En serie kanaler som börjar med ductus hepaticus och slutar med ductus choledochus, genom vilka galla förs från levern till tolvfingertarmen.
Ductus hepaticus dexter och ductus hepaticus sinister (den högra resp. vänstra levergången).
Den största gallgången (ductus choledochus). Den utgörs av den kanal som bildas där levergången (ductus hepaticus communis) går samman med gallblåsegången (ductus cysticus).
En emulgerande substans som produceras i levern, ansamlas i gallblåsan och utsöndras i tolvfingertarmen. Vätskan innehåller gallsyror och -salter, kolesterol och elektrolyter, och underlättar spjälkni ngen av fett i tarmen.
Cancersjukdom i gallgångarna.
Sjukdom i någon del av gallgångssystemet.
Ductus hepaticus communis (den gemensamma levergången), ductus cysticus (gallblåsegången) och ductus choledochus (den gemensamma gallgången).
Hindrat gallflöde i levern. Det beror oftast på skadade leverceller, men kan också bero på tilltäppta gallgångar i levern. Tillståndet kallas även hepatocellulär gulsot eller medicinsk gulsot.
Steroida syror och salter. Primära gallsyror fås från kolesterol i levern och sammankopplas med glycin eller taurin. Sekundära gallsyror modifieras av bakterier i tarmen. De spelar en viktig roll i sp jälkningen och absorptionen av fettämnen, och har även använts farmakologiskt för behandling av gallsten.
En elakartad tumör som utgår från levergallgångens epitelvävnad. Den består av kanaler, klädda med kub- eller pelarceller utan innehåll av galla, och rikligt med bindväv.
Varje hinder av gallflödet mellan levercell och Vaters ampull. Syn. kolestas.
Sjukdomar i den gemensamma gallgången, Vaters ampull eller Oddis sfinkter.
En portosystemisk shunt, transjugular intrahepatisk (TIPS) är ett interventionellt radiologiskt ingrepp där en stent placeras mellan leverns portalven och nedre vena cava för att skapa en alternativ blodflödesväg runt en obstruerad levervener. Det används för att behandla komplikationer av portalhypertension, såsom ascites eller varicerblödningar, som orsakas av levercirros.
En godartad tumör i de intrahepatiska gallgångarna.
Röntgenkontrastundersökning av gallvägarna.
Fasta, kristallina utfällningar i gallvägarna, oftast bildade i gallblåsan. De ur gallan bildade gallstenarna består huvudsakligen av kalcium, kolesterol och bilirubin.
Fiberoptisk endoskopi avsedd för undersökning och kanylering av Vaters ampull via tolvfingertarmen, så att bukspottkörtel- och gallvägssystem skall kunna visualiseras genom retrograd tillförsel av kontrastmedel. Endoskopisk sfinkterotomi av Vaters papill (papillotomi) kan härvid utföras.
En gallgång som huvudsakligen ligger utanför levern och som utgörs av förbindelsen mellan den högra och vänstra levergången, vilka ligger innanför levern och, i sin tur, förenar sig med gallblåsegången till att bilda den gemensamma gallgången.
Bukspottkörtelgångarna, även kända som Gallgångar, är tubliknande strukturer som transporterar gallan från levern och bukspottkörteln till twölvefingertarmen, där den hjälper till att bryta ned fett i matspjälkningsprocessen.
Hämmat flöde av galla genom de olika gallgångarna eller Vaters ampull. Tillståndet kallas ibland för kirurgisk gulsot.
Cancer i den gemensamma gallgången, inklusive Vaters ampull och Oddis sfinkter.
Stort organ i bukhålan med flera viktiga ämnesomsättningsfunktioner.
Gallblåsan och dess gångar.
Den förbindelse med gallblåsan genom vilken galla töms ut i den gemensamma gallgången.
Förekomst eller bildande av gallstenar i gallvägarna, vanligen i gallblåsan (kolecystolitiasis) eller den gemensamma gallgången (koledokolitiasis).
Inflammation i gallgångarna, såväl de intrahepatiska som extrahepatiska, eller båda.
Någon teknik tillämpad vid kirurgiska ingrepp i gallvägarna.
Gulsot, dvs gulfärgning av hud och slemhinnor, orsakad av försämrat flöde av galla i gallvägarna, som vid intrahepatisk kolestas eller gallgångshinder utanför levern.
Stora bröstgången, eller mediastinum grande, är en sällsynt och ofta asymptomatisk anatomisk variation där det mediastinala fettet i mellersta delen av thorax expanderar bort från hjärtat och större blodkärl, vilket kan trycka på omgivande strukturer som luftvägar, nerver och kärl.
Sjukdomar i någon del av gallvägssystemet, inklusive gallgångarna och gallblåsan.
Användning av en ligatur för att knyta till eller strypa ett kärl.
Avlägsnande av gallblåsan genom snitt i bukväggen med hjälp av laparoskop.
Operativt avlägsnande av gallblåsan. Syn. kolecystektomi.
En lagringsblåsa för gallvätska. Gallblåsan levererar gallsyror i hög koncentration och på ett kontrollerat sätt via gallblåsegången till tolvfingertarmen, för nedbrytning av lipider i födan.
En portåder är ett blodkärl eller ett system av blodkärl där blodflödet normalt flödar från en högre tryckregion till en lägre tryckregion, ofta refererande till den deoxigerade blodflödet från mag-tarmkanalen som passerar genom levern för att filtreras och näringsämnen absorberas.
Förekomst av gallsten i den gemensamma gallgången.
Endoskopisk sfinkterotomi är ett medicinskt ingrepp där man använder en endoskop (en tunn, böjbar tub med en liten kamera och ett ljus) för att komma åt anal- eller esofagussfinktern (ringmusklerna i anus respektive matstrupen). Genom att skära av en del av sfinktermuskeln under kontroll med endoskopet kan man minska muskelns tonus och bredda dess öppning, vilket kan vara till hjälp vid vissa medicinska tillstånd som exempelvis anal fissur eller achalasi (en sammandragning av matstrupen).
Fina intracellulära kanaler i levern som leder galla till leverlobernas gallgångar. Syn. canaliculi biliares.
