"Får är ett domesticerat djur som tillhör fågel familieskapet, och är känt för sin ullproduktion. De hålls ofta inom jordbruk för att producera ull, kött och skinn."
"Fårssjukdomar är en samlande beteckning för diverse infektions- och parasitsjukdomar som drabbar fåren, exempelvis klövsjuka, blåskäggsvicket och fårpest."
'Fårboskap' refererar till djur inom familjen slidhornsdjur (Bovidae) och specifikt till domesticerade fårsarter, som främst hålls för produktion av ull, kött, skinn och ibland även mjölk. De är ofta anpassade till att beta på gräs och örter i olika klimatzoner över hela världen.
"En art av sauropodomorpha dinosaurier som kännetecknas av sina robusta, bakåtkrökta hornliknande utväxter ovanför ögonen och stora, uppåtriktade horn över nosen."
Jaagsiekte sheep retrovirus (JSRV) är ett bettappbelagt retrovirus som orsakar en dödlig lunginflammation hos får, även känd som ovinar lungsjukdom eller jaagsiekte.
Alla medlemmar av släktet Capra, lättrörliga idisslare med ihåliga horn. De är nära besläktade med får.
Scrapie är ett transmissibelt spongiformt encefalopati (TSE) hos får och getter, karaktäriserat av progressiv neurologisk degeneration, som orsakas av misfoldade prionproteiner i centrala nervsystemet.
Sjukdomar hos tamgetter eller vilda getter tillhörande släktet Capra.
Pulmonell adenomatos hos får definieras som en lungsjukdom där flervala godartade tumörer, kallade adenomatosa hyperplasier, bildas i lungornas luftväxlar, vilket kan leda till andningssvårigheter och i värsta fall död.
I en enskild medicinsk betydelse kan "ull" referera till ett lokaliserat område av ödem (svullnad) och rodnad på huden, ofta orsakad av inflammation eller irritation. Det kan exempelvis vara ett tecken på en infektion eller allergisk reaktion.
Den ofödda avkomman hos däggdjur som föder levande ungar. Fostertiden sträcker sig från embryonalstadiet, då de huvudsakliga organen tagit form, till födseln. Hos människan motsvaras det av tiden från och med den 9 graviditetsveckan. Foster skall särskiljas från embryo.
I medicinsk terminologi, refererer "rumen" til den første del af mavesækken hos visse dyr, herunder køer og andre græssende dyr. Det er en del af deres fordøjelsesmekanisme, hvor fedt og fedtopløselige vitaminer opløses og forberedes til optagelse i kroppen. Rumenet fungerer som en fermentationskammer, hvor mikroorganismer bryder ned cellulosen fra græs og andre plantefødevarer, hvilket gør næringstofferne lettere tilgængelige for dyret.
Lymfa är en transparent, lätt gulaktig eller färglös vätska som cirkulerar genom och transporteras av ett komplext system av rörliknande strukturer som kallas lymfkärl. Denna vätska bildas huvudsakligen när plasma från blodet läcker ut genom kapillärväggarna och blandas med interstitialvätskan i de olika vävnaderna i kroppen. Lymfan innehåller vita blodkroppar, främst lymfocyter, som är en viktig del av immunförsvaret och hjälper till att försvara kroppen mot infektioner och främmande ämnen.
Tillståndet som följer på föreningen av en äggcell och en sädescell, då ett embryo eller foster växer i kroppen.
Tamboskap som vanligtvis hålls på någon form av lantgård för produktion av kött eller mjölkprodukter eller som arbetsdjur.
"Växtförgiftning är en allmän term för en toxisk reaktion orsakad av konsumtion eller exponering för giftiga växter, deras delar eller ämnen de producerar, som stör livsviktiga funktioner hos människor eller djur."
I en enda mening, är omasum den tredje av de cuatro kamrarna (kompartmenten) i ett djurs patsamma magsäck (abomasum). Det finns hos idisslare (herbivorer) som till exempel kor och får. Omasum består av tunn, platt, veckat muskulatur som är täckt med en mängd små plikar, och har en funktion att absorba vatten och elektrolyter från födan innan den fortsätter vidare i matspjälkningsprocessen.
Röda blodceller. Mogna blodkroppar saknar kärna, är formade som bikonkava skivor, och innehåller hemoglobin, vars funktion är att transportera syre. Syn. erytrocyter.
En "magsäck, idisslare" är en del av ett idisslande djurs matspjälkningssystem, som består av ett pannband och tre magsäckar (kamrar) med var sin funktion i kosteners nedbrytning och förberedelse inför ämnesomsättningen.
En infektionssjukdom i de horniga delarna, med omgivande mjukvävnad, i klövarna hos nötkreatur, svin och får. Infektionen orsakas oftast av Corynebacterium pyogenes eller Bacteroides nodosus (Dichelobacter nodosus). Den kallas ibland även nekrobacillos.
PrPSc-proteiner, eller prionproteiner i scrapie-form, är en abnormt falen form av det normalt förekommande PrPC-proteinet, som finns naturligt i hjärnan hos däggdjur. Det anomala PrPSc-proteinet är känt för att akkumulera i hjärnan och orsaka neurologiska skador, vilket leder till prionrelaterade sjukdomar som Creutzfeldt-Jakob-sjukan hos människor och scrapie hos får. Det abnorma proteinet är resistens mot den vanliga proteinavklyvningen och har en högre β-skruvfalthalt jämfört med det normalt förekommande proteinet. PrPSc-proteinets accumulation i hjärnan leder till spjälkningsprocessen av normala PrPC-proteiner, vilket orsakar ytterligare skada och degeneration av nervceller.
I en enskild mening kan prion definieras som ett infektiöst proteinagent som saknar genetisk material, till skillnad från traditionella patogener som virus och bakterier. Prioner orsakar en grupp av neurodegenerativa sjukdomar, kända som transmissibla spongiforma encefalopatier (TSE), genom att förvränga normalt veckade proteiner i hjärnan till en patologisk konformation. Denna förvrängda form av proteinen tenderar att aggregera och ansamlas i hjärnan, vilket orsakar skada på nervceller och slutligen ledande till demens, ataxi och död. Exempel på prionrelaterade sjukdomar inkluderar kreutzfeldt-jakobs sjukdom hos människor, scrapie hos får och BSE (galna ko-sjukan).