En medicinsk definition av 'Benbrott' (bicepsbrachii sén ruptur) är när muskeln biceps brachii, som löper från skulderbladet ner till framsidan av överarmsbenet, delas itu eller avslutas. Detta orsakas vanligtvis av en plötslig kraftfull kontraktion eller slitet på muskeln, ofta i samband med idrott och äldre ålder. Symptomen kan inkludera smärta, svullnad, blåmärken och minskad rörlighet i den drabbade armen.
Det fysiologiska återställandet av benvävnad och funktion efter ett benbrott, vari ingår kallusbildning och normal återbildning av benvävnad.
Frakturer i lårbenshuvudet, lårbenshalsen, benutskotten (trokanterna) eller i de intertrokantära eller subtrokantära områdena. Hit hör inte frakturer i höftledsskålen eller lårbensfrakturer nedanför benutskotten.
Brott på lårbenet.
Ryggradsfraktur är ett medicinskt tillstånd som innebär att någon eller flera av de 33 benen i ryggraden, även kallade vertebrala kotor, är brutna eller skadade. Frakturer kan orsakas av olika faktorer såsom trafikolyckor, falls, våldsam behandling eller sjukdomar som försvagar benen, till exempel cancer eller osteoporos. Symptomen på en ryggradsfaktur kan inkludera smärta, stelhet, svullnad, skador på nerver och i allvarliga fall kan det orsaka problem med andning och blodtryck. Behandlingen beror på typen och svårighetsgraden av frakturen, men den kan omfatta vila, smärtstillande läkemedel, behandling för att hålla ryggraden i rätt position, operation eller rehabilitering.
Användning av invändigt anbringade stödanordningar (metallplattor, spikar, stavar osv) för att hålla ett benbrott i rätt läge.
Ett benbrott med splittrad eller krossad benvävnad.
Användning av fästanordningar av metall för att hålla fast brutna skelettben i rätt läge för läkning.
Osteoporotic fractures refer to broken bones that occur as a result of weakened bone strength and fragility, which is a common complication of osteoporosis. This condition is characterized by low bone mass and deterioration of the bone structure, leading to an increased risk of fractures, particularly in the hips, wrists, and spine. Osteoporotic fractures can be debilitating and have serious consequences for a person's quality of life, mobility, and overall health. They are often caused by minor falls or injuries that would not normally result in a fracture in healthy bones. Prevention strategies include maintaining a healthy lifestyle, engaging in regular exercise, ensuring adequate calcium and vitamin D intake, and taking prescribed medications to manage osteoporosis.
Strålbensfraktur är en benfraktur som uppstår när kroppen utsätts för akut högdoserad radiation, vilket orsakar skada på cellerna i benvävnaden och kan leda till att benet blir svagt och bräckligt.
Benbrott till följd av någon skelettsjukdom eller annan, okänd orsak, och icke trauma.
Benbrott orsakade av upprepad (över)belastning. Dessa frakturer tros uppkomma till följd av en kombination av muskelutmattning och skelettsvikt, när formförändringarna i benen överväger över läkningstakten. Ett klassiskt exempel är marscheringsfrakturer hos soldater, hos vilka mellanfoten (metatarsus) ständigt utsätts för påfrestning under marsch. De vanligaste ställena för utmattningsbenbrott är mellanfoten, vadbenet, skenbenet och lårbenshalsen.
Brott på den korta, sammandragna delen av lårbenet mellan lårbenets huvud och trokanter (benutsprång). Hit räknas inte intertrokantära brott, som hör till höftfrakturer.
Ulnafraktur är en benfraktur som drabbar strålbenet (ulnan), ett av underarmens två ben, och kan vara öppen eller sluten beroende på om brottet skär igenom huden eller inte. Frakturen kan vara transversell, spiralfraktur, commotio fraktur eller avancerad med flera fragment som orsakats av olika mekanismer såsom direkt trauma eller indirekt tryck. Symptomen innefattar ofta smärta, svullnad, blåmärken och funktionsnedsättning i det drabbade området. Diagnos ställs vanligtvis genom röntgenundersökning och behandlingen kan bestå av immobilisering med till exempel en gips eller kirurgisk behandling beroende på typen och svårighetsgraden av frakturen.
Intramedullär frakturfixering är en metod för att stabilisera och hålla ihop benfragmenten efter en intraartikulär längsgående skada på en lårbensfraktur, där en metallstav (nagel) införs genom skaran i mitten av benet (intramedullärt), för att fästa och hålla samman de två ändarna av benet under healingprocessen.
Revbensfraktur är ett medicinskt tillstånd som innebär att minst ett par av revbenen brutits eller skadats, ofta orsakat av trauma eller olyckor som trafik- eller arbetsskador. Det kan även inträffa vid våldsam behandling, fall eller sportrelaterade skador. Revbensfrakturer kan vara smärtsamma och kan i vissa fall leda till komplikationer såsom lunginflammation eller sårbarhet för lungkollaps. Behandlingen kan bestå av smärtlindring, andningstekniker och ibland även operationssätt som kirurgiskt stabiliserande av revbenen.
En skallfraktur är ett medicinskt tillstånd som innebär att det finns en brytning eller spricka i ett eller flera ben i skallbenen, ofta orsakat av trauma eller olyckshändelser.
Frakturer i underkäken.
Tandfraktur refererar till ett trauma eller skada som orsakar att tanden splittras, spricker eller bryts sönder delvis eller helt. Det kan vara smärtsamt och påverka tandsmidet (dentin), tandpulpan (livet i tanden) eller käkbenet beroende på graden av frakturen.
Splittring av benvävnad av krafter som verkar parallellt med benets längdriktning. Begreppet är särskilt tillämpligt i samband med ryggradsfrakturer.
Intra-articular fractures are breaks or cracks that occur within a joint space and extend into the articular surface of the bone, which is the smooth, weight-bearing surface that allows for smooth movement between bones. These types of fractures can involve one or more pieces of bone and can be caused by high-energy trauma such as car accidents or falls from significant heights, or low-energy trauma in patients with weakened bones due to conditions like osteoporosis.
Benskörhet som beror på att mängden av benvävnad minskar. Skelettetblir poröst och bräckligt och risken för frakturer ökar. Två typer förekommer: benskörhet efter menopaus (postmenopausal osteoporos) och åldersrelaterad benskörhet.
