Datorprogram baserade på expertkunskaper inom ett problemområde, samt tillämpning och utnyttjande av dessa för att lösa problemen.
Användning av datorprogram som utformats för att hjälpa läkaren att lösa diagnostikfrågeställningar.
Logik som istället för exakta värden utgår från ungefärliga, kvantitativa värden, baserade på lingvistisk tvetydighet i såväl naturligt som artificiellt eller syntetiskt språk. Vanliga variabler är t ex bra, dålig, ung, och bestämningar som mer, mindre och mycket. Sådana kan ingå i vaga utsagor i en specifik problemställning. Oskarp logik har en nyckelroll i många medicinska och tekniska expertsystem.
Utformning av specifikationer och instruktioner för datorprogram.
"Teknetium Tc 99m-mertiatid" är ett radiomärke som används inom medicinsk diagnostik för att utföras så kallade scintigrafiska undersökningar. "Teknetium Tc 99m" är en radionuklid, det vill säga en instabil isotop av grundämnet teknetium som sänder ut gamma-strålar när den sönderfaller. Detta gör att den kan användas för att skapa bilder av olika delar av kroppen med hjälp av en gammakamera.
Läkares eller annan vårdpersonals bruk av speciella, interaktiva datasystem för vägledning vid beslut om diagnos eller behandling.
Verifiering av mjukvara för överensstämmelse med en standard.
Små datorer som utnyttjar LSI-mikroprocessorkretskort som CPU (centralprocessor) och halvledarminnen för kompakt och billig lagring av programinstruktioner och data. De är mindre och billigare än minidatorer och är ofta inbyggda i dedicerade system, där de optimerats för någon särskild tillämpning. Beteckningen mikroprocessor kan avse enbart centralprocessorn eller hela mikrodatorn.
Läran om mikroorganismer, så som svampar, bakterier, alger, arkéer och virus.
Radioisotopetografi är en medicinsk undersökningsmetod som använder radioaktiva isotoper för att generera bilder och mäta funktionen hos olika organ eller system inne i kroppen. Denna teknik involverar administration av en liten mängd radioaktivt markörämne, vanligtvis via injektion eller oral intagning, som samlas upp och koncentreras i det specifika organet eller systemet som ska undersökas.
Datorbaserade informationssystem för integrering av klinisk information och patientdata och för stöd vid beslut om vård av patienter.
Läkemedelsbehandling med hjälp av särskilda dataprogram.
Informationssystem, vanligtvis ADB-system, avsedda för hantering av administrativa rutiner för tillhandahållande och utnyttjande av tjänster i klinisk farmaci.
System av datorer med kringutrustning, såsom skivminnen, skrivare, terminaler och telekommunikationsutrustning.
Sekventiella instruktioner (programkod) för utförande av en speciell uppgift eller funktion i en dator.
Datorbaserade system utvecklade för att utföra processer som normalt är förknippade med mänsklig intelligens, som t ex språkförståelse, inlärning, argumentering, problemlösning osv.
Styrning av operativa processer med mekanisk eller elektronisk teknik istället för med den mänskliga faktorn.
Självinlärningsteknik, vanligtvis online, som bygger på att studenten aktivt utnyttjar datoriserat undervisningsmaterial.
A user-computer interface, also known as human-computer interaction or user interface, refers to the space where humans and computers interact, including both hardware and software components. This interface is designed to allow users to effectively and efficiently communicate with the computer system to accomplish tasks by inputting commands and receiving output in a intuitive and understandable manner.
"Vård efter mottagningstid" refererar till de medicinska omsorgs- och behandlingsaktiviteterna som ges till patienter efter deras avslutade vårdtillfälle eller besök på en sjukvårdsinrättning, inklusive sjukhus, kliniker och specialistmottagningar, när direkt medicinsk personal inte längre är tillgänglig på plats. Denna form av vård kan omfatta övervakning, uppföljning, medicinering och andra behandlingsåtgärder som utförs under en specificerad tidsperiod för att säkerställa fortsatt patienttrygghet och att minska risken för komplikationer eller nya sjukdomsepisoder.
En typ av praktik, där tre eller fler läkare samverkar och delar på sjukvårdstjänsterna, lokaler, utrustning, personal och administration, och har en avtalad fördelning av inkomsterna.
Telekonsultation är en form av distansvård där en patient och en vårdgivare kommunicerar på distans, ofta med hjälp av digital teknik som exempelvis videolänkar eller telefon. Under en telekonsultation kan patienten diskutera sina symptom, medicinska problem och behandlingsalternativ med vårdgivaren, liksom under en traditionell konsultation face-to-face. Detta tillvägagångssätt möjliggör för patienter att få tillgång till specialistvård utan att behöva resa långa sträckor, och kan vara särskilt användbart i avlägsna områden eller under speciella omständigheter som en global pandemi.
Datorbaserade journalsystem för arkivering och uttag av uppgifter i patientjournaler.
Studier för mätning av effektiviteten hos en process, personal och utrustning, eller material om genomförandet av sådana studier. När det gäller läkemedel och medicinska hjälpmedel finns termerna kliniska prövningar och läkemedelsprövning.
Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.
En privat, frivillig, icke-profitorganisation som fastställer standards för driften av sjukvårdsinrättningar och -tjänster, genomför kartläggningar och utdelar ackrediteringar.
Förmågan att lära och att hantera nya situationer, även sådana som omfattar abstraktioner.
Giftig, och möjligen cancerframkallande, monomer av neopren, en syntetisk gummiart. Materialet ger skador på hud, lungor, CNS, njurar, lever, blodceller och foster. Syn. 2-klorbutadien.