5-HT2A-serotoninreceptor
Den medicinska definitieon av "5-HT2A-serotoninreceptorn" är en typ av serotoninreceptor, som är ett protein på cellmembranet hos däggdjur, inklusive människor. Serotonin är en signalsubstans i centrala nervsystemet och andra delar av kroppen. När serotonin binder till 5-HT2A-receptorn aktiveras den och utlöser en signaltransduktionskaskad inne i cellen, vilket leder till en biologisk respons.
5-HT1A-serotoninreceptor
Den medicinska definitieon av "5-HT1A-serotoninreceptor" är en subtyp av serotoninreceptorer (5-HT-receptorer) som tillhör den stora familj av G-proteinkopplade receptorer. 5-HT1A-receptorn är predominant uttryckt i centrala nervsystemet och deltar i regleringen av en rad fysiologiska processer, inklusive sinnesstimulans, humör, kognition, smärta och neuroendokrin funktion. Agonist aktivitet vid 5-HT1A-receptorn har potentiala terapeutiska effekter i behandlingen av depression, ångest, migrän och epilepsi.
5-HT1-serotoninreceptorer
5-HT3-serotoninreceptorer
5-HT3-serotoninreceptorer är en typ av receptor som binder till signalsubstansen serotonin (5-hydroxytryptamin, 5-HT) och aktiverar snabb exciterande svar i nervceller. Dessa receptorer är involverade i diverse fysiologiska processer såsom nausea, kräkning, smärta, neurogen inflammation, samt regulering av tarmfunktioner. De är också ett viktigt mål för läkemedel som används för behandling av exempelvis kemoterapiinducerad illamående och kräkningar, irritabel tarm och depression.
5-HT1B-serotoninreceptor
The 5-HT1B serotonin receptor is a subtype of serotonin receptor that binds to the neurotransmitter serotonin (also known as 5-hydroxytryptamine or 5-HT). It is a G protein-coupled receptor, which means it activates a specific type of intracellular signaling pathway when bound by serotonin. The 5-HT1B receptor is primarily located in the central nervous system and is involved in the regulation of various physiological processes, including neurotransmitter release, vasoconstriction, and pain perception. It has also been implicated in the pathophysiology of several neurological and psychiatric disorders, such as depression, anxiety, migraine, and addiction.
5-HT2C-serotoninreceptor
Den medicinska benämningen '5-HT2C-serotoninreceptor' refererar till en specifik typ av serotoninreceptor, som är belägen på cellmembranet och binder till signalsubstansen serotonin (5-hydroxitryptamin). Detta G-proteinkopplade receptormolekylärkomplexet är involverat i en rad fysiologiska processer, inklusive regulering av aptit, sömn, humor och smärtförnimmelser. Genom att aktiveras eller blockeras kan 5-HT2C-receptorn påverka signalsystemet kring serotonin, vilket gör den attraktiv som potential therapeutisk mål för behandling av olika sjukdomszustånd, till exempel depression, ångest och fetma.
Serotonin 5-HT2 Receptor Antagonists
'Serotonin 5-HT2 Receptor Antagonists' are a class of medications that block the action of serotonin, a neurotransmitter, at the 5-HT2 receptors. These antagonists are used in the treatment of various conditions such as psychiatric disorders, migraines, and nausea associated with chemotherapy. Examples include antipsychotic drugs like risperidone and paliperidone, and migraine medications like sumatriptan and naratriptan.
Serotonin 5-HT1 Receptor Agonists
'Serotonin 5-HT1 Receptor Agonists' are a class of medications that selectively bind to and activate serotonin 5-HT1 receptors, leading to the modulation of various physiological functions such as neurotransmission, vasoconstriction, and hormone secretion. These agonists are used in clinical settings for the treatment of conditions such as migraine, cluster headaches, and psychiatric disorders. Examples include sumatriptan, rizatriptan, and ergotamine.
HT29-celler
Serotonin 5-HT2 Receptor Agonists
'Serotonin 5-HT2 Receptor Agonists' are a class of compounds that bind and activate the serotonin 5-HT2 receptors, leading to various pharmacological effects such as vasoconstriction, bronchodilation, and modulation of neurotransmission in the central nervous system. Examples include hallucinogenic drugs like LSD, as well as certain antimigraine medications and antipsychotics.
Serotoninreceptorer
Serotoninreceptorer är proteiner i cellmembranet som binder till signalsubstansen serotonin och utlöser en biologisk respons inom cellen. De spelar en viktig roll i regleringen av flera kroppsliga funktioner, såsom sinnesstämning, sömn, aptit, smärta och koordination.
5-HT1D-serotoninreceptor
Den medicinska definitionen av '5-HT1D-serotoninreceptor' är en subtyp av 5-HT1-serotoninreceptorer, som är en typ av G-proteinkopplade receptorer som binder till signalsubstansen serotonin (5-hydroxytryptamin, 5-HT). När serotonin binder till 5-HT1D-receptorn aktiveras en signalkaskad som i slutändan leder till att intracellulära jonkanaler stängs och signaltransduktion påverkas inom cellen. Dessa receptorer är involverade i en mångfald av fysiologiska processer, såsom neurotransmission, neuroprotektion och reglering av kardiovaskulära funktioner. Mutationer i 5-HT1D-serotoninreceptorerna har associerats med olika sjukdomstillstånd, till exempel migrän och neuropsykiatriska störningar.
Serotoninblockerare
"En serotoninblockerare är ett läkemedel som blockerar serotoninreceptorerna, vilket resulterar i minskad serotoninverkan på celler och vävnader i kroppen. Denna mekanism används för att behandla olika sjukdomstillstånd som depression, ångest, migrän och illamående."
Serotonin 5-HT3 Receptor Antagonists
'Serotonin 5-HT3 Receptor Antagonists' are a class of medications that work by blocking the serotonin 5-HT3 receptors in the gut and brain, thereby preventing serotonin from binding to these receptors and causing symptoms such as nausea and vomiting. These antagonists are commonly used to treat conditions such as chemotherapy-induced nausea and vomiting, irritable bowel syndrome, and postoperative nausea and vomiting. Examples of 5-HT3 receptor antagonists include ondansetron, granisetron, and palonosetron.
Serotonin 5-HT1 Receptor Antagonists
"Serotonin 5-HT1 Receptor Antagonists" are a class of medications that block the action of serotonin, a neurotransmitter, at the 5-HT1 receptor subtype. These drugs are often used to treat conditions such as migraines and chemotherapy-induced nausea and vomiting by blocking the activation of these receptors and thereby inhibiting the transmission of painful or nauseating signals in the brain.
