En medicinsk definition av 'Fosformonoesterhydrolas' är ett enzym som katalyserar nedbrytningen av fosfomonoestrarer till alkoholer och fosfat. Detta enzym spelar därför en viktig roll i stoffomsättningsprocesser, särskilt inom ämnesomsättningen av kolhydrater, fetter och proteiner.
Alla enzymer som katalyserar klyvning av ett substrat med tillägg av vatten till de erhållna molekylerna, som t ex esteraser, glykosidaser, lipaser, nukleotidaser, peptidaser och fosfataser. EC 3.-.
Kemiska föreningar som fås vid reaktion mellan en syra och en alkohol under avgång av vatten. Estrar har oftast behaglig lukt och används som smak- eller luktämnen, eller som lösningsmedel.
En grupp föreningar med den allmänna strukturen av en dikarboxylsyrasubstituerad bensenring. Ortoisomeren används för färgämnesframställning.
Enzymer som hydrolyserar O- and S-glykosylföreningar. EC 3.2.1.
I en enskild mening kan "vaxa" i medicinsk kontext definieras som att aktivt introducera ett vaccin i en individ, normalt genom injektion, för att stimulera immunförsvaret att utveckla skydd mot specifika sjukdomar. Vaccinering är en preventiv medicinsk procedur som har räddat miljontals liv och eliminerat eller kontrollerat många dödliga infektionssjukdomar världen över.
Organofosfater (organofosfater) är en grupp kemiska föreningar som innehåller en kovalent bundet fosforatom med organiska substituenter. De är välkända för sin användning som insecticider, herbicider och nervgaser. Organofosfater fungerar genom att störa signalsubstanser i nervsystemet hos skadedjur eller människor, vilket kan leda till muskelkramper, andningsproblem och i värsta fall död. Det är viktigt att hantera och använda organofosfater med försiktighet på grund av deras toxicitet och potentiala hälsoeffekter.
En prodrug är en farmakologisk substance som undergår biotransformation in vivo till sin farmacologiskt aktiva form, vanligtvis genom metabolism i levern. Detta görs för att förbättra farmakokinetiska egenskaper, såsom absorption, distribution, metabolism och exkretion (ADME), och/eller för att reducera toxicitet eller biverkningar hos den aktiva substansen.
Ett enzym som katalyserar omvandlingen av en ortofosformonoester och vatten till en alkohol och ortofosfat. EC 3.1.3.2.
En syntetisk aminosyra som ger glutationtömning genom att irreversibelt hämma gammaglutamylcysteinsyntetas. Hämmandet av detta enzym är ett kritiskt steg i glutationbiosyntesen. Det har visat sig stop pa det proliferativa svaret hos humana T-lymfocyter och makrofagaktivering.
En ester av ftalsyra (1,2-bensendikarboxylsyra). Det är en ljus, luktfri vätska som används som mjukgörare i många hartser och elastomerer.
Spjälkning av ett kemiskt ämne genom tillägg av en vattenmolekyl.
Enzymer som reversibelt katalyserar bildandet av epoxid eller arenoxid från glykol resp. aromatisk diol. EC 3.3.2.3.
Ett enzym som katalyserar omvandlingen av en ortofosformonoester och vatten till alkohol och ortofosfat. EC 3.1.3.1.
Oorganiska salter av fosforsyra.
Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.
Påskyndande av en kemisk reaktion genom medverkan av en särskild reaktorsubstans, katalysator.
Den inbördes placeringen av atomer, atomgrupper eller joner i en molekyl, samt antal, typ av och plats för kovalenta bindningar.
Enzymer som katalyserar hydrolys av estrar av karboxylsyra under bildande av alkohol och en karboxylsyraanjon.
Vätskekromatografimetoder som har högt ingångstryck, hög känslighet och hög hastighet.
En klass morfologiskt heterogena cytoplasmapartiklar i djur- och växtvävnader som kännetecknas av sitt innehåll av hydrolytiska enzym och dessas strukturbundna latens. Lysosomernas intracellulära funktioner beror på deras lytiska potential. Lysosomens enkla membran verkar som barriär mellan de inneslutna enzymen och substratet utanför. Lysosomenzymens verkan är begränsad eller ingen alls så länge blåsan de är inneslutna i inte brister.
Ett mått på en lösnings surhetsgrad.
b-D-glukuronosidglukuronosohydrolas. Enzymet katalyserar reaktionen H2O + b-D-glukuronosid = D-glukuronat + en alkohol. EC 3.2.1.31.