Icke-invasiv diagnosmetod för åskådliggörande av bukspottkörtelgångarna och gallgångarna. Tekniken uppvisar god känslighet vad gäller utvidgningar, förträngningar och avvikelser i gångarna.
Fibros i leverparenkymet till följd av hinder i gallflödet (kolestas) i de inre och yttre gallgångarna. Vid primär biliär cirros ses förstörelse av små, inre gallgångar och försämrad gallutsöndring. Sekundär biliär cirros uppstår pga långvarig obstruktion av de större inre och yttre gallgångarna, av olika orsaker.
Tumörsjukdom eller cancer i levern.
Spottkörtelsgångar, även kallade salivära, är tubulära strukturer som förbinder spottkörtlarnas säckar med munhålan och transporterar producierad speichel till munnen.
Kirurgiskt avlägsnande av hela eller delar av levern.
En gren av bukaortan som försörjer magen, bukspottkörteln, tolvfingertarmen, levern, gallan och det större bukhinnenätet.
Frånvaro av öppning i gallgångarna, vanligen i gallgångarna utanför levern.
Sjukliga förändringar i levern.
Onormalt blodflödesmotstånd i leverns portasystem, vilket ofta förekommer vid skrumplever och portvensobstruktion.
Onormal förbindelse någonstans i gallvägarna.
Ett tillstånd som kännetecknas av att det bildas stenar och konkretioner i hålrum och kanaler i kroppens organ. Oftast sker det i gallblåsan, njurarna och de nedre urinvägarna.
Cancersjukdom i gallvägarna, inklusive gallgångarna och gallblåsan.
Medfödd cystisk utvidgning av den gemensamma gallgången. Tillståndet kan vara asymtomatiskt eller orsaka kräkning, feber, gulsot eller smärta i den övre, högra kvadranten.
Ursodeoxycholsäure ist ein gallentflussförderndes Medikament, das zur Behandlung von Gallensteinen und bestimmten Lebererkrankungen wie primär biliärer Cholangitis eingesetzt wird. Es ist ein natürlich vorkommender Gallensäuretyp, der in geringen Mengen im menschlichen Körper produziert wird, aber auch aus der Galle von Schweinen und Bären gewonnen werden kann. Ursodeoxycholsäure wirkt, indem es die Zusammensetzung der Gallenflüssigkeit verändert und so hilft, die Bildung von Gallensteinen zu reduzieren oder zu verhindern. Es schützt auch die Leberzellen vor Schäden durch andere Gallensäuren und unterstützt den Heilungsprozess bei Lebererkrankungen.
Färgämnen i gallan. Dessa är bilirubin, biliverdin, bilifuscin, biliprasin, koleprasin, bilihumin, bilicyanin och urobilin.
I medicinsk terminologi, refererer 'Vaters ampull' til den forsnævring, der findes ved sammenløbet af leverens og bugspytkirtlens smalleste dele, hvorpå de to kropsdele udvider sig igen. Denne ampullus, der er opkaldt efter den tyske anatom Johann Christian Friedrich Hölder (1745-1775), også kendt under navnet Lorenz Heister (1683-1758), indeholder en lille muskel, der hjælper med at kontrollere afstrømningen fra bugspytkirtlen og leveren. Vaters ampull er et vigtigt anatomisk område, da den ofte er involveret i forskellige sygdomme, herunder galresten-sygdomme og visse typer af kræft.
1-isotiocyanatonaftalen. Ett hjälpmedel för att studera leverskada som orsakar akut gallstopp och hyperbilirubinemi samt kronisk gallgångshyperplasi och gallcirros, med förändrad hepatocytfunktion. De t kan orsaka hud- och njurskada.
Gastrointestinala preparat som stimulerar gallflödet till tolvfingertarmen (kolagogum) eller stimulerar levern att producera galla (koleretikum).
En klinisk yttring av hyperbilirubinemi, bestående av lagring av gallpigment i huden, vilket ger hud och slemhinnor en gulaktig färgton.
Leversjukdom som präglas av att den normala mikrocirkulationen, den väsentliga kärlanatomin och leverns arkitektur genomgått olika grader av förstörelse och förändringar, med fibrösa hinnor som omger nybildade parenkymknutor.
Systematisk tömning av vätska eller var från sår, böld eller hålighet.
'Wolffian ducts' are a pair of embryological structures in the male reproductive system that ultimately develop into the vas deferens, epididymis, and seminal vesicles, while in the female they degenerate during fetal development.
Kirurgiskt anlagd öppning (stoma) i den gemensamma gallgången för dränering eller för direktförbindelse med något område i tunntarmen, främst tolvfingertarmen eller jejunum.
Kronisk, icke-bakteriell, inflammatorisk tilltäppning av gallvägarna. Ungefär hälften av fall är associerade med ulcerös kolit. Tillståndet avhjälps med ballongutvidgning eller genom operation.
Ett rött färgämne i galla, bildat genom nedbrytning av hem från hemoglobin eller cytokromer.
Taurocholsårs syndrome, eller primär skovsmuldssjukan, är en sällsynt genetisk leversjukdom orsakad av en mutation i TAT-genen, vilket leder till onormalt höga nivåer av taurocholsyra i gallan. Detta kan resultera i skovsmuldsliknande skador på levercellerna och eventuell progressiv leverinsufficiens.
Den oddiske sfinktern (eller puborektal sfinktern) er en ringformet muskel som kontrollerer afføringen og befinder sig mellem rektum og anus.
Tumörer eller cancer i gallblåsan.
Adenokarcinom i den gemensamma levergångsförgreningen. Dessa tumörer är i regel ganska små, skarpt avgränsade och bildar sällan metastaser. G. Klatskins originalrapport av 13 fall publicerades 1965. Från att till en början ha ansetts som ovanliga, tycks tumörer i gallgångsförgreningen nu utgöra mer än hälften av alla gallgångstumörer.
Levertransplantation är en medicinsk procedure där en skadad eller funktionsoduglig lever ersätts med en frisk lever från en levande donator eller en avliden donator. Detta förfarande utförs vanligtvis när all annan behandling har misslyckats och patienten riskerar att dö till följd av leverfailure. Levertransplantationen kan rädda livet på dem som lider av svåra leverrelaterade sjukdomar, såsom skrumplever, levercirros eller levercancer. Efter operationen måste patienten ta immunosuppressiva läkemedel för resten av sitt liv för att förhindra avstötning av den nya levern.