Serotonin
Serotonin är ett signalsubstanstans (neurotransmittor) som överför signaler mellan neuron i centrala nervsystemet och perifera nervsystemet. Det produceras naturligt i kroppen, främst i tarmarna och hjärnan. Serotonin har en rad olika funktioner i kroppen, inklusive att reglera humör, aptit, sömn, minne och läkningsprocesser. I hjärnan spelar serotonin en viktig roll för stämningsreglering och kan vara involverat i uppkomsten av depression och ångest.
Serotonin Receptor Agonists
Serotonin receptor agonists are a class of medications that bind to and activate serotonin receptors in the body, mimicking the effects of the neurotransmitter serotonin. These drugs are used to treat various conditions such as migraines, cluster headaches, and psychiatric disorders, including depression and anxiety. Examples of serotonin receptor agonists include sumatriptan for migraines, ergotamine for cluster headaches, and buspirone for anxiety. It's important to note that some of these drugs have a higher affinity for certain serotonin receptors than others, leading to different therapeutic effects and side effect profiles.
Serotonin 5-HT3 Receptor Agonists
Serotonin 5-HT3 receptor agonists are a class of medications that selectively bind to and activate the 5-HT3 subtype of serotonin receptors, which are found in the central and peripheral nervous system. These drugs are primarily used to treat various gastrointestinal disorders such as chemotherapy-induced nausea and vomiting, and irritable bowel syndrome with diarrhea. Examples of 5-HT3 receptor agonists include ondansetron, granisetron, palonosetron, and ramosetron.
Serotonin 5-HT4 Receptor Agonists
Serotonin 5-HT4 receptor agonists are a class of medications that selectively bind to and activate the serotonin 5-HT4 receptors, leading to various pharmacological effects such as increased gastrointestinal motility, improved cognitive function, and regulation of mood and affect.
Serotonin 5-HT4 Receptor Antagonists
'Serotonin 5-HT4 Receptor Antagonists' are a class of pharmaceutical drugs that block the activity of the serotonin 5-HT4 receptor, which is a type of serotonin receptor found in the body. These antagonists work by binding to the 5-HT4 receptors and preventing serotonin from activating them, which can help to reduce the symptoms of certain medical conditions such as gastrointestinal disorders, neurological disorders, and psychiatric disorders. Some examples of drugs that belong to this class include renzapride, cisapride, and mosapride.
8-hydroxy-2-(di-n-propylamino)tetralin
7-(dipropylamino)-5,6,7,8-tetrahydro-1-naftalenol. En serotonin 1A-receptoragonist som används experimentellt för att undersöka serotonineffekter.
Ketanserin
Serotoninmedel
"Serotoninmedel" är ett samlingsbegrepp för läkemedel som verkar genom att påverka serotoninnivåerna i centralnervösa systemet (CNS). Dessa mediciner används ofta för behandling av olika psykiatriska tillstånd, såsom depression, ångeststörningar och migrän. Exempel på serotoninmedel inkluderar selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI), serotonin-noradrenalinåterupptagshämmare (SNRI) och tri- och tetrazykliska antidepressiva mediciner (TCA/TeCA).
Raphe nuclei
Raphe nuclei är en samling av serotoninerga neuron i hjärnstammen som spelar en viktig roll i regleringen av sinnesstämning, sömn, aptit, smärta och andra kroppsliga funktioner. De är belägna i den mediala longitudinala fissuren, som delar de två hemisfärerna i hjärnbalken. Raphe nuklei delas vanligtvis upp i olika subnuklei baserat på deras anatomiska position och funktionella skillnader. Serotonin är en signalsubstans som verkar genom att binda till specifika receptorer i målcellerna, vilket orsakar en varierad biokemisk respons som kan påverka excitation eller inhibition av neuronala nätverk. Dysfunktion i raphe nuklei har associerats med flera neurologiska och psykiatriska tillstånd, inklusive depression, ångest, sömnstörningar och smärtsjukdomar
Ritanserin
Ritanserin är ett läkemedel som tillhör gruppen 5-HT2-receptorantagonister och används för att behandla allvarliga psykiatriska sjukdomstillstånd, såsom schizofreni. Ritanserin fungerar genom att blockera serotoninreceptorer i hjärnan, vilket kan hjälpa att minska positiva symtom som hallucinationer och förvirring. Preparatet används inte längre på grund av sitt potentiale till hepatotoxicitet (skada på levern).
Sumatriptan
Sumatriptan är ett läkemedel som används för att behandla migrän och klusterhuvudvärk. Det är en selektiv serotoninreceptoragonist (SSRA) som verkar genom att stimulera serotoninreceptorer i hjärnan, vilket orsakar vasokonstriktion (blodkärlsförträngning) och minskad smärta. Sumatriptan ges vanligtvis som tablett, sublingualt tablet, spruta eller som en näspray.
Amfetaminer
Metiotepin
Metysergid
Ett ergotaminderivat som är en variant av lysergsyradietylamid (LSD). Det motverkar effekterna av serotonin i blodkärl och glatt tarmmuskulatur, men har ett fåtal av egenskaperna hos andra mjöldrygaalkaloider. Metysergid används till att förebygga migrän och andra vaskulära typer av huvudvärk och för att motverka serotonin i karcinoidsyndromet.
Piperaziner
Serotonin Plasma Membrane Transport Proteins
'Serotonin Plasma Membrane Transport Proteins', also known as the serotonin transporter (SERT), are membrane-spanning proteins that regulate serotonin concentrations in the synaptic cleft by recycling serotonin from the extracellular space back into presynaptic neurons. This process helps terminate serotonin signaling and maintain proper neurotransmission.
Hydroxyindolättiksyra
Hydroxyindolilsyran, eller 5-HIAA (5-hydroxyindoleacetic acid), är ett metabolit av serotonin, ett signalsubstans som har en viktig roll i centralnervösa processer såsom stämningsreglering och sömn-vakenhetscykler. 5-HIAA:s nivåer i urinen används som markör för serotoninproduktionen i kroppen och kan vara förhöjda eller sänkta vid olika sjukdomstillstånd, till exempel karcinoidsyndrom och depression.
Tryptaminer
Tryptaminer är en grupp substanser som innefattar neurotransmittorerna serotonin och melatonin, samt psykoaktiva ämnen såsom psilocyn och dimetyltryptamin (DMT). Kommunt tryptamin har en indolring med en etylgrupp i position 2. Tryptaminer delar strukturell likhet med aminosyran tyrosin och är involverade i en rad biologiska processer, inklusive sömn-vakenhetscykler, regulering av humör och känslomässiga respons, och förändringar i medvetandetillstånd.