Enzymer som katalyserar hydrolysen av N-acylhexosaminrester i N-acylhexosaminer. Hexosaminidaser verkar också på glukosider, galaktosider och ett flertal oligosackarider.
Fosforsyraestrar av mannos.
N-acetylmuramoyl-L-alanine amidase är ett enzym som deltar i nedbrytningen av peptidoglykan, ett viktigt strukturell polymer i bakteriens cellväggar. Det fungerar genom att hydrolysera (spjälka) den specifika bindningen mellan N-acetylmuraminsyra och L-alanin i peptidoglykan, vilket leder till nedbrytning av polymeren. Detta enzym är känt för att spela en roll i bakteriens cellväggsremodellering och kan vara involverat i immunförsvarets bekämpning av bakteriella infektioner.
En peptidhydrolas är ett enzym som bryter ned specifika peptidbindningar i peptider och proteiner, ofta involverat i regleringen av biologiska processer såsom blodkoagulering, immunresponser och signaltransduktion.
En grupp metabola sjukdomar som kännetecknas av ansamling av onormalt stora mängder sura mukopolysackarider, sfingolipider och/eller glykolipider i inälvs- och mesenkymceller. Onormala mängder sfingolipider eller glykolipider förekommer i nervvävnad. Utvecklingsstörning och skelettförändringar, främst dysostosis multiplex, är vanliga.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
Substratspecificitet beteferrer sig inom farmakologi och enzymologi till den egenskap hos ett enzym eller en receptor där det endast binder till och katalyserar (eller påverkar) vissa specifika substanser, molekyler eller läkemedel, känt som substrat. Det innebär att en given enzymtyp endast är aktivt mot en begränsad grupp av kemiska föreningar som har en viss strukturell och kemisk likhet. Substratspecificiteten bestäms av enzymernas tredimensionella struktur och den del av substratmolekylen som interagerar med aktiva sitet på enzymet.
En tiolesterhydrolas är ett enzym som katalyserar hydrolysreaktionen hos tiolester, vilket resulterar i att karboxylsyra och tiolgrupp bildas. Detta enzym har en viktig roll inom kroppen då det bidrar till nedbrytningen av specifika ämnen som är involverade i signaltransduktionen, inflammation och immunförsvaret.
IGF-2 (Insulin-like Growth Factor 2) Receptor är ett tyrosinkinaspringprotein som binder till och internaliserar IGF-2 ligander. Det uttrycks främst i fetal vävnad, men även i vuxna lever-, muskel- och hjärnvävnader. IGF-2 Receptorn deltar i cellcykeln, celldelning och differentiering, samt kan ha en roll i tumörsuppression genom att fungera som en negativ regulator av IGF-1-signaleringsvägen.
Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.
2-acetamid-2-deoxy-beta-D-glukosid-acetamid-deoxyglukohydrolas. Katalyserar hydrolys av terminala, ickereducerande 2-acetamid-2-deoxy-betaglukosrester i kitobios och högre analoger liksom i glykoprote iner. Har haft utbredd användning vid studier av bakteriers cellmembran och vid studier av sjukdomar som mukolipidos och olika muskel- och bindvävsinflammationer.
Alpha-L-fucosidase är ett enzym som bryter ned specifika sockerarter (fukos) från proteiner och lipider i kroppen.
Xylosidaser är en grupp enzym som bryter ned specifika kolhydrater, kallas xylooligosackarider, genom att hydrolysera sackaridbindningarna och avlägsna xyloserester.
Ett enzym som kan isoleras från svampar och bakterier. Det katalyserar endohydrolys av 1,4-beta-glukosidbindningar i cellulosa, lichenin och beta-glukaner i spannmålsväxter. EC 3.2.1.4.
Ett släkte aeroba, gramnegativa, något böjda och stavformade bakterier.
'Betaglukosidaser' är ett enzym som bryter ned specifika slags sockerbindningar, nämligen betaglykosidbindningar, genom att spjälka sönder dem i en monosackarid och en aglykon. Detta enzym är viktigt för celldelningen och nedbrytningen av vissa toxiner i kroppen.
En familj galaktosidhydrolaser som hydrolyserar föreningar med O-galaktosylkoppling. EC 3.2.1.-.