Implanterbara fixeringsanordningar som fästs vid benfragment med skruvar för att hålla ihop fraktursprickor och avlasta brottstället under tiden för benläkningen.
Stickor eller stavar av ben, metall eller annat material för fixering av fragment eller ändar av brutna ben.
Orbital fractures refer to breaks in the bones that make up the eye socket, also known as the orbit. These fractures can occur as a result of trauma or injury to the face, and may involve one or more of the bones that form the orbit, including the maxilla, zygoma, frontal bone, sphenoid bone, and lacrimal bone. Orbital fractures can cause various symptoms, such as bruising and swelling around the eye, double vision, numbness in the cheek or upper lip, and difficulty moving the eye. In some cases, these fractures may also lead to complications such as infection, bleeding, or damage to the eye itself. Treatment for orbital fractures typically involves surgery to repair the broken bones and restore proper function and appearance to the eye and face.
Brott på yttre delen av armens strålben (radius), varvid den nedre delen förskjuts bakåt.
Den hårda substans som bildas mellan och runt brottändarna av ett brutet ben under den normala läkningsprocessen.
Periprosthetic fracturer är en benfraktur som sker nära eller direkt i kontakt med ett artificiellt ledimplantat, såsom en protes. Denna typ av fraktur kan inträffa till följd av trauma, men kan också orsakas av svaghet i benstrukturen som är relaterad till sjukdom eller ålder. Periprostetiska fracturer är vanliga hos äldre patienter med lågbenproteser och kräver ofta komplext kirurgiskt management för att uppnå goda kliniska resultat.
Mineralmängden per kvadratcentimeter benyta är det mått som används i klinisk praktik. Egentligen borde densiteten anges i gram per milliliter. Oftast används absorptionsfotometri eller röntgendatorto mografi för bestämning av bentäthet.
En benskruv är en metallstav som används inom ortopedisk kirurgi för att stabilisera och foga ihop två benfrakturer, vilket underlättar benens naturliga healingprocess genom att hålla de skadade benbitarna i rätt position. Benskruvarna finns i olika former, storlekar och material, men de flesta är gjorda av titan eller rostfritt stål, som är material som inte orsakar större reaktioner i kroppen. De kan vara permanenta eller tillfälliga, beroende på typen av skada och patientens individuella behov.
Inre eller yttre skador på handleden.
Täckande stödförband av glasfiber, plast eller gipsbandage för skydd och immobilisering av olika kroppsdelar vid frakturer, dislokationer och infekterade sår. Förband av glasfiber eller plast är lätta re, mer strålningsgenomsläppliga, motståndskraftigare mot fukt och flexiblare än gipsförband. Syn. gipsförband.
Ståltrådar, som ofta träds genom hud, mjuk vävnad och ben, för fixering av brutna ben. Kirschnertrådar eller Kirschnerapparat kan dessutom användas för anslutning till trådsträck.
Frakturer i överkäksbenet.
Yttre anordningar för att hålla trådar eller stift som satts in i en eller båda benytor vid fixering av en fraktur i rätt läge. Dessa anordningar tillåter lätt åtkomst till läkningsstället och justering under läkningens gång.
En okbensfraktur är en fraktur eller ett skador i käkbenet, det är den del av ansiktsskelettet som utgör underkäken. Okbensfrakturer kan orsakas av trauma som till exempel slag, fall eller trafikolyckor. Symptomen på en okbensfraktur kan inkludera smärta, svullnad, blåmärken, sänkt käkmobilitet och eventuellt dubbel syn. Behandlingen av en okbensfraktur kan vara konservativ med hjälp av stillasittande, smärtstillande läkemedel och en mjuk diet, eller kirurgisk med hjälp av skruvar, plattor eller bandage för att stabilisera benet. Prognosen för en okbensfraktur beror på hur allvarlig skadan är och om det finns några komplikationer så som infektion eller skada på tänderna eller nerverna.
Fall på grund av halka eller snubblande som leder till skada.
"Benskörhet efter menopaus" refererar till den lägre benmassan och sämre benkvaliteten som kan uppstå hos kvinnor efter menopaus, orsakad av hormonell förändring och åldrande, vilket ökar risken för benfrakturer, särskilt i lårbenet och höftbenet.
Skador på den del av armen som är mellan armbågen och handleden.
Medel som hämmar benvävnadsresorption och/eller gynnar benmineralisering och benbildning. De används för läkning av frakturer och för att behandla metaboliska benvävssjukdomar.
"Bröstkotor, eller mjölkkörtlar, är en del av det kvinnliga reproduktiva systemet som producerar och sekreterar moderkaka under graviditeten och modersmjölk efter förlossningen."
'Nyckelben', på latin 'humerus', är ett ben i överarmsregionen som förbinder axeln med överarmen och är placerat mellan skulderbladet och underarmen.
"Bäckenbenet, även kallat os coxae, är en del av bäckenet och består av tre benstycken: ilium, ischium och pubis, som fusionerats till ett ben som artikulerar med lårbenet via höftleden."
"Behandlingsresultat" refererer til den ændring eller effekt, en given behandling har på en patients sygdom, symptomer, funktion, kvalitet af liv eller overlevelse.
Skador på fotleden, oftast orsakade av yttre våld eller onormal belastning.
"Retrospective studies" are observational research designs that involve analyzing existing data or medical records to draw conclusions about prior events or exposures and their associated health outcomes.
Det största av vristbenen (tarsalbenen). Det sitter i den lägre och bakre häldelen av foten.
Multitrauma, också känt som polytrauma, är en medicinsk term som används för att beskriva en individ som har lidit av skador på två eller fler delar av kroppen, vilket kan inkludera flera brustna ben, inre blödningar och/eller traumatisk hjärnskada. Oftast orsakas multitrauma av allvarliga olyckor, såsom bil- eller industriolyckor, fall från hög höjd eller våldsam aggression. Det är vanligt att patienter med multitrauma behöver intensivvårdsbehandling och kan ha långvariga konsekvenser av sina skador.