5-metoxytryptamin
Serotoninupptagshämmare
Serotoninuptagshämmare är en klass av psykoaktiva läkemedel som verkar genom att blockera reabsorberingen (uptake) av signalsubstansen serotonin (5-hydroxitryptamin, 5-HT) i hjärnan, vilket leder till ökade nivåer av serotonin i synapsspaltet och förlängd serotoninerg signaltransduktion. Dessa läkemedel används primärt för behandling av depression, ångeststörningar och vissa typer av neuropsykiatriska störningar.
Buspiron
LSD
Ett halvsyntetiskt derivat av lysergsyra från mjöldryga (Claviceps purpurea). Det har komplexa effekter på serotinerga system, bl a antagonism på vissa perifera serotoninreceptorer, både agonism och antagonism på serotoninreceptorer i det centrala nervsystemet, och möjligen även verkan på serotoninomsättning.
Quipazine
Quipazine är ett läkemedel som tillhör gruppen antipsykotiska medel och används främst för forskningsändamål. Det fungerar som en serotoninreceptoragonist, vilket betyder att det aktiverar serotoninreceptorer i hjärnan. Quipazine har visat sig ha potentialen som ett möjligt läkemedel i behandlingen av affektiva störningar och schizofreni, men på grund av sina kraftiga bieffekter, såsom överdrivet sömnighet, rörlighetsstörningar och ökat blodtryck, har det inte blivit godkänt för klinisk användning hos människor.
Granisetron
En serotoninreceptorantagonist (5HT-3-selektiv receptor) som använts mot illamående och kräkning hos cancerpatienter som genomgår kemoterapibehandling.
Dos-responskurva, läkemedel
Råttor, Sprague-Dawley
"Sprague-Dawley råtta" är en typ av albino släthårig laboratorieråtta som vanligtvis används inom forskning på grund av deras förutsägbara och reproducerbara genetiska, fysiologiska och beteendemönster. De utvecklades under 1920-talet i USA av biologerna Robert Sprague och Harold Dawley och är idag en av de mest använda råttorna inom forskning världen över.
Tryptofanhydroxylas
Tryptophanhydroxylase är ett enzym involverat i serotoninsyntesen i kroppen. Det katalyserar den första och rate-limitierande reaktionen, nämligen omvandlingen av aminosyran tryptofan till 5-hydroxytryptofan (5-HTP). Serotonin är en signalsubstans som har betydelse för bland annat sömnbeteende, aptit och stämningsreglering.
Pyridiner
Pyridiner är en grupp organiska föreningar som innehåller en pyridinring, vilket är en sex-ledad aromatisk heterocyklisk ring som består av fem kolatomer och en kväveatom. Pyridiner har ett brett spektrum av biologiska aktiviteter och kan fungera som cofaktorer i enzymer, vitaminer eller ha toxiska effekter beroende på struktur och dosering. Exempel på pyridiner inkluderar nicotin, vitamin B3, och neurotransmittorerna serotonin och histamin.
Ondansetron
Ondansetron är ett läkemedel som används för att behandla illamående och kräkningar orsakade av cancersjukdomar, strålbehandling eller kirurgi. Det fungerar genom att blockera serotoninreceptorer i mag-tarmsystemet och hjärnan. Ondansetron tillhör en grupp av läkemedel som kallas 5-HT3-receptorantagonister.
Fluoxetin
Biguanider
Fluorbensener
Piperidiner
Piperidiner är en klass av organiska föreningar som innehåller en sex-ledad kolring, kondensierad med en aminogrupp, vilket ger upphov till en cyklisk sekundär amin. Denna strukturella enhet förekommer ofta i biologiskt aktiva molekyler, inklusive läkemedel och naturliga produkter. Exempel på piperidinder är muskarin, som finns i flugsvamp, och diverse farmaceutiska substanser som loratadin (en antihistamin) och pimobendan (en kardiovaskulär terapi).
Fenklonin
Autoreceptorer
Spiperon
Spiperone är ett typiskt antipsykotiskt läkemedel som primärt används för behandling av schizofreni och andra psykoser. Det fungerar genom att blockera dopaminreceptorer i hjärnan, vilket hjälper att reducera symtom såsom hallucinationer, förvirring och aggressivt beteende. Spiperone kan också ha en viss effekt på serotoninreceptorerna, vilket kan göra det användbart i behandlingen av affektiva störningar som depression och bipolär sjukdom.
Tropaner
Tropaner är en grupp av organiska föreningar som innehåller en tropanring, en cyklopentanring fusionsad med en piperidinring. De flesta tropaner är alkaloider och de kan hittas i växter, djur och svampar. Många tropaner har betydande farmakologiska egenskaper och används inom medicinen som exempelvis atropin, scopolamin och kokain. De kan användas som muskelrelaxantia, smärtstillande medel, läkemedel mot sjökrankhet och receptfria hostmedel.
Fenfluramin
Medel med central verkan som både blockerar serotoninupptag och framkallar transportförmedlat frisättande av serotonin.
Spiroföreningar
Paroxetin
Paroxetin är ett selektivt serotoninåterupptagshämmare (SSRI) som används för behandling av olika psykiatriska tillstånd, såsom depression, ångeststörningar och panikstörningar. Preparatet verkar genom att öka mängden serotonin i hjärnan, vilket kan hjälpa att förbättra humöret och lindra rädsla och oro.
Serotonergic Neurons
'Serotonergic neurons' are defined as nerve cells that produce, store, and release the neurotransmitter serotonin (5-hydroxytryptamine, 5-HT) to transmit signals in the nervous system. These neurons have their cell bodies located in specific brainstem nuclei, such as the dorsal raphe nucleus and median raphe nucleus, and project their axons widely throughout the central nervous system (CNS), including the cerebral cortex, hippocampus, hypothalamus, and spinal cord. Serotonergic neurons play crucial roles in various physiological functions, such as mood regulation, sleep-wake cycle control, appetite modulation, pain perception, and sensorimotor integration. Alterations in serotonergic neurotransmission have been implicated in several neurological and psychiatric disorders, including depression, anxiety, schizophrenia, and neurodegenerative diseases.
Aminopyridiner
Mikrodialys
Dioxaner
Oxadiazoler
Oxadiazoler är en klass av heterocykliska organiska föreningar som innehåller en fem-ledd ring bestående av två kolatomer, en syreatom och två kväveatomer, varav två är bundna till varandra i ett oxadiazolringsystem. Det finns tre isomerer av oxadiazoler beroende på positionen av de två kväveatomerna relativt varandra i ringen: 1,2-oxadiazoler, 1,3-oxadiazoler och 1,4-oxadiazoler. Dessa föreningar har visat sig ha potential inom områden som läkemedelsutveckling och materialvetenskap på grund av deras unika elektroniska och optiska egenskaper.
