Feromoner
Feromonreceptorer
Feromonreceptorer är receptorproteiner som finns i djurs nässinne och används för att detektera feromoner, kemiska signalsubstanser som utsöndras av andra individer av samma art. Dessa receptorer identifierar specifika molekyler i luften och skickar signaler till hjärnan för att utlösa en rad beteenden, inklusive parning, matlagning och fara. Feromonreceptorer är en viktig del av djurs kemiska kommunikation och hjälper till att underlätta social interaktion och överlevnad.
Könsdofter
Malfjärilar
Insekter av underordningen "Heterocera" och ordningen Lepidoptera.
Feromoner, mänskliga
Sexuellt beteende hos djur
Sexuellt beteende hos djur kan definieras som varje handling eller handlingar som innebär att två individer av samma art deltar i reproduktivt beteende, vilket resulterar i parning och fortplantning. Detta kan omfatta ett antal olika beteenden, inklusive fysiska kontakter som kuddling, flirtande, uppvaktning, stimulans av genitalier och slutligen penetration för att möjliggöra befruktning. Detta beteende kan variera mellan olika djurarter och kan ibland inkludera icke-reproduktiva sexuella aktiviteter som självsamtycke, onani och homosexualitet.
Vomero-nasalis
"Vomero-nasalis" är ett anatomiskt terminus som refererar till något relaterat till både vomeren (en del av ethmoidbenet i skallbasen) och nasalkaviteten (näsan eller näshålan). Det kan exempelvis hänvisa till vomeronasalsorganet, även känt som Jacobson's organ, som är en del av det olfaktoriska systemet hos djur, inklusive människor. Vomeronasalsorganet hjälper till att uppfatta feromoner och andra kemiska signaler från omgivningen.
Receptors, Mating Factor
"Mating factor receptors" refer to a type of cell surface receptor found in certain species of fungi that are involved in the process of mating and sexual reproduction. These receptors recognize and bind to specific signaling molecules, known as mating factors or pheromones, which are released by potential mating partners.
Genes, Mating Type, Fungal
Alkadiener
Acykliska, grenade eller ogrenade kolväten med två kol-kol dubbelbindningar.
Arthropod Antennae
Arthropod antennae are slender, segmented sensory organs located on the heads of arthropods such as insects, crustaceans, and arachnids. They are primarily used for detecting chemical, tactile, and thermal stimuli in the environment, aiding in behaviors like feeding, mating, and avoiding threats. The structure of antennae varies among different groups of arthropods, but they generally consist of multiple segments that may bear sensory organs such as hair-like structures (setae), taste receptors, or olfactory sensors (e.g., insect antennae have Johnston's organ for detecting sound vibrations). Antennae play a crucial role in the survival and communication of arthropods, contributing to their diverse ecological roles and interactions with their environment.
Luktreceptorneuron
Nervceller i luktepitelet med proteiner (luktreceptorer) som binder, och därmed påvisar, luktämnen. Dessa nervceller skickar ut sina dendriter till epitelets yta, med luktreceptorerna belägna ytterst på de orörliga flimmerhåren. Deras myelinfria utskott bildar synapser i luktloben i hjärnan.
Djurens kommunikation
Luktreceptorer
Proteiner som sticker ut från luktreceptorceller och som specifikt binder doftmolekyler och utlöser svarsreaktioner i nervcellerna. Det stora antalet olika luktreceptorer tycks härröra från ett flertal genfamiljer och underfamiljer snarare än från omordningar i DNA.
Enterococcus faecalis
Saccharomyces cerevisiae
Fettalkoholer
Primära alkoholer, vanligtvis med raka kedjor och hög molekylvikt - dock kan de ha så få som 4 kolatomer - , vilka erhålls ur naturliga fetter och oljor, och omfattande bl a lauryl-, stearyl-, oleyl- och linoleylalkoholer. De används i läkemedel, kosmetika, rengöringsmedel, plaster, smörjoljor och vid textiltillverkning.
Bombyx
'Bombyx' är ett släktnamn inom insektsordningen fjärilar (Lepidoptera). Det vetenskapliga namnet på den vanligaste silkesfjärilen är 'Bombyx mori'. Denna art har under lång tid domesticerats och används för att producera silke. Därför kan man säga att 'Bombyx' i en medicinsk kontext kan definieras som den vetenskapliga beteckningen på en grupp fjärilar, inklusive den domestiserade silkesfjärilen.