I en enstaka medicinsk mening kan 'Längdkotor' (eller "Longitudinal ligaments" på engelska) definieras som en typ av bindvävsband som löper parallellt med ryggkotornas längdaxel i ryggraden. Dessa ligament är viktiga för att stödja och stabilisera ryggraden genom att hålla ryggkotorna på plats och begränsa deras rörelse. Det finns två huvudtyper av längdkotor i ryggraden: anterior (främre) och posterior (bakre) längdkotor. De anteriora längdkotorna hjälper till att stabilisera intervertebrala skivor, medan de posteriora längdkotorna stödjer baksidan av varje ryggkota.
Rörbenens mellersta del (skaft).
Det smalaste av de två benpiporna i underbenet, beläget bredvid skenbenet (tibia). Det är, i förhållande till sin längd, det slankaste av kroppens långa skelettben. Syn. fibula.
"Sträckbehandling, eller stretching, är en aktiv rörelseövning där muskeln sträcks till dess maximala längd för att förbättra flexibiliteten, minska risken för skada och lindra spänningar i musklerna."
Allmän benämning på fellägen.
"Rörelseomfång i led (ROM) refererar till den totala rörelsen, uttryckt i grader, som en led kan utföra inom sitt normale funktionella intervall, från full extension till maximal flexion, samt eventuell rotation och lateral flexion, beroende på ledens anatomiska och funktionella beskaffenhet."
Syn. karpalbenen.
Invändiga anordningar för att vid läkning av benbrott hålla brottytorna/brottdelarna i rätt läge. Genom att tillämpa principer för biomedicinsk teknik kan kirurgen sätta in metallplåtar, spikar, skenor osv för att korrigera skelettdefekter.
"Odontoid process, also known as the dens, is a tooth-like upward projection from the vertebral body of the axis (C2), which serves as an attachment site for the ligaments that help stabilize the neck and allows for articulation with the atlas (C1) in the formation of the atlantoaxial joint."
Vertebroplastik är en minimal-invasiv medicinsk procedur där en speciell sorts cement injiceras in i en frakturerad eller krossad vertebra (ryggradskota) för att stabilisera benet och lindra smärta. Detta görs vanligtvis när den skadade vertebran inte har svarat på konservativ behandling, såsom smärtstillande medel och vilolegan. Vertebroplastik är en etablerad metod för att hantera smärtsamma komplikationer av osteoporos, tumörer eller trauma i ryggraden.
Studier inriktade på att följa utvecklingen eller utfallet av t ex exponering, metoder, effekter av åtgärder, eller förekomst av någon sjukdom hos enskilda individer eller grupper.
Den övre, korta, inåtvända delen av lårbenet. Syn. collum femoris.
Icke-invasiv metod for mätning av benmineralinnehåll. Metoden används huvudsakligen för diagnos av benskörhet, men också för mätning av benmineralisering hos spädbarn.
Det längsta och största benet i skelettet. Det sitter mellan höften och knät.
Organiska föreningar med P-C-P-bindningar, där P står för fosfonater eller fosfonsyror. Dessa föreningar påverkar kalciumomsättningen. De hindrar ektopisk förkalkning och fördröjer benresorption och omsättning av benvävnad. Technetium-bifosfonatkomplex utnyttjas med framgång för benvävnadsskanning.
"Postoperativa komplikationer" refererar till problem eller biverkningar som uppstår som en följd av en kirurgisk operation under eller efter ett operationsförlopp, och kan inkludera infektioner, blödning, emboli, lungsäteskomplikationer, reaktioner på anestesi, skador på nerver eller organ, trombos, ytlig eller djup venös trombos (DVT), och andra allvarliga hälsoproblem.
Partiell eller fullständig återhämtning till normal eller egentlig fysiologisk aktivitet i ett organ eller en kroppsdel efter sjukdom eller skada.
En medicinsk definition av 'riskfaktorer' är egenskaper, expositioner, eller behavor som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, som rökning och brist på motion, eller icke-modifierbara, som genetiska faktorer eller ålder. Det är värt att notera att när en individ utsätts för en riskfaktor, innebär det inte automatiskt att personen kommer att utveckla sjukdomen, men risken blir högre än för den som saknar riskfaktorn.
Leden mellan över- och underarmen.
En anatomisk skadegraderingsskala som bygger på den förkortade skadeskalan AIS (Abbreviated Injury Scale) och som utvecklats speciellt för gradering av multipla skador. Den har även använts som mortalitetsprediktor.
Det ben i handleden som är ytterst i den inre raden av karpalben.
Ryggradsskador, eller ryggmärgsskador, är skador på ryggmärgen som orsakas av olika typer av trauma, till exempel trafikolyckor, fall, våld och idrottsunfall. Skadan kan vara ofullständig eller total, beroende på om nervbanorna i ryggmärgen skadas delvis eller fullständigt. Skador på ryggmärgen kan leda till sensoriska och motoriska förluster, såsom känselbortfall, muskelsvaghet, spasticitet, smärta och sängliggande. Behandlingen av ryggradsskador kan innefatta kirurgi, mediciner, rehabilitering och assistiva enheter för att hjälpa den skadade personen att återhämta sig och leva så autonomt som möjligt.
En ortopedisk tekniker är en person som under övervakning av en legitimerad läkare, vanligtvis en ortoped, utför praktiska procedurer och använder speciella instrument och apparater för att hjälpa till med diagnostisering, prevention, korrection och rehabilitering av patienter med muskuloskeletala problem, såsom ben- och ledskador eller sjukdomar.
De sju ben som bildar fotvristen (tarsus), nämligen hälbenet, språngbenet, tärningsbenet, båtbenet, samt inre, mellersta och yttre kilbenen.
Frakturer på över- eller underkäken.
"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning där data insamlas prospektivt, det vill säga före ett visst utfall eller händelse har inträffat. Detta innebär att forskaren följer en grupp individer under en längre tidsperiod och samlar information om dem över tid. Syftet är ofta att undersöka samband mellan olika riskfaktorer och sjukdomar, eller behandlingens effekter på hälsoutgångar. Prospektiva studier anses vanligen ge starkare evidens än retrospektiva studier, eftersom de är mindre känsliga för minnesförvrängning och andra systematiska felkällor.
Ett icke-hormonellt läkemedel för behandling av postmenopausbenskörhet hos kvinnor. Medlet främjar benbyggnad och återställer delvis förlorad benvävnad.