Betamannosidas är ett enzym som bryter ned komplexa kolhydrater, så kallade glykaner, genom att hydrolysera (spjälka) specifika bindningar mellan sockermolekyler i substratet. Mer konkret så avlägsnar betamannosidas specificerat en beta-mannosbindning och används bland annat inom medicinen för att behandla vissa lagrara sjukdomar, som Gaucher sjukdomen, genom att underlätta nedbrytningen av glykolipider i cellerna.
Endo-1,4-beta-xylanase är ett enzym som bryter ned xilan, en hemicellulosa bestående av β(1→4)-länkade xosorideringar, genom att hydrolysera β(1→4)-glykosidbindningarna mellan xoseresenheterna. Detta enzym förekommer naturligt i många mikroorganismer och används kommersiellt inom bland annat pappers- och massaindustrin för att förbättra sakcharifieringen av växtmaterial.
Xylanase är ett enzym som bryter ned xylan, en typ av hemicellulosa som förekommer i växters cellväggar. Xylanaser är därför viktiga enzymer inom biomassaomvandling och djurfoderindustri.
En grupp enzym som katalyserar hydrolys av difosfatbindningarna i sådana föreningar som nukleosiddi- och trifosfat och i sulfonylbärande anhydrider såsom adenylylsulfat. EC 3.6.
Enzym som katalyserar hydrolys av fenolsulfat till fenol och sulfat. Det finns arylsulfatas A, B och C. Arylsulfatasdefekt är en av orsakerna till metakromatisk leukodystrofi. EC 3.1.6.1.
'Beta-N-acetylhexosaminidase' är ett enzym involverat i nedbrytningen av glykoproteiner och glykolipider i cellerna, genom att bryta ned sackarider som är kopplade till varandra med en speciell typ av bindning (ett beta-1,4-glycosidbindning) mellan två hexosaminogrupper. Det finns olika former av detta enzym, men denna definition refererar vanligtvis till de isoenzym som kallas beta-N-acetylhexosaminidase A och B. Mutationer i genen för beta-N-acetylhexosaminidase A kan leda till Tay-Sachs sjukdom, en allvarlig neurologisk störning.
Samlingsnamn på ett antal enzymer eller enzymkomplex i tarmslemhinnan, som t ex laktas, sukras-isomaltas, trehalas. EC saknas.
Aminosyresekvenshomologi refererer til den grad af lighed i rækkefølgen af aminosyrerne, der udgør proteiner hos to eller flere organismer. Jo større antal identiske aminosyrer i samme position i de sammenlignede sekvenser, des højere er graden af homologi. Dette begreb anvendes ofte i molekylærbiologien for at fastslå evolutionæ forhold og funktionelle egenskaber hos proteiner.
Pyrophosphatases are enzymes that catalyze the hydrolysis of pyrophosphate (PPi) into two phosphate (Pi) molecules. This reaction helps to drive various biochemical processes in the cell by lowering the energy barrier and making them thermodynamically favorable. In a single definition, Pyrophosphatases can be described as:
En grupp lysomala proteinaser eller endopeptidaser som finns i vattenbaserade extrakt i en rad djurvävnader. De har bäst verkan vid surt pH.
En amidohydrolase är ett enzym som katalyserar hydrolysreaktioner av amider och tiolater till deras korresponderande karboxylsyror och aminer eller tioler. Dessa enzymer spelar en viktig roll i olika metaboliska processer, såsom nedbrytning av toxiska ämnen och biosyntes av essentiella komponenter i celler.
Enzymer som hydrolyserar O-glukosylföreningar. EC 3.2.1.-.
Glykosidhydrolaser som katalyserar hydrolys av alfa- eller betalänkad mannos.
Nukleosidaser är en grupp av enzymer som bryter ned nukleosider till en bas och en pentos (sötningsmedel) genom hydrolys. De spelar därför en viktig roll i nedbrytningen och metabolismen av nukleinsyror.
Ett intracellulärt proteinas som påträffats i en rad vävnader. Det har en specificitet som liknar den hos pepsin A, men är mer inskränkt. Enzymet ingår i katbolismen av brost och bindväv. EC 3.4.23.5.
Hos de flesta alger, bakterier och svampar är cellväggen en vanligtvis fast struktur som bildar ett skikt utanför cellhinnan och som ger organismen dess form och skyddar den mot mekanisk skada, osmotisk påverkan osv. Cellväggen fungerar också som en genomsläpplighetsbarriär mot t ex antibiotika och andra substanser.