Ett par kanaler nära de wolffska gångarna i ett växande embryo. I hanembryot tillbakabildas de i samband med uppkomsten av testikelspecifikt anti-Mullerhormon. Utan anti-Mullerhormon utvecklar sig Mullers gångar till det honliga fortplantningssystemet, med äggledare, livmoder, livmoderhals och slida.
Vener som leder blod från levern.
Bakåtflöde av galla till framförallt den övre matsmältningskanalen, men även till bukspottskörteln.
Blodflöde genom levern.
Bukspottkörtelinflammation, också känt som pankreatit, är ett tillstånd där bukspottkörteln blir inflammerad och skadad. Detta kan orsakas av en överdriven aktivering av digestiva enzymer som produceras i bukspottkörteln själv. Till följd av denna överaktivering kan det uppstå en irritation och inflammation i organet, vilket kan leda till smärta, ömhet och i vissa fall allvarliga komplikationer som blodförgiftning eller livshotande skador på bukspottkörteln.
Kirurgiskt anlagd öppning genom bukväggen till jejunum (tunntarmens övre del), vanligen för enteral näringstillförsel.
Slutna håligheter eller blåsliknande svullnader, normala eller onormala, klädda med epitelvävnad och oftast med innehåll av någon flytande eller halvflytande substans.
Primär cancer i levercellerna. Den varierar från väl differentierad tumör, svår att skilja från normala leverceller, till svagt differentierad neoplasm. Cellerna kan vara likartade eller olikformade, eller bilda jätteceller. Ett flertal förslag till klassifikationssystem föreligger.
Den huvudsakliga strukturella enheten i levern. Levercellerna (hepatocyterna) utgörs av specialiserade epitelceller som är ordnade i sinsemellan förbundna skivor, kallade lobuli (smålober).
Medfödd cystisk utvidgning av leverns gallgångar. Den består av två typer: enkel, med enbart gallgångsutvidgning eller ektasi, och komplex, med tillhörande utbredd fibros och portahypertension. Godart ad njurkanalsektasi hör samman med båda typer.
Tillstånd hos en anatomisk struktur, kännetecknat av onormal utvidgning.
En leverfunktionstest (LFT) är en grupp av laboratoriemedicinska tester som används för att utvärdera skador eller sjukdomar i levern, genom att mäta olika enzymer, proteiner och andra substanser i blodet som produceras eller metaboliseras av levern. Dessa tester inkluderar ofta mätningar av alaninaminotransferas (ALT), aspartataminotransferas (AST), alkalisk fosfatas (ALP), gamma-glutamyltransferas (GGT), total bilirubin och albumin.
Iminosyror är organiska föreningar som innehåller en iminogrupp (=NH) som är konjugerad med en karboxylgrupp (–COOH). Detta ger iminosyrorna en struktur liknande aminosyror, men med en dubbelbindning mellan kväve- och kolatomen istället för en enkelbindning. Iminosyror har viktiga roller i biokemiska processer, till exempel som byggstenar i peptider och proteiner eller som intermediärer i metabolismen av aminosyror. Ett exempel på en iminosyra är sarcosin (N-metylglycin).
"Portasystemet, även känt som portahypertensivt system eller portacaval system, är ett cirkulatoriskt system som inkluderar levern, vena cava inferior och de perifera venerna i bukhålan. Det består av portvenen, som transporterar blod från mag-tarmkanalen, mjölksäcken, pancreaset och milten till levern, där det processas innan det returneras till systemkretsloppet via vena cava inferior."
En portosystemisk shunt, eller PSS, är en abnorm anastomos (förbindelse) mellan portalvenen och systemiska venerna, vilket orsakar en delvis eller fullständig avledning av blodflödet från portalen till systemkretsloppet. I en kirurgisk kontext kan en portosystemisk shunt skapas syntetiskt som ett behandlingsalternativ för vissa leverrelaterade sjukdomar, såsom portals hypertension eller levercirros. Kirurgiska portosystemiska shunts innebär att man skapar en anastomos mellan portalvenen och systemvenerna (till exempel cavena cava) för att avlasta den höga trycket i portalen och på så sätt reducera komplikationer som blödningar eller ascites. Detta kan vara en livräddande behandling för vissa patienter, men det finns också risker relaterade till proceduren, inklusive möjligheten för hepatiska encefalop
En primär gallsyra, producerad i levern och vanligtvis bunden till glycin eller taurin. Den möjliggör absorption av fett och utsöndring av kolesterol.
Experimentellt framkallade kroniska skador på leverns parenkymceller i syfte att erhålla en modell av levercirros (skrumplever).
Infektion i gallgångarna, orsakad av levermasken Clonorchis sinensis, även kallad Opisthorchis sinensis. Infektionen kan leda till inflammation i gallvägarna, tillväxt av gallvägsepitel, fortskridande portal fibros och ibland gallgångskarcinom. Spridning till levern kan ge fettvävnad och cirros (skrumplever).
En familj inom gallsyrorna hos människan, omfattande 3-alfa,7-alfa,12-alfa-trihydroxi-5-beta-kolansyrorna och vanligen bundna till glycin eller taurin. De verkar som lösningsmedel för fetter, så att d esa kan absorberas i tarmen. Cholsyrorna återabsorberas i tunntarmen, och de används som gallstimulerande medel.
En gallsyra som vanligen är konjugerad med glycin eller taurin. Det verkar som lösningsmedel på fetter, så att dessa kan absorberas av tarmarna, och tas upp igen i tunntarmen. Det används som gallstim ulerande medel, som koleretiskt laxermedel och till att förebygga eller lösa upp gallstenar.
En sekundär gallsyra som bildas ur kenodeoxicholat genom bakteriell verkan och som vanligtvis är konjugerad med glycin eller taurin. Den har förmåga att lösa fetter för absorption och absorberas själv. Syran används som kolagogum och koleretikum.
"Behandlingsresultat" refererer til den ændring eller effekt, en given behandling har på en patients sygdom, symptomer, funktion, kvalitet af liv eller overlevelse.
