En medicinsk definition av 'Gangliosidgalaktosyltransferas' är ett enzym som katalyserar överföringen av en galaktosresid till en specifik grupp av lipider, kallas gangliosider, i cellmembranet.

Enzymer som katalyserar överföringen av galaktos från en nukleosid-difosfatgalaktos till en annan acceptormolekyl, som oftast är ett annat kolhydrat. EC 2.4.1.-.

N-acetyllaktosaminsyntas (GalNT) är ett enzym som katalyserar överföringen av en N-acetyllaktosamin (GalNAc) sockergrupp till en specifik serin eller threonin aminosyrarest i proteiner, en process som kallas O-betingad glykosylering. Detta spelar en viktig roll i cellulär kommunikation och kan påverka proteinernas funktion, stabilitet och transport.

En undergrupp sura glykosfingolipider. De innehåller en eller fler sialinsyra(N-acetylneuraminsyra)rester. Men Svennerholms förkortningssystem benämns gangliosiderna G, med indexbokstäverna M, D eller T för mono, di- eller trisialo, och en siffra för att ange rörelsesekvensen i tunnskiktskromatogram.

'Beta-N-acetylglucosaminylglycopeptide beta-1,4-galactosyltransferase' är ett enzym som katalyserar överföringen av en galaktosresid från UDP-galaktos (en sockerförening) till en beta-N-acetylglukosaminrester i en glykoprotein, vilket resulterar i bildandet av en ny glykosidbindning (beta-1,4-galaktosylbindning). Detta enzym spelar därför en viktig roll i syntesen av komplexa kolhydratstrukturer i cellmembranen och i sekretoriska proteiner.

Uridindifosfatgalaktosa (UDP-galaktosa) är ett nukleotidsugarsalter som består av en molekyl uridindifosfat (UDP) kopplad till en galaktosrest. Det är en viktig aktiv form av galaktos som deltar i olika biokemiska processer, särskilt inom cellsammanhängande och sockermetabolismen. UDP-galaktosa används som substrat vid syntesen av vissa glykoproteiner och proteoglykaner genom att överföra galaktosen till en acceptormolekyl i en galaktosyleringsreaktion.

Ett enzym av transferastyp som katalyserar överföringen av galaktos från UDPgalaktos till glukos, varvid bildas laktos. Enzymet består av ett komplex av enzymet N-acetyllaktosaminsyntas och alfa-laktalbumin. Detta protein finns i mjölkproducerande mjölkkörtelceller, där det ändrar enzymets vanliga specificitet till att prioritera laktossyntes. EC 2.4.1.22.

N-Acylsphingosine galactosyltransferase, ofta förkortat ASGT, är ett enzym som katalyserar syntesen av galaktosylceramid genom att överföra en galaktos resid från UDP-galaktos till ceramid. Ceramid är en viktig lipidmolekyl som utgör grundstrukturen i sphingolipider, en klass av lipider som är inblandade i cellytmembran och signaltransduktion. Galaktosylceramid är en speciell form av ceramid där en galaktos har fogats till ceramiden med hjälp av ASGT-enzymet. Denna reaktion är den första steget i syntesen av en grupp komplexa glykolipider som kallas gangliosider, vilka är viktiga för cellytfunktioner och har visat sig vara involverade i olika sjukdomar, inklusive neurodegenerativa sjukdomar och cancer.

Ordningsföljden av kolhydrater i polysaccharider, glykoproteiner och glykolipider.

Näringsrikt protein i mjölkvassla.

En aldohexos som uppträder naturligt i D-form i laktos, cerebrosider, gangliosider och mukoproteiner. Brist på galaktosyl-1-fosfaturidyltransferas ger upphov till felaktig galaktosomsättning, galaktosemi, som leder till höjda halter av galaktos i blodet.

Sialyltransferaser är en typ av enzym som katalyserar transferensen av sialic acid (N-acetylneuraminic acid) till kolhydratkedjor på glykoproteiner och glykolipider, vilket förändrar deras egenskaper och funktioner.

Glykosfingolipider innehållande N-acetylglukosamin (paraglobosid) eller N-acetylgalaktosamin (globosid). Globosid är P-antigenet på erytrocyter, och paraglobosid är ett mellansteg i biosyntesen av blodgrupp ABH- och P1-glykosfingolipidantigen. Ansamling av globosid i kroppsvävnaden, beroende på defekter i hexosaminidas A och B, ger upphov till Sandhoffs sjukdom.

Lipider som innehåller minst en monosackaridrest och antingen en sfingoid eller en ceramid. De indelas i a) neutrala glykosfingolipider, omfattande monoglykosyl- och oligoglykosylsfingoider samt monoglykosyl- och oligoglykosylceramider, b) sura glykosfingolipider, omfattande sialosylglykosylsfingolipider (gangliosider), och c) sulfoglykosylsfingolipider (tidigare sulfatider), glykuronoglykosfingolipider samt fosfo- och fosfonoglykosfingolipider.

Kromatografi på tunna lager av adsorbenter i stället för i kolonn. Det adsorberande medlet kan vara aluminiumoxid, kiselgel, silikater, träkol eller cellulosa.