Bindemedel som används för att fästa proteser till ben eller limma ben till ben vid svåra frakturer. Syntetiska hartser är vanliga. En blandning av monokalciumfosfat, monohydrat, alfatrikalciumfosfat, kalciumkarbonat och natriumfosfatlösning är också ett användbart lim.
"Biomechanical phenomena" refer to the mechanical laws and principles that govern the functioning of biological systems, such as the human body. These phenomena describe how forces and motion affect the structure and function of living tissues, organs, and organ systems. They are studied in the field of biomechanics, which applies engineering principles to understand and solve problems related to biological systems. Examples of biomechanical phenomena include the way bones and muscles work together to produce movement, the forces that act on the heart during a cardiac cycle, or the mechanics of breathing.
En skallbasfraktur är en fraktur (en broken bone) i tinningbenet (os temporale), som är ett av de tre benen i skallen (cranium). Skallbasfrakturer kan vara öppna eller slutna, beroende på om det finns en kontinuerlig anslutning mellan det yttre miljön och det inre hålrummet i huvudet. Dessa frakturer kan orsaka komplikationer såsom infektion, hjärnskada eller läckage av cerebrospinalvätska (CSF), beroende på allvarligheten och platsen på frakturen.
Antalet nya fall av en given sjukdom under en given tidsperiod i en viss population. Begreppet används även för ökningstakten av nya fall i en given population. Det måste särskiljas från prevalens, som avser samtliga sjukdomsfall, gamla och nya, hos en population vid en given tidpunkt.
"Blygdben" (latin: Pudendum feminale) är den yttre, omgivande genitalregionen hos kvinnan, inklusive vulvan, klitoris och blygdläpparna.
Tomografimetod som utnyttjar datorberäkning för framställning och återgivande av röntgenbilder.
"Skadegradsmått" är ett mått på svårighetsgraden eller omfattningen av skada eller funktionsnedsättning som en individ upplever eller mäts ha, ofta använd inom områdena medicin och folkhälsa för att bedöma behandlingsbehov, funktionsnivå och prognos.
En strålben är en tunn, rörlig benartad struktur som består av hyalint kostnansvävnad och hos människan finns två strålben belägna i varje hand, ett i varje fingrar utom tummen. Deras funktion är att underlätta flexion och extension av fingerarticulationerna samt ger kraft och styvhet till de rörliga fingrarna.
En broskfraktur är en skada på skelettet där kontinuiteten i ett broskben bruts, ofta orsakad av trauma eller olyckor som ledar till att benet bryts eller knäcks.
Ospecificerade skador på foten.
Operationsmetoder för undvikande av invasiv kirurgi till förmån för sluten eller lokal kirurgi. De innebär bruk av laparoskopiska instrument och fjärrkontrollerade instrument med direktobservation av operationsområdet genom ett endoskop eller liknande anordning. Tack vare minskad skadeomfattning med minimalt invasiv kirurgi kan långa sjukhusvistelser undvikas.
I en enkel medicinsk definition, betyder "proteslossning" (engelska: prosthesis evacuation) att ta bort en protes, som är en konstgjord ersättning för en kroppsdel eller -funktion. Detta kan till exempel ske om en protes blir infekterad, inte fungerar korrekt eller orsakar obehag.
Olyckor på gator, vägar, motorvägar, torg, cykelleder för allmän trafik, samt gång- eller ridbana invid dessa, som inbegriper förare, passagerare, fotgängare och fordon. Vägtrafikolyckor kan hänföras till bilar (personbilar, bussar och lastbilar), cyklar, motorcyklar och annan anordning på hjul, band eller medar för färd på marken.
Polymethylmethacrylate (PMMA) är ett syntetiskt, termoplastiskt material som används inom olika områden inom medicinen, såsom ortopedisk kirurgi och tandvård. I en mening kan PMMA definieras som:
Ortopediska fixationsanordningar är medicinska produkter eller konstruktioner som används för att stabilisera, foga eller hålla samman ben-, led- eller skelettdelar i rätt position under läkande och rehabilitering av skador, sjukdomar eller deformiteter. Detta kan innefatta exempelvis skruvar, plattor, band, spikar, nitar, stänger, klamrar och andra typer av implantat eller ortoser som används i ortopedisk kirurgi och behandling.
Ortopedi är en gren inom medicinen som fokuserar på prevention, diagnosis och treatment av skelett- och muskuloskeletala sjukdomar och skador. Detta inkluderar ben, ledband, muskler, senor och annan relaterad mjuk vävnad. Ortopediska specialister behandlar ofta patienter med till exempel artriter, skolios, frakturer, bindvävsinflammationer och födelsedefekter. De använder sig av både konservativa behandlingsmetoder som mediciner, fysioterapi och träning, samt kirurgiska ingrepp när det är nödvändigt.
Den humerale benet (os humeri) är ett av överarmsbenen och är beläget mellan skulderbladet och underarmen. Humerus är det längsta benet i övre extremiteten och articular med både skulderbladet och underarmen, vilket gör den viktig för rörelser som ska kunna utföras av armen.
'Ben och benvävnad' refererar till den strukturella och funktionella enheten hos ryggradsdjur, inklusive människor, som består av benmärg, benvävnad (som omfattar kompakt ben, spongiosa ben och brosk), ledbrosk, ledkapsel, ligament och senor, vilka alla tillsammans ger form, stöd och rörelseförmåga till kroppen.
En "Reoperation" definieras som ett ytterligare kirurgiskt ingrepp som utförs efter att en patient redan har genomgått en operation för samma problemområde eller sjukdom. Det kan vara schemalagd eller oväntad, beroende på komplikationer, misslyckanden med den ursprungliga behandlingen eller förlopp av sjukdomen.
Kyphoplasty är en medicinsk procedur som används för att behandla frakturer i ryggradens bakre del (korpora) orsakade av osteoporos eller bencancer. Proceduren innebär att en tunn tub kirurgiskt införs genom huden och mellanvävnaderna till de skadade vertebrala kropparna. Därefter expanderas en liten ballong inne i ryggradskroppen för att återställa höjden och formen på den skadade vertebran. Ballongen tas sedan bort och bencement fylls in i utrymmet för att stabilisera och stödja ryggraden. Kyphoplasty kan hjälpa till att lindra smärta, korrigera kyfos (abnorm formförändring) och förbättra patientens funktionalitet.