Hallucinogener
Läkemedel eller droger som har förmåga att framkalla illusioner, hallucinationer, vanföreställningar, paranoida föreställningar och andra förändringar av sinnesstämning och tankeverksamhet. Trots sin benämning är den egenskap som utmärker dessa preparat framför andra läkemedel deras förmåga att framkalla tillstånd av ändringar i uppfattning, tanke och känsla som annars inte kan erfaras.
Piperidoner
Piperidinoer, även känt som piperidinderivat, är en grupp av organiska föreningar som innehåller en piperidinring, en sexmedlemmad cyklisk amin med formeln (CH2)5NH. Piperidonderivat har en varierande substituering på denna ring och används ofta inom läkemedelsindustrin på grund av deras potential att korsa blod-hjärnbarriären och därmed påverka centrala nervsystemet. Exempel på läkemedel som innehåller piperidonderivat är antihistaminet cetirizin och smärtstillande medelet tramadol.
Etylaminer
Etilaminer är ett centralstimulerande medel och anaestetikum som verkar genom att blockera återupptaget av dopamin, noradrenalin och serotonin i synapsklyftan. Det används inte som läkemedel men kan förekomma som en illegal drog.
N-metyl-3,4-metylendioxyamfetamin
N-metyl-3,4-metylendioxyamfetamin är ett syntetiskt preparat som tillhör gruppen amfetaminer och är känt under streetnamnet MDA eller "ecstasy's syster". Det är en psykoaktiv drog som kan orsaka eufori, empati, ökad social interaktion och förändrade medvetandetillstånd. MDA är ett kontrollerat substance i många länder, inklusive Sverige, på grund av dess potential att missbrukas och orsaka beroende.
Biogena monoaminer
Råttor, Wistar
Nervceller
2,5-dimetoxy-4-metylamfetamin
2,5-Dimethoxy-4-methylamphetamine (DOM) är ett syntetiskt psykoaktivt ämne som tillhör klassen amfetaminer. Det är ett potent psykdeliskt hallucinogen som i olaglig kontext kan användas som en substitut till LSD. DOM är en stark serotoninagog, vilket betyder att den stimulerar serotoninreceptorerna i hjärnan och kan orsaka sinnesförvrängningar, hallucinationer och förändrade medvetandetillstånd vid intag. Det är ett kontrollerat substance i många länder, inklusive Sverige, på grund av dess potentiala missbruk och skadliga hälsoeffekter.
Tetrahydronaftalener
Tetrahydronaphthalenes are chemical compounds that consist of a naphthalene ring with four hydrogen atoms added, resulting in a saturated compound. This means that all the carbon-carbon bonds in the molecule are single bonds, and there are no double or triple bonds present. Tetrahydronaphthalenes can be found in various natural sources, including essential oils, and they also have applications in the synthesis of pharmaceuticals and other chemical products.
Citalopram
Ett preparat som selektivt hämmer återupptaget av av serotonin i nervceller och som används som antidepressivt medel med klinisk effekt och med tolererbara biverkningar. Medlet minskar dessutom etanol lupptaget hos alkoholmissbrukare, och används mot depression hos patienter som även lider av tardiv dyskinesi, ett tillstånd som förvärras av tricykliska antidepressiva medel.
Sulfonamider
Sulfonamider är en grupp av syntetiska antibiotika som är verksamma mot olika bakterier, inklusive stafylokocker och E. coli. De fungerar genom att hämma enzymet dihydropteroatsyntas, vilket behövs för bakteriens tillväxt och reproducering. Sulfonamider används vanligen för behandling av olika infektioner, såsom urinvägsinfektioner, hudinfektioner och öroninfektioner.
Hjärna
Den del av det centrala nervsystemet som befinner sig innanför kraniet och som omfattar prosencefalon (framhjärnan), mesencefalon (mitthjärnan) och rombencefalon (ruthjärnan). Den uppstår ur främre de len av embryots nervtub. Dess funktioner inkluderar muskelkontroll och koordination, mottagande och behandling av sinnesintryck, talframställning, minneslagring samt hantering av tankar och känslor.
Pindolol
Pindolol är ett ickeselectivt betablockerande läkemedel, som används för att behandla hypertension (högt blodtryck), angina pectoris (svårigheter att andas eller smärta i bröstet under eller efter fysisk aktivitet till följd av hjärtklaffors dysfunktion) och oregelbundenhetar i hjärtslaget. Det fungerar genom att blockera effekterna av adrenalin och noradrenalin på hjärtat, vilket sänker pulsens hastighet och minskar blodtrycket.
Hjärnkemi
"Hjärnkemi" är ett informellt och icke-medicinskt begrepp som inte har någon officiell medicinsk definition. Termen används ibland inom populärvetenskapliga sammanhang för att beskriva studiet av kemiska processer i hjärnan, såsom neurotransmission och signalsubstanser som påverkar minne, perception, humör och kognition. Emellertid är det inte en etablerad term inom den medicinska fältet och bör undvikas i formella medicinska sammanhang.
Dihydroergotamin
Ett 9,10-alfa-dihydroderivat av ergotamin. Det används som kärlsammandragande medel, särskilt vid behandling av migrän.
Marsvin
Ergotamin
Cyproheptadin
Bicykliska föreningar, heterocykliska
Muskelsammandragning
Ett förlopp som leder till sammandragning och/eller spänning i muskelvävnad. Muskelsammandragning åstadkoms via en glidmekanism, där aktintrådar glider in bland myosintrådarna.
Dopamin
En av katekolaminsignalsubstanserna i hjärnan. Den uppstår ur tyrosin och är prekursor till norepinefrin och epinefrin. Dopamin är en av de viktigaste signalsubstanserna i hjärnans extrapyramidala system och av betydelse för rörelseregleringen. En familj av receptorer (dopaminreceptorer) förmedlar dess verkan.
Mianserin
En tetracyklisk förening med antidepressiv verkan. Den kan ge dåsighet och hematologiska problem. Dess terapeutiska verkningsmekanism är inte helt klarlagd, men den tycks blockera alfaadrenerga, histamin H1- och vissa typer av serotoninreceptorer.
Läkemedelsinteraktioner
Metoxidimetyltryptaminer
Föreningar som innehåller det biogena monoaminet tryptamin och som har en metoxigrupp och två metylgrupper i substitution. Till denna grupp hör flera kraftigt verkande serotonerga hallucinogener från olika obesläktade växter, huden hos vissa paddor och däggdjurshjärnor. Möjligen är de av etiiologisk betydelse vid schizofreni.
Klozapin
Ett tricykliskt dibensodiazepin, klassat som ett atypiskt antipsykotiskt preparat. Det binder flera typer av receptorer i det centrala nervsystemet och uppvisar en unik farmakologisk profil. Klozapin är en serotoninantagonist, med stark bindning till 5-HT-2A/2C-receptorsubtypen. Det har också stark affinitet till ett flertal dopaminerga receptorer, men visar svag antagonism vid dopamin D2-receptorn, som anses modulera neuroleptisk aktivitet. En väsentlig biverkning av medlet är agranulocytos.
Norfenfluramin
Norfenfluramin är ett appetitdämpande och centralstimulerande ämne som tillhör gruppen fenylpiperidin-derivat. Det användes tidigare i vissa länder som viktminskningsmedel, men har sedan 1990-talet dragits tillbaka från marknaden på grund av allvarliga biverkningar såsom hjärtklaffsfelem och pulmonell hypertension. Norfenfluramin är numera en kontrollerad substans och används inte längre inom medicinen.
Antidepressiva medel
Humörstimulerande läkemedel för behandling av affektiva störningar och liknande tillstånd. Ett flertal monoaminoxidashämmare har användning som antidepressiva för sin modulering av katekolaminnivåerna . Tricykliska föreningar tycks också ha antidepressiv effekt genom verkan på hjärnans katekolaminsystem. En tredje grupp är de läkemedel som har specifik verkan på serotonerga system.
Imipramin
Prototypen för tricykliska antidepressiva medel. Det har använts mot egentlig depression, dystymi, bipolära tillstånd, adhd, agorafobi och paniktillstånd. Medlet har svagare sedativ effekt än vissa andra preparat i denna grupp av läkemedel.
Pargylin
Pargylin är ett medel som används för att behandla högt blodtryck och hypertoni. Det är en irreversibel monoaminoxidas-hämmare (MAO-hämmare) av typ A, vilket betyder att det fungerar genom att blockera en viss typ av enzym som bryter ner neurotransmittor i hjärnan. Genom att göra detta kan Pargylin hjälpa till att öka nivåerna av certain signalsubstanser i hjärnan och sänka blodtrycket. Notera dock att MAO-hämmare kan interagera med vissa livsmedel, läkemedel och andra substanser, så det är mycket viktigt att prata med din läkare om alla dina mediciner och hälsotillstånd innan du börjar ta Pargylin.
Bicykliska föreningar
Bidning, kompetitiv
In biokemi, betyder "kompetitiv binding" att två eller fler molekyler tävlar om att binda till samma aktivt site på ett enzym eller receptor. Den kompetitiva inhibitorn är en typ av enzyminhibitor som liknar substratet i sin struktur och konkurrerar med substratet om att binda till aktivt sidan, vilket resulterar i minskat enzymaktivitet. Ju högre affiniteten kompetitiva inhibitorn har för aktivt sidan, desto mer effektiv är den som inhibitor. Värt att notera är att kompetitiv inhibition kan reversibilis vara, vilket innebär att effekten avger när koncentrationen av inhibitorn minskar eller när substratkoncentrationen ökar.
Hippocampus
En förhöjd vindling av grå substans som sträcker sig längs hela bottnen av sidoventrikelns temporalhorn. Hippocampus, subiculum och gyrus dentatus (den tandade vindlingen) utgör hippocampusformationen. Ibland räknas även entorinalkortex hit.
Cinanserin
Tidsfaktorer
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Klomipramin
Dopaminblockerare
Läkemedel som binder till, men inte aktiverar dopaminreceptorer, varvid verkan av dopamin eller exogena stimulerare blockeras. Många läkemedel för behandling av psykotiska tillstånd är dopaminantagonister, även om deras terapeutiska effekt kanske mer beror på en långsam anpassning i hjärnan än på en omedelbar blockering av dopaminreceptorer. Dopaminantagonister har haft flera andra kliniska användningsområden, bl a som medel mot kräkningar och illamående, för behandling av Tourettes syndrom och mot hicka.
Autoradiografi
Enterokromaffinceller
En grupp basala granularceller i tarmarna, vars korn lätt färgas med silver- eller kromsalter. Cellerna utsöndrar serotonin, substans P och enkefaliner. Det finns tre typer: de i magslemhinnan, i tolvfingertarmen och i tarmarna.
Hashimotos sjukdom
Cisaprid
Adrenerga upptagshämmare
Läkemedel som blockerar överföringen av adrenerga transmittorer till axonändarna eller deras lagringsvesiklar. Tricykliska antidepressiva medel och amfetamin är terapeutiskt viktiga läkemedel som verk ar på detta sätt.
Biogena aminer
En grupp naturligt förekommande aminer som bildas genom enzymatisk dekarboxylering av naturliga aminosyror. Flera av dem har kraftig fysiologisk verkan (t ex histamin, serotonin, epinefrin och tyramin ), och de som bildas av aromatiska aminosyror eller deras syntetiska analoger (t ex amfetamin) har farmakologisk användning.
Fibrosarkom
Synaptisk överföring
Plexus myentericus
Elektrofysiologi
Elektrofysiologi är ett medicinskt fält som studerar elektriska signaler och deras funktion i levande vävnader, särskilt i hjärtat och nervsystemet. Det inkluderar undersökning av hur elektriska impulser genereras, propagerar och påverkar cellers och organens funktion. Elektrofysiologiska studier kan användas för att diagnostisera och behandla sjukdomar som relaterar till hjärt- och nervfunktion.
Prefrontal kortex
The prefrontal cortex is the anterior portion of the frontal lobe, involved in higher order cognitive functions such as planning complex cognitive behavior, personality expression, decision making, and moderating social behavior. It also plays a significant role in working memory and executive functions.
Elektrostimulering
Elektrostimulering (ES) är en medicinsk behandlingsmetod som innebär att man använder elektriska impulser för att stimulera muskler eller nerver. Genom att placera elektroder på huden nära den aktiva muskeln eller nerven skickas små elektriska signaler genom kroppen, vilket orsakar en kontraktion av muskeln eller en aktivering av nerven.
Antiemetika
Antipsykosmedel
Medel som ger kontroll över psykotist orosbeteende, lindrar akuta, psykotiska tillstånd, minskar psykotiska symtom och har en lugnande effekt. De används vid schizofreni, demens, övergående psykoser i samband med kirurgiska ingrepp, hjärtinfarkt osv. Dessa läkemedel kallas ofta neuroleptika, pga benägenheten att ge neurologiska bieffekter. Men inte alla antipsykotiska preparat ger sådana effekter. Många kan också vara effektiva mot illamående och klåda.
Noradrenalin
Noradrenalin, också känt som norepinefrin, är ett hormon och neurotransmittor som produceras i kroppen. Det spelar en viktig roll i kroppens "kvävningsrespons", som aktiveras i stresssituationer. Noradrenalin orsakar bl.a. ökat hjärtrytmo, ökat andningsfrekvens och ökat blodtryck, för att förbereda kroppen för att hantera en stressfylld situation.
Kroppstemperatur
Zimeldin
Zimeldin är ett läkemedel som tillhör gruppen selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) och användes tidigare för behandling av depression. På grund av sällsynta men allvarliga biverkningar på form av halskramper och i värsta fall dödsfall, blev läkemedlet inte längre godkänt för användning inom EU och USA.
Hjärnbark
Reserpin
Reserpin är ett alkaloid som initialt isolerades från roten av den indiska plantan *Rauwolfia serpentina*. I medicinsk kontext är reserpin mest känt för sitt användande som läkemedel i behandlingen av högt blodtryck och vissa former av psykiska störningar, såsom schizofreni. Reserpin fungerar genom att påverka neurotransmittorers lagring och frisättning i hjärnan, vilket kan leda till en sänkning av blodtrycket och en jämnare humör. Emellertid används reserpin mycket sällan idag på grund av dess biverkningsprofil och det förekomst av effektivare alternativ.
Psilocybin
Psilocybin är ett psykoaktivt alkaloid som naturligt förekommer i vissa svampar, kända som "magiska svampar". Det är en substans som påverkar centralnervsystemet och kan orsaka hallucinationer, förändrade perceptioner och andra psykiska effekter när den intas. Psilocybin omvandlas i kroppen till psilocin, som är den aktiva psykoaktiva substansen.
Grovtarm
Bufotenin
4-aminobensoesyra
Patch-clamp-tekniker
Patch-clamp-tekniken är en elerofysiologisk metod som används för att mäta jonflödet genom en individuell jonkanal i en cellmembran. Metoden utvecklades av Erwin Neher och Bert Sakmann, vilka tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1991 för sin uppfinning. Patch-clamp-tekniken möjliggör direkt studium av elektriska egenskaper hos enskilda jonkanaler, deras funktion och reglering, och har haft ett stort inflytande på vår förståelse av exciterade cellers funktion.
Jontofores
Tillförsel, med elektrisk ström, av joner av lösliga salter till vävnader i behandlingssyfte. I den medicinska litteraturen beskrivs metoden som ett förlopp för att öka läkemedels genomträngningsförmåga i ytvävnader med hjälp av elektrisk ström. Jontofores har ingenting att göra med jonbyte, luftjonisering eller fonofores, vilka inte kräver elektrisk ström.
Variansanalys
Tranylcypromin
Tranylcypromin är ett irreversibelt monoaminoxidashämmare (MAO-hämmare) som används för behandling av depressioner, särskilt i fall där patienten inte har svarat på andra antidepressiva läkemedel. Det fungerar genom att hämma enzymet monoaminoxidash (MAO), vilket resulterar i ökade nivåer av neurotransmittorer som serotonin, noradrenalin och dopamin i hjärnan. Tranylcypromin bör endast användas under nära medicinsk övervakning på grund av potentialen för allvarliga biverkningar och interaktioner med andra läkemedel och föda som innehåller tyramin, som till exempel ost och fermenterade livsmedel.
Haloperidol
Ett fenyl-piperidinylbutyrofenon som främst används för behandling av schizofreni och andra psykoser. Det används även vid schizoaffektiva sjukdomar, vanföreställningar, ballism, Tourettes syndrom, och ibland som tilläggsterapi vid psykisk utvecklingsstörning och Huntingtons korea. Medlet har kraftig verkan mot illamående och kräkningar och används även för behandling av hicka.
Desipramin
En tricyklisk dibensazepinförening som förstärker nervsignalöverföringen. Desipramin blockerar selektivt återupptaget av norepinefrin från nervsynapsen och tycks även hämma serotonintransporten. Föreningen har dessutom en viss antikolinerg verkan, genom sin affinitet till muskarinreceptorer.
Kärlsammandragning
RNA, budbärar
Cellinje
I medicine refererer "cellinje" til en gruppe af celler med ensartet funktion og opbygning, der samarbejder for at udføre en specifik biologisk proces eller opgave i et levende organisme. Celliner er ofte specialiserede i deres struktur og funktion for at udføre deres rolle effektivt, og de kan findes i alle levende organismer, fra encellet bakterie til komplekse flercellede dyr og planter.
Anti-Anxiety Agents
Ileum
Glatt muskulatur
Icke-tvärstrimmiga muskler, som utgör den icke viljestyrda muskelvävnaden till de inre organen, blodkärlen, hårsäckarna osv. De sammandragbara elementen är avlånga, oftast spindelformade celler med central kärna. Glatta muskeltrådar hålls ihop i skikt eller buntar av nätbildande fibrer, och ofta är även elastiska nät rikligt förekommande.
Aplysia
En mollusk av underklassen Opisthobranchia (gastropoder) av ordningen Anaspidea. Den används ofta för studier av nervsystemets utveckling pga sina stora och lätt igenkännbara nervceller.
Monoaminoxidashämmare
Vagusnerv
Den vagusnerven (latin: nervus vagus) är den tionde cranial nervesnerven och är den nerv som innerverar de flesta av kroppens inre organ, däribland hjärtat, lungorna, matstrupen och mag-tarmkanalen. Den är den nerv som längst sträcker sig ifrån hjärnan och har sitt ursprung i hjärnstammen. Vagusnerven är en del av det parasympatiska nervsystemet och ansvarar för att reglera vila, matspjälkning och andning.
Fluvoxamin
Cykliskt AMP
Cykliskt adenosinmonofosfat (adenosin-3',5'-vätefosfat). Det är en adeninnukleotid med en fosfatgrupp som förestrats mot sockerdelens 3'- och 5'-positioner. Det är en sekundär budbärare med avgörande intracellulär reglerfunktion som förmedlare av verkan av ett flertal hormoner, däribland epinefrin, glukagon och ACTH. Syn. cAMP.
Guanosin 5'-O-(3-tiotrifosfat)
Guanosin-5'-(trivätedifosfat), monoanhydrid med tiofosforsyra, är en stabil GTP-analog med en rad fysiologiska verkningar, så som stimulering av guaninnukleotidbindande proteiner, hydrolys av fosfoinositid, ackumulering av cykliskt AMP och aktivering av specifika protoonkogener.
Membranpotentialer
Spänningsskillnaderna över ett membran. För cellmembran beräknas de genom att spänningen uppmätt på utsidan membranet subtraheras från den spänning som uppmätts innanför membranet. Potentialskillnaderna beror på olikheter i koncentrationen av kalium, natrium, klorid och andra joner utanför och innanför membranen hos celler eller organeller. För retningsbara celler varierar membranens vilopotential mellan -30 och -100 mV. Fysikaliska, kemiska eller elektriska stimuli kan bidra till att öka den negativa potentialen (hyperpolarisering) eller minska den (depolarisering).
Läkemedelsagonism, partiell
"Partiell läkemedelsagonism" refererar till en farmakologisk effekt där en viss dos av ett läkemedel orsakar delvis motsatt verkan jämfört med högre doser av samma läkemedel, istället för att helt blockera eller stimulera målproteinet. Detta innebär att läkemedlet kan ha både agonistiska (stimulerande) och antagonistiska (blockerande) effekter beroende på dosen.
Hyperkinesi
Ryggmärg
"Ryggmärgen är det del av centrala nervsystemet som löper genom ryggraden, innehåller nervceller och nerver som förmedlar sensoriska och motoriska signaler mellan hjärnan och resten av kroppen."
Nerver, inåtledande
Arteriovenös anastomos
Sjukdomsmodeller, djur
Tetrodotoxin
Tetrodotoxin (TTX) är ett starkt neurotoxin som naturligt förekommer hos vissa djur, särskilt havslevande blåsfiskar (Tetraodontidae), som inkluderar kugghajar och globefiskar. TTX produceras av bakterier som lever symbiotiskt i dessa djur och kan koncentreras i deras kött, lever, gonader och hud. Det är mycket giftigt för människor och kan orsaka paralysi och andningsstillestånd om det konsumeras, även i små mängder. TTX blockerar de snabba natriumkanaler som finns i nerv- och muskelceller, vilket stör deras elektriska signalering och kan leda till döden. Det finns inget specifikt motgift för TTX-förgiftning och behandlingen är därför symptomatisk och understödjande.
Utforskande beteende
Cricetinae
Hjärnstam
Dopamin D2-receptorer
En klass dopaminreceptorer som kan identifieras genom sitt speciella sätt att binda syntetiska ligander, sin molekylärbiologi och, möjligen, sin verkningsmekanism.
Trazodon
Trazodone är ett antidepressivt läkemedel som verkar genom att blockera återupptaget av serotonin i hjärnan, vilket leder till ökat serotoninnivå i synapsen och därmed kan förbättra stimmningen.
N,N-dimetyltryptamin
N,N-Dimetyltryptamin (DMT) är ett potent psykoaktivt ämne som förekommer naturligt i vissa växter och djur. Det är en stark hallucinogen och agonist till serotoninreceptorn 5-HT2A, vilket innebär att det binder till och aktiverar denna receptortyp. DMT är känt för att producera intensiva, kortvariga psykedeliska upplevelser som kan inkludera synestesi, förvrängda rumsuppfattningar, andlig insikt och återspegling av livet. Det är narkotikaklassat i Sverige sedan 2013.
Dopaminstimulerare
Läkemedel som binder till och aktiverar dopaminreceptorer.
Antidepressiva medel, andrageneration
En strukturellt och verkningsmässigt mångfaldig grupp av läkemedel som inte är tricykliska eller monoaminoxidashämmande. De kliniskt mest betydande tycks ha selektiv verkan på serotonerga system, särs kilt genom att hämma återupptag av serotonin.
Sänkt kroppstemperatur
Lägre kroppstemperatur än normalt, särskilt hos varmblodiga djur. Hos människor uppkommer hypotermi vanligen genom olyckshändelse eller på annat sätt oavsiktligt.
CHO-celler
Tiofener
"Tiofener" är en organisk kemisk förening som består av en bensenring (en cyklisk kolväte med sex kolatomer) där tre av kolatomerna har blivit ersatta med svavelatomer. Detta ger upphov till en sulfongrupp (-SO2H) och två svavel-svavel dubbelbindningar i molekylen. Tiofen är en aromatisk förening, vilket innebär att den har speciella elektroniska egenskaper som ger upphov till en stabil ringstruktur. Tiofener och deriverade föreningar används inom organisk syntes och i läkemedelsindustrin.
Apomorfin
Ett morfinderivat som är en dopamin D2-agonist. Det är ett effektivt kräkmedel som använts vid akuta förgiftningar. Det har även använts för diagnos och behandling av Parkinsons sjukdom, men biverknin garna begränsar dess användbarhet.
Katalepsi
Ett tillstånd av passivitet, svag reaktion på stimuli och en tendens att förbli i en orörllig kroppsställning. Armar och ben hålls kvar i en vaxartad stelhet i den ställning de råkat få, kortare eller längre tid. Katalepsi kan vara förknippad med psykotiska störningar, som t ex schizofreni, neurotoxiska drogeffekter och andra tillstånd.
Signalomvandling
I en enkel mening kan 'signalomvandling' inom medicin definieras som processen där celler konverterar inkommande signaler, ofta i form av hormoner, neurotransmittorer eller tillväxtfaktorer, till intracellulära svar genom en kaskad av biokemiska händelser. Detta kan leda till aktivering eller inhibitering av vissa cellulära funktioner och är en central mekanism i cellkommunikationen och regleringen av cellulär homeostas.
Klorgylin
Ligander
Molekyler som binder till andra molekyler, särskilt ifråga om små molekyler som binder specifikt till större molekyler, t ex ett antigen som binder till en antikropp, ett hormon eller en neurotransmittor som binder till en receptor, eller ett substrat eller allosterisk effektormolekyl som binder till ett enzym. Ligander kan även utgöras av molekyler som avger eller tar upp ett elektronpar för att bilda en koordinerad kovalent bindning med den centrala metallatomen i ett koordinationskomplex.
Membrantransportproteiner
Tritium
Tritium, symbolized as ^{3}H, is a radioactive isotope of hydrogen with a half-life of approximately 12.3 years. It consists of one proton and two neutrons in its nucleus. Tritium is commonly used in research and in the production of self-luminous compounds, such as in glow-in-the-dark watches and exit signs. When tritium decays, it emits a low-energy beta particle, which can be utilized in various applications, including nuclear medicine and scientific research. However, exposure to tritium should be limited due to its radioactive nature, as it can pose potential health risks if ingested, inhaled, or absorbed through the skin.
Monoaminoxidas
Ett enzym som katalyserar den oxidativa deamineringen av naturligt förekommande monoaminer.Det är ett flavinhaltigt enzym, hemmahörande i mitokondriemembran, antingen i nervändar, levern eller andra organ. Monoaminoxidas är viktigt för regleringen av den metaboliska nedbrytningen av katekolaminer och serotonin i nervvävnader eller målvävnader. Levermonoaminoxidas har en avgörande försvarsroll för inaktivering av cirkulerande monoaminer eller sådana, som tyramin, som kommer från tarmen och absorberas i portaomloppet. EC 1.4.3.4.