Skalbaggar
Molekylsekvensdata
Peptider
Uppvaktning
Euplotes
Ketoner
GTP-bindande proteiners alfaunderenheter
De GTPas-innehållande underenheterna hos heterotrimera GTP-bindande proteiner. När de frigörs från det heterotrimera komplexet samverkar dessa enheter med en rad olika budbärarsystem. Hydrolys av GTP genom underenhetens inneboende GTPas-aktivitet får det att återgå till sin inaktiva (heterotrimera) form. De GTP-bindande proteinernas alfaenheter grupperas i familjer, beroende på vilken verkan de har på andrabudbärarsystem.
Aminosyrasekvens
Kemoreceptorceller
Celler specialiserade på att upptäcka kemiska ämnen och förmedla den informationen centralt i nervsystemet. Kemoreceptorer kan kontrollera yttre stimuli, som vid smak och lukt, eller interna stimuli, som halterna av syre och koldioxid i blodet.
Heterotrimera GTP-bindande proteiner
GTP-bindande proteiner som innehåller tre olika underenheter. De förekommer tillsammans med någon av de sju G-proteinbundna receptorerna i transmembrandomänsuperfamiljen. Vid aktivering frigörs alfa-underenheten från det GTP-bindnade proteinkomplexet, varvid återstår en dimer av beta-underenheten och gamma-underenheten.
Peptidreceptorer
Peptidreceptorer är proteiner på cellmembranet som binder specifika peptider (korta aminosyrekedjor) och aktiverar signaltransduktionsvägar som får cellen att reagera på olika sätt. Dessa receptorer spelar en viktig roll i regleringen av flera fysiologiska processer, såsom smakupplevelse, smärta, hunger och homeostas.
Saccharomyces cerevisiae Proteins
'Saccharomyces cerevisiae proteins' refererar till proteiner som är specifika för jästsvampen Saccharomyces cerevisiae, även känd som bagerijäst eller öljäst. Detta organismer är välstuderade modellorganismer inom molekylärbiologi och genetik. Proteiner från Saccharomyces cerevisiae har varit av central betydelse för att förstå grundläggande cellulära processer, såsom celldelning, transkription, translation, DNA-replikering och metabolism. Många proteiner från Saccharomyces cerevisiae har blivit välkaraktäriserade och används ofta som referensproteiner i forskning.
Svampgener
Det genetiska materialet i svampar. Hit hör även sexgenerna (typgenerna för parning) hos Saccharomyces cerevisiae.
Reglering av genuttryck, svampar
Dodekanol
Luktnervbanor
Ett system av nervtrådar som leder impulser från luktreceptorerna till hjärnbarken. Häri ingår luktnerven, luktloben, luktområdet (regio olfactoria), luktknölen, den främre perforerade substansen och det olfaktoriska barkområdet. Rinencefalon (lukthjärnan) är begränsad till strukturer i det centrala nervsystemet som tar emot nerver från luktloben.
Luktuppfattning
Myror
Insekter tillhörande familjen Formicidae. Myrorna har stor utbredning (6000 arter) och är kanske de mest framgångsrika av alla insekter. De lever i samhällen med högt utvecklad social struktur, där up pgifterna är fördelade på tre typer av individer: honor (drottningar), hanar och arbetare (sterila honor). Många myror försvarar sig genom att bita med sina kraftiga käkar och spruta myrsyra, som utsö dras från en körtel i bakkroppen.
Monoterpener
Föreningar med en kärna av 10 kolatomer som vanligtvis bildas under mevalonatprocessen genom sammankoppling av 3,3-dimetylallylpyrofosfat och isopentenylpyrofosfat. De genomgår en rad olika cykler och oxidationsförlopp. Deras låga molekylvikt gör att många av dem förekommer i form av eteriska oljor.
Integumentsystemet
Kroppens yttre täckskikt, bestående av huden och dess tillbehör, dvs hår, naglar, talgkörtlar och svettkörtlar.
Sinnesorgan
Ett sinnesorgan är en anatomisk struktur som innehåller receptorceller, vilka är specialiserade celler som kan detektera specifika former av energier från vår omgivning, såsom ljus, ljud, kemiska substanser eller mekaniska vibrationer. Genom att tolka dessa signaler hjälper sinnesorganen till att uppfatta och tolka världen runt oss, vilket är av grundläggande betydelse för perception, kommunikation, navigation och överlevnad. Exempel på sinnesorgan inkluderar ögat (detekterar ljus och skapar syn), örat (detekterar ljud och uppfattar balans), näsa/tunga (detekterar kemiska substanser och styr lukt och smak) och huden (detekterar tryck, temperatur och smärta).