Y-formad kirurgisk anastomos i någon del av matsmältningsapparaten, med dränering till tunntarmen.
Raka tuber som utgår från njurbarkens stråliga del, där de möter de krökta ändarna av de distala, kapslade kanalerna. I njurmärgen löper pyramidernas samlingskanaler samman och förenas med ett centralt rör (Bellinis kanal; ductus Bellini), som mynnar på pyramidtoppen.
Förstörelse av stenar i njure, urinledare, urinblåsa eller gallblåsa med fysisk kraft, inklusive krossning med litotriptorkateter. Riktat perkutant ultraljud och riktad hydraulisk chockvåg kan användas utan kirurgiska ingrepp. Till litotripsi hör inte upplösning av stenar med syror eller litolys. En speciell form av litotripsi är laserlitotripsi.
Histokemiskt påvisande av immunreaktiva ämnen med hjälp av märkta antikroppar.
"Postoperativa komplikationer" refererar till problem eller biverkningar som uppstår som en följd av en kirurgisk operation under eller efter ett operationsförlopp, och kan inkludera infektioner, blödning, emboli, lungsäteskomplikationer, reaktioner på anestesi, skador på nerver eller organ, trombos, ytlig eller djup venös trombos (DVT), och andra allvarliga hälsoproblem.
"Retrospective studies" are observational research designs that involve analyzing existing data or medical records to draw conclusions about prior events or exposures and their associated health outcomes.
Procedurer för användande av endoskop i samband med diagnos och behandling av sjukdomar. Vid endoskopi förs ett optiskt instrument antingen in via naturliga kanaler, som t ex matsmältningssystemet, eller genom små, kirurgiskt anlagda snitt (titthål) för undersökning av inre kroppsdelar. Tack vare framsteg i bildbehandling, endoskopteknik och utrustning av allt mindre format kan kirurgiska ingrepp göras under endoskopering.
Instrument för visuell undersökning av inre kroppsdelar. Det finns såväl stela endoskop som böjliga, fiberoptiska endoskop för olika slag av endoskopi.
Tomografimetod som utnyttjar datorberäkning för framställning och återgivande av röntgenbilder.
Nästårgång, även kallat nästintill död eller circulatory arrest, är ett tillstånd där hjärt- och lungfunktionen upphör och blodcirkulationen avbryts helt, vilket orsakar att syrebristen i kroppen snabbt leder till irreversibla skador på vitala organ såsom hjärnan.
Kirurgiskt anlagd förbindelse eller shunt mellan kanaler, rör eller kärl. Den kan göras ända mot ända, ända mot sida, sida mot ända, eller sida mot sida.
Sjukdomar i gallblåsan. Dessa är ofta förknippade med försämrat flöde, gallstensbildning, infektioner, tumörer eller andra sjukdomar.
Onormal hopsnörning av en anatomisk struktur.
Syn. kolecystit.
Tilltäppning av levervenerna pga av blodproppar eller fiberomvandling av venerna.
Sädesvätskans utförsgångar, även kända som vas deferens eller spermaticordes, är transportleder som består av muskel- och bindvävskapsel och transporterar spermier från testikeln till urinblåsan där de blandas med sädesfluiden under samlag.
Onormalt konkrement mestadels i urin- och gallvägarna, vanligtvis bestående av mineralsalter. Syn. calculi (sing. calculus).
"Teknetium Tc 99m-disofenin" är ett radiotracer som används inom medicinsk diagnostik för att undersöka leverfunktion och gallgångssystemet. Det består av en radioaktiv isotop av teknetium, Tc 99m, som kombinerats med disofenin, ett substans som absorberas av levern och gallgångarna. Genom att följa radiotracerns väg i kroppen kan man upptäcka eventuella skador eller abnormaliteter i levern och gallgångarna.
En gallsyra som bildas av cholat genom bakteriell verkan. Det konjugeras vanligtvis med glycin eller taurin. Deoxicholsyra har detergens- eller emulgeringsverkan så att fetter kan lösas för absorption i tarmen, återabsorberas själv och används som choleretiskt eller detergensmedel.
Komplikationer som drabbar patienten under operation. De kan vara, men behöver inte vara, förknippade med det sjukdomstillstånd för vilket operationen utförs eller med det kirurgiska ingreppet i sig.
Varje negativt tillstånd hos en patient till följd av behandling av läkare, kirurg eller annan sjukvårdspersonal, särskilt infektioner som patienten fått i samband med behandling.
Införande av en rörformig anordning i någon kanal, blodkärl, ihåligt organ eller kroppshåla för tillförsel eller tömning av vätskor för diagnostiska eller terapeutiska ändamål. Förfarandet skiljer sig från intubation, vars syfte är att upprätthålla en öppen förbindelse i tilltäppta kanaler eller kärl.
Transhepatic sphincterotomy is a medical procedure that involves making an incision in the papilla of Vater, which contains the sphincter of Oddi (a muscle that controls the flow of bile and pancreatic juice into the duodenum), using a specialized instrument called a sphincterotome. This procedure is performed transhepatically, meaning it is done through the liver, typically during an endoscopic retrograde cholangiopancreatography (ERCP) procedure. The goal of this intervention is to relieve obstructions or improve the flow of bile and pancreatic juice in cases where sphincter of Oddi dysfunction is suspected.
I en enkel medicinsk definition, betyder "portatryck" det tryck som mäts när ett blodtrycksmonitoreringverktyg placeras runt armbågen och infleras för att mäta blodflödet i en artär. Detta tryck kallas också systoliskt blodtryck och representerar den övre gränsen av blodtrycket i artärerna när hjärtat slår. När armbandsvätskan lossnas eller avflätas, minskar trycket och blodflödet kan uppfattas, vilket kallas diastoliskt blodtryck och representerar den nedre gränsen av blodtrycket.
Inflammation i levern och leversjukdom som innebär degenerativa eller nekrotiska förändringar av leverceller.
En godartad tumör som uppstår ur körtelepitelvävnad, i vilken ansamlingar av cystisk vätska bildas. I vissa fall kan stora delar av, eller till och med hela, tumören bestå av cystisk massa.
