in GABAergic neurotransmission has been implicated in various neurological and psychiatric conditions, such as epilepsy, anxiety disorders, and movement disorders.
Jonkanalstyrning
Periakveduktal grå massa
Periakveduktal grå materia (PAG) refererar till ett område av grå substans inne i hjärnstammen som är involverat i smärta, emotionell processing och autonoma funktioner; det består av ett komplext nätverk av neuroner och interneuroner som modulerar information från kroppen till hjärnan och vice versa.
CA3 Region, Hippocampal
Den "CA3 regionen i hippocampus" är en del av hippocampus, ett komplex strukturellt och funktionellt hjärnområde involverat i minnes- och inlärningsprocesser. CA3 är en av tre huvudsakliga subregioner i denta gyrus, tillsammans med CA1 och CA2. Den består av ett nätverk av neuron som kallas mossy fibers, vilka skickar information till dendrittreet på dendriterna hos granulära celler i regionen CA3. Ändringar i CA3-regionen har visats vara involverade i olika neurologiska störningar som epilepsi och demens.
Pyridaziner
Pyridaziner är en organisk aromatisk heterocyklisk förening som består av en sex-ledad ring med två kväveatomer. Den har formeln C6H4N2 och kan ses som en fusion mellan två piridinringar, där två kolatompositioner har ersatts av kväveatomer. Pyridaziner och deras derivat har visat vara biologiskt aktiva och används inom läkemedelsutveckling för behandling av olika sjukdomstillstånd, såsom blodproppar och inflammation.
Hjärnbrygga
Den del av det centrala nervsystemet som ligger mellan den förlängda märgen och mitthjärnan, framför lillhjärnan, och bestående av en övre och en undre del.
Guanylatkinas
Guanylatkinas (GK) är ett enzym som katalyserar den första reaktionen i guanosinmonofosfat (GMP) syntesen, vilket är en viktig del av cellens energihushållning och signaltransduktion. Specifikt katalyserar GK konversionen av guanosindifosfat (GDP) till guanylat (GTP), som är en höghöjdsenergikemisk förening som kan användas för att driva andra biokemiska reaktioner. GK har också visat sig spela en viktig roll i regleringen av celldelning och cellcykelkontroll.
Talamuskärnor
Ganglier
Anhopningar (nervknutor) av flerpolära nervceller, omgivna av svagt strukturerat bindväv, placerade utanför det centrala nervsystemet.
Aminosyrareceptorer
Aminosyreceptorer är en typ av receptor som binder specifika aminosyror och aktiveras av dem. Dessa receptorer spelar en viktig roll inom signalsubstansernas överföring i nervsystemet, där de fungerar som sensoriska receptorer för neurotransmittor som är aminosyrader, såsom glutamat och GABA (gamma-aminobutyric acid). Aminosyrereceptorerna kan också hittas på cellytan hos andra celltyper än nervceller, där de reglerar olika cellulära processer som tillväxt, differentiering och apoptos.
Quisqualic Acid
Quisqualic acid är ett excitotoxiskt aminosyra neurotoxin som initialt isolerades från kornskidor (*Scirotamnus quitensis*). Det fungerar som en agonist vid glutamatkänsliga AMPA- och kainat-receptorerna i centrala nervsystemet (CNS) och används ofta inom forskning för att undersöka dessas roller i neurotransmission och excitotoxisk skada. Quisqualic acid är inte en vanligt förekommande medicinsk behandling eller diagnostisk markör.
GABA-A Receptor Agonists
GABA-A Receptor Agonists are substances that bind to and activate the GABA-A receptors, which are ligand-gated chloride ion channels found in the central nervous system. GABA (gamma-aminobutyric acid) is the primary inhibitory neurotransmitter in the brain, and its activation via GABA-A receptors results in the opening of the chloride ion channel, leading to hyperpolarization of the neuron and a decrease in neuronal excitability.
Jonkanaler
Reglerade, jonselektiva glykoproteiner som förflyttar sig genom membran. Den jonkanalstyrande stimuleringen kan utgöras av membranpotentialen, läkemedel, cytoplasmatiskt signalämne eller mekanisk belastning. Jonkanaler som utgör inbyggda delar av jonotropa neurotransmitterreceptorer räknas inte hit.