Skador i allmänhet, eller ospecificerade skador, på benet.
Ospecificerade skador på armen/armarna.
'Stödskenor' är en medicinsk term som refererar till speciella anordningar, vanligtvis gjorda av metall eller plast, som används under operationer för att ge strukturellt stöd och stabilitet till skador eller sår på mjuka vävnader, såsom blodkärl, muskler eller nerver.
Skador som uppkommer under utövande av idrott.
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
"En ryggrad, även känd som ryggmärgs canalen eller vertebral column, är en stapel av benartade strukturer (vertebrala kotor) som ger mekanisk stöd, skyddar ryggmärgen och faciliterar rörelser i kroppen."
Utbyte av höftleden.
Upphörande av rörelse i hela eller delar av kroppen genom fysisk vilja eller på kemisk väg genom analgesi, genom bruk av lugnande medel eller neuromuskulära icke-depolariserande medel. Hit räknas även experimentella förlopp, genomförda för bedömning av de fysiologiska effekterna av immobilisering.
Mellanhandens fem cylindriska ben, som är hopledade inåt med handlovsbenen och utåt med fingrarnas falangben.
'Viktbärande' är ett medicinskt begrepp som refererar till den totala belastningen eller påfrestningen på kroppen orsakad av att bära vikt, vanligtvis i form av kroppsfett och muskler. Detta inkluderar också faktorer som relaterar till hur vikten fördelas över kroppen, såsom central eller perifer, då detta kan ha en betydande effekt på hälsa och sjukdom.
Enligt Stedds Medicinskt Lexikon:
Skador på andra vävnader än ben. Begreppet har vanligtvis en generell innebörd och brukar inte avse skador på inre organ. Det har betydelse när det gäller kroppsdelar eller organ där mjuk vävnad (muskler, fett, hud) behöver särskiljas från ben eller benvävnad, som t ex "mjukdelsskador på handen".
Den kontinuerliga omsättningen av benmassa och mineral, i vilken ingår först resorption av ben (osteoklastisk aktivitet) och därpå återbildning av ben (osteoblastisk aktivitet). I det vuxna skelettet sker nybildningen av ben vid skilda punkter. Processen säkerställer skelettets integritet livet igenom och spelar en viktig roll i kalciumhomeostasen. Obalans mellan de två motverkande processerna i b enomsättningen, resorptionen och nybildningen, kan leda till en del metaboliska bensjukdomar, som t ex osteoporos.
Språngben, eller tibia, är den främre och längsta benbenet i underbenet som artikulerar med skenbenet (fibula) lateralt och vadbenet (talus) medialt, och spelar en viktig roll i stödjande av kroppsvikten och genererandet av rörelseenergi under gång och löpning.
Osteotomi är ett medicinskt begrepp som refererar till en kirurgisk procedur där man skär eller delar benet i ett specifikt segment, för att korrigera en deformitet eller avvika benets axel. Detta kan användas för att rätta till exempelvis knä- eller höftledsdysfunktioner, skulptera benens form eller behandla ledsmärtor orsakade av abnorma belastningar på leden. Osteotomi kan också användas i kombination med andra operationer, såsom för att fästa en ledprotes.
Oförmåga eller otillräcklighet hos en tandlagning eller tandprotes att fungera som förväntat.
Den andra halskotan.
Hemiarthroplasty är en typ av ledersättning inom ortopedisk kirurgi, där endast en halva av ett artrosfört uset lederörelse ersätts med en konstgjord del. Detta görs vanligtvis i stora artikulationer som skulder- och höftleden. I en hemiarthroplasty för skuldra, till exempel, ersätts endast huvudet av överarmsbenet (humerus) med en konstgjord protes, medan ledpannan i axeln lämnas intakt. På samma sätt kan en hemiarthroplasty för höftleden involvera att ersätta bollen på höftbenet (femurhuvudet) med en konstgjord protes, men lämna skålen (acetabulum) i bäckenet intakt.
Brott på nedre delen av armbågsbenet, med urledvridning av strålbenshuvudet.
En medicinsk definition av "skenben" är ett röntgenbild av benet, vanligtvis tas det med hjälp av en speciell röntgenapparat som fokuserar på benet. Det används ofta för att diagnostisera brusten, artrit, frakturer och andra skador eller sjukdomar i benet.
Beskrivning och mätning av olika faktorer som leder till fysisk belastning på tandlagningar, proteser, tandställningar och därtill använda material, eller på de naturliga tandstrukturerna.
Ett difosfonat som påverkar kalciumomsättningen. Det hämmar ektopisk förkalkning och bromsar benresorption och benomsättning.
"Skulderblad, även känt som scapula, är ett flat, triangulärt ben i människans översta extremitet som bildar en del av axelleden och fungerar som en fästpunkt för muskler som används till rörelser i arm, skuldra och rygg."
"Age Factors" refer to the influences that an individual's age has on their health, disease susceptibility, and response to medical treatment. These factors can include physical changes associated with aging, such as decreased organ function and increased vulnerability to certain diseases, as well as psychosocial changes, such as cognitive decline or social isolation. Age-related factors are important considerations in the prevention, diagnosis, and management of medical conditions, as they can significantly impact treatment outcomes and overall quality of life.
Ett rent fysikaliskt tillstånd hos ett material som utsätts för deformerande yttre krafter eller ojämn termisk utvidgning. Den mekaniska stressen uttrycks kvantitativt i kraft per ytenhet.
Ortopediska anordningar för att stödja, rikta eller hålla kroppsdelar i rätt läge. Sådana stöd är t ex korsetter eller tandställningar.
'Lårbenshuvud' (latin: capitulum femoris) är den knölig, sfäriska änden på lårbenet (femur) som artikulerar med höftledens ledpanna och bildar höftleden tillsammans med blygdbenet (os pubis) och situbenen (os ischii).
Provning av material och hjälpmedel, särskilt sådana som används till proteser och implantat, suturer, adhesiva preparat osv, för deras hårdhet, styrka, hållfasthet, säkerhet, effektivitet och biokompatibilitet.
Bristande funktionalitet hos en utrustning, antingen pga fel i utrustningen eller pga felaktigt handhavande.
Skador i allmänhet på fingrarna.