I medicinen refererar "portografi" till bilder eller andra data som visar blodflödet genom portsystemet, som är ett nätverk av blodkärl som förbinder levern med magsäcken och tarmarna. Portgrafi används ofta för att diagnostisera problem relaterade till portsystemet, såsom portåreterskleros eller portvenös trombos. Proceduren innebär vanligtvis en kontrastmedelsinjektion i mag-tarmkanalen, följt av en serie röntgenbilder som visar hur kontrastmedlet förs genom levern till hjärtat via portsystemet.
Pankreatikoduodenektomi, även känt som Whipple-operationen, är en komplex bukoperation där man tar bort huvudet på underlivets bukspjälle (pancreas), gallgången, duodenum (den första delen av tunntarmen) och delar av magen. Ofta utförs operationen som behandling för pankreatiska cancer eller neuroendokrina tumörer i bukspjället. Efter operationen ansluts de kvarvarande delarna av gallgången, magen och tunntarmen till varandra så att maten fortfarande kan transporteras från magsäcken till tarmarna.
Undersökning eller behandling med hjälp av endoskop av tolvfingertarmens inre ytor.
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Uttänjningsförfarande. Syn. dilatation.
Tunntarmens översta del.
Taurodeoxycholic acid (TDCA) is a secondary bile acid that is formed in the liver and intestines through the metabolism of primary bile acids by gut bacteria. It plays a role in fat digestion and absorption, and has been studied for its potential effects on various physiological processes, including cholesterol metabolism and inflammation.
Taurochenodeoxycholsäure ist eine endogene Gallensäure, die im Biliärsystem gebildet wird und bei der Fettverdauung im Darm eine Rolle spielt. Sie entsteht durch Konjugation von Chenodeoxycholsäure mit Taurin.
Den bukspottkörteln är en exokrin oglandulär organ som producerar och sekreterar flera enzymer inklusive amylas, lipas och trypsin involverade i digestionen av kolhydrater, fett och protein i mag-tarmkanalen.
Ascites. Ansamling av vätska i peritonealhålan (bukhinnehålan).
Esophageal and gastric varices refer to abnormally dilated veins in the lower part of the esophagus (esophageal varices) and in the fundus of the stomach (gastric varices). These veins are typically enlarged due to increased pressure in the portal vein, which is the main vein that carries blood from the intestines to the liver. This condition is known as portal hypertension and can occur as a result of cirrhosis or other liver diseases. The dilated veins are prone to rupture, leading to potentially life-threatening bleeding in the gastrointestinal tract.
Avlägsnande och undersökning av små prov från levande vävnad.
"Sprague-Dawley råtta" är en typ av albino släthårig laboratorieråtta som vanligtvis används inom forskning på grund av deras förutsägbara och reproducerbara genetiska, fysiologiska och beteendemönster. De utvecklades under 1920-talet i USA av biologerna Robert Sprague och Harold Dawley och är idag en av de mest använda råttorna inom forskning världen över.
Djursjukdommar vars kliniska mekanismer är tillräckligt lika dem hos annan sjukdom hos människor för att de skall kunna tjäna som modell. Sjukdomen hos djuret kan antingen vara framkallad eller naturlig.
Tarm-leverkretsloppet, även kallat enterogent kretslopp, är ett cirkulerande system där näringsämnen och andra substanser absorberas från tarmen till levern via portvenens blodflöde, för vidare metabolism och distribution till kroppens olika vävnader. Livern fungerar som en central filtrerings- och modifieringsstation i systemet, där substanser kan omvandlas till något antingen användbart eller avfallsprodukter som sedan utsöndras via urinen eller gallan.
Ett enzym som katalyserar omvandlingen av L-alanin och 2-oxoglutarat till pyruvat och L-glutamat. EC 2.6.1.2.
P-glykoproteiner, också kända som P-gp eller MDR1 (multidrug resistance protein 1), är ett typ av transmembrant transportprotein som hjälper till att pumpa ut främmande ämnen från celler. Detta inkluderar en rad olika typer av substanser, såsom läkemedel, toxiner och hormoner. P-glykoproteinet fungerar som ett slags barriär som hjälper till att skydda cellerna från skadliga ämnen och underlättar absorptionen, distributionen och exkreteringen av läkemedel i kroppen. Överexpression av P-glykoproteiner kan dock leda till multidrugresistens hos cancerceller, vilket gör att de blir mindre känsliga för olika typer av läkemedel.
Bukspottkörtelsjukdomar (Pancreatic diseases) refer to a range of medical conditions that affect the structure and function of the pancreas, an essential gland located in the abdomen that plays a crucial role in digestion and regulation of blood sugar levels. These conditions can include inflammation (pancreatitis), infection, trauma, cancer, genetic disorders, and autoimmune diseases, among others. Symptoms may vary depending on the specific condition but often include abdominal pain, nausea, vomiting, weight loss, and changes in bowel movements. Early diagnosis and appropriate treatment are essential to manage these conditions effectively and prevent potential complications.
Organiska anjontransportörer, natriumberoende, refererar till specifika proteiner i cellmembranet som aktivt transporterar organic anjoner (negativt laddade molekyler) in eller ut från cellen, driven av deras egen energiproduktion snarare än med hjälp av natriumgradienten över membranet.
Infektion med inälvsmaskar (helminter), orsakad av olika arter av Fasciola.
Den huvudsakliga sterolen hos alla högre djur, med utbredning i kroppsvävnaderna, särskilt i hjärnan och ryggmärgen, samt i animaliska fettarter och oljor.
Endoskopisk undersökning av, behandling av eller operation i matsmältningsapparaten.
Ett eller flera skikt av epitelceller, uppburna av basalmembranet, som täcker kroppens inre och yttre ytor.
Fragmentering av ffa njurstenar och gallstenar med laser. Litotripsin utförs oftast med en endoskopstyrd, pulserande färgämneslaser. Metoden är både säker och effektiv och används när utvändig chockvågslitotripsi inte är möjlig.