Insektsbekämpning
Fruktkroppar hos svamp
Konjugation, genetisk
En parasexuell mekanism hos bakterier, alger, svampar och flimmerhårförsedda protozoer för överföring av kromosommaterial vid sammansmältning av två celler. Hos bakterier är överföringen enkelriktad, hos protozoer är utbytet dubbelriktat. Hos alger och svampar utgör utbytet av genetiskt material en form av fortplantning, genom att han- och honceller förenas.
Schizophyllum
* Schizophyllum är ett släkte av svampar inom divisionen Basidiomycota, och tillhör klassen Agaricomycetes. Släktet är världsvidt förekommande och innehåller cirka 50 arter, varav Schizophyllum commune är den mest studerade. Denna art är en vanlig förekommande skuggsvamp som kan angripa ett stort antal olika träslag. *
Bin
GTP-bindande proteiners betaunderenheter
Underenheter till heterotrimeriskt GTP-bindande protein som binder hårt till GTP-bindande proteiners gammaunderenheter. En dimer av beta- och gammaunderenheter bildas när GTP-bindande proteiners alfaunderenhet frigörs från det heterotrimera komplexet av GTP-bindande protein. Beta-gammadimeren kan spela en viktig roll i signalöverföring genom att samverka med en rad olika andrabudbärare.
Haploidi
Artsspecificitet
"Artsspecificitet" refererer til de unikke aspekter, karakteristika og kontekster, der er forbundet med kunstformer som teater, musik, maleri, litteratur osv. Det understreger, at hver kunstform har sine egne regler, historie, teoretiske perspektiver, teknikker og udtryksformer, som bør respekteres og forstås for at opnå en dybere forståelse af det pågældende værk eller frembringelse.
Signalomvandling
I en enkel mening kan 'signalomvandling' inom medicin definieras som processen där celler konverterar inkommande signaler, ofta i form av hormoner, neurotransmittorer eller tillväxtfaktorer, till intracellulära svar genom en kaskad av biokemiska händelser. Detta kan leda till aktivering eller inhibitering av vissa cellulära funktioner och är en central mekanism i cellkommunikationen och regleringen av cellulär homeostas.
GTP-bindande proteiners alfaunderenheter, Gq-G11
Avdunstning
Cyclin-Dependent Kinase Inhibitor Proteins
Cyclin-dependent kinase inhibitor proteins (CDKIs) are a type of regulatory protein that play a crucial role in controlling the cell cycle, which is the process by which cells grow and divide. CDKIs work by binding to and inhibiting the activity of cyclin-dependent kinases (CDKs), which are enzymes that help drive the cell cycle forward.
Bassekvens
Masskromatografi-Masspektrometri
Ustilago
'Ustilago' är ett släkte svampar som orsakar sjukdomen kornmagg, även kallad kornfluss, hos gräsväxter, särskilt majs och vete. Svampen infekterar växtens reproduktiva organ och producerar svarta, kornliknande sporer som kan skada skörden och minska avkastningen. Det är en patogen som orsakar ekonomisk skada inom jordbruket globalt.
Mutation
Sordariales
Sordariales är en ordning av svampar som tillhör klassen Sordariomycetes. Den innehåller flera familjer, däribland Chaetomiaceae, Lasiosphaeriaceae och Sordariaceae. Många arter i denna ordning producerar sekundära metaboliter med medicinsk relevans, såsom antibiotika, antivirala och cytostatiska ämnen. Några exempel på släkten inom Sordariales är Neurospora, Chaetomium och Sordaria.
Colubridae
Den största ormfamiljen, omfattande fem underfamiljer: Colubrinae, Natricinae, Homalopsinae, Lycodontinae och Xenodontinae. De har högst varierande vanor vad gäller föda; några äter nästan vad som helst, andra har en mycket speciell diet. Det finns såväl sådana som lägger ägg som sådana som föder levande yngel. De flesta av Nordamerikas ormar tillhör Colubrinae. Några släkten är giftiga.
Getingar
Talgkörtlar
Luktslemhinna
Den del av nässlemhinnan som innehåller ändarna av de sensoriska nerverna för lukt, belägna i valvet i varje näshåla. Det gulbruna luktepitelet består av luktreceptornervceller, borstceller, stamceller och tillhörande luktkörtlar.