I prosthetics, a "prosthetic construction" typically refers to the artificial limb or body part that is created to replace a missing or damaged one. This construction is designed to replicate the function and, in some cases, the appearance of the original body part as closely as possible. It is usually composed of various materials such as plastics, carbon fiber, and metal, and is custom-made to fit the individual's specific needs and anatomy. The prosthetic construction may include components like joints, hinges, or motors to help restore mobility and independence for the person.
Höftledsersättning.
"Riskbedömning är ett systematisk process för att utvärdera och analysera risker relaterade till hälsa eller sjukvård, inklusive sannolikheten för skadliga händelser och deras potentiella konsekvenser, med syfte att underlätta beslut om preventiva åtgärder och behandlingar."
En onormalt ökad konvex form på bröstryggraden, sett från sidan.
En non-vital tand är en tand där pulpan, det inre viktiga vävnadslager som innehåller blodkärl och nerver, har skadats eller dött till följd av karies, trauma eller andra orsaker. Denna skada kan resultera i att tanden blir obekväm, smärtsam eller förlorar sin vitalitet, vilket gör att den inte svarar på temperatur- eller beröringssimulatorer. I vissa fall behandlas en non-vital tand med en rotbehandling för att avlägsna infektionen och rädda tanden från extraktion.
Ett mått på det högsta tryck ett material kan tåla utan att svikta.
Metaboliska skelettsjukdomar är en grupp sjukdomar som beror på störningar i kroppens benmetabolism, vilket leder till skada på benvävnad och struktur. Exempel på metaboliska skelettsjukdomar är osteoporos och hypofosfatemi. Osteoporos karaktäriseras av ett förlorat benmassa och försämrad benstyrka, vilket ökar risken för frakturer. Hypofosfatemi orsakas av låga nivåer fosfat i blodet och kan leda till svaghet i muskler och ben.
Höftledspanna, eller coxaflexion, är den flexion (böjning) av höftleden som sker när benet dras närmare kroppen i knäets riktning.
Studier som identifierar grupper i en avgränsad population. Dessa grupper antingen kan eller kan inte vara utsatta för faktorer som antas inverka på sannolikheten för förekomsten av någon bestämd sjukdom eller annat fenomen. Kohorter är definierade populationer, som i sin helhet följs i ett försök att hos undergrupper fastställa särskiljande kännetecken.
Supination är en term inom ortopedi och fysioterapi som refererar till rotationen av underarmen (radiohumerelleden) så att handflatan roteras uppåt (utåt). Det är den motsatta rörelsen till pronation, där handflatan roteras nedåt (inåt).
Ett patologist tillstånd med nedbrytning av benvävnad i bärande benpipor, vilket leder till krökning och brottbildning och utebliven normal callusbildning, eller utebliven läkning efter benbrott. Därvid uppstår en "falsk led", vilken ger sjukdomstillståndet sitt namn. Syn. pseudoartros.
Felaktig ställning hos ben i förhållande till leder, så att de ligger ur linje. Felet kan vara medfött eller ha uppstått till följd av skada.
En (datorbaserad) numerisk analysmetod för att lösa differentialekvationer. Metoden används bl a inom hållfasthetslära, strömningslära och elfältsanalys. Syn. finita element-analys; FE-analys; FEM.
Tillstånd där det ena av de båda benen inte växer till samma längd som det andra, vilket kan bero på skada eller vara resultatet av kirurgiskt ingrepp
Stabilisering av kirurgiskt planerade frakturer i under- eller överkäken med hjälp av elastiska eller trådförband, bågar eller spikar. sådan teknik används ofta vid kosmetisk kirurgi för över- eller underbett.
Teriparatid är ett artificiellt peptidhormon som används inom medicinen för behandling av osteoporos, och som aktiverar celler som bildar benvävnad (osteoblaster), vilket leder till en ökning av benmassan och minskat risk för skelettbristningar.
En typ av porslin som används till tandlagning, antingen för jacketkronor eller inlägg, konstgjorda tänder eller metallokeramiska kronor. Råvaran för porslinet utgörs av fältspat och kvarts, och porslinet tillverkas genom att det keramiska pulvret (även innehållande kaolin, färgämnen, grumlingsmedel, flussmedel och andra ämnen) blandas med destillerat vatten.
Noggrant planerad och genomförd manuell förflyttning av skelettsystemet, extremiteterna och ryggraden i syfte att åstadkomma förbättrad rörelse. Termen används ibland för att ange en exakt rörelseföljd i en led för att fastställa förekomst av sjukdom eller minska en dislokation. Vid frakturer kan ortopedisk manipulation förbättra lägesförhållandet mellan brottytorna.
'Armbågsben' (radius) är ett långt, tunnare ben i framsidan av underarmen, som articulerar med överarmsbenet och handledsbensfästet för att möjliggöra rörelser som utböjning, inböjning och rotation i armbågen.
Rehabiliteringsplan med kortare sjukhusvistelse eller sängliggande eller snabbare återgång i rörelse än vad som är normal praktik.
Proteser som helt återger ytanatomin hos den synliga delen av en tands naturliga krona. De kan antingen vara partiella, dvs täcka tre eller flera av tandens ytor, eller fullständiga, dvs täcka tandens alla ytor, och de är tillverkade av guld eller annan metall, porslin eller plastmaterial.
Den maximala dragkraften ett material tål att utsättas för innan det brister.
I en enkel medicinsk definition refererar pronation till rotationen av underarmen (forearmen) så att handflatan vänds med palmen nedåt eller baksidan av handen vänds framåt. Detta sker vanligtvis när armen flexeras och roteras inåt, vilket är en normal rörelse som sker under vardagliga aktiviteter såväl som under vissa idrotter.
En ankelbenskada (ankle fracture) är en benfraktur som sker i ett eller flera av de tre benen som bildar fotens led med vristbenet (tibia) och fibulan. Det kan vara en stabil skada, där benbitarna fortfarande befinner sig i rätt position efter frakturen, eller en instabil skada, där benbitarna har förskjutits från sin normala position. Symptomen på en ankelbenskada innefattar ofta smärta, svullnad och blåmärken kring ankeln, samt svårigheter att gå eller ställa sig på skadan. Diagnosen ställs vanligtvis genom röntgen av ankeln. Behandlingen kan bestå av en kombination av immobilisering med ett gyllene eller fiberglasjärn, operation och rehabilitering.