Keratin-7 är ett typ II transmembrant keratinprotein som uttrycks i epitelceller, särskilt i simplekubiska epitel och enterocyter i tarmsystemet. Det spelar en viktig roll i att ge struktur och integritet till cellerna, samt kan vara involverat i cellytorganisation, signaltransduktion och skydd mot mekanisk skada. Keratin-7 har också visat sig vara ett användbart markörprotein vid diagnostisering av vissa typer av cancer, såsom äggstockscancer och tjocktarmscancer.
I en enkel medicinsk definition, betyder "stentara" att placera en liten, rörlig eller fast tubformad inläggning (en stent) inne i ett kärl, till exempel ett hjärtkranskärl eller en artär, för att hålla lumen (kärlets öppna passage) vidmakthållen och underlätta blodflödet. Stentar används ofta för att behandla åderförträngningar orsakade av ateroskleros eller andra tillstånd som kan orsaka skador på kärlen.
En art trematodmaskar av familjen Opisthorchidae. Vissa källor hänför släktet till Opisthorchis. Den är vanlig i Kina och andra asiatiska länder. Snäckor och fiskar är mellanvärdar.
Den vitellina ducten, även känd som den yolkståndare, är en embryonal remnant som förbinder fostrets tarm med moderkakan under fostertiden. Denna kanal transporterar näring från moderkakan till fostret i tidiga stadier av utvecklingen. I de flesta fall stängs den vitellina dukten av och degenererar innan barnet föds, men i vissa fall kan den förbli öppen och orsaka en medfödd defekt känd som Meckels divertikel.
Alfafetoprotein (AFP) är ett protein som produceras av fostrets lever och kan påträffas hos nyfödda barn i högre nivåer, vilka med tiden sjunker till mycket lägre värden under de första levnadsåren. I vuxen ålder kan ökade AFP-nivåer i blodet vara ett tecken på vissa typer av lever- eller tarmsjukdomar, eller att en cancer har uppstått, exempelvis primitiva germcellstumörer (som testikelcancer) eller hepatocellulär carcinom ( levercancer).
Glycinkonjugatet av cholsyra. Dess verkan är att lösa fetter för absorption, varvid även syran själv absorberas.
Ultraljudsundersökning av inre organ med en ultraljudstransduktor, som t ex kan vara kopplad till ett fiberoptiskt endoskop. I endosonografi omvandlar transduktorn elektroniska signaler till ljudpulser eller kontinuerliga vågor och fungerar även som mottagare för reflekterade ljudvågor inifrån organet. I ett audiovisuellt-elektroniskt gränssnitt omvandlas de inkommande ekosignalerna till en form som teknikerna kan tolka. Förfarandet får inte förväxlas med endoskopi, där ett särskilt instrument, endoskop, används. "Endo-"
Ett adenokarcinom som bildar fingerliknande utskott av vaskulärt bindväv, täckt med neoplastiskt epitel, som skjuter in i cystor eller kaviteter i körtlar eller folliklar. Det uppträder oftast i äggst ock och sköldkörtel.
"Teknetium Tc 99m-lidofenin" är ett radiotracerpreparat som används inom medicinsk diagnostik för att undersöka lever-, gallblåsa- och bilstasfunktionen. Preparatet innehåller den radioaktiva isotopen Teknetium Tc 99m som kombinerats med lidofenin, ett substans som absorberas av gallan och utsöndras via gallblåsan och tarmarna. Genom att följa radionuklidens spår med en gammakamera kan man studera hur snabbt preparatet passerar genom lever, gallsystem och tarmsystem, vilket ger information om funktionen hos dessa organ.
Anläggande av en öppning in i gallblåsan, antingen för dränering eller för kirurgisk förbindelse med annan del av matsmältningskanalen, vanligtvis tolvfingertarmen eller jejunum.
Bristande förmåga hos levern att utföra sina normala ämnesomsättningsfunktioner, vilket visar sig som svår gulsot och onormala serumhalter av ammonium, bilrubin, alkalin fosfatas, aspartataminotransferas, laktatdehydrogenas och onormalt albumin/globulinförhållande.
Celler som täcker kroppens inre och yttre ytor.
Opisthorchiasis är en parasitär infektion orsakad av den leverpaskig parasiten Opisthorchis viverrini eller Opisthorchiсs felineus, som smittar människan genom födointag av underkokt fiskkött. Den resulterande sjukdomen kännetecknas av lever- och gallavslussvägssjukdomar, eventuellt med inslag av gallblåseinflammation och ömsesidig infektion i tarmkanalen.
"Hepatitis hos djur" refererer til inflammation eller irritation av leveren hos dyrearter, inkludert men ikke begrenset til hunde, katter, kveg, fugler og gnavere. Den kan være infektiøs eller ikke-infektiøs og skyldes forskellige årsaker som infeksjoner med virus, bakterier, parasitter eller toksiner. Kliniske tegn inkluderer leverforstørrelse, gulsot, væskeansamling i bukhulen, øget leverenzymer i blodet og apati. Bestemmelse av årsaken er viktig for behandlingsvalg og prospektiv prognose.
Sekretin är ett hormonellt peptidhormon som frisätts från särskilda celler (sekretinceller) i tunntarmen och stimulerar produktionen av tarmt fluor, särskilt bikarbonat, för att neutralisera magsyra som släpps ner från magsäcken.
En elakartad tumörform som uppstår i körtelepitelvävnad, i vilken bildas ansamlingar av cystsekret. De neoplastiska cellerna visar olika grader av anaplasi och invasivt förlopp, och lokal utbredning och metastaser förekommer. Cystadenokarcinom utvecklas ofta i äggstockarna, där man känner igen pseudomucinösa och serösa typer.
Störning av utsöndringen från tårkörtlarna. Hinder för flödet från tårsäcken eller i tårkanalen, vilka kan leda till akut eller kronisk inflammation i tårsäcken (dakryocystit). Förträngning kan även uppträda hos småbarn pga att tårkanalen inte leder ut i nedre näshålan, och ses omkring den tredje levnadsveckan. Hos vuxna kan tilltäppning ske spontant eller efter skada eller sjukdom i näsan.
Röntgenundersökning av gallblåsan efter intagande av kontrastmedel.
En kanal som förbinder endolymfasäcken med hinnlabyrinten.