Reflex
I en enkel medicinsk definition är en reflex en automatisk, snabb och involuntar reaktion på en stimuli, orsakad av en kedja av nervsignaler som reser från sensory neuroner till motor neuroner i centrala nervsystemet. Reflexer hjälper kroppen att snabbt återställa balans och integritet efter störningar eller skador, och är viktiga för att upprätthålla normal fysiologisk funktion.
Antidepressiva medel, tricykliska
Preparat som innehåller en förenad treringsdel och som används för behandling av depression. Dessa medel blockerar upptaget av norepinefrin och serotonin i axonslut och kan blockera vissa subtyper av serotonin-, adrenerga och histaminreceptorer. Deras verkningsmekanism är dock inte helt klarlagd, då de terapeutiska effekterna vanligen visar sig först efter någon vecka och kan återspegla kompensato riska förändringar i centrala nervsystemet.
Prostaglandinendoperoxider, syntetiska
Syntetiska Prostaglandinendoperoxider är kemiska föreningar som mimetiserar de biologiskt aktiva prostaglandiner och leukotrienerna, som normalt syntetiseras i kroppen av enzymet prostaglandin-endoperoxid synthasa (PTGS), och används inom medicinen som antiinflammatoriska, analgetiska och fibrinolytiska medel.
15-hydroxi-11-alfa,9-alfa-(epoxymetano)prosta-5,13-diensyra
Etylenklorhydrin
Neurotransmittorsubstanser
Neurotransmittersubstanser är signalsubstanser som nervceller (neuron) använder för att kommunicera med varandra och koordinera aktiviteten i centrala nervsystemet (hjärnan och ryggraden) och det perifera nervsystemet (de nerver som sträcker sig ut från hjärnan och ryggraden till resten av kroppen). Dessa signalsubstanser överför signaler genom att diffundera över synapsgapet, den lilla luftfyllda luckan mellan två nervceller, och binder till specifika receptorer på målcellens (eller postsinaptiska cellens) membran. Detta inducerar en biokemisk respons som orsakar en förändring i membranpotentialen och kan leda till excitering eller inhibition av målcellen. Exempel på neurotransmittersubstanser inkluderar dopamin, serotonin, noradrenalin, GABA (gamma-aminobutyrsyra), glutamat och acetylkolin.
Synaptosomer
En simpel medicinsk definition av "synaptosomer" är att de är små, vesikulära strukturer som innehåller neurotransmittor-belagda vesikeln och membranproteiner, som bildas när synapser (de platser där nervceller kommunicerar med varandra) isoleras. Synaptosomer kan användas för att studera neurotransmission och neurologiska sjukdomar i laboratoriemiljö.
Nervvävnadsproteiner
"Nervvävnadsproteiner" refererar till de proteiner som utgör strukturella och funktionella komponenter hos nervceller (neuron) och deras stödjande celler (glialceller) i nervsystemet. Dessa proteiner är involverade i en rad olika processer, inklusive signaltransduktion, cellytiska processer, neurotransmission och homeostas. Exempel på nervvävnadsproteiner är neurofilament, tubulin, aktin, laminer, GFAP (glial fibrillär acidisk protein) och diverse receptorer och kanaler.
Bensofuraner
Bensofuraner är en organisk kemisk klass av föreningar som innehåller ett bensenring system som är kondensat med en furan ring genom en kol-kol-bindning. Det vill säga, två aromatiska ringstrukturer är sammanbundna med varandra och bildar en sex-ledad ring med fem kolatomer och en syreatom. Bensofuraner kan förekomma naturligt i vissa växter och djur, men de flesta föreningarna inom denna klass är syntetiska och har använts inom farmaceutisk forskning för att utveckla läkemedel. Vissa bensofuraner kan dock vara skadliga eller cancerogena.
Möss, knockout
Musstammar, hos vars individer vissa gener inaktiverats, eller slagits ut. Utslagningen åstadkoms genom att man med hjälp av rekombinant DNA-teknik ändrar den normala DNA-sekvensen hos den gen som är föremål för studier, för att förhindra syntes av normala genprodukter. Klonade celler med lyckad DNA-förändring injiceras sedan i musembryon för framställning av chimärer. De chimära mössen avlas därefter för att ge en stam där alla celler i varje mus innehåller den brutna genen. Knockout-möss används i experimentella djurmodeller av sjukdomar och för att klarlägga geners funktioner.
Kaniner
Dopaminreceptorer
Cellyteproteiner som binder dopamin med hög affinitet och utlöser intracellulära förändringar som påverkar cellernas beteende.
Tryptofan
Tryptophan är en essentiell aminosyra, som betyder att den måste införas genom kosten eftersom kroppen inte kan syntetisera den själv. Det är en building block för proteiner och spela en viktig roll i produktionen av neurotransmittor, såsom serotonin och melatonin, som är involverade i sömnschema reglering och humör.
Djur, nyfödda
Fenoler
Råttor, inavlade stammar
Inbred rodent strains are genetically identical populations of rats that are produced by repeatedly breeding closely related individuals over many generations, leading to a high degree of homozygosity and predictable genetic traits, which make them valuable tools in biomedical research for studying gene function, disease mechanisms, and therapeutic interventions.
Dexfenfluramin
S-isomeren av fenfluramin. Den är en serotoninagonist som används som bantningspreparat (aptitnedsättande). Till skillnad från fenfluramin har det ingen katekolaminagonistverkan.
Corpus striatum
Grå- och vitstrimmig substans bestående av neostriatum och paleostriatum (globus pallidus). Den befinner sig snett framför talamus i båda hjärnhalvorna. Den grå substansen utgörs av nucleus caudatus (svanskärnan) och nucleus lentiformis (linskärnan, som i sin tur består av globus pallidus och putamen). Den vita substansen utgör den inre kapseln.
Acetylkolin
En neurotransmittor. Acetylkolin är hos vertebrater den viktigaste signalsubstansen vid den neuromuskulära förbindelsen, de autonoma gangliorna, de parasympatiska effektorkopplingarna, en undergrupp a v de sympatiska effektorkopplingarna och vid många ställen i det centrala nervsystemet. Det tillförs vanligtvis inte som läkemedel, eftersom det snabbt bryts ned av kolinesteraser, men det är användba rt i vissa oftalmologiska tillämpningar.
Kokain
Nervhämning
Kinoxaliner
Kinoxaliner är en grupp kemiska föreningar som innehåller en kinoxalin-struktur, vilket är en heterocyklisk aromatisk komponent bestående av två bensenringar som är sammanbundna via två kolatomer och en kväveatom. Kinoxaliner har historiskt använts inom organisk syntes för att skapa andra kemiska föreningar, men de har inte så vanligt används inom medicinen. Det finns dock vissa forskningsstudier som undersöker möjliga biologiska aktiviteter hos vissa kinoxaliner, till exempel deras potential som antimikrobiella eller antitumörmedel.