"Volar plate" er en betegnelse for en type af knogleplade i hånden. Det er en del af sesamoidbenet, som findes under fingerneglejointene (distale interfalangeale joint). Den volare plade hjælper med at absorbere stød og beskytter ledkapslen og andre bløde væv i området. Den er også involveret i bevægelserne af fingeren, såsom fleksion og extension.
Höftskador i allmänhet.
Zirconium är ett metalliskt grundämne som används inom medicinen, särskilt inom ortopedisk kirurgi och tandvård, på grund av dess biokompatibilitet och korrosionsbeständighet. I den medicinska kontexten kan zirconium exempelvis förekomma som en del av en metallimplantat, såsom en knä- eller höftprotes, där det bidrar till att minska risken för kroppsvätskors korrosion och allerги. Det används också i vissa typer av tandfyllningar och kronor på grund av sin estetiska egenskap att reflektera ljus på ett sätt som liknar naturlig tanden.
En död kropp, vanligtvis en människokropp.
I medicinen kan "handled" översättas till "managed" och refererar till att en sjukdom, ett symptom eller ett smittsam tillstånd kontrollerats eller behandlas på ett effektivt sätt. Exempel: "The patient's diabetes is well-managed with medication and lifestyle changes."
Förskjutning av lårbenet ur dess normala läge i höftleden.
I medicinsk terminologi refererer "fingerfalanger" til de små ben, der udgør den distale del af hver finger, undtagen tumen som ikke har falange. Falangene er artikuleret (forbundet) med hinanden og med de nærmeste knogler i hånden via led. De er typisk slanke og cylindriske med en smal ende, der bærer naglen.
"Höftbenet, eller acetabulum, är den bäckenbotten som utgör ledhuvudsfacket för höftleden och tar emot huvudet på lårbenet."
En benfixeringsteknik som använder sig av en extern fixeringsanording för förlängning av extremiteter, justering av pseudoartroser och andra missbildningar, samt för stöd för läkning av svåra traumatiska eller patologiska brott och infektioner, som t ex kronisk osteomyelit (benvävsinflammation).
Utkast och utformning av tandproteser i allmänhet eller av en specifik protes. Hit hör inte design av löständer. Stommen består vanligtvis av metall.
"Tarsaltendon är ett smalt, triangulärt band av bindväv som förbinder skelettet i foten med vristbenet (os calcis). Tarsaltendonen hjälper till att stabilisera fotens led och underlättar rörelser mellan foten och vaden."
"X-ray microtomography (micro-CT) is a non-destructive imaging technique that uses X-rays to create cross-sectional images of small objects, typically with dimensions ranging from a few millimeters to several centimeters. By reconstructing the series of 2D X-ray images, a 3D visualization of the object's internal structure can be generated, allowing for detailed analysis and measurement of various features at the microscopic level."
Kirurgisk återuppbyggnad av en led i syfte att lindra smärta eller återskapa rörlighet.
Ospecifika skador på ansiktets mjukdelar eller benvävnader.
Spinal fusion är en neurokirurgisk procedur där två eller flera vertebrala segment kirurgiskt förenas till ett kontinuerligt segment för att korrigera en deformitet, stabilisera en instabil region av ryggraden eller eliminera smärta orsakad av oartikulerade rörelser mellan vertebrala segment. Detta åstadkommes vanligen genom att placera bengraftmaterial och/eller hårdvara (skruvar, stänger, plattor) mellan de två segmenten för att främja benbildning och skapa en fast struktur.
Preparering av mycket små bitar av exponerade ytstrukturer hos celler som spräckts efter nedfrysning, för elektronmikroskopering. Provet fryses och klyvs vid låg temperatur i vakuum. Den blottade ytan skuggläggs med kol och platina, och täcks med kol för att en kolavbildning skall erhållas.
Produkter framställda genom stark upphettning (sintring, bränning) av olika typer av leror (ffa kaolin), oxider, karbider eller nitrider. Hit hör t ex porslin, som används som tandreparationsmaterial.
I den medicinska kontexten, kan "rotstift" användas för att beskriva en process där resurser sparas genom att minska eller avskaffa vissa tjänster, program eller verksamheter som bedöms vara mindre effektiva eller nödvändiga. Detta kan jämföras med att "strica ut" med en röd penna (rotstift) på en lista över utgifter. Termen används ofta när det diskuteras om budgetnedskärningar inom sjukvården eller forskning.
En "icke-penetrerande sår" definieras som en yttre skada på huden eller vävnader närmast under huden, utan att det genomtränger huden och når djupare vävnader eller organ. Det kan orsakas av mekanisk trauma, som exempelvis vid en slag, fall eller friktion, men även vara relaterat till vissa medicinska tillstånd, såsom diabetesrelaterade ulcerationer eller ischemiska sår.
Vitamin D är ett liposolubelt vitamin och hormon som spelar en viktig roll i kroppens hälsa och funktion. Det finns två former av Vitamin D: D2 (ergocalciferol) och D3 (cholecalciferol). Båda formerna kan konverteras till den aktiva formen av vitamin D, kallad calcitriol, i kroppen.
Den utskjutande delen på varje sida av bålens nedersta del som utgörs av bäckenets yttersida och den övre lårbensleden.
Den medicinska definitonen av 'olekranon process' är det utskjutande, nästan triangulära benet ovanför den bakre delen av armbågsleden, där överarmsbenet (humerus) och underarmsbenet (ulna) möts. Det fungerar som en punkt för muskel- och ligamentanslutningar och ger stöd till muskler som rör armen.
Representationen av olika åldersgrupper i en given population. Fördelningen kan hänföra sig antingen till antal personer eller till gruppens relativa storlek.
Fysisk skada på skallen och skallens inre strukturer (som t ex hjärnan, hjärnnerverna, hjärnhinnorna osv). Skadorna kan klassificeras utifrån skadans omfattning (dvs om den är genomträngande eller icke genomträngande) eller uppträdande av åtföljande blödning. Syn. skallskada.
Sammanfogning av föremål med hjälp av viss typ av bindemedel (cement), t ex vid fixering av benbrott, som vid höftartroplastik, där höftledspannans del sätts ihop med lårbensdelen. Inom tandvården anv änds cement för att sammanfoga delar av en tand eller ersättningsmaterial med befintlig, naturlig tand eller för att fästa tandregleringsband vid tänderna.