Bukspottkörteltumörer, också kända som levercancer eller hepatocellulära carcinom (HCC), är maligna neoplasier som utvecklas från hepatocyterna i bukspottkörteln.
Studier inriktade på att följa utvecklingen eller utfallet av t ex exponering, metoder, effekter av åtgärder, eller förekomst av någon sjukdom hos enskilda individer eller grupper.
Hypoplasi i gallgångarna, medfödd pulmonalisstenos, ansiktsabnormaliteter och andra medfödda missbildningar, särskilt av skelettet. Detta är en autosomal recessiv sjukdom som ofta visar sig som gulsot hos nyfödda och som manifesterar sig under barndomen.
F344 är en specificerad stam (strain) av laboratorieratte (inbred albino granpruta), som används främst inom forskning och biomedicinska studier, känt för sin relativt låga genetiska variationen och prediktiliteten i att utveckla tumörer jämfört med vissa andra vanliga laboratoriestammar.
Cholestyramine Resin är ett medel som används för att behandla höga kolesterolvärden i blodet (hyperlipidemi). Det fungerar genom att binda sig till gallsyror och kolesterol i tarmen, förebyggande därmed deras återupptagning i kroppen. Detta hjälper till att sänka nivåerna av total kolesterol, LDL-kolesterol ("dåligt" kolesterol) och apolipoprotein B i blodet. Cholestyramine Resin ges vanligen som ett pulver som blandas med vatten eller annan vätska innan intagande.
Blödning i någon del av mag-tarmkanalen, från matstrupen till ändtarmen.
Vårdinsatser under pågående kirurgiskt ingrepp. Häri ingår övervakning, vätsketerapi, medicinering, transfusioner, narkos, röntgen och laboratorietester.
Ett syndrom som kännetecknas av svikt i det centrala nervsystemet i förening med leversvikt, inklusive portasystemshuntar. Kliniska tecken är trötthet och förvirring (som ofta leder till koma), asterixis (flaxande rörelser), nystagmus, livliga okulovestibularreflexer, dekortikerad och decerebrerad kroppshållning, muskelryckningar och bilaterala babinskireflexer. EEG kan visa trefasvågor.
En hepatisk portoenterostomi är ett kirurgiskt ingrepp där man skapar en anastomos (anslutning) mellan leverns bindevävnadsstruktur (porta hepatis) och tarmen, oftast tunntarmen, för att underlätta avflödet av levervätska (galan) då den naturliga utflödesvägen saknas eller är blockerad, vilket kan hjälpa till att förbättra leverfunktionen hos nyfödda med den ovanligt förekommande leverförändringen biliar atresi.
Anorectal dysfunction characterized by impaired relaxation or increased resting tone of the internal anal sphincter, resulting in difficulty with bowel movements and/or fecal incontinence.
En "Reoperation" definieras som ett ytterligare kirurgiskt ingrepp som utförs efter att en patient redan har genomgått en operation för samma problemområde eller sjukdom. Det kan vara schemalagd eller oväntad, beroende på komplikationer, misslyckanden med den ursprungliga behandlingen eller förlopp av sjukdomen.
Akut inflammation i gallblåsans vägg. Den kännetecknas av buksmärta, feber och leukocytos. I ungefär 90 % av fallen föreligger obstruktion av gallgången pga gallsten.
"C57BL mice" är en specifik stam av möss som används inom forskning. De är så kallade inbredda möss, vilket betyder att de har en mycket konsekvent genetisk bakgrund eftersom de härstammar från en enda individ och har förökat sig genom systerskötsel under många generationer. Detta gör att deras egenskaper är väldigt repeterbara, vilket är användbart inom experimentell forskning. C57BL-stammen är känd för sin robusta hälsa och långa livslängd jämfört med andra mössstammar. De används ofta inom olika områden av biomedicinsk forskning, till exempel cancer-, neurologi- och immunologiforskning.
I medicinen refererar prognosen till den förväntade utgången eller framgången av en behandling eller sjukdom. Det är en förutsägelse om hur en patients hälsotillstånd kommer att utvecklas över tiden, inklusive sannolikheten för fullständig genes, kronisk sjukdom eller död. Prognosen baseras ofta på olika faktorer som patientens allmänna hälsotillstånd, sjukdomens art och svårighetsgrad, behandlingsalternativ och individuella respons på behandlingar.
Fibros i leverns hinnor till följd av överdriven, kronisk alkoholkonsumtion.
I en enkel medicinsk definition kan "recurrence" definieras som återkomsten av en sjukdom eller ett symptom efter en period av förbättring eller remission. Detta innebär att en patient som tidigare diagnosticerats med och behandlats för en viss sjukdom kan uppleva en återförekomst av samma sjukdom eller symptom, även om de previöst hade visat på förbättring. Recurrens bör inte förväxlas med reaktivation, som är användbar inom infektionssjukdomar och avser en återupplivning av en latent infektion.
Wistar rats are an outbred albino strain of laboratory rats that are widely used in biomedical research due to their genetic diversity and generalizability of research findings to humans.
Den del av tunntarmen som sträcker sig mellan tolvfingertarmen och ileum. Jejunum utgör ungefär 2/5 av tunntarmens längd bakom tolvfingertarmen.
Döden som resultat av en sjukdom hos en individ, redovisad i en enskild fallbeskrivning eller i ett begränsat antal patienter. Begreppet får ej förväxlas med döden som livets fysiologiska upphörande eller med mortalitet (dödlighet), som är ett epidemiologiskt eller statistiskt begrepp.
Blödning i eller via gallvägarna pga skada, inflammation, gallsten, kärlsjukdom eller tumörer.
Ett membranbundet cytokrom P450-enzym, kodat av CYP7, som katalyserar hydroxilering av kolesterol till 7-alfa-hydroxikolesterol, det första steget i gallsyrasyntesen. EC 1.14.13.17.
Ett enzym som katalyserar omvandlingen av en ortofosformonoester och vatten till alkohol och ortofosfat. EC 3.1.3.1.