Subtalarled är ett medicinskt tillstånd där det föreligger en förlust av normalt rörelseomfång i den subtalara leden, som är en led mellan taluskotylen och calcaneus (hälbenet) i foten. Detta kan orsaka stelhet, smärta och rubbningar i fotens biomekanik, vilket kan ha inverkan på personens vardagliga funktion och rörelseförmåga.
Fullständigt eller partiellt utbyte av en led.
Heterotop benbildning är en abnorm situation där vävnad som normalt sett finns på ett visst ställe i kroppen också förekommer på ett annat ställe, ofta i form av cystor eller knutar.
I en mening kan "Cervical Atlas" definieras som den första cervikalbensken (cervical vertebra) i halsregionen hos människan. Den kallas även C1 eller atlas efter titanen Atlas inom grekisk mytologi, som var tvungen att bära upp himlen på sina skuldror. På samma sätt har cervical atlas en unik struktur som tillåter den att bära upp huvudet och möjliggöra rörelser i alla riktningar.
"Mekanisk vridning" är en term inom medicinen som refererar till rotation eller torsion av en struktur orsakad av ett yttre mekaniskt kraftfält, till exempel vid en trauma eller under en operation.
I den medicinska kontexten är "Titan" inte en etablerad term med en specificerad och konsistens definition. Det kan vara en förkortning eller ett varumärke för ett specifikt medicinskt instrument, produkt eller teknik, men utan ytterligare kontextualiserande information är det inte möjligt att ge en medicinsk definition av "Titan" i en enda mening.
Postmenopause är ett medicinskt begrepp som refererar till den fas i en kvinna's liv då hon inte längre har menstruationer under ett års tid, vilket indikerar att hon har passerat genom menopausen. Detta inträffar vanligtvis naturligt mellan 45 och 55 års ålder, men kan också orsakas av kirurgiska ingrepp eller andra medicinska behandlingar som leda till att äggstockarna tas bort eller slutet på funktionen hos dem. Efter postmenopausen sjunker nivåerna av könshormoner, särskilt östrogen, vilket kan leda till symptom som varma fläckar, nattliga svettningar, sömnproblem, urinvägsinfektioner och ökad risken för benstarkhetsbrott.
Allmänna eller ospecificerade skador på ansiktet och käkarna (överkäken, underkäken eller båda).
Radialisneuropati är en nervskada som drabbar den sensomotoriska nerven radialisnerven, vilket kan resultera i svaghet eller förlust av känsel i bakre delen av armen och handen.
En benvävsbildning är en abnorm growth eller multiplikation av celler inom benvävnaden, som kan vara godartad ( icke cancerbildande) eller elakartad (cancerbildande).
Proteser avsedda att delvis eller helt ersätta leder hos människor eller djur.
Undersökning av pålitlighet och driftsäkerhet hos en utrustning.
En medicinsk definition av 'ledband' är en smal, ringformig struktur av bindväv som omsluter en led och styrter rörelserna i den genom att begränsa ledens rörelseomfång. Ledbandet består av kollagena fibriller och elastiska fiber som ger det styrka och flexibilitet. Det kan även innehålla fett, nerver och blodkärl.
Syn. cervikalkotor; C1-C7.
"Skidanläggning är en form av friluftsaktivitet där man på skidor glider nedför en sluttande is- eller snöbelagd yta, antingen naturlig eller konstgjord, genom att förflytta sig framåt med hjälp av vridmoment på skidorna."
"Radius" är den medicinska termen för "armens ben". Radius är ett av två långa ben i underarmen hos människan, det andra är ulna. Radius löper från vristen upp till armbågen och har en viktig roll i rörelser som pronation (rotation av handflatan utåt) och supination (rotation av handflatan inåt).
"Bröstkorgsskada" är en allmän term för skador på bröstkorgen, inklusive revben, bröstben och muskler i området. Det kan vara milda till allvarliga skador, som stukningar, frakturer eller skada på lungor eller andra organ inne i bröstkorgen.
Grundläggande aktiviteter för egenvård, såsom påklädning, förflyttning, ätande osv, under rehabilitering.
Allmänna eller icke specificerade skador på handen.
Tandlagningar av metall, porslin eller plastmaterial, tillverkade för att passa i en preparerad kavitet och sedan cementeras fast i tanden. "Onlay"-lagningar läggs ovanpå bettytan på en tand eller flera. De hålls på plats genom friktion eller på mekanisk väg.
I medicinen refererar 'böjlighet' till den naturliga förmågan hos vissa vävnader, särskilt brosk och ledkapslar, att kunna sträckas och vecklas tillbaka utan skada. Detta är möjligt tack vare deras speciella struktur som består av ett nätverk av kollagena fibriller inbäddade i en matrix av proteoglykaner och andra extracellulära matrisproteiner, vilket ger vävnaden dess elastiska egenskaper.
En smärtanalys är en systematisk bedömning och dokumentation av smärta baserad på observationer, patientens självuppgifter och kliniska kriterier, för att fastställa smärtns typer, lokalisation, intensitet, varaktighet och påverkan på individens vardag, med syfte att utforma en effektiv smärtlindringsplan.
Emboli pga fettförekomst i blodomloppet. Tillståndet kan uppstå efter brott på större rörben, då fett från benmärgen läcker ut, eller efter kortikosteroidmedicinering.
Skelettsjukdomar är sjukdomar som drabbar skelettet och kan innefatta allt från smärre frakturer till systemiska sjukdomar som påverkar hela kroppen, såsom osteoporos och reumatoid artrit. Dessa sjukdomar kan orsaka smärta, stelhet, skörbegång och andra symtom som kan vara funktionsnedsättande eller till och med livshotande.
Avlägsnande av främmande material och död eller förorenad vävnad från sår så att frisk vävnad blottas.
Den tid en patient är inlagd på sjukhus eller annan vårdinrättning.
Infektion i ett operationssår.
"Benvävsdöd, även känd som osteonekros, är den dödsprocessen hos benvävnaden som orsakas av minskat blodflöde till benet, vilket leder till att benväven saknar syre och näringsämnen och därmed degenererar och dör."