"Tolvfingertarmens sjukdomar" refererar till ett brett spektrum av medfödda eller förvärvade tillstånd som drabbar tolvfingertarmen (duodenum), den första delen av tunntarmen. Dessa sjukdomar kan variera från strukturella abnormaliteter, funktionella störningar, till inflammatoriska eller infektionsrelaterade tillstånd. Exempel på tolvfingertarmens sjukdomar inkluderar Crohns sjukdom, celiaki, duodenit, gastroesofageal refluxsjukdom (GERD), Zöllinger-Ellison-syndrom och Meckels divertikel, samt anatomiska avvikelser som duodenalstenos och duodenalulcus.
En ultraljudsundersökning, även känd som sonografi, är en icke-invasiv medicinsk undersökningsmetod som använder högfrekventa ljudvågor för att producera bilder av inre strukturer och organ i kroppen, såsom hjärta, lever, sköldkörtel, blodkärl, muskler och ben.
Ett enzym, ibland benämnt GGT, som spelar en huvudroll vid syntes och nedbrytning av glutation, en tripeptid med skyddande effekt i cellerna. Det katalyserar omvandlingen av gammaglutamyldelen till en mottagaraminosyra.
Hepatocyte Nuclear Factor 6 (HNF6), også kendt som Onecut 1, er et transskriptionsfaktor protein involveret i udviklingen og differentieringen af lever-, bugspytkirtel- og pankreasvæv. Det binder til specifikke DNA-sekvenser for at regulere genekspressionen af andre gener involveret i cellulær differentiering, cellevækst, metabolisme og homeostase. Mutationer i HNF6-generne er associeret med visse arvelige sygdomme, herunder leverdysfunktion og diabetes.
Ett karcinom härrörande från körtelvävnad eller vars celler bildar tydliga körtelliknande strukturer. Adenokarcinom kan klassificeras i enlighet med de mönster cellerna bildar.
Varbildning i levern till följd av infektion genom bakterier, protozoer eller andra medel.
En klass fibrösa proteiner eller skleroproteiner av betydelse både som strukturproteiner och för studiet av proteinsammansättning. Denna proteintyp utgör huvudbeståndsdelen av epidermis, hår, naglar, hornvävnad och den organiska grundmassan i tandemalj. Två huvudformer har beskrivits: alfakeratin, vars peptidstomme bildar en alfahelix (högerspiral), och betakeratin, vars stomme har en sicksack- eller veckad struktur.
En övergående, icke-konjugerad hyperbilirubinemi som uppträder mellan andra och femte dagen av livet, pga brist på leverenzymet glukuronosyltransferas, som behövs för detoxifiering av bilirubin.
"RNA (Ribonucleic acid) är ett ensträngat nucleotidmolekylt som fungerar som genetisk budbärare i celler, transportierande genetisk information från DNA till ribosomer under protein syntesprocessen."
Tetraklormetan. Lösningsmedel för oljor, fett, lack, fernissa, vaxer och hartser, och utgångsmaterial vid framställning av organiska föreningar. Medlet är giftigt att inandas, förtära och i kontakt med huden, och kan ge dödlig förgiftning.
Njursvikt hos personer med leversjukdom, vanligtvis skrumplever eller obstruktiv gulsot. Tillståndet har historiskt benämnts Heyds sjukdom, urohepatiskt syndrom eller gallnefros.
En portosystemic shunt, eller portokaval shunt, är en operationell procedure där man skapar en anastomos (anslutning) mellan portalvenen och systemiska vener (ofta den övre hallow venerna), vilket leder till att blodflödet från mag-tarmkanalen och levern bypassar levern. Detta kan användas som en behandlingsmetod för vissa leversjukdomar, där det primära målet är att reducera portalsystemtrycket och förebygga komplikationer såsom varicerblödningar och ascites.
Förekomst av gallsten i gallblåsan.
Stellate cells, also known as Ito cells or lipocytes, are star-shaped cells found in the liver that play a crucial role in maintaining the extracellular matrix and regulating the homeostasis of the liver. They are responsible for storing vitamin A and can differentiate into myofibroblasts upon activation during liver injury or disease, contributing to fibrosis and scarring.
En familj membrantransportproteiner som kräver ATP-hydrolys för transport av ämnen genom membran. Proteinfamiljen har fått sin benämning från den ATP-bindande domänen på proteinet.
Leverregeneration är den förmågan hos levern att regenerera och återställa sin funktion och storlek efter skada eller delvis borttagande. Denna process involverar att kvarvarande hepatocyter, leverceller, prolifererar och differensieras för att ersätta skadade eller avlägsnade celler. Det är en unik egenskap hos levern som möjliggör att den kan återställa sig till nästan sin ursprungliga storlek och funktion, även efter en betydande del av den har tas bort.
Inbred rodent strains are genetically identical populations of rats that are produced by repeatedly breeding closely related individuals over many generations, leading to a high degree of homozygosity and predictable genetic traits, which make them valuable tools in biomedical research for studying gene function, disease mechanisms, and therapeutic interventions.
Enzymer i transferasklassen som katalyserar reaktionen mellan L-aspartat och 2-ketoglutarat till oxaloacetat och L-glutamat. Enzymerna är pyridoxalfosfatproteiner. I levern överför reaktionen överskottskväve till aspartat för användning i ureacykeln. EC 2.6.1.1. Syn. aspartattransaminaser.
Här avses tamhund, Canis familiaris, med omkring 400 raser och tillhörande rovdjursfamiljen Canidae. De finns överallt i världen och lever tillsammans med människor.
'Opisthorchis' är ett släkte av små, platta parasitskwamrar som orsakar sjukdomen opisthorchiasis hos människor och andra djur. De lever i gallgångarna hos sina värdar och livnär sig på näringsrikt blod. Infektioner hos människor orsakas vanligtvis av att äta rå eller halvrå färskt fisk- eller kräftväxtmat som är kontaminerad med parasitens larver. Smittan kan leda till leverinflammation, gallgångsinflammation och ökad risk för levercancer.
'Survival Rate' refererer til sandsynligheden for, at patienter overlever en bestemt sygdom eller tilstand over en given periode. Den kan beregnes på forskellige måder alt efter konteksten, men oftest angives den som den procentuelle andel af patienter, der er i live et år (eller flere) efter diagnosen. Survival rate kan være et vigtigt mål for effektiviteten af behandlinger og for at forstå udfaldet for forskellige